. man ha fattat "vad där: står. + " visar att” huvuddelen av de'-d , LAHOLMS TIDNING Tisdagen den 28 april fota. = LT Gener Il fartgrär äns 90 kmjtim Redån valborgsmässoafton kom- Tisdagen. den Vrena sön 28 april 1970 Arr JR IT= mer ' försöksverksamheten :' med . nuvarande maximumfart på 110 : km/timr/på: svenska vägar — mo-- att torvägarna ' "undantagna, . upphöra 'och frågan är om den far Bakoin i "detta beslut, 'som fattats av trafiksäkerhetsverket' i samråd ' med vägverket och rikspolissty- " relsen,, ligger - väginstitutets un- 6 . "dersökningar om -olycksriskerna . vid olika maximumfarter. Av des- . sa framgår nämligen klart, att - antalet olyckor varit större på vä- ”+ gar med 110 km än med 90 km/' . "' tim, Tråfiksäkerhetsverket avvak- tar alltså inte semestertrafiken för "sitt beslut, utan vill undanröja " de "ökade olycksrisker , 110 'km-= farten medför redan under helg-. "or rika maj månad. Samtidigt som 90 km/tim blir generellt högsta ” tillåtna hastighet utanför. tätorter i 'fortsättningen, sänks även fart- gränsen från 130 km: till :110 på — motorvägarna. so aten Detta sistnämnda beslut ä är dock "Inte betingat av påvisade ökade: olycksrisker utan av det. skälet: att steget mellan 90 och, 130 är. så stort att, det. lätt framkallar / > fartblindhet > vid övergången från den högre till den lägre fartgrän sen. I praktiken spelar fartgrän sen på motorvägarna mindre roll” då vi sammanlagt endast har cir- ka 25 mil sådana vägar. Dezsö' utom är dessa vägstumpar spridda på olika håll i landet, varför tida-" spillet blir mycket ringa om man räknar med 110 eller 130 km fart, : Principiellt sett. är kanske fri fart på motorvägarna att föredra ' eftersom någon skillnad i olycks. statistiken inte märks ” mellah denna och den till 130 km maxi- ; merade farten. a - Förmodligen , kommer trafiksär s NOS den sorglustiga historien, ”. rets drygt 1-åriga flicka med sig. kerhetsverkets beslut om. slop: det av. 110; km-gränsen,. liksom fartsänkningen med 20 km på -mo-. ' ' torvägarna, att ” möta åtskilliga . protester. Tidigare "tidsbegränsa-" "de inskränkningar har föredragits med någorlunda . jämnmod, men” . nu är det fråga om en mer per- a - manent ordning, : - De nu Utfärdade bestämmelser= - na 'avses emellertid omprövas se- nast. den 1 september. Visar det.” sig' då att den generalla fartbe- gränsningen till. 90' km utanför”. tätorterna klart bidrar till sänkt- s olyck ik under "re man, hemmahörande i Åstorp, ba " bkapet i Våxtorp.. få den att stanna: I som har många poänger, å onsdags och tillsammans med en'annan moatjé > När den unga frun i onsdags läm- nade hemmet i Markaryd var det på grund. av -äktenskapligt trassel, . Då hon gav sig iväg tog hon pa- ; Till med en annan yng- for kvinnan på lördagskvällen till Hälsingborg för att roa sig. Detta par åkte tillsammans med tre and- ra personer i en Mercedes hem från dansen, Vid halv tre-tiden på NN hatten befann sig bilen med säll- > Plötsligt dök en Chevrolet med kvinnans 'måke" samt en 15-årig yngling upp och försökte på olika ' sätt ramma den andra bilen och Fru på vift skulle ”märkas” av svartsjuk, onykter: make HALMSYAD: En 22-årig markarydsbo och en 15-årig kompis till denne anhölls på söndagsmorgorien « äv halmstadspolisen efter ett våldsamt nattligt uppträde på allmänna vägar i Våxtorp. Bakgtunden till var att hustrun till 22-åringen