"Inom vissa områden ” OAS "Måndagen den | 29 -funt - 1970 ro U EAHOLMS TIDNING I”BINTJE? : DOMINERAR . ALLTMER Statistiska centralbyrån har un- .dersökt hur potatisodlingen för-1]. . delar, sig på olika sorter 1969. Undersökningen ' har avsett" att belysa utvecklingen under de se- naste åren, ..i oc fi oa Den tidigare” Konstaterade' do- minansen för" Bintje. har” för- stärkts ytterligare. Bintje odlades 1969 på cirka hälften. av landets areal: av matpotatis inom : odling- ar om”minst.0,13 hektar. (mindre 'odlingar hår -ej ingått i under- sökningen)... es För .de två andra'större. sor- terna, King Edward och Mågnum Bonum, ' redovisas' ungefär ' sam- ma relativa omfattning som 1966, nämligen 20 resp 12' procent. för riket i dess helhet. Ökningen för Bintje Jhar' skett ' på bekostnad av de mindre sorterna, av vilka' fler- talet visar tillbakagång, Även od- lingen av: fabrikspotatis. domine- ras starkt av en: sort, nämligen Dianella, som 1969 odlades på nä- ra 70 procent av. den totala area- Jen ilriketer se oe 0 NS If / Mellan -olika ' län: konstateras stora" skillnader 1'sortfördelning- en. Bintje har den största utbréd- ningen i (Kalmar, .Gotlands,, Kris- tianstads: och Malmöhus län men odlas ' mycket även i' andra delar av landet, King Edward; odlas mycket i.de. västra. delarna av Götaland samt Kronobergs: län. Maghum Bonum "odlas främst i östra ' och :' mellersta. Svealand samt nordöstra ' Götaland.: och södra Norrland. Större odling av ej specificerade sorter! konstate- ras i särskilt Älvsborgs län, där dessa främst 'avser Tysk blå och Blå mandel, = Co, öc la an Sortanvändningen” hänger "det vis samman” med : odlingens 'stor- Jek. Sålunda odlas 'Bintje i betyd- ligt större. omfattning på. större odlingar än' små. För. King Ed: ward konstateras att 'motsatt. för- hållande; ” Odlingen! av”. Magnum Bonum har mera likartad ormfätt- ning. inom' Storleksgrupperna, vil ket främst gäller för hela: riket. markanta: stod det snart klart, att fröodlinga ”alla' exemplar; som visade anlag form av negativt massurval. Först under 80-talet framfrädde förädlingstänken mera klart 'och in- på 90-talet började en febril upp- byggnadsperiod. Under Walter Wei- bulls 15-åriga ledning utvecklades Weibullsholm till en' mod växt- förädlingsanstalt, där arbetet base- rades på vetenskapliga principer. Under 1900-talets första år vidga- des ramen för förädlingsarbetet ge- nom att' stråsäden " upptogs: med början i höstkorn och höstvete, Ett märkesår i Weibullsholms hi- storia är ' 1907, Då anställdes fil kand — sedermera fil dr — Birger Kajanus, anstaltens ' förste" tjänste- man med akademisk grad. Kajanus fick överta. det kraftigt . ökande korsningsarbetet' ' med "rotfrukter och gavs även ansvaret för förädlin- gen av höstvete, gräs, klöver och övriga baljväxter, tt h I Weibulls årsbok 1912 nämns o! arbetspersonalen under 1911: ”Ag- ronom William" Weibull” (Walter Weibulls yngste broder)" har ledt pedigreearbetet med rotfrukter, D:r Birger : Kajanus har fortsatt sina rotfruktskorsningar samt skött pe- digree= och" korsni betet. med Oo Hundra år i 100 är har mm förflutit sedan Walfrid w ibull började odla och säl ja 'rotfruktsfröer, Tidpunkten för växtförädlingens begynnelse är dock något svårare att ange. För Walfrid Weibulls äldste son, Walter, ” andra” dåliga” egenskaper”. Förädlingsarbetet' tog” alltså "sin början” i” J rna måste grundas på typiska och välutvecklade rotfrukter. Redan i slutet av 1870-talet bortgallrades för" stocklöpning, 'grenighet ' eller dör. Därtill här tillkommit förutom redan nämnda” vallväxter; sådana viktiga växtslag som oljeväxter, gräs för: grönytor, blommor och grönsaker. ee AN sv + : INOM VETEFÖRÄDLINGEN ' framstod tidigt agronom S O Berg som ' förgrundsman.: Hans banbry- tande insatser inom förädlingen av högkvalitativa. höst- och. vårvete- sorter har givit genklang långt ut- över Sveriges gränser. Berg .över- förde elegant och effektivt. genom 8' k'återkorsningsförfarande- kvali- tetsegenskaper i det svenska höst- ialet - från -den ungersk sorten Bankut 178. Detta förädlings- material; : som innehöll. arvsmassa från svenska' lantveten, det engel- ska squareheadevetet och det.ung- erska vetet, - kom . att bilda ; basen för eri rad viktiga sorter som Eroi- ca och Banco, sevi cee Pla nn " Även ” inom ':: vårveteförädlingen prövade" Berg nya vägar, som led- de-fram till 'framgångsrika "sorter. Sålunda ' korsade. han höstvete med vårvete för att. söka -förbättra av- | i = och ', stråstyrkan hos vallväxter, höstvete och vinterkorn och Fil. Kand N Heribert "Nilsson som: under ' årens "lopp inträdt i verksamheten har ' haft : om” hand höstråg, vårsäd och potatis. Utlägg- ningen. af försöksfälten och vägnin- gen av parcellerna har verkställts af, Ägronomerna . N' Hertzman" och vårvetet. Det första resultatet ;av detta arbete var vårvetesorten Atle, som' kom 1936..: Sorten var. tyvärr något för' sen för. svenska" förhål- landeny: men" den: fick: en : mycket stor ' spridning : och « varaktighet; i Storbritannien ' och på ”Irlanc nare skapade Berg:genom utiskt.: förå olika 7, S O Berg; 'rotfruk na har utförts af M Froelich som därjäm- » te arbetat å frökontrollafdelningen”. « När 100: år. gått sedän Walfrid Weibull började sin handel med rot- fruktsfröer, måste "konstateras, ' att de ' grödor : kring vilka" företaget byggdes ; upp, "nu intar "en 'mycket blygsam ' plats i svensk” växtodling. ” Stråsädesförädlingen' vid :'Wei- . bullsholm' tog ''sin "början" vid 'se- . kelskiftet och bestod främst i här- dighetsurval i höstkörn 'och höst- vete efter den hårda vintern 1900— "1901. Urvalen -i båda” dessa grö- «dor ledde fram till: Weibullsholms "första 'stråsädessorter,.': nämligen Weibulls sexradigt- Höstkorn 1910 "och höstvetesorten Iduna 1911. Den- na blygsamma: start "inom stråsä- desförädlingen kom snart 'att för! bytas”i alltmer betydelsefulla främ- steg. In: på 1920-talet var samtliga : stråsädesslag - föremål -för- förädling Us eposen Vol .. vid årets ingång Stockholm (PRKYMI "UC ov "Antalet "lastbilar i ”ländet steg under fjolåret. från 138.762 - till 142.602 " och - denna» ökning > med 3.840 fordon är 'den näst högsta som noterats under 1960-talet. Den "högsta siffran, 4.509, . uppnåddes ' 1967. Eljest får man gå tillbaka "till 1953 för att”finna. en lika "stor ökning .av. fordonsbeståndet. Antalet bilar vid årsskiftet 1969— 70 är också det "högsta som nå- gonsin "uppnåtts. fr boer AN Av de 142.602 -lastbilar' som var inregistrerade vid årsskiftet var 70.707 bensindrivna : och" 71.870 dieseldrivna medan : de. återståen- de 25 håde' andra » drivmedel. . Siffrorna "innebär att' de diesel drivna" fordonen nu gått. om de " bensindrivna i antal — förra års- skiftet var ännu de bensindrivna 1 majoritet. Beträffande ' karosse- riernas typ kan nämnas att 28.370 var skåpbilar, - 84.798 : flakbilar, 2.186 ' tankbilar, > 2.940" herrgårds- och. stationsvagnar, 1.739 lastbi- lar ”med'banke”, 4.219 semitrai- lers, : 2.887 . "brandbilar, ''4,645 ser- vicebilar ' och" 10.818" bilar. med karosseri 'av. annat .slag.. ännu vid årsskiftet '1969—70 rullade på våra ?vägar 625 "lastbilar. av: för- krigsmodel), ; vilket "Innebär. att 35 förkrigsåk tagits ur,trafik.un- der :1969.- Av-övriga- vid årsskiftet registrerade -lastbilar var 359 till 'verkade:: under krigsåren, '757 1946—49, 14.552 under- 1050-talet, 66.591 1960—65 och 59.714 1966. eller senare:' Det vanligaste: mär- ket var Volvo..som.representera-. des av 47.128 vagnar. Därefter kom ' Scania-Vabis. "med ' 25.199, Volkswagen'" med " 23.695, - Ford med 20.130, 'Opel. med 4.592, Mer- » cedes-Benz 'med” .4.166, Bedford med ”'3.967 ' och . Hanomag med 3.220.” Siffrorna innebär.att Mer- cedeg-Benz : under året gick :om Bedford. Inalles 20 märken” var representerade med vardera mer än 100 vagnar, «rt: oc. Av: de: 142.602 lastbilarna vid . årsskiftet 1969/70 var 3.964 re- gistrerade 1 Hallands, län, 6.005 t . Kristianstads län och 3.169 i Kro- nobergs län,” ' fe ” ' : på Weibullsholrå. Med undantag i Jråg bearbetas även idag dessa 'grös -. Enmffing ==: h George Brown Englands kontro- « versielle tidigare "utrikesminister, "anklagades häromdagen för att han ”knockat en långhårig student som stod "i :vägen "för honom när han lämnade ett"valmöte:! >. : 'I Brown hade under mötet smä- dats och'avbrutits av en grupp 'stu- denter;: Plötsligt” förlorade han tå lamodet och' stormadé ut ur sam- lingssalen — genom studentskaran- Mitt -i -gruppen-- blev det --slagsmå! av, smockorna flög och stolar. slogs omkull, .-",; Mg nl ge ra H klarade sig igenom och er ; Brown 'av studenterna ropade efter, honom ”jag kommer aldrig att glömma at: du slog till mig, Brown”... "Cs I Labourpolitikern — var - oberörd när. hän talade med pressmän efter- åt. ”Kom ihåg att jag växte upp i Stepney "(ett av Londons tuffastic områden)” sade han, OT a isvis gosse « Morfar och son vilade sig 1 träd- gården efter 'dågens id. De fick be- sök av ”grannfrun, som av någon anledning sa till sonen Sten: ' «i Vi moror är allt bra visa, : Ja det är ni,' svarade : Sten; t o m tre gånger" visare än vi kar- lar; be a I , Grannfruns soligd leende '" för- byttes strax efteråt till ett mindre förtsatte” ' "— Dom och envisa: "co x och son fortsatte satt njuta-av da- gens vila: 5,5. H : 3 :: > Enda dagarna cv '-Nyinrykte 83 Jönsson är inté' vi dare begåvad, s ” — Kan 83 säga : hur många dagar det är på ett år? : 2 . dar är det nu på ett år? SS Sju; nt -'-— Vill 83 kanske det kommer sig, . — De e& söndag, måndeaå, tisdag, onsdeg;' torsdag, fredag och lör- "I körn — nurnera' norra" och soligt förklaringens ljus för Sten] är både näsvisa, frågvisa! I Granfrun försvann och mor, fart: Får därför eh lätt] ';e— De är sju, : Vore "— Nej, tänk nu efter, Jag sa ett] år och inte'en vecka. Hur många |. . förklara, hur] källor de välbekanta: Kärn-; na: och Svenno;: vilka åtnjö spridning 'i Sverige, "K:i 3 "Docent ' Fajer" Fajersson': byggde vidare på de grunder. sorn Berg lågt inom ' höst-: och vårveteförädlingen. Fajersson slyckades > kombinera: de bästa egenskaperna i:Bergs' mate- rial " och : har släppt i. mäårknaden en rad "lysande sorter, såsom :höst- vetesorten "Starke, som nu helt do- minerar höstveteodlingen iSverige och även fått stor betydelse i'Dan- mark; :" Nordtyskland : och > Polen. Bland vårvetesorterna märks Ring och" Pompe: Både" Starke' och Pom- pe>representerar:' sådana-»-avkast= ningsstegringar, . som : en förädlare endast . kän : åstadkomna - er" gång väder sin: verksamhetstid.' Berg och Fajersson har: även" utför | läggande = cere av. medelsent je Europas” största —stråsädesslag räknar. 1913 som" sitt födelseår" på I Weibullsholm. :Då påbörjades Kors- ningar i vårkorn. Det kom dock att dröja. till .-1942 innan - den: första kornsorten ” Balder >. släpptes ut i marknaden..:Denna. sort: fickissin största 'spridning utomlands, fram- förallt i Holland, Belgien och :Fin- land.! Till"stor' del berodde” dröjs- målet på det. fruktbringade avtalet som : Weibulls då. hade ' med den danska” förädlingsstationen"” Abed. Därifrån kom nämligen en'serie be- tydelsefulla” sorter; mot?” vilka "det egna materialet hade. svårt att då sig.” os ee ' Men i” och" med” marknadsföran det av de båda systersorterna Her- ta-(1949) och Rika (1951) kom'ge- nombrottet" inom ': korhförädlingen på .Weibullsholm. "Dessa sorter. 'var till största delen agronom N' Hertz- mans verk.:De kom «att. helt i.do- minera inte bara ' den” svenska marknaden, men kan betraktas som de mest framgångsrika vårkornsor- ter,'som förädlats i Europa, vu sr ; Agr lic Yngve Hörberg, som -ef- terträdde Hertzman, skapade genom Lullubelle | s . i "> Ore Om det är ert "allvar: att ' ni dag. Jag vet inte av någon mer. N vill offra en smula av. koniforten Bå.se = se - ”Jexempel, .En annan. sort, Selma, .ur -|samma' korsningspopulation :repre- ” senterar, genom sin kombination av ”l utmärkt stråstyrka och hög avkast- li vetet gjorde” de. här 'en' gedigen = [sortramn som fortfarande finns "i ra | marknaden" och härstammar "Tbättrad nematodresistens har även . lintressera sig för förädling av gräs :, |rättades i mitten av 50-talet "en V Sydsport, turftimotejen - lav 'förädlingsverksamheten under - Iseklets första ' decennier 'kom inte ordbrukets tjänst: avbalansering av det förädlint sma- terial, som uppbyggts stegvis se- derna mest' odlade kornsort, ng- rid. Tack vare dess odlingssäker- het odlas denna kornsort på hel i Danmark och Belgien har Ing ridkornet dominerat och på.en sto. del av den ofantliga kornarealen i: Frankrike finner man denna sort” De senaste tillskotten från Wei: | bullsholms kornförädling '— Särla- kornet för Mellansverige och Cilla- i kornet — -representerär' en' avse.” värd. avkastningsstegring tive odlingsområde.- | Även inom havreförädlingen kan' Weibullsholm uppvisa vackra resul-' tat. En hel del sorter -har släppts i'respek- 1911. Med undantag av sorterna sorter inte någon nämnvärd sprid- ning. Inom vwete-, och: kornavdel-: ningarna på :Weibullsholm. har det' funnits en bättre kontinuitet inom örädlingen p-g a att respektive" förädlare verkat inom en lång tids- rymd.: Först under agr lic Nils Ola' "| Hagberths ledning sedan ' 1943 har ett brett förädlingsmaterial av hav- re kunnat systematiskt byggas upp. Hagberth skapade relativt snart en sort Saxo med hög avkastningsför- måga, , men ' med för. Sveriges del otillräcklig stråstyrka. För att ta till vara denna sorts höga specifika av- kastning korsades den: med . den danska stråstyva sorten Palu; Re- sultatet blev. över förväntan gott. Ett ; flertal ; sorter " har ' selekterats från detta. material. Den: mycket stråstyva sorter Nina, (1967) är ett ning. den första verkligt stora hav- resorten från ;Weibullsholm,: Selma har ställts till: de svenska jordbru- karnas >. förfogande ; i år, ., Sorten tycks. ha :.en'; osedvanligt : vid:.an- passningsförmåga, ty förutom i Sve- den placerad främst i frå- ga . om: avkastning 1; England och holländska '-sortlistorna” liksom, de danska, försöksresulaten' toppas' av ingår 1908 "och"leddes”av 5 O Berg: och Birger Kajanus.” Liksom gräs gen av. Fredrik Nilsson och däref- ter, av Erik Åkerberg, Under deras tid: kom ''sörterna' Primo Reptans "rödsvingel och ÅResisten” rödklöver, -"auw försv. Är 1937 visade'amerikanska for skare "att. colchicin hade' stor fö dubblingar hos skilda växter. Re- dan följande år började colchicin- behandlingen av vallväxter att gö- dan 1910-talet, Sveriges genom ti-. 70" procent” av” kornarealen'" äntiw'' "112 år efter riarknadsförandet. Även ju ut sedan havreförädlingen inleddes" Bambu I och Bambu II fick dessa : N Skottland; och, även de franska och |- ängsgröe, g måga att framkalla. kromosomför- |? Ren 4 SA ör sta Ag sep, LR; Flinka händer -utför 10.000-tals .kor sningar "varje. i husen -kan arbetet, fortgå året tunt oberoende av årstidernas växlingar, mit att lå stor. betydelse É: tagets' utveckling. .De' flesta” larna har varit verksamma lång. tid vid ; institutionen . och ' har hunnit genomföra . även ' mera. långsiktiga förädlingsprogram, agrönorå Värner Svensson :verksam "på "Weibullsholm 1920 till 1957 skapade bl a de väl- kända - mörotssorterria ". Régulus ' I och II, Chefen för institutionen 1932 —1957, professor Herbert Lamprecht gjorde: stora" insåtsér "1 ärter" och bönor, inom'vilka växtslag hän ock- så 'genomförde 'världsbekanta teore: tiska "studier. Folke: Axelsson; nu är ansvarig för" grönsaksföj s lin n' har producera SES ibaullskol: år på W - : at en: lång rad sorter. av skilda växtslag. Speciellt hans F1-hybrider 'av drivgurka har fått stor. betydelse ir Sverige: och Finland, Harry AÄkessons livslån- ga' erfarenhet :av tomåtodling. gäv många vackra resultat inom tomat- rädlingen, 7 ' Firas ': Försöken med blommor vid Weis bullsholm'. har "nästan "helt kommit att förknippas 'med "Arvid Nilssons namn." Han kom till företaget 'som ung" ädgårdsmästare: år 1926; när- mast” för. att organisera en plant= skola "och" sköta odlingarna av ett- > | åriga "prydnadsväxter," På' eget: ini= 3 började han något år senate förädling av sommarblommor,” och har till sin pensionering 1962 mångs'. faldigt berikat vårt ”'sortimen blommor, CNS Det har alltid varit företage' N je att lämna förädlarna stor: friljet att- ägna sig åt: grundforskningss uppgifter, vilket varit befrämjar för ..förädlingsuppgifterna dch: förädlingsanstaltens renommé: der Lamprechts tid startadé; tutionens. egen-' vetenskapliga' skrift, Agri Hortique. Genetica, utgör ; våra - förädlares' språkrör bland forskare världen över, tog" fil lic. Olle Gelin ansvaret fö; vållväxtförädlingern.. > Under: hans ledning inrättades ;.ett.: cytologiskt laboratorium, ,; där ,, kromosomför-' dubblat material frariställdes," I blev '- Weibullsholm” förunnat ”att' marknadsföra "den första ' artificiellt framställda 'tetraploida sorten av lafitbruksväxter. Tetra alsikeklöver presenterades år. 1949 och Rea röd- klöver 1957, örn? SS Ara De: främsta resultaten under. 5 talet kom med sorterna , Alfa blå- lucern : och :Viris'. engelskt . rajgräs, vilka båda" var fraralidne' Gunnar; Wiréns' förädlingar: 60-talets vall-" dena att öka odlingssäk N Ett resultat av detta arbete är Ver« tus,' som visar en unik kombina- och vissnesjuka. Nya eliter av Re- sistenta och Rea med kraftigt för- framvunnits, .. 2 NG ;; Gräsmattor och andra grönytor har i det moderna samhället kom- mit att spela en långt viktigare roll än tidigare, Donna utveckling. för- utsågs 'klart 'av Gunnar Weibull, som : i slutet av 40-talet började för grönytor... På hans initiativ in- speciell" grässektion med hortonom Bjarne Langvad som. försöksledare. Denne gjorde: fram till sin tragiska bortgång hösten 1969 en pionjärin- sats' på turfkulturernas område. Under den korta tid Langvad var verksam lyckades han dra upp, ett flertal sorter såsom rödsvingelsor- terna Polar och Erika, ängsgröen Evergreen och rödvenssorten Boral, ” : « ol. DENSNABBA = UTVECKLINGEN "vev bara att gälla jordbruksväxter. Re- dan” 1911 togs förädlingen av 'giön- saker upp på Weibullsholm.: De in- satser, som gjorts av köl växt- och blomsterförädlarna, har 'köm- , växtförädling har präglats av strä-j ; NN - FR FER Den förbättrade maskinén i arbete. Närmast” kameran