på LAHOLMS TIDNING "Måndagen ; den ' = 29 Juni. 1970 - Me Kilometerskätt " Principiellt sett' är det natur- ligtvis alldeles riktigt att det är rättvisare ' om”, dieseldrivna bilar, - släpvagnar över tre ton samt bus- sar. betalar skatt pr körd kilome- ter och efter fordonets storlek, än efter nuvarande regler. Den rätt- viseprincipen "bör förresten också ” vara tillämplig. för' bensindrivna fordon även om vår väl tilltagna : tveepgat svärd. billiga transporter som ett posi- tivt inslag i denna, Detta utgjor= de bl a ett väsentligt inslag i mi SE tenpartiernas motion i anslutning till "regeringens proposition" vi vårriksdagen om den fortsatta kaliseringspolitikens : bedrivand Samma ' synpunkter är relevanta även beträffande persontrafiken. ., med bussar i i glesbygderna. > katt utgör en r be- - teut. s - kilome Å i "träffande dessa. Nu har emeller- tersk f för . ivna' tid. . ”bilbesk il fordon k . förmodligen 'att överlämnat ett betänkande till fi-" nansministern i vilket föreslås, att ” den" nuvarande: dieselskatten lik=" som fordonsskatten helt skall för- . svinna för berörda fordon,”Det är ' ' praktiska återverkningar, och vil. föranleda ' åtskillig debatt och dets, .: Md finns säkert anledning noga vä ga 'rättvi inciper "mot neg: ka' åtgärder som .kan . vidtas fö; - alltså -:ett..nytt.: beskat ateri, som föreslås .från 1 janua- ri 1974. Reformen berör, räknat i "dagens" antal, cirka ' 160.000 for don, De tekniska 'problemer -med — Statens koka är : liten men säker. vägmätare och ayvstämpling är re- dan lösta... "Ibland: är det emellertid så att” principiellt riktiga reformer med- - för" praktiska ' problem," som kan” vara ganska svårlösta. Frågan” är om inté denria kilometerskattere- form "medför en: rad sådana. Den" drabbar nämligen ; olika. bygder väsentligt ännorlunda. Näringsli- vet.i' glesbygderna har exempel- vis ofta , betydligt längre. tran- sportvägar är näringslivet i tät- "ortsr na. Till detta I att det i glesbygderna inte finns järnvägar. för tunga transporter. De är i många fall nedlagda och enda transportmedel som finns att tillgå är just Jastbilar med släp- vagn, Kilometerbeskattningen blir ' härigenom : en extra ' belastning - just, för glesbygden och de stora avståndens landsdelar. Vissa. nä- ringår; som till exempel 'skogsnä ringen, får i alldeles särskilt hög ' grad. känning härav. Råvaran är ; tung och måste i” regel fraktas : ganska: Jånga: sträckor då ä lingsindustrierna "numer; naliseringssyfte" "byggs. för | stora produktionsområden.; i i Kilomcterbeskattri - närmast syftade på att de sta "ställning även om denna inte gav anställda tvingas söka hjälp hos " del av skulden för de statsanställ= - dås:situation på "regeringens, otills att eli a dessa, innan ett så= dant förslag accepteras, av riksda! är "ett gammalt talesätt, som anställda hade en "tryggad ' an några: feta .ekonomiska : förmåner åtminstone . för de lägre : befatt= ningshavarna.: I våra dagar .före= faller det som om. de ”statsanställ= ..: da betraktar sin situation: åtskil=. ligt mer negativt. "Tusentals stats< socialvården därför att lönen inte räcker "till, "framhölls "det bl a härom dagen "under. en kontakt; ? konferens , mellan Statsanställdas. förbund och. Statens avtalsverk, där den aktuella situationen med starlob missnöje bland de stats ov anställda diskuterades. . - En av orsakerna är att lönernä + halkat : efter prisstegrings- och ' i skattehöjningstakten speciellt i ide - kategorier: löntagare, - som. "inte" "kunnat. kompensera : sig genom”. Yöneglidning utanför ' åvtalsupp: görelserna. Följaktligen faller .en äckliga. inflationsbekämpan: "politik «och på :de : ständigt". gande sl atternä. fu längre” tid. e sådan 7 politik - praktiseras, de "redskap "dt”Honöm: Er lärt]. bladet (m): Tjeckoslövakien Evårke ens sgång det "enda. östéuroplbiskad) Jänd'gär sympatierna'r för ; Sovjetunionen var. äkta. och" utbredda, : Nu framstår: det SR och; ständsför FS roll- är- det. vare sig.:de” avsett Varje dom eller. åtgärd mot reformmännen innebär -' samti- digt" en » bankruttförktaring”' av det totalitära och stelnade sy-| stem söm" åter härskar i Tjecko- slovakien. :De sovjetiska kraven på liked t nomdrivs med: absurd enögdhet. De ledare. som ' en ' gång - öppet vågade - framträda "med ' humana tankegångar: -förödmjukas, ' lan- det har. tvingats ekonomiskt på knä och; befolkningen drivs allt längre” mot fruktan och: apati. FÖR: REPUBLIK | " Europas. monarkle vär Svaga, De ' "står och: "faller. med några ed. uppriktig känsla ovanitet sbra: öxempet "på. hur nära idealet ' mänsklig” verklig. het kommit,. ' : Presidentkandidater'. ay u Her nemanns : snitt "saknas inte: hel ler hos: oss, + slutar :: :- Expressen sin” plädering ;fö rep bliken, FÖRFATTARFÖRBUNDET ? Förslaget” till: ett- fö "marna i" . Ungdomsförfattareföreningen, . ES Minerva, Översättarförbundet o. Dramatikerförbundet har- nu:an- . tagits av" de . berörda ' förening- arnas vårstämmor, - -rEfter : tidigare. ”jalistiska: traditionerna Tätt te öro-] 1 Honskommittén” föreslågit ringars måste ' .dock...anstå « tills Författareföreningen, enl" tt trippeljubileum kan tägfär- jeförbindelsen Malmö—Köpen- hamn fira i år! se För 75-:år sedan, 1895, startade leden, -för "70 är sedan, år 1900, kom den svenska färjan ”Malmö” i trafik,' och för 25 år sedan, 1945, den” nuvarande tägfärjan ”Malmö- hus”. soon : Leden Malmö Köpenhamii är u Sveriges andra tågfärjeled. Inspi- rerad, av "danskarna; som mycket "svenskarna : ” fått igång tågfärjor mellan de danska öarna, motioneråde / greve” Erik Sparre vid 1884 ärs riksdag om en ängfärjelinje, "antingen" mellan Häl ngborg och Helsingör eller SS Mälmö « och : "Köpenhamn. "Riksdagen ' tyckte att grevens . lidé var: alldeles utmärkt; .:1892- komm -den danska ångfärje- : leder ”Hälsingborg—Helsingör. - Från 'svensk 'sida' var inte sta- "| ten inblandad utan” privatjärnvä-|. garna; ten. er” - 1894 bes t danska och & svens- ka 'staten. att ihrätta eri "tågfär- jeled Malmö—Köpenhamn; Färje- läget. + den ' nya' frihamnen i Kö- som trafikerade västkus- staten "medan" Malmö 'stad ordna- de 'tilläggsplats : 1; Malmö. : För spår. etc” svarade: respektive stats- banor. Från den 7 oktober. 1895 trafi- kérade” den: "danska hjulångfärjan | ”Kjöbenhaviv : leden:.4 ensam ma- :Jestät.. :1898 var godsmängden sår pass "stor: att förstärkning behöv- "I des. Svenska : riksdagen Beviljade ddå medel för att bygga; Sveriges d första tägfärja, :”Malmö”, "Fartyget byggdes. hos. Kockums in ö av. konstituerat: och sfar- verksamhet. från: särsskif : Sluter.-givetvis-inté att ma olika, håll” skulle vilja ha' F. nan» utformning av vi jerj: t, ex. vad"rör” stadgarna + det;.nya förbundet. Sådana. "förbundet trätt i funktion. Det " blir-då' de hya' beslutande orga- nen: —istämma och. "styrelse .— son: får. diskutera:; fram och Idring- görande? faktorn” för de mensamma” förbundet : är att man samlar sina: resurser på ett bättre sätt.: Därmed :'kan man ”rher Anspråken på: fackliga .' organisationer" är idag betydligt: större än:för ba- ra. got. eller några” årtionden sedan, ett” faktum söm "gäller för författarna - i lika: "hög. grad "som" för andra grupper i sam- hället, konstaterar tidningen;. : penhamn” bekostades " av '.danska|: N brygghuset; som” finns” c ffektivt bevaka sina med- |: ” lemmars : intressen. Trippeljubileöm: för Sveriges första tågfärja mellan: Målmö-Köpenhamn. long. Promenaddäcket skyddades av ett soltält och hade soffor längs relingarna. På huvuddäcket fanns två järnvägsspår för 18 tvåaxliga järnvägsvagnar. eller sex boggievagnar." Matsal och första klass salong läg - under vagnsdäcket. Färjan tog 949, pas å sagerare, Två ' ängmaskiner på vardera 1.000 ind hästkrafter gav. ”Mal|. mö” en fart av cirka 13 knop.” Från är 1900 fram till krigsut- brottet 1939 alternerade ”Målmö? med : olika. danska färjor på le den, ' Efter andra världskrigetihar|.- SJ ensam skött trafiken. med un-|. dantag för då nuvarande: tågfär- jan ”Malmöhus” ja. Det första färjeläget från! 1895 ersattes 1902 med det nuvarande; som givetvis . blivit om- och til byggt sedan dess. é Under ". årens ”Malmö” om och moderniserades. Men det hjälpte inte. -Redan un- . der 1930-talet ansågs fartyget” "allt-|- för ' gammalt och omodernt. och SJ: började fundera på en” ny] färja. tägfärja'- hos : Kockums i Malmö. Vid stapelavlöpningen 1 "oktober 1943 fick: hon "namnet: ”Malmö- hus” och : insattes i trafik den” 1 oktober 1945: ”Malmöhus”. är 94,4 meter tång |! och har. två' åttacylindriga" diesel: motorer på tillsammans", -. 5.800 hästkråfter som ger: fartyget” enl"! Den nya tröskan ' är av. typ Mäs= fart av: 17,5 knop. Passageraran: talet: uppgår: till 1.287 stycken... "När »”Malmöhus” : kom i trafik a 'den gamla veteranen ”Mal- ör sför. upphuggning: Sista re- Jsan gick: 1946 till -Upphuggnings- : en ;restaurång”. i Göteborg? samt] varv i Simrishamn! cn JE dag: PETRUS "gär "upp "kl: 3. Vi vilja alltså fara "etter" som länder: till frid och till in- bördes- uppbyggelse. 7 (Rom 14: En forskare tog en da son. med: sig till sitt laborato- rium.. Han gav. pojken ett styc: ke "rent jilver: "och ett 'stycke rent" guld och” uppmanade. ho- nom 'att : pressa "dem. mot. var- andra. Därefter lade han de bå- da: bitarna av. silver och guld under ett starkt mikroskop och lopp . byggdes|” 1941 beställdes en ny tvåsparig - "ren, Salongsinredning på : Järtoeröska. prese Är är på: varv. Dål 4 övertas trafiken av en. dansk fär-|. M artin Rundlöf; Lidköpin GETINGE: En rdetröska av det stora” formatet" presenterades ”på fredagen på Hallands' frökon> 2 tors maskinaydelning i Getinge. Lantbrukare "från - hela ; Halland . var med på en" tröskdag som ar- rangerades och fick se på "alla + nyheter, inom maskinbranschen.”- sey-Ferguson.” ia Den : har ' nera : 9g, bred "och skiskarna är på båda. si: dör 14 "em" bredare, vilket . är, en byhet: Annars bruk Tr, skaka lika:stor som cylindern,” svidter: på: olika sätt ha: tamlat" "ihop... -pengar,.= nu” den resa. som -Eld: "Hamburg: och med traktorsläpkär " Perssoh slungades som en ”pro- -föktilr méd' huvudet före in' i kär: tan. Hade" han: haft" hjälmen ' på skulle den troligtvis ha räddat hans : liv. Persson, ådrog sig mycket svåra skallskador. och fördes, till Lunds lasarett.” Hens nah på röta: sill Haml Fohmari, T-Ha å söndagen dög iste åväl uttgarden och cå New: Pe juh. bara'åttä: kilo me -batterier och allt. betydligt >» bättre. kunde han: klara” sig. utan respira- torn;' hän var. feberfri- och. endast lätt . medvetslös.” Man” "hade börjat hoppäs” att den. värsta krisen var över och att han skulle kunha kla= ra sig, Hens plö ligt börtgång | kom Aaskow och "Jan Erik jäder: Det= utan :det,: att den som” "skall viga de ä ingen; annan, än brudå nas sadjunkt -Carl-Erlk<. därför helt oväntat: - un; Arpiralen väger tär dock ingalunda, det: märkliga . pad” sönen silverstänk. på guldet. sade: han” till”sin sön, hade ' fått såg . guldstänk; :på «silvret och ”Så; är det. med människor” ”När' du umgås” med 'dina vänner 'så fast-|- nar:en. del" av dig på dem, och ger. intryck» på" dig? ovan. "tryck vi-ger: aridra: kan'bestå i!s 'ord' eller :åthävor..Det: kan :vara en. -tänke; god eller; dålig, som "Vår: bibelvers:- säger OSS... "dag att? vi bör:-ge :varandra: något... f00000000000x Av Jan Håkanson osooooseott) br ntade I kapprummet utan- för stora lärarrummet; Det -var: da- mernas avdelnir.g, Jag visste att det skulle dröja ett tag innan Ingrid kom eftersom det var en hel del hop» efter en k a lektion. "SN ov Kollegernay. strömmade in genom de smällande 'svängdörrarna, De fles- ta'såg lättade ut "eftersom" de lämnat dagens sista lektion: bakom 'sig. Lek- tor Björkgren "arbetade sig nerför trappan och närmade sig dörren. Hans högra ben svängde ut:i en halvcir- kel varje gång hah satte er 'väns- ter fot. Man kunde liksom följa det mödosamma arbetet genom att stude- ra hans ansikte. Olika muskler, där registrerade "de "elika momerten I hans ansträngningar. Hans ena håri- ga hand förflyttade + sig ryckvis ner- för trappräcket: som :en spindel. När han passerade svängdärren möttes vå- , ra blickar och då inträffide någon- ting egendomligt. lag skulle just bör ja håvudet: till "hälsning då dag märk- te att hån inte "alls var" medveten - A om min närvaro. Han" såg rakt ige- norm mig och jag kände. att han skul- le ha försökt att gå rakt : igenom mig om jag stått i vägen för: honom: Jag kom av mig i min. halvt full- bordade hälsning och stirrade häpet efter honom 'när han försvann ' in genom dörren till stora. lärarrum- met för att nå herrarnas kapprum på den andra sidan. Jag ryckte till vid en plötslig knuff i sidan. och en röst som trumpetadei — Skäms du inte att stå här och kika' på flickorna när 'dom klär på sig! . ' Sven-Oskars fryntliga ansikt nade mot mig, >» ls — Tack -för senast; förresten! "Jag överlevde faktiskt maten,' även om ni så en massa ruskigheter” omv "den; Vem väntar du på? > Mr : Jag visste "att ' Sven-Oskar I meå glädje skulle utnyttja - "tillfället till tråkningar em han fick Veta" san- ningen. Därför föll jag v häåns jargong och gat: + — Jag står bara "korna” som du 'ser. Bergman och Maj Lindhohn som med stor krängde. på sig sina kap: pot; ren "Ebba ' gjo en "paus i krängandet och, .sa kräftröd i ansiktet av an- strängning: or 2 + Tåck för komplimangen även om den var väl grov! Och tacka din Skapare för att vi klär på oss, — - Maj ' Lindholm gav ess båda en ogillande blick; Hon var uppenbar- ligen "inte upplagd för vågade skämt, Snart" var kappräåmmet tomt. Jag hade just börjat undra om Ingrid hade glömt vårt avtal när jag hörde klapprande damklackar. inifrån sto- ra lärarrummet. Hon var alltså på väg, Plötsligt upphörde ljudet och avlöstes av ett svagt mummel. röster.” Hon hade träffat någon där inne, Jag kände mig irriterad och beslöt mig för att avbryta samta- let. Just när jag hade lagt handen på dörrhandtaget hördes en .skarp smäll där inifrån. Jag ryckte upp dör- ren och stirrade i nästa ögonblick häpet på det omaka par som stod där invid det stora runda bordet, John Björkgren stödde sig med hög- ra handen met bordsskivan. Den lik- ft] nade nu' mer än någonsin en luden spindel.- Sin vänstra hand höll han | pressad mot kinden och när han sänkte den vid min ankomst såg jag att den hade dolt en stor röd fläck som :bredde ut sig ner mot hakan. En bit från honom stod Ingrid, .Hon stirrade ursinnigt mot honsem, men Flickorna bestod just då av- Ebba! när hon blev medveten « om min när- varo vände hon sig bättigt. ” — Kom så går vi då, sa hon. Jag förslår att du har väntat, Utan att ta notis om lektor Björk-. grer, som. krampaktigt sökte åter- vinna sin förlorade balans, skynda- de hon ut ur rummet, Ingen äv oss yttrade ett ord när jag hjälpte hen- :| ne på med kappan, Vi körde under tystnad ner” mot stan, Händelsen nyss där uppe"i lä- rarrummet hade blockerat all ”för- bindelse mellan oss och jag hade en stark känsla av att Ingrid helst av allt hade velat bli forslad direkt hem, Hon satt bredvid mig och blossade på en cigarrett. När jag såg hur snabbt glöden letade sig ner mot v | munstycket förstod jag att. hennes inre fortfarande befann sig i upprer. I ett klumpigt försök att verka för- stående sa jag: ' — Du kanske inte längre har lust att äta middag ute? s — Varför inte det? Orden kom häftigt som om hon hade projicerat sin olust på mig. se — A, jag bara tänkte .,.. så Jag Jamt.' — Du har Ju bjudit mig: är "det så att du ångrar dig ... — Nej, det var inte så jag menå- de, protesterade jag. i — Då så. Då gör vi väl som. vi har kommit överens om. På grillen var det sem vanligt trångt, men vi lyckades i alla fall få ett bord för två, N 6 | so se fog FA ASAT mer mer rn msn SA kte forifarande: När jag be- traktade hennes. smala,” välansade fingrar ' som förde cigarretten ” mot männen ' och - såg "hur hennes: hafid darrade Ereps » jag» av: ett : våldsamt hat. mot Björkgren som. genom sin drumliga närgångenhet ohjälpligt ha- de förstört den här stunden för oss. '— Vi har bestämt oss för två tour- nedos. Jag skulle vilja ha min" ba- ra lätt stekt så att den är blodig inuti. Den andra ' ska : vara. genom- stekt, Och så två mellanöl. ' Servitrisen avlägsnade sig, flaxan- de med matsedeln, = : — Det. lät riktigt . ; ruskigt, Blodig inuti, «> . Ingrid kisade mot mig genom en rökslöja, Det spända draget kring munnen. hade försvännit ech fing- rarna ' som höll. eigarretten. darrade inte längre. — Vi karlar är ju rovdjur, sa jag, Har du inte upptäckt det? + Inte förrän orden undsluppit mig insåg jag hur olämpliga de var. Hon fimpade hastigt cigaretten i askfa- tet och plockade ett tag nervöst med servetten : innan hen höjde huvudet och såg på mig. Blicken”var samti- digt skrämd och vädjade, — Erik, sa hon, lova mig en sak, Glöm det där du såg i lärarrum- met; nyss. Jag ber dig. Du skulle TS om; Lova ri ' Jag. . borde :ha. känt, ' hysterin . som låg på lur och lämnat henne i fred men jag var”rasande och hade ' be slutat 'att: en'. gång för alla få hen-' ne att tala om; vad som. passerat mel- lan henne och Björkgren. — Snälla Ingrid, du förstår vi att vi inte kan. fortsätta på det här" vi- set. Du måste talu om för: mig vad den förbannade Björkgren hade för sig, — Nej! Explosienen - kom så häf- tigt att' de omkringsittandes” ansik-. ten samtidigt vändes mot oss, Hon var i full hysteri. nqr hon rusade upp från bordet, — Du kan sitta där och äta ditt förbannade blodiga kött för dig själv! - Med: en halvkvqvd snyftning för- svann hon ut ur lokalen, Ett tju- gotal gäster, en servitris med två teurnedos på ett fat och jag stir- rade mot svängdörren som just lar git igen. Jag kvävde en impuls att rusa ef ter henne "och försökte istället att .manligt uthärda” de blickar som nu riktades met mig där jag satt med mina köttbitar och min.dubbla upp- sättning öl och pommes frites, "+. > Aldrig förr hade en måltid synts mig så oändligt lång och ändå var jag ensam "vid "bordet och hade kun- nat bryta upp när jag velat, När jag kändes "det som en ”lättriäd 'att läm- na platsen för mitt nederlag, ,.-. ändå "aldrig förstå” vad' det' rör ' sig svalt de sista .tuggorna ..och . betalt | fredogsky len > en: jag upptäckte- att, jag £ på". då en färdig på lördagsmorgonen: ag hade suttit hela: kvälle lätt, konjaksrus: och. försökt .att hänt med Ingrid.. Nivån 1' buteljen Je inte. inställa sig. Jag "kände. imig orättvist behandlad; Strängt taget ha- de jag ju inte gjort' annat än sökt. visa- mig intresserad och för- stående men blivit bryskt tillbakavi- sad och "ställd utanför den gemen- skap jag hade sökt, ' Den som verk- ligen hade burit sig illa åt hade vis- serligen fått en ordentlig örfil men Lalla fall sluppit bli offentligt skan- daliserad. När mån blir'sårad i sin självkänsla förebrår man naturligt nog den som gjort en illa men sam- tidigt. finns: i ens inre misstanken att man själv har del'i skulden. Var- för hade Ingrid reagerat som :' hon gjorde? Var jag 'skyldig att känna till. det som. eventuellt låg bakom hennes hysteriska utbrott? "Klockan" hade "hunnit bli över: "elva skrivningsstencil som måste vara hade ; sjunkit» åtskilliga : centimeter. men någon riktigt befriad kärsla. vil« - va bort tankarna på det som; häde
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.