gett sig iväg hemifrån tagit sig till Hälsingborg på lördagskvällen för att dansa, ” turliga skäl. inte hade något så- dant, Trots detta och trots att bå- da var spritpåverkade hade de tu-] ; rats om att köra bilen, En vild fight mellan bilarna bör- jade på olika vägar i Våxtorps sam- , |hälle. Maken försökte köra om och stoppa bilen där frun åkte, Han lyckades ibland i. sitt uppsåt, och ryckte då i dörrarna till Åstorps- bilen, slog i rutorna med knytnä- varna och med en backspegel, åstadkom bucklor på antagonistens fordon, Bl a kröp maken upp på Åstorps-bilens motorhuv och ban- kade sönder vindrutan samt. för- sökte dra ut åstorpsbon genom den söndriga rutan, Maken föll i backen Hä ni kan nämnas, att maken förlorat sitt "körkort, och 'att 15-åringen av na- när ford kom i rullning, och frun passade sedan på att smita från platsen och in i närmaste hus. k attackera de' fyra återstående per-; sonerna i Åstorps-bilen, 15-åringen - hade nu övertagit ratten i Marka- ärifrån larmades polisen i Halm- stad, Maken och 15-åringen fortsatte att” ryds-bilen, som ömsom backades, ömsom kördes framåt för att hind- ra den 'andra bilen, Bl a fick en: stolpe utmed. vägen en våldsam törn av markarydsbilen.; Vid 7-tiden på söndagsmorgonen kunde polisen lägga beslag på de. båda sällskapen,: Deras fordon var då kraftigt tillbucklade efter den ' attliga striden, H : 15-åringen har för polisen er- känt; att han och kvinnans make kommit. överens om att ”märka” vinnan för att hon gått ifrån ” maken, en,. -kan' man räkna med att trafiksä- kerhetsverket tar detta som: in- täkt: för förslag till regering och "riksdag, som i stort' sett samman-. faller. med de' nu utfärdade be-' stämmelserna.. Eftersom '” antalet ” "dödsolyckor "i trafiken visat brant ” stegring - under sommarmånader- 3 na med toppunkt f juli månad, bör ett ganska klart besked kun- na erhållas framför allt: om 110- + .kingränsens trafikriskroll. | i gument och" i stället. valt att slå "för att.man. skall uppnå positi- - Belt om”: :-man når. målen” "genom ARBETSPLATSDEMOKRATI "Tidningen Arbetsgivaren behandlar, på ledartplats i sittl' senaste: nummer rapporten ”De- mokratisering. av ' arbetslivet” som, utarbetats av. TCO:s kom- mitté" för " samarbetsfrågor . på arbetsplatsen. ' Det: är. en sur) kommentar, vilket kommittén i oth" för "sig”Kan ta som” ett, gott betyg; påpekar? TCO-tidnin: : Den. avslöjar väl närmnast.. att Arbetsgivaren saknat sakliga. ar- omk; fr sig på ett sätt som .ger tecéning ställa frågan: om .ve- ”derhbörande -egentligen: läst 'hela|. rappörten. --I > varje fall: tycks : Ett genomgående tema i TCO- rapporten” är att den' anställde måste få ' ökade . möjligheter att påverka .; "sin : egen , arbetssitua- tion: " Den: frågan är mest när- liggande och påtäglig, heter det |” Ile” och "kommittén" fort: |: på ett sätter: "Flera; undersökningar ställda ser en ' förbättring' den punkten; som. JNA angel gen”. Det är "Prec Arb givaren: hävdar i "ct för: polemisera mot TCO om styrelserepresentation : Kommittén har på "fl len. framhållit: att det den ena eller andra åtgärden] '— som' ensam kan leda .till 'demo- krati do arbetslivet. Varje. delåt- |" va resultat. Vi tycker därför det är; låg nivå på debatten : när|” Arbetsgivaren skriver — tydli- gen för att vilseleda sina läsa- re beträffande de. aktuella -TCO- förslagen — att det är diskuta- . :'Arbetsgivaren..an: Tr. "sig ock: så bättre-än,.de fackliga organi- sationerna kunna bedöma .TCO- medlemmarnas inställning. Det är en beprövad metod, då man själv befinner sig i sakligt un- derläge,. Med den nära kontakt som : TCO: tjänstemännen ute på arbets- platserna är.. dock, .. Arbetsgiva- fens försök. dömt att misslyc- as. I den aktuella frågan om ehovet av en ändrad arbetsor: banisation är det för övrigt inte hara arbetstagarna "som 'kräver teformer,; «Som bekant går. det inte en "dag utan att man kan ta del av olika experters utta- landen i den frågan. Arbetsgi- -.kommitté har” med] ; inedlemmar "skulle vara” förvå- nade över. att den hierarkiska : organisationspyramiden : "inte "längre är användbar är! närmast en förolämpning 'mot dem. :Men allvarligare än "detta är den grundinställning som :kom- mer fram; i -slutavsnittet, Den i visar livet i grunden skiljer sig från "de anställdas. Får man 'döma av "den "korta ” kommentareri ” anser "Arbetsgivaren att. demokrati, i arbe slivet är. något man kan kor, framhåller" TC tidningen. "Den "ekonomiska" problemati- ken . bereder sannolikt - regerin- gen mer bekymmer' än opposi- och "vis -kan man: Jm om”. att regeringen” sitter "i "en: : ekono- misk Vargsax, ettersom ' "alla al- venser, konstaterar : tidningen tiskt. skulle -kunna skära ner 'un- erskottet. i ' betalningsbalansen > går: inte att tillgripa med änsyn till våra. internationella ätaganden. Att pruta utlandsbi- :>ständet går inte med hänsyn till opinionsläget.: Att... beskatta- ut- ”landssemestrandet skulle i dags- läget uppfattas som orättvist. En tidigareläggning av momsen — d v s en skattehöjning för att . dämpa", konsumtionen ” skulle : skapa ytterligare . svåra problem i ett redan bistert'ut- . Bångsläge för. höstens avtalsför: "handlingar. . Regeringens närstående ”eko- : nomiska - debattörer . « illustrerar genom sin förvirring ekonomins bistra' verklighet. Goda råd sak- nas förvisso : inte," och bland mest frekventa kan nämnas just turistbeskattning och. en infor- mell importkvotering liknande den, som . häromåret tillgreps av, Wilsonregeringen, Också tan- kar. på en skärpt kontroll av företagens". '” utlandsbetalningar framförs gång efter annan, . .-' -'..-Men alla sådana åtgärder blir. >'på sikt verkningslösa, om inte förtroendet för de grundläggan- återställs, ' Den svenska ekonomin behö- ver -mest av allt borgen . för ;| Rädda, Bårnen , med : möttagarens att. arbetsgivarsidans ' syn |- "på demokratiseringen av arbets- Kosta” på sig under vissa vilrl- - ; "ringsentusiasterna : inbillar. 'sig öpmannen:; : r "att man :med. maximum; d -v's Importreglering —'som' dräs: ta > femtiotalet "stormarknader de ekonomiska förutsättningarna , "För alla de tillfällen när man | lämnar : presenter, hyllar ” och ”komniér. ihåg” människor : kan Rädda Barnen erbjuda en. möj- lighet att ge sådana gåvor ' me- ning och innehåll. I stället för den traditionella '"blomsterkvasten, standardgåvan eller ' prydnadssa- ken erhåller den man vill "hedra ett vackert dubbelvikt kort från och den, uppvaktandes namn in- fällda i. en text som klargör att "trygghet, , . mot, "tvära: politiska svängningar . och ' garantier, för långsiktiga ' politiska . - och. eko- riomiska målsättningar, ne ir ULL 'A SKRÄMS > Familjeminister Camilla odh- "noff' tycker att, utvecklingen mot stormarknader, och, externa -köp- centra är skrämmande, eftersom närmiljön utarmas. : Men : fakta i sammanhanget är inte särskilt . detaljhandelsomsättningen,+- Inte ens. 'de.-mest : frenetiska :: etable- om : ca:-10 "år, skall: kunna” få stort mer:än. 10 procent:av he- .Ja omsättningen i detaljhandeln. Varva ca: 4—5 procent. på livs: medel, - ;t Men om nu Camilla” ska fort- sätta sina turnéer och ” predika butiksstruktur,: ' och - om: hon . verkligen känner för närmiljön, gamla, ”lågåvlönade (lite ”tvek: samt :om dom ' hör” till -suppor- ters i detta fall) och handikap-[c pade så tycker:vi att hon:ska kämpa föratt ge" just "närbuti- kerna en fair chanst > + Butiksutvecklare, inte : minst ASK-sektorns, : kan vittna .-om 3 misslyckade försök. att :ge kun- der i bostadsområden närservice. . Misslyckade inte p g a fackmän som ”bestämmer över våra. hu- - vuden” kan p g a kommunalfull- komliga. påvår som i kraft av planmonopolet bestämmer över både etableringsfolkets och kon: - sumenternas. huvud, : Tala med kommunalfullkormli- ga,. fru :Odhnoff.' Och med han- delsministern också, för den de- len.;' Han har lite att göra med . utarmningen av närmiljön, spe- ciellt på den tid kunderna har . möjlighet att handlat Kommen- terar Fri Köpenskap.” blåsippsmotiv | för - "terna varuhus 'i' drift; svarande|” för ca 1,5 procent :av den :totala| 7” Gåvan dubbelt värdefull "genom Rädda Bärnen- ondt en” gåva överlämnats till "Rädda Barnen, Nu har. Ri adda - Barnen givit ut Korten i ”nytt,. modernt. , utföran- de, Tre olika kort. finns: "ett hyll- ningskort : med -prästkragsmotiv för gratulationer vid bröllop, kon- firmationer,'. examina "och : andra | familjehögtider, ett gåvokort med | de- tillfällen man vill ge:en. gåva och. slutli- gen ett minneskort;som: används i samband. med kondoleanser och jordfästningar.", i Allt man” behöver- göra” är ätt sätta in en gåva :på den lokala Rädda" 'Barnen4 föreningens; > post- gironummer och samtidigt :ange namnet ” på. den man vill. hylla eller. uppvakta samt på "den. som ska - stå : som -kortets : avsändare. Gäller det” minneskort” anges självfallet den bortgångnes namn och adress” under 'vilket : kortet ska sändas. sesstr Mt ;; Storleken. på gåvan - till: Barnen ”"bestärhmer. man” själv, När. jag var folv. år: fick min far en mycket.'svår' hjärtsjuk- dom.-”En., natt var han 'så illa däran ätt vi inte trodde att han skulle; överleva. Min faster bod- de i lägenheten under vår. Hön förstod 'hur' svårt han led och sade till -mig, 'att' hon hoppa- des att han "skulle. få. d Från pastorn: c om :hatet, : Han talade |”: om hur det.kan försvinna: ge- nom ; Guds :förlåtande kärlek i vårt liv. Hans ord lämnade mig inte, gång på gårlg kom jag att tänka på. min” faster. Men ju mer jag började tänka på hen- ne, ju mer kände jag! hur hatet försvann. : ; Det tog: femton.: år. för "mig att inse. hur fel jag hade haft, Pastorns ord kom till mig omi- gen. Jag: började bedja Gud att han : skulle förlåta min faster vad hon hade sagt. Äntligen kände jag att mina hatkänslor var borta, Jag fick frid i hjär- tat, Min. bön hade besvarats, Framtidens stad « utan Jagar. I södra Indien, 175 kilometer från Madras, skall en stad anläg- gas, som enligt pl nerna: skall bli ”det första” steget en sj nare, tryggare. ' 'och fridfullare: värld, Människorna skall" här. kunna 1e- va efter eget tycke och smak och bara utföra det arbete som de fin- ner lustbetonat och: har fallenhet ör. . :'Auroville, uppkallad efter. den mm indiske, filosofen . Bri Aurobindo, . började ta form den 28. februari 1968, .Befullmäktigade, ungdomar från :22 länder anlände - shit med-|- förande litet av. sitt. "hemlands, jord i Jotusformade. stenurnor. Staden skall "byggas enligt. den moderna |- arkitekturens -senaste:, rön, ”,tek- niskt perfekt och ändamålsenligt. i På en:yta av ca 40 kvkm skall olika sektorer: utformas” och -anläg- gas. Centrum fär namnet ”Enhe- tens' Park”:i vars "mitt ”Sanning- "Jens. Helgedom” med'-10-tusurnor- na skall inrättas öch én kohstgjord |» "| sjö med vattenväxter och fisk'ska- pas fram. Strax intill” denna är -I det meningen att uppföra” bostads:- - hus; bungalows” och ett :antal ked- jehus. Några staket eller skiljemu- rar mellan dessa” "skall Ånte finnas, Nästa område är tänkt för mind- re. aff rst relser, : supermarknader och " inköpscentra. Sedan "följer Pkulturzonen” med skolor, högsko- lor och universitet samt festhall r, konserthus "och "biografer. etablisemanig och hotell h: ler inte” glömts. Ävslutningen/ "ut görs. av: paviljonger f Å olika än- damäl och alla: nationers ambas- sader. ' | + På något” ävstånd. från staden finner man större Ändustrianlägg- " nn ningar; En internationell 'nygplats ingår också i i planerna. DS ; Men inte "blott: att” staden "skall utgöra "något 'helt nytt vad beträf- far” arkitektur och teknik; männi- skorna ' här skall också ha sin egen livsstil. Var och 'en skall kun- na arbeta när och hur mycket han vill; Pengar kommer inte att fin- nas eller behövas, vad som infly- ter tillfaller det allmänna. Därför kan. varje invånare ' själv ' utan kostnad förse sig med vad han be- höver i de 'centrala' inköpscentra. El-ström, vatten och'gas är kost- nadsfritt liksom användningen av de - offentliga kommunikations- medlen, | ÅA PN Halland ett distrikt för det nya IOGT--NT' O- FALKENBERG: Det var under högtidliga former som de båda stora nykterhetsorganisationerna i Halland IOGT och NTO På sönda= a gen sammanslogs till en enda organisation benämnd (tills IOGT — NTO, Deras arbetsfält blir vidare) Hallands län. Ordförande för den "nya Organisationeri blev Sven Bengtsson,. Skedalagård och det var Alvar And och således klubbade det viktiga » Knäred, som ledde' förhandlingarna beslut. om löj . Detta möte var förlagt till Falkenhus' och på lördagskvällen hade de båda' or sina samlades detagarna till gemensamt jomkväm, : I bh. d med falk -norådet, 'ungdoms= och juniordistrikten. Det är stora' förhoppningar som . ställs på den nya organisationen & . därefter tsågs. också styrelse för kvin«- . " och de kommer säkert också att in- I SS frias - då = vi, nu kan arbeta på en betydligt bredare front än ti- | digare, sade bl a | högtidstalaren | rektor Lars Esaiasson, Åsa. ' Den stora optimism som var rå | | : dande vid mötet med tanke på det | ' gemensamma arbetet råder det in- gen tvekan, om utan att denna" N sammanslagning bådar gott : för nykterhetsarbetet inom länet... An- talet 3 medlemmar - "blir cirka 2.000. Pr 2 I STYRELSEN : I presidiet för sammanläggnings- : mötet satt: 1:e' ordf Alvar 'Anders- son, Knäred, 2:e ordf Gösta Pet- tersson, Halmstad, .1:e sekretera= re. Börje Panther, Falkenberg .och : 2:e sekr Lars Bergman, Halmstad. i Den nya distriktsstyrelsen fick > följande " sammansättning: |” ordf : Sven Bengtsson, Skedalagård, . sekr 2 S. O Mattsson, Falkenberg, kaåssör "K-G Rosén, Ullared :samt' Kurt > Karlsson; Tvååker, Gösta 'Petters- : Son, Halmstad, Stig Larsson, Två- åker, Erik Andersson, Simlångsda- len, Allan Berg, Halmstad. Från ; ungdomsdistriktet Ralf Wahlander] Halmstad, Kent Gustavsson, Holm, Karl :W -Johansson, Tvååker och från ” juniordistriktet Göran Feng -. Veddige. "Revisorer blev: Elis Eriksson, Falkenberg - och Östen Tundqvist, Halmstad, + " i Kvinnorådet: " ordf” Ingrid Jös- ' son; V:a. Mellby, - Greta : Eriksson, ; Genevad och Greta Nilsson, Våx- torp. 7 Roast örat :, i Ungdomsdistrikt:' ordf Ralt Woah » lander; ”.Halmstad;” v ordf. Bengt i: Eriksson, : Falkenberg,': sekr:, Kent -. Gustavsson," Holm, - kassör : Karl "W. Johansson, :' Tvååker samt . Margit Persson, "Halmstad : och: Nils Arne Pettersson, Morup. Revisorer: Sven :rWwidefors, Halmstad, - "Juniordistriktet:” ordf Göran F Fas get, Veddige, sekr Monica: Johans«e' : son, Heberg, kässör Lilly Bengts-. 4 ; alkenberg” samt: ungdömsdi- istriktets” cepresentanter - Ingrid - 'Jönsson, V:a "Mellby: och Valborg |: » Stenström, Halmstad, 3 cs. a NTO /'studiekommitté: Erik Än: : idersson, Simlångsdalen, Sigge An- 'dersson, Varberg och Ruth, .Svens- : son, Falkenberg." —" I "IOGT studiedistrikt: ordf Allan i Berg, Halmstad, Ingegerd. Petters- "son, . d:o,, Erik. Andersson, Sim- : "långsdalen samt Sigge. Andersson, I Jan > ; Olsson, "Hälmstad, "Roland Henriksson; d:o Vidare: skall jungåomsdistriktet ut- se två representanter, - . "DIPLOM TILL TRE På lördagskvällen” var - Folkeis : hus I Falkenberg samlingsplatsen i för ”IOGT--NTO-arna " och "där " inleddes det: hela ' med, res- pektive . organisationers distrikts- .. möten, Därvid blev fiera medlem- rmmar hyllade för sina insatser, bl.a |- > kan nämnas att NTO utdelade tre . veteranmärken, 50-årigt medlems- |. skap, till Anna Johansson logen 234 Vega, Anna Svensson logen 1546 . Aktiv och. Nils Olsson 1403 Natio- nal, oc Da » Därefter - samlades " deltagarna till gemensamt samkväm där Åke SK Majblomma n hjälper handi- kappade barn, : | (Forts, på sid. 7) Majblomman hör våren till. | sitt rallarliv. |” — En gång, 'sa han, var vå på - Den nya organisationens oördföran= de,' Sven Bengtsson. i Skedologård.' Lindström" 1 "Vinberg. kunde" hälsa cirka 200” gäster välkomna, Det var - ett trivsamt, program" som bjöds och kvällen . avslutades 'med. en stunds dang. söt ova. on a Det var Tage Larsson” i "Laholm, . som på söndagsförmiddagen i egen=' skap äv ordförande i .sammenslag= ningsorganisationen - komrnen 'i' Falkenberg. ' Det mö bevistades av 130 medlemmar. >"> hälsade i väls "hela :+ 259. "mjsikanter. är" HofMessingsMusidque- Corbsört” dt "Biasnjaden I från "med: 49 personer. Same månlagt ingår” åtta orkestrar, "om: talar . musikehefén 5 te n', LT i n d- holm oe : avit t laget > ; Kruthor nen från Uppsala” musikan Vr iga nen, "Alte. "Kamereren och Lunds hemvärnsorkester, "från, "Malmö ' Pulpahornen. och från" Stockholm Pr 'omenador kesterri. "Summa ”. 259 man. - otur Gamle rallaren.. Karlsson njuter sitt. otium på: ålderdomshemmet, de f.d bönder ;och" stadsbor: om ett banbygge platsen hette om skog, så fö r sina barr, mä torvströ. 'varens , antagariden att' TCO:s "Och - Korin var Ante: iden: s som satt I gungstol och vindade tum- marna, Hon var med överallt, där det gick. lustigt. till, , Med "Gus: tavs födelse blev, hon en ännu mer betydande .person i "hovets ' ögon. Numéra fjäskades det kring hen- ne som aldrig förr. Och, herregud, hon var ju också bara en vanlig . med en männi alla fel..«och brister: -hon njöt i fulla drag av sin betydenhet. Hernes in- |. flytande över kungen var nu så stort, att -hon” beklätts "med makt att utdela order och kräva deras verkställande utan knyst av vem ”éet vara månde, Men hon var ledas till at missbruka sin makt- ställning. Utdelade hon någon or- - der, rörd: det sig mest om -lapp- rier, .och aldrig satte.hon sig på sina höga hästar. Genom denna punkten för Smålands handel och ett värn för det i' försvarshänse- ende så viktiga Kalmar, Så hände sig en dag med tung, grå rymå och med smältvatten, '| som sörplande rann från alla hus- tak och träd, att ett beklämmande hovet, . ' Frampå sommaren det året blev sin” medfödda "takt ' och klokhet vann” hon allt fler; vänner inom Karin ånyo medveten om att hon var med barn. Nu kunde hon emel- lertid slut? sig till att'hennes nedkomst skulle inträffa någon gång I" oktober och att, den så- ledes skulle ske inom" kungliga slottets ts vega. . | 8 Ett. nytt är hade randats, anno 1556. Ofred” rådde. alltjämt: En betydande ' seger ' hade > vunriits över ' fienden, 'De svenska styr- korna hade. erövrat Ronneby.- Med svärd och brand hade 'dess "ber folkning utrotats. Män, kvinnor, barn och åldringar: hade utan åt- skillnad. dräpts, och all bebyggel- | se hade lagts i aska. Konungen hyste nu tanken på att göra Ron- neby till stad, utgörande medel- följe kom . dragande in . genom Södre port — ett spektaklets tåg, som Djävwen själv tycktes ha blåst ihop. Grenslande en erbarm- lig skinnmärr syntes en barhuvad man med en ädlings hållning och klädnad. Framför det kvarksjuka tiemansöket och dess manlige sköne ryttare gick en hop tig- gartaskor och allmosebarn . och hade' alla möjliga hyss för sig. En. ”triumfbåge”, . bestående ' av tvenne. uppochnedvända granar, hade rests. till. ryttarens "ära", Hack 1 häl efter detta bedröv- liga ekipage ' följde "en skelett- mager åkarhäst, dragande en slä- på av enruskor. Dess symboliska uppgift var att sopa gatan ren från den andliga smuts, som ryt- taren måste Jämna efter sig. . Den "väg mannen hade att fär- das, kantades av tusentals skåde- lystna. Bland dem fanns en främ- ling, som ingenting visste om de händelser, som bragt denna skam över mannen på Hemansöket. a : « Vänd till en karl vid sidan om sig, sökte. främlingen reparera denna sin okunnighet: — Säg, min gode man; vadan detta spektakel? Vad har denne herreman förbrutit? Vem är han ? Den tillfrågade råkade vara en av de kungliga kansliets skrivare vid namn Göran Ribba. — Förbrutit? ' fick främlingen till svar. Inte ett förbannat dugg! Vem han är -— I måste vara långväga härifrån; som inte kän- ner igen Nils Sture... — Åh... en av stureätten! ut- brast främlingen. Det gör det hela ännu" obegripligare. Mannen har inget ont gjort, säger I — ändock lider han denna skymf! » Skrivaren såg prövande upp i främlingens drag. Fann tydligen att han inget hade att frukta och begynte 1 korthuggna ordalag be- rätta om den tilldragelse, som var upphovet: till detta : bedrövliga skådespel. Medan det skränande gyckeltåget alltmer fjärmade sig i riktning mot Järntorget, fick sig främlingen tll "livs en myc- met märklig historia: Nils Sture hade dömts till döden, anklagad för att ha utövat riksförrädiska handlingar, De skulle ha bestått 1 att han- byst. planer. på. att rymma ut ur landet med en skva- , skulle "han genom godtyckligt dron tyska ryttare, som; befann : handlande .ha förverkat sitt liv. sig i Bohus, Det hade nämligen hänt sig så, förklarade skrivaren, att herr Nils av konungen beord- rats att rida till Marks, Kinds, Vedens och Bollebygdens härader för att ta itu med en hop tred- skande bönder; Kommen till" ort och stället" hade emelNertid herr Nils erhållit en. ny. order från konungen. I den hade han upp- manats att bege sig till Bohus. en, att han. ville benåda Nils till livet, såvida denne 1 stället före- drog :att' sona: sitt brott genom att vapenlös och. ridande på en gyckelmärr färdades genom sta- den, .: cc :— Ja, som I1:själv har fått be- vittna, valde herr. Nils att. skym- fas,, slutade tvinnande sitt läppskägg. .' Emellertid tillkännagav konung- ' på gen för mer skrivaren, häftigt Skrivaren nickade, ' : — Det kan I tömma en jomtru leder Under tiden hade smädetåget "att det gör. Kungen kräver : absolut underkastelse av adelska-:" pet. . på att herrarna skall kväsas, och - detta Han har gett sig djävulen med herr Nils är säkerli- : bara en blygsam början. Och : att nå sitt mål kor.mer han ' att bruka alla medel — allt kom-", + han att tillåta sig, blott det till önskat resultat. Ordern var dock -mycket oklart formulerad, sade skrivaren. Han hade nämligen själv präntat ner den efter konungens diktamen. Inte ett dyft förundrade han sig över att herr Nils fallit I tvekan om vilken order han först borde verkställa: den först givna eller den sist anlända... Till sist hade dock Nils beslutat sig för att efterkomma den nyss bekomna ordern. . +» Men det tog, som I själv kan bevittna, en ände med förskräck- else. Som jag nyss nämnt, döm- des herr Nils till. döden, detta blott för att han .beskylldes för att handlat gentemot kungens or- der. även utan att ha gjort sig saker till den i Bohus planerade kuppen, som han anklagades för, '— Detta var i sanning märk- liga tidender, mycket märkliga! Men inte kan jag tänka mig an- nat än att denne ädlings sak prö- vades inför domstol? ” : Skrivaren gjorde en grimas och svarade: — Då är er tanke riktig -— allt förlöpte så lagenligt, så lagen- ligt, hahaha! Skrivaren gav upp ett fränt skratt och fortsatte: Nils ställdes inför Konungens högsta nämnd... Kanske I kan gissa er till resten, om jag upplyser om att där äger Göran Persson be- fogenhet att åklaga? -— AhåA... på det viset... rå- der det en sådan tvedräkt mellan kung och adel — annat tycks inte det jag nu har sett och för- sport peka pår gjorde halt, nått fram till Järntorget,' där det” Här «skulle. Jakob Teit bidraga med ett lyckat skämt på den skymfades bekostnad. Med = en halmkrans I handen närmade - han sig "Nils och trädde den på: hans huvud. Med nägblodet drop-' pande ned I skägget efter att ha träffats av något hårt föremål,- som: kastats på honom, lät Nils:., det ske. Men hans lärftvita an-: ">. lete var förvridet till olgenkänn- lighet; Nu stack Jakob Teit ett. pergament i hans bälte och sade; z | - (Forte.), Yr ar, med” i Arettiofem . ; deltagaride : Orkestrar. är, från Lund, Blecktor- ' och där berättar han för häpnan- .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.