Jä hans maka Gerd tar bort alla onödiga ”visare”, Ruth Johansson: lyfter roten. och. tar. bort skott unde Tar ; roten, på traktorn. Bengt Gustavsson.” -. flat 2 tion av resistens mot stjälknematodj : på :Weibullsholm. "År 1939 över- "Z RE Det var först efter faderrs: från” fälle. för några år sedän'som Kurt Gustavsson: på allvar gav sig pep- parroten 'i våld. Framlidne. Gustav Johansson var känd för sina för- bättringar, ;bl a sliranordning för traktor, och han fann redan för ett femtontal 'år sedan det där”med att krypa jämte varenda pepparrot var otidsenligt. '.. Förutom, 'en hel- del inom" pepparrotsodlingen använd- ara maskiner konstruerade: 'han omskolningsmaskirien, 'enkelt”' med två : plankor påhängda:- efter, en traktor 'och med'två tallrikar;som|: avslutande: del." Därmed var kry: pandet för på Pilagården peppar- rotsodlande "familjens del ett:av- slutat kapitel, "+ 0 eva Vid. Öv besök på gården, var det. ”sommargästklädda” ' odlare vi såg: lätta kläder, ringa kontakt med deri styva jorden, man åkte... ” Traktorn inköptes med tanke på ett'motorvarv som: möjliggör om- läggning av ”5000 meter pepparrot” i. finimen, en Fantastisk hastizhet sett mot det tidigare rena handar- betet :' kring varje rot. Närmast ”|het: för att "misslyckas. - Omskol- No Bengts "mammi Ruth . lyfter upp t' pepparrotén, "Kurts hustru Gerd snyggar till roten genom att plocka.” bort ' överflödig blast : och längst bak: sitter” Kurt'som släpper. roten genom tallrikarna /vilka' ki- par jorden -upp' över "grödan ' till rätt höjd, > > - NM | > Och de tre sitter på speciella sto- lar; bekvämt förhållandevis; På den förbättrade > konstruktionen +; har också :2pplicerats "en" hydraulpump som ' möjliggör korrigering, av” få- ran: 'om traktorn" skulle :gå snett, — Skall 'den här” sortens: odling löna” sig behövs nya/metoder; me- nar Kurt. Gustavsson som-i arv ta- git. konstruktionsfantasi och orädd- ningsmaskinen "gör nu 'sitt jobb på Pilagårdens' fyra tunnland peppar- rot och jobbet görs snabbt. ' + - Den ' specifikt . nordhallähdska grödan — införd genom apotekare Wennerberg, om vi inte. minns fel — har som tidigare omnämnts i lett till bildande av én ekono- misk, föreninz som, för ett par år urt Gustavsson som. lägger roten "i I an i dessa dagar på. Pilagårder 4 Fi där "pepparzroten just håller på. att läggas. om; Kurt Gustavsson, känd crossförare i KMA, har f rat sin faders princip med :en ”omskolningsmaskin”. och" efter en handplockad "traktor / görs nu om läggningen dubbelt så.:fort som7om. odlaren utfört jobbet :på det gamla tättet, nämligen krypand som cent av alla skilsmässofall nan som har tagit initiativet . mässoorsak "angavs ätt ten' efter ”upptagningen 1 må skiflet...september—oktober /då'; de första — frostnätterna ,” underk skördearbetet genom att jorden lagom hård att. arbeta, 1; Hj skörden: övervintrar 'och' på våre läggs”nya 'strängar, I Sverige -ödlag på ett” annat "sätt än.1 t-ex' Dana mark,- allmänt > "omvittnar ) svenska''kvaliteten. Pepparro: vänds "i matlagningen egen mer än vad man kanske: tro exportmöjligheter';' finns, 4 Kurt" Gustavsson” som: dock vä inte vågat: binda 'sig för. kontri Men han'.har haft ” Australien, :; > JAPANS kvinnor : tycks": väg att överge sin traditionella ännens tjänarinnor. Sotialde»- partementet i. Tokyo har. vid en:un» dersökning funnit att” det i 51/prö« "kvihe' tenskapets upplösning, .. Soni skilze . framför ' allt: kas sedan: byggde lager- och , fryshus haktloin siller biödesna Kuts och i . ki raktär intill rjärås stalion, Där lagtas ro- blem och otrohet; (TT.-Reute > dr das
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.