- LAHOLMS TIDNING . Nor > --Öns AN = LT - Onsdagen den 3 nt 1970 : .Småföretagarnas situation Det råder, betydande "oro för framtiden bland mindre och me- delstora ' företagare, +- Utvecklin- ', gen 'ställer: ständigt ökade krav.. på dem, Vidgade «marknader krä- ver ofta omställningar i produk-": tionen. Den ständigt avanceran- . de” tekniken måste "utnyttjas. Snabba och goda kommunikatio-: ner är nödvändiga. Utbildningen : måste, tillgodoses Å takt med kra- H ven ,på ökade kunskaper i denna omvandli 'ocess. Di krävs pengar och åter pengar, '.,- Finansieringsproblemet är mest : akut, Detta fram; riksd avsl "ka: debatt. Centerriksdagsmennen' ' och > verkställande direktören "i - Svensk” Industriförening, Bengt gick bl a av vår. . de- el is- : orter betyder: den även mycket” ; för glesbygdernas näringsliv; och. kreditläget ytterligare, Detta får till följd att bankerna kräver en : plötslig nedskärning 'av bl a checkräkningskfediternå med 20 procent, en kreditform som små- i företagarna är ohyggligt -beroen-/. de av.” Fe ANS ta " Till .detta kan läggas den re-,. kordartat höga ränta vi nu har, som ytterligare pressar företag som nödgas låna kapital för: in«. ' vesteringar, vilka ofta är livsvik«. ; tiga för att överhuvud taget klå-" ra konkurrensen, =. a för , Eftersom . småföretagsamheten- ofta är lokaliserad till mindre tät- ' för sysselsättningen där. Ett' fort=-" satt hårt klimat för den mindre för 16 kan därför, få ; Sjönell; de till riksdagsde- batten -» genom att fråga," om”. .”småföretagarna skall offras ' på folynkad saldemot N en y ss atisk ' " stabiliseringspolitiks altare”. 1. | Hr' Sjönell” framhöll,” = att '; eft: målmedvet sald. tisk: tegeringspolitik . under. talet gradvis minskat industrins ' . självfinansieringsförmåga, --- Den=-' na Politik har framför -allt drab- - " bal den mindre industrin, som re- dan "tidigare hade. svag självfi- nansieringskraft, .. och . där denna ; : I dag är extremt -Jåg. Investerin-. " gar måste i stort sett finansieras' ' genom” krediter, vilket -i: nuva- rande samhällsekonomiska situa>” tion' är nästan omöjligt. Hr Sj néll gjorde följande snabbteck>. ning av småföretagarnas aktuella . läge: "Först ordnar man ett idiot” stopp på nya krediter, som verkar förlamände . på företagens hand-" lingsförmåga. . Icke riktigt nöjda härmed sätter man sedan kniven på strupen i första hand på de, e0- Väljaropinionen :: ” darplats, I Sveriges Radios under< betydande" konsekvenser inte en=;' dast "för företagarna själva. och deras anställda, utan för bygden” istort. ST i >: LA är inte riktigt samstämmig undersökningar som Sveriges Ra-'' . dio och DN-—Sifo gör var för sig, > Bl ä skiftar' mittenpartierna 1e-: sökning får regeringspartiet 48,7” procent av väljarkåren men i DN —Sifos 50 procent i majundersök=,, ningarna; Enligt den sistnämnda. undersökningen har ' de tre demo-, ; kratiska oppositionspartierna 45,5. procent . av . väljarkåren, varför marginalen - mellan dessa och so: " cialdemokraterna blir 4,5 procent, Det, måste alltså till ett hårt ar- bete i valrörelsen från .opposi tionssidan innan vågskålen väger. jämnt, eller slår över till opposi- tionens ;. förmån, ' Men . chansen... mindre företagen' och. skärper ANSIERINGEN ', En.? målmedveten ””socialdemo- sade "Be ön ell (cp) td Riksdagens " stora '- ekonomiska i v at: stort främmande kapital. o- måste som följd härav bara för att. hålla företaget kvar på sta- tus! quo beroende skaffa ytter- ligare krediter. Vad'är-det då för hantering: som "herr Sträng och : hans iSancho "Pancha herr Äsbrink sätter igång -med i det- å nya Kre- förlamande "handlingsförmågåä. Icke riktigt" nöjda ' härmed 'sät- | ter man. sedan kniven..på:stru- pen f;första hand på, de mind-| - re företagen och+skärper. kre- ditläget ' ytterligare, ” Detta får till följd att bankerna kräver en plötslig nedskärning av: bl. a. checkräkningskrediterna nied 20 procent, én kreditform som småföretagarna är ohyggligt be- roende av.! Sedan i; talar herr Sträng i' sin kompletteringspro-]. position med. förväntan om »att industrins - investeringar under 1970 väntas öka.med drygt 15 procent. Hur "man kan göra detta utan att. blir tagen för en framstående" skämtare är en gåta "När företagarna reage- rar "och högljutt protesterar kallas. :detta i den + socialdemo- kratiska: propagandan med Af- tonbladet 'i: spetsen föraktfullt för reaktionära direktörers bi- drag till den borgerliga valpro- pagandan. Nej, sådana hänfulla klyschor ..avfärdar 1 sanning. ic- ke ” tusentals' småföretagares vrede och : förtvivlan, denna medborgargrupp som ger 'sys- selsättning" åt mer än var tred- je änhställd inom industrin, Det har under årets fyra första må- nader inregistrerats c:a 800 nya konkurser. Jag kan försäk- att innan höstlöven faller imer denna siffra att ha fäldigats,' därest kursen ic- ”shabbt "och" radikalt. läggs på företågen besked; "sade dir. Sjönell ”avslut- ningevis, Skall de offras "på en misslyckad = soclaldemokratisk stabiliseringspolitisk altare ”före- drar” de ”att detta sker" öppet framför att hängas' I tysthet: Skall . dom icke" offras måste kreditstoppets. strypgrepp = om- gående avlägsnas, ” i elever om de ' någon".gån |: någon" finns givetvis, -- >. 3 EN RAPPORT OM DET | FARLIGA SKRÄPET MN | Regissör Hasse: Skogsberg, Strängnäs, har: gjort "en. unik undersökning "om, våra .skräp- .skador som "presenteras i senas: te: numret” av : Konsumentinsti- | tutets tidning Råd:och Rön. Genom filmvisningar ' och: före drag har Hasse Skogsberg kom mit. I ; kontakt .:med "tusentals ]:., skolelever och "lärt: dem. umgås | I Han har vid" des]. med naturen. så tillfällen” intervjuat. skadats ökningen gång. ;.Unders isar bl.acatty; sec at oc cd De: flesta. skräpskador. :inträf- far under bad, -lek: och sport. £: Drygt 90:procent av ' de: .ska- dade - har.=angivit:"' glassplitter |: som” orsak, Någon . dödsolycka på grund av glas”är dock ännu det - bland. småbarn . förekommit -£ dödsolyckor: orsakade ' av 'ciga- rettfimpar och: 'mjukplast. : :.= "Den: störa . tätorten -är- betyd- ligt mer. riskfylld - än - glesbyg- den: -Av-'"en grupp :stockholms- barn; .7—12 år, hade '63 procent någon :gång. skadat- skräpföremål, - medan - motsva- rande siffra i glesbygdsskolor, i1: östras Värmland var 12 procent. ". Sannolikt. har över :en miljon svenskar .ett ärr eller -något,an- nat minne av en. skräpskada. |. Omkring en . halv: miljon: har skadat sig så illa att de behövt söka "läkarvård, (ue ca De Djuren - + drabbas: också -av|- skräpet. En" älg som hittades död . i "norra Värmland, visade sig . vid obduktionen ha satt 1 -sig" en hel" malpåse... Påsen an- tas. ha ; förorsakat älgen ”om- kring tre: veckors lidande innan den' dog, Vid en annan obduk- tion av en död hjort i Skåne fann man 22 plastpåsar. och en mängd snaskpapper i. magsäs ken. ' sökas T RIKSMEDLARE" ' Jarl Hjalmarson bör" bli 'riks- medlare när han avgår. som landshövding, anser Dala:De- mokraten (s):, '.- Han .avgår som landshövding|: under ' der sena :hösten. . Däref- ter knyts' han till Industriför- "bundet som -ordförande i en rådgivningsgrupp 1 'struktur- 0. lokaliseringsfrågor. Det är. i'0. för sig bra, Med den erfarenhet av. näringsliv, politik och för- valtning som Hjalmarson har är han väl skickad för en så- dan post, v' on Pe Men ' borde : det . inte finnas en annan Jarl Hjalmarson har varit och är en skicklig medla- re, som ' bättre än andra''kan knyta ihop parterna vid avtals- förhandlingar. För 'den' uppgif- ten torde: hän behövas även i fortsättningen. Man kan' knap- ' past .förena- medlarens 'uppgif- . ter med en | tjänst inom närings: livet." : : : Med d och som kan väntas på arbets- marknaden blir det: säkert :be- hov, av ..en ständig förliknings- man, en»riksmedlare. Som all "lä står till förfogande. La , Den ' uppgiften borde ” Jarl Hjalmarson få menar tidningen, inte känd -i landet. Däremot här|: sig. pål:. den oro som nu finns|. Särskild mn : as ot Det hänger .' samman med "den långt drivna forsk- "kring 'grisarnas: föda a i samband . med I gängen från landsbygds- till ” storstadstillvaro,' "säger i veterinär Tore Ehlers, Lactai min, Wenner-Gren . Center, , Stockholms "gick .grymtande sin led "exempelvis inte av "brist. som nu blivit vänligt "för moderna" djur och män. Öre oe ädbarnsdödligheten ” var : stor i tidigare grisgeneratio- her, precis "som fallet var Bland småbarnen. Det”ledde "ibbörjan av 1950-talet till att i välling” som räddade liv när uggans-- modersmjölk - inte I räckte till eller: helt : sakna- jdes.. : : ” a, 7 -”” 3 . : Räddningen. : ällingen har under årens "lopp räddat miljontals små- " grisar” från för tidig död. Den första ersättningen för är Den gamla ' hus-: som grisen bli i suggans modersmjölk var ett pulver. som: utspält i vatten gav små chans att över- Jeva. Fi h.erfarenhe- terna bidrog ätt' vi även fått den n viktiga barn. vällingen, näringsberikad och ”etenskapligt framställd. Små- grisen. har. hjälpt babyn”... - itortsnevroser människor när "de trängs: + sammän i stora. bostadsområ- "den. Magar kränglar, andra sjokdomstillstånd dyker, upp. Det gäller även småg när de tas. från "mode gan för att födas upp i” fabriken”. Genom speciell I sokost under övergångsperio- den' har mån lyckats hejda sjukdomstillståndet bland gri- sarna. Så långt har vi ännu: inte hunnit när det ”gälle r människorna; |” : ec or : Kritiska veckor > Ungefär 70 procent : av grisarna får vid 'omställning- en diarré och. andra' bes säger "veterinär Tore Ehlet De första 3—4 veckorna" eft "flyttningen ' är de” mest? kr Ekström vid Domis " garna och stränderna, Det var. tillsammans , med folk från. Domus, Lions och Reso som 'Pelle Ögren slog ett slag för en : skräpfri natur, Det var fina priser som lockade. . Första pris. till de som samlat ihop mest skräp är en resa till Neapel, vilken går i Resos « regi, "Andra pris är en 'resa, till Visby och tredje en resa till Stock- : holm. : Fe Vid ' äkning And rstädarnås eldsjäl i Sverige, Pelle Ögren från Gävle, th, . på måndagen konstatera att inte mindre än:500:hade deltagit. i,söns ', dagens städtävling i Halmstad. På bilden tackar. han direktör Al NN - för den storartade insatsen, 7... + "HALMSTAD: — Jag har varit runt om i landet på många. stä :”.. och städat i naturen, men aldrig har jagmär kt en så: positiv "anda... :; och verkligt intresse som i Halland; Detta fina' betyg till hållännin> « garna, speciellt halmstadsborna, gav Sveriges meste städare" Pelle Ögren, från Gävle efter söndagens städkampanj. Inte mindre än "12 ton skräp samlades in under. dagen, Trots' att det var Mors dag gi :Halmstadsborna man ur huse för att samla gamla ölburkar : tiska, Det har lett till att fo- lens längs — Det är' fantastiskt att se vil ket resultat man kan nå, sade Pelle Ögren efter kampanjen, i inte varit med om något liknande: ::- Hallänningarna har verkligen res kordet, Tack vare de fina insatser som Domus, Reso och Lions' har : gjort. har vi kunnat åstadkomma detta. Hade inte de hjälpt till hade det inte gått så bra.” Jag hoppas jag får återk till Halmstad... ; kunde man konstatera att inte min- : dre än 500 stycken hade deltagit i tävlingen, Det var trots detta mån- : ga som städade utom tävlan och ;körde sitt skräp direkt till tippen Hi Skedala. Kontrollen och dragnin- Igen”, skedde på måndagen och då : beslutades att förutom de tre re- sévinsterna kommer man att dela å med ännu en kampanj. Då kanske! a något annat varuhus kunde ställa; Jag är besviken på att ingen, - vare sig från Naturvårdsverket el- ler . Naturskyddsföreningen . hadel ställt upp. Det tycker jag är svagt, sade Ögren, Man tycker att de ber=-! ' de känna till vägen till stadensi” E ut fjorton hederspriser, Domus] »1 skänker "också en' present till alla i som deltagit i städningen. Förmod- "ligen i: form av, ett. miljövänligt " tvättmedel: oa Fru” Birgit Hindgren, Tisdags- gränd 14 i Halmstad fick första ; pris i städartävlingen, en resa till Neapel, Andra pris, en resa - till : jVisby fick..Per Holmen, Halmstad, och tredjepris en Stockholmsresa -Igick till fru Lale Larsson från Sen- nan. Dessutom beslutades att dela ut. 14 hederspriser till Nils Will- mer, Halmstad, Per Gustavsson, 7 år,' Halmstad,: Ann-Charlotte Nell- Idal, Halmstad, Jonas Matsson, 9 år, Halmstad, Kjell Persson, Halmstad, Roger Pettersson, Halmstad, Börje Anderberg, Halmstad, Elsy Johans- son, Simlångsdalen, Sten' And son, 'Åledy' Stefan Ågren, Halmstad, Börje Hansen, Böslid,. Doris , Jo- "hansson, Simlångsdalen och Doris Johansson," Halmstad. De får var sin : korg med varor, -Naturligtvis miljövänliga produkter, På fredag "kommer priserna att delas ut i Domus varuhus i Halm- stad. Prisutdelningen "kommer att förrättas "av ' Lions, president och > dessutom + Falkenbergsor- kestern- Mats Bladh att medverka, utan ersättning, med underhål- soptipp. ” Onsdagen den 3 juni 1970"? I dåg: INGEMAR : Solen . går upp kl. 3.23 och ned kl, 20.59. z- Solen går upp” kl. 3.21' och ned kl21.00: 0 0 GG $ s FÖRSVANN vånarantalet : konstant här. Varje gång ett barn föddes försvann en ung man, . : "drabbar . |. I morgon: HOLMFRID ':..|. "—' Förr 1 världen höll sig: tin | | övergångsmat klarar: : grisens storstadsomställning |! matnyttiga och allt. magrare och folkhälso | i; se heter, att anpassa! sig till tillvaron soni ”storstadsbo” 'som "tet i livsföringen har skapat problem, vi människor fått samma chans. ligare - gris Kär haft samma s människan. Det "ändrade lp 4 Å omställningen .. till->”storstådstill” Man ger grisarna”; en järn varo”, Då PÅ spruta på” 200, mg den tred- |; ' IN je loynad Det: klarar ln ET vs å den ”törsta | ”Daghemsgris.: : derinriktade” vetenskapsn n "ct, med- kvigor till NÉrrland. Det med 'att lösa längt före - a forskat fram en speciell häl” sokost för -den tiden, Saktex. Genom tillsats av bl a anti- : biotika i små mängder klä man . sjukdomar. och... spa väldiga värden för grisupp- födarna och därmed även för konsumenterna, Summan” som man kan rädda med det nya fodret. rör: sig 'om ca :25—30 - > miljoner kronor åå minskat oe årligt inkomstbortfalls, 1. Järnbrist. drabbar moderna miinniskor och grisar. Männi- skan med "sittande arbete frestas slarva med sina ' mål tider! och blir trött och hän- gig som följd av bl a brist på jä mm: i blodet..-Den ”stor- "stadsuppfödda” grisen i sina industriboxar med” cement. "golv drabbas även av denna - mänskliga bristsjukdom. ' Nu har. man tillgång till en enkel praktisk metod'för bota = järnbristen : bland sm grisarna, betydligt "ralionella, : : re. hh: vad människan kan. få. T ålder; ..Den: torra . fodermaten som: säljs som koncentrat 'till uppfödarnas- blandas "ute. på”. gårdarna upp: med: vanligt ch hi vre,! sik. ”gröpe, . >» Det”. fullständig; grammet bestär' av so 5: e järninjektion som ges tred-. je.dägen' efter födelsen; An- pullerna får Jantbrukaren kö- ; potek, »klart. 1969, - suggmjölkse dåar H k ttning” son Gå - an uffen .om ''moders inär. . eller”. suggan togs i: bruk; 1953, jningsfoder som man grisarnä "från" 27 till rs ålder. för snabb: tillväxt," började: tillämpas” man .som liknar. den, .y. 1961, 0 een för > tande "moderna": husmod | :]lämnar” I E | Iger, dl i: 20 R ja smågrisarna .|åvsavkomm från '4—5 veckors Älder,' kom | "Foderteknis! 4 smågrisarna .. sedan 7 säljs ödning? i. den '.s k.'fläsk- kanske . tusentals rgångsfodret.: Det ; sjukdomar :som ti- at” sju av. tio djur i di r: Grisen .' fl med ”lättransportei tätortsmänniskan av : miska värden. Grisen — Det ligger. mångärig forsk- ning -bakom ". det här foderpro- grammet, säger . veterinär Tore Ehlers... Forskningen . har: -bedri: vits. runt om i världen. och. Sve-) ! Irige har:i många stycken varit | föregångslandet n let gö i tämpningen. sugga: endast ifrån: sig :cä'40 -procent av” fodrets "energÅ” till” smägriser jölk. ' Det. har» forskarna: för. länge "sedan upptäckt: och ”. förm "av .sin : modet: : utfödringsschen erade, "torra. ingskoncentrat. >. ed et "kompletta kfabrikens storsta lstillva: I . neuroser, diarréer mi tt > sokost under flyttningstiden "lind: i omställnin än människan -|billigare- att jatt' hån: dage den -8 juni: 1970 , Cnä Nligen 1 längden "stoppa : hygieniskt . | fabrikstillverkat - foder direkt. I smågrisen.; Då" blir energi us- sx ten" ur -födan” mindre; .matkostna- den. lägre... fs neg fon te i Det ä syftet med den: 1dealiska utfodringen , frå risvaggan : till ir Det. som: a 1 andra "djur som «vi. fö Upp, exempel De i-pr feter, > I som pch. lärare, . » TO som I Ng des H " satt: och snabbt | IX idery Heliga ” har; man |SKkickli a > tjö anförtröd- etonar "Jesus. att fått någon. - ven - om , alla ;så "skall: vi Vatt bruka gäv; tjänst eller - också g gräver ner: den. se sti. MR har. 1; sin församling olika. förmågor . iskor, ed ;4 (Forts; på sid.-7) IN » HALMSTAD: Från Ilalmstad gick på måndagen en av de största tågiransporterna på länge var Scan som i sju järnvägs- vagnar levererade. 101 kvigor av - både svart-vit och röd ras. LD Ombudsman Walter Axelsson sä- — Vi har ju ofta leveranser till "Norrland; 'men den här är nog en , av de största, I vanliga fall brukar / det röra sig om. ett par vagnar ba- ra med sammanlagt 28 djur, Då Ghefsoåtdaren Bertil Johansson, som ör 94:e gången reste sn Nor TE me Ojurtrenspor hallandskvigor per tåg === «+ till Norrland i stortransport brukar det räcka att en skötare el- ler vårdare är med. Den här gången har. vi tre man ombord på tåget som klarar utfodring och ser till att djuren inte far illa. Chefsvårdare är lantbrukare Bertil Johansson, Tönnersjö: .— Noga räknat är detta 94:e gången jag reser med djur norrut. Och det har jag hållit på med i tre år. Samtliga djur har kommit fram friska till sina bestämmelseorter. Bertil Johansson bor ihop. med rland med . djurtransport... T- NN kollar en vagn i taget mellan sta= tionerna och flyttar när tåget stan= nar, Ingenting avskräcker honom . att resa. med, trots att det ibland har varit så kallt att både tand-, kräm och raktvål frusit. => av | Bertil Johansson berättar att ha ot aldrig blivit sjuk av resorna. , : Resan till Norrland för -kvigorna. är slut på onsdag morgon då.vag- . narna är framme I:Östersund. En. del ska till Hudiksvall och samtli-' ga .djur ska användas till. avel. "De... - sina skyddslingar under resan, Han halländska kvigorna är populära..q
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.