[ , ning skulle" kunna utgöra 'mins-|. =. ENS : Tisdagen - den >14- juli - 21970: Ifråga. om Jordbrukets” roll "som en faktor 'i EEC-förhand- |' ; lingarna har anmälts många olf-|- "ka synpunkter. under. årens lopp. : Logiskt kan. dessa "inte alltid förklaras, .Så har t ex; talesmap I för svenska LO' och regeringen allt som oftast hävdat att vt bör|" skära ner Mår. Jordbruksproduk- |. tion än mer för att” vara. väl-[. komna i den europeiska ge , menskapen. En närmare gransk-|' "ning visar att denna argumen "tering. är klumpig” och” verklig: Hetsfrämmande, + 1 Sverige har ' under många är -1 genomsnitt. haft en's k "själv- försörjning ifråga om jordbruks- produkter, mellan 85 och 90 pro- cent av ”totalbehovet. Märk väl att siffrorna gäller endast såda- na 'fordbruksprodukter, som framställs inom landet. Inräknas alla! Uvsmedel, är ' vår självför-]. sörjning mycket längre, Det är ganska långsökt att! tänka "ag att ett sådant tägel.. ifråga om vär livsmedelsförsörj- ta" hinder för Sverige. vid en eventuell. anslutning, till. BEC. Den genomsnittliga självförsörj- : ningsgraden inom dessa länder själva' torde vara mycket hög- re. Det: "enda EEC: länderna: nu - har underskott av är föderspann- NH Sveriges 'an-' | slutning skulle" ifråga om 'livs- medelsbalånsen' "närmast utgöra Ce | en tillgång -1 det stora mark: |: mål "och nötkött. nadkornrådet. Någon större be: tydelse har vi dock inte i det | - hän: eendet.. . heller; eftersom: ett 2 En. hatt, annan; sak” Sveriges" regering har anledhing : ekonomiska” politt "en kommenterar: föh " inte gör: saken bättre, . mycket : hårt. kå folket: till. vak” Redati nu. Ik "man pekä ut några" probiemko Den 20 "september. går svens- pléx,:.soin ' mäste "bif" gor "under: årets 4 gerlngen här - gjort — varliga | felbedämiifigars” - minst ; efter de sehaste terna "om sutvecklingen.. för. utri: i :keshandeln. .RLF- tid på i Få Does ”Fflaskot kanske delvis beror på att regeringen eftersom det är): valår;, inte: vågat sig på de in- gripanden som ::behövts,. vilket Den ' tun-] är stryktålig och ' politiskt inte så "känslig!" Men ”övrigå grupper bör" ha : klart "för: .sig att med denna: politik måste deras tur också" komma. Slaget 'kan då bli Man kan,;inte i längden -leva över. tillgångarna, . Hela »svenska'. folket har an- ledning .beklaga' att "regeringen I vintras avvisade fnviterna från oppositionshåll ” om en samför- ståndslösning rörande den eko- nomiska: politiken. Nu. är det svårare att ro båten i land. " Rubbningarna i samhällseko- nommin "har ett klart "samband Åk med ' deg” regionala." obalansen med konjunkturmässigt överhet- tade storstadsområden med ar- betslöshet, "stagnation. och av- folkning i andra - gelar äv Ian. det, så ve Der regionala obalans som nu räder : är utan tvekan det svål. raste hindret för en sådan eko- nomisk: utjämning, som skule » förtjähä + kallas jämlikhet och som även regeringen så vackert talar :om. --Statsmakterna - borde |. göra entydigt klart för storhets- rusiga, storstadspolitiker att de måste "skära "ner sina 'ambitio- ner. Deras; arméer 'av planerare kan däå' snabbt omskolas . och flyttas över 'till andra regioner |: där 'de”har Thöjligheter att ska- pa. -människovänliga samhällen. : Men: decentralisering > är . ock" så "något 'sorm" berör värt demo- kratiska .system.: Vi” har upp-| levt hur samhällets beslutsfunk- utt ner” köncentrerats till ken.: Kommunreformen ' .begrän- sar kraftigt kretsen av. förtroen- devalda'. och "-har "därmeå'. en stark tendens att öka expert- och = .tjänstemannainflytandet. Riskerna för ytterligare central- : dirigering är .därmed uppenbar. J ordbruket. inför . - > -EEC- förhandlingar : ns É > "blundar ; "vett: "problem" | =E positiv : 'grundsyn-sbe anda : endast; flyta fram från sin jr p.- Sverige har, ytterst små” e& : portkvantiteter. från jordbruket. De är dessutom av, den art, ätt om ”stormarknaden”. De skulle "alltså. Inte dra' någon nämnvärd andel äv fondpengarna: + Sverige har kommit längre "än de?” 'huvarande'? EEC-änderna med jördbruksrationaliseringen. Aven' den sidan av.utgiften från fonden "skulle . få Sveriges del bli ringa, er org ” Det. förefaller "alltså som "om "hr. Sverker Aström, och ' hans " medhjälpare kommer. att få” en - mycket lätt match: vid de kom: mande EEC-samtalen ifråga” om jordbruