ME AR, vt s; 2 "Arr ON fnaten, "Erik Onsdagen "den : 22 -april-1970 EAROLMS TIDNING Ombudsman Kjell Persson, fru 35 p i Hal il Dp gen av MHandelsanställda deltog ”: under - helgen i.en cirkelledar-" konferens. Den började på Euro- pafärjan under lördagen och man fortsatte" på söndagen i Randers, där kursen också avslutades. ; Kursen hade som; underlag en! del av de beslut, som fattades vwvidj den .. senaste 'förbundskongressen; och som nu genom cirkelledarna; skall föras ut till medlemmarna pål det fackliga planet, : " Som ledare på helgkonferensei fungerade ' ombudsman Kjell Pers. kon, : Göteborg, studieorganisatören fru' Bertha Andreasson, Laholm, och studieled. Erik Hildi Under ' danmarksbesöket , ; hann deltagarna " med en" busstur . till ltoft, den . tjusande. idylliska danska staden, och färjans. Karls ; Andersson. informerade : om > Handelsanställda på konferens Lilly Ohlsson, Halmstad, studieorganisatören Erik Hildingsson, ABF:s instruktör, samlade vid en.informationstavla under konferensen. fru Bertha Andreasson och. ' Trots att våren på de flesta håll ännu tycks låta vänta på sig så vet vi att vi går mot ljusare tider. Visst dröjer det ännu ett tag innan vårens och sommarens blomprakt är runt- omkring oss, men så långt bor- ta är inte de. dagar då'vi så smått kan förbereda den. Myl- la: ner små blomfrön i jorden. Finns det .något mer. förhopp- ningsfullt att företa sig! Faktum är att även den som ännu omges. av :ett ' vintrigt landskap ' redan nu kan.börja så smått. Många av våra: van- ligaste "utplanteringsväxter drar SOMMARENS BLOMPRAKT = man lätt .upp hemma i bosta- den.. Prova.t, ex. sommardah- lia. och tagetes, På grönsakssi- dan kan man börja med sallat, kålplantor :ete, . ; soi vidi : Eller varför inte försöka sig på Ipomoea, eller Blomman för dagen som den heter på svens- ka; Det. namnet här" den" fått därför att blomman” endast står |. . sig en dag. Den är ändå tack- sam att odla eftersom. den stän- digt producerar . nya : fräscha blommor, 'Ipomoean' lämpår-sig utmärkt. på soliga och -vind- "denna stad, | Hamburg får. kongresscentru "— -Hamnstaden, Hamburg; har arfislagit över : 100 "milj DM - till ett "byggnadsprojekt grundstenen nyss: lagts > tilll I "närheten av förbi 21. tjärn och! sjöar;'.25 bor- gar och slott och många interna- tionellt kända semiesterorter.' Sin högsta ” punkt når - Deultsche: Al- penstrasse på Oberjoch i Allgiu (1137 m); Vär bild visar den nya bron : över ”Sylvenstein-sjön ”mel- lan Mittenwald. och Tegernsee.” > Ven m. cityn "mellan: Dammitorbahnhof och ” mässområdet, ”Planten und Blomen” uppförs ” ett kongress- centrum, Denna internationelta mötesplats för kongressare, mäss- utställare och turister, skall invi.- gas' redan våren 1973. Därtill hör en repressentativ hall med fyra salar och 8000 platser samt ett 100 mv högt tornihobell (se modell-| foto) som rymmer 1000 gäster på” 500. rum, Vidare” finns. där två» restauranger. med: 600 sitt - platser" för Hamburgituristerna. skyddade, platser, 1 ex vid en Hamburgs Bärgérmeister Herbert |, centret . ”enl! -. fabrik" för Produktion ” av nya|: Weichmenn. ikakar tiuristslrömmar med kurs på Ham- kurg, en eammelplats av koncent. rerad tivfulflhet hamnetadens' linvånare nya möj- ligheter till fruktbärande tillställ-|” ställningar”. FÅ som skalvgel: INGEN GENTLEMAN Vinden tog tag i den unga da- mens kjot och förde den högt ovanför knäna, En man stod bred- vid stirrande och skrattande. — Jag märkte att ni inte är nån gentleman, 'sa den generade unga damen. — Och jag märker att ni inte de männen, ' : | heller är någon ”gentlemarr, 'svara- INGEN HöST | » Det' var ombord på englands- En steward gick fram till :en Ppas- sagerare som hängde över relin- gen "klappade: honom på ryggen och sa:: MEN så KIEEn —. Se. så'— tag det inte så hårt — ännu har ingen dött av sjösjuka. Pa tee s — Säj inte det, stönade passa: geraren. Det är bara hoppet om att. få dö, som ännu : håller. mig vägg ' 1 -uterummet..- Helst... vill mot. . Andra - spaljéväxter som också kan sås nu är, Klockran- kan" : (Cobaea . Scandehs) Svartöga . (Thunbergia alata). Fröer. finns i , fackhandeln. Vid sådd säger en gammal god regel att fröet myllas. ner till ett: djup som" motsvarar tre gånger dess tjocklek,: Sådden bör göras I en stärkt torvblan: som gödslats och :kalkats'för detta ändamål:ö oe. ot «0, ODLA BEKVÄMT " Ett enkelt sätt att skaffa sig både - plaritlåda'. och ' såjord är att använda sig av de plantpu: på marknaden; Det: är helt. en- kelt "en: plastkudde som inne- håller -löspackad, . lagom" fuktad och vx gödslad ;-torvmull. : Följ bruksanvisningen på .putan så 5 1; är” det ingen risk.f tar” sår? seln : Aipp "tre" hål i: plasten: och em, frön. i varje hål, Sköt: gon gång under somma man "gärna vattna” a av näringslösning. rå "att, de. måste". skolas 'Kan Mm skörd i den större kvadratiska plärntputan,: som + f: : ö;, lämpår sig "även för' dill" och, persilja: Putän:. kan 'ställäs ut: på bal kongen 'eller i trädgården gån- ska ' tidigt. Skulle. det | finnas in. putan "eller ' skydda , den på annät sätt. . io sola båten under en rykande storm. . den "ha en spaljé att stödja sig |" och |” dad. jord : eller . i enbart :torv]:: tor”: som "sedan" 'hågot 'år finns : r: enkel: :Man vattnar.när|,. .Ttorven- känns ; alltför - torr... Nå- > Sallatsfrö” kan också sås: nu, ÅINär” sedan plantorna är så :sto- .med. fördel odla .sallat' till' risk". för. alltför. stark nattfrost' lär” det 'ju lätt att' antingen” ta > nöja med det.” > outiskog'och mark; :; / a Inte” blev. det så”stort : slingorna, "stubbar, >" skadan ' tas igen, ' Hä so AS vän der fö Äntligen ' vår. I sikte,'; Regnet, ;. som. strilat ner några - dagar tar -:-på snön.; Naturligtvis: hinner det inte bli. grönt till:1:a maj. Men + "kanske torrt i markerna; Varmt | > och skönt i luften. Det är-för- .: ståeligt. om människor, som. form= . ligen: varit likt innestängda djur : > denna” urtråkiga" vinter, längtar bevänt - .med de planerade skidtuerna un. der vintermånaderna hellre trots: >v- riklig snötillgång. Det låg ju träd "+ överallt," på "de: gamla skidspårs Träd, rotvältor, grenar, &Så.nu tänker. mångat, här skall K j 2 är. skall [man orientera, se"efter hur det egentli- . gen ser ut på det där hygget;'där ” det; fanns' så många, träd knäckta s vila raklång i mossan intill. För nu är. det väl ändå inte så farligt om i, höstas ; pch,: vintras, av ! berlinmurar änt' varje. avverkningsplas just nu ch under héla: sommaren ' och hös- + lent Därför ; att det nu; är; livsfar- artikeln härintill, visar den dan." Att. dessa rotvältor är' så fa na har kapats loss från dem, : Under” den” långa tjälbundnå mjukt tunga 20, denlat att varna folk för rotvältorna; : m.. fällor, vilka: klappar ihop utan, föregående brakande, så jatt det:fjnns chans att springa un- liga, justinty beror på att stämmar= " den, har” dessa: rotvältor legat stå« digt kvår på:den kant de 'ställts på. Nu inträffar tjällossningen, Det blir. derlag, : Rotvältornä'; än så faller, de till marken, : Då nu avverkningsplatser är sås dana att man ej i likhet med ini SS SN NN broschyr "som man från SSSF SN ' - ” "rg Lf +: I dag: ALBERTINA . Solen går upp klö4 dustri eller 1 y betslednihg i skogarna ått göra kyltar i har. möjligheter att hägna och låsa återstår för' oss 'som har med ara: get annat än varna, och. upplysa! |Det sker: bl 2 genom att: olis ka; skogsägareorganisati ner, sätter. ned kl. 19.36, = ' Solen. går vj ned kl. 19.38, +. upp :Vvarni Ke oo till-avverki riskfyllda; dessa Jekar. är, hur dys . digt att ;beträda sko ra ferierna, kan bli ,,;."; På "Björn Bauer. igsplatserna; där man vädjar om 'att fritidsfolk och alla, : b. Sålunda har ' Södra ” Sveriges gsägareg, Förbund, vid sina av-.- ningsplatser satt upp: skyltar, med” texten; -”Rotvältorna' är. livs- farliga!” Det gäller väl också'i 'sär- skild hög grad för föräldrar att på det. bestämdagte' påpeka för barnen, som ' gärna. vill bygga grottor och leka, .:. .bland., -; stubbarna, '.. hur [vt pä DI + En dödgrävare ' re”då hans vanliga arbetö "'Manskapet””häde" here 1 fastrummiet ”då” basen fram till luckan' och skrek: grävare ,vId vinschent svenskt företag pi mt ör i Siv JA KLICKADE ” Kapten ke en" gåck sin” morgonrun da i förläggningen och'blev myc st förargad när han 'hitiade en sovande : soldat, . Soldaten ” lovade att stiga upp som ett skott, och den "UWppretade "kaptenen fät sig a på, NOTE Kaptenen gidk: då och. såg efi fortfarande sovande; s—'Du lovade att stiga ett skott! Skrek' kaptenen, Vad som hänt och fann soldaten ga upp som Ja, men det klickade!" ter 2 tag nu inte”utrett;; ter 'du-reformen . fått :s : I Durex. a | 1" Västerbotten | brukade tbland ”arbeta "som" stuva- röt. Em dag var det hans tur: vid vinschen, just. samlats — I dag är det bäst ni tarser I » | akt, för vi har 'en' arbetslös ' död. te. Walter. Ulbricht ett paket tad. "vid: en mässa 1 östtysk- land ”Huriwida Ulbricht med: sitt skägg. i avbrutit”. förbindelserna med den ';svenska firman" är; än- "att" Socia.styrelsens ”Rexed" et- "äg>zran nn Annonsera i LT. nom sådan hah vår och hade där: , 4 y MER a rt Mari tä 1 skulle 'ha införlivat Karin Maåns- dotter i den långa raden av rata- igenom undgätt att kastas' upp "På blindskären, när stormen' gick + som vildast fram genom de kung- liga geraken. Och numera bröt : ovädren ut allt oftare..Det' var i . No er ' - H ; . tun Perne KrasnnnnesnennNnn: : - Stympad, rådbråkad, ett vrak I till kropp och själ steg fänrik Ma- « ximilian åter ut 1 livet — :men till ett liv. som ej längre. hade - nägot värde för honom. Hans lev- nadsdagar var dock räknade. Tys- ta män 1 svart bidade troget sin stund, "och: en natt 1 göje mänad sänktes liket av 'Maximilian 1 en - vak på Riddarholmsfjärden, - . : Göran Persson lämnade ' aldrig något halvdant ifrån sig. Ett år hade förrunnit, En del till häpnad, andra till undran, de flesta till förargelse - och . avund behöll 'Xarir . alltjämt sin besyn- ”" nerliga makt över konungen, Ha- de hon bundit majestätet vid sig med någor häxbrygd? sporde sig hovet, som av erfarenhet räknat de frillor, som han, lagt bakom sig. Ja, så hade man förutspått. Men människan spår, och Gud rår, säger ordstävet, I stället för: att tröttna "syntes han "bli alltmer fäst vid den yppigt sköna knekt- dottern — och just detta var nå-, got så förunderligt, att man inte visste: vad man skulle tro: om Erik stadgat sig —' eller blivit förvänd. Kammarsvennen" Carl ville. emellertid hälla för.troligt, att det numera inte enbart var köttets lusta, som band kungen vid henne, utar något annat hade kommit med 1 leken, något för- enande och livskraftigt. . Under detta är hade Karin för- sökt min inte kunnat göra sig en tydlig bild av Eriks själsliga jag. Därtill var hans natur alltför sam- mansact och svårgripbar. Men med att kungen inom år och dag hon hade lärt sig att taga ho- t Eriks nedärvda misstänksamhet mot sin omgivning, som ideligen utlöste de: vredgade brottsjöarna — en misstänksamhet ' som. nu stegrats till den grad, att han trodde . sig se en kuppmakare i varje adelsman. Ibland — i deras ensamma stunder — kunde han anförtro sig åt henne och blotta alla sina mörkhågade tankar. om den eller" den . ädlingen. och att han nog.;så' småningom skulle näpsa denne skälm 'eller de skäl- marna, Karin, som dock kände till hans sjukliga benägenhet att vil- ja se en niding nära nog i var man, gjorde vad hon kunde för att dämpa hans tilltagande miss- tänksamhet. Men tog hon någon alltför ivrigt i försvar, kunde det utlösa en vredesmängd svartsjuka i honom, och dä hände det ibland, att hon fick sig några kindpustar, så att hon tyckte sig se astrologen Eriks hela = stjärnkonstellation tindra för ögonen... sc , : Men trofe hans fel och brister älskade hon honoom :för hans egen skull och inte för att har var kung och kunde omge heénné med kunglig”stät. Erik var också medveten om "äktheten i hennes känslor, och detta' bidrog 1. sin tur till att han blev alltmer fäst vid henne. När hon 1 ensamma stunder. lyssnade "inåt sig själv, kunde hon fastslå, att hon i sina känslor för honom var lika splitt- rad som han var till sin karaktär. Tyrannen Erik avskydde hon lika innerligt som varje rättrådig och god människa avskyr grymheten. med respekt, dock Inte med' akt- ning. Den snillrike Erik beundra- de hon, men sångaren, mysikern, "den drömmande; milde, litet svår- modige' Erik —' honom älskade hon så mäktigt som" hon aldrig trott sig kunna: älska en” man. Alltid' var det bilden av horiom från dessa herdestunder hon fram- manade för sin inre syn i mötet med tyrannen Erik. Genom den- | na minnesbild såg hon honom i ett mera försorande ljus, och det lju- set omdanades inte och blev fult grätt. forte : Kungen hade återvänt hem från krigsskådeplatsen. Hans majestät var vid mycket nådigt. lynne. Från de egna sjöstridskrafterna om att juten' lidit 'ett ”snöpligt nederlag en kraftmätning utan- för. Bornholm. 'Det''hade'” varit skralt med krigslyckan för de svenske. Dansk-lybska styrkor pressade . obönhörligt . på . längs hela linjen och vann.slag på slag. Ingen må då förundra sig över att konungen i stundens veder- gällningsglädje ' påbjöd, att. den- i med regelbundna ' mönster hörde till kvinnodräkten..: Snibbformiga, härt snörda liv och styvkjol, kallad vertåägale, samt fårbogs- eller puffärmar var på modet. Hals- prydnaden utgjordes av hög kra- ge med. kräs,; växlande "med en I "nacken uppstående spansk kvarn- stenskrage. Håret skulle kammas högt och stramt och betäckas med des av äventyrslystna borgardött- rar, men också en eller annan herremanssköka ' var . att finna bland dessa objudna gäster. Alla na seger skulle” firas med”, all pompa och ståt, . anv sn oc. en; styv, vaxglättad, ;hättliknande mössa, Mansdräkten bestod av bal- dessa mer: eller mindre » ärbara fruntimmer närde en: gemensam Konungen Erik såg hon upp tilll. Salen med 'sina pelare 1 gotisk bladkapillär " var fylld "av folk: Hovchartger -— förnäma dagdri- vare £ sammet och plymageringar —;junkrar, herrar och fruar, ut- ländska . diplomater, ,. hovfruntim- mer och andra fruntimmer ur ri- kets' förnämsta ätter tävlade. med varandra 1 uppvisandet av. kost- bara dräkter och ännu kostbara- re klenoder. Som vanligt syntes inte änkedrottningen till, och na- turligtvis -lyste, då också .Nila Gyllenstierna med, sin frånvaro. Men säkerligen var båda att fin- na 1 något av drottningens kabi- nett,' Prinsessorna hade dock be- hagat infinna sig. - longbyxer eller pludderhosor, pip- krage. och, kort,, styv , mantel. Även i':manér sökte man efter- ästundan: att på nära häll få skå- da den kvinna för vars skull kung- en vänt ryggen till Europas alla bilda: den . 'o BTA zan med mer eller mindre lyckat re; sultats = "gagn IL . > Segern till ära hade man skry- dat:sig det praktfullaste man äg- de. Brodyrer .1 guld och silver blänkte-och lyste ikapp med gyl- lene halslänkar, pärlbesättningar och .ädelstenarnas . mångfald. Par om par, eller i klungor, stod man och samtalade lågmält. De unga männen kastade tränsjuka blic- kar efter någon vacker mö. Jung- frur och fruar nagelfor sina med systrar för att vid anblicken av någon gemensam bekant viskan- Spanska hovet vär det tongivt ande i Europa. Samtliga i denna j hade' nyss en rapport inkommit dess: föreskrifter. Mörka stoffer väldiga sal var. skrudade enligt I , i de. anförtro varandra, vad de egentligen hyste för tankar om pr . Och, "det som ännu märkligare var: att den, kvinno- Men 'det var inte endast dessa av slik skådelystnad: På' ett få- väntan på att den kvinna, vars namn var på allas läppar, skulle uppenbara : sig. Ögon. spejade. Frågor viskades fram: finns Ka-. rin Mänsdotter bland oss? Kan nytt, kikade över. varandras ax-. frilla stod Inte att upptäcka. hennes. dygå.. Här-- och var dök det upp ett kvinnoansikte, som var främmande för alla, utom för : de herrar : som lyckats” med det inte alltför svära konststycket att ' smussla med sig dess ägarinna - hit in. Mestparten av dem utgjor- ' glade Erik obrottsligt troget höll sig till henne och' var, söm. blind : för all annan jungfrulig fägring. / objudna " gäster, som anfäktades - tal när gick samtliga 1. spänd” någon se henne! -Man' spanade på - lar, omkring s'g. Nej, kungena
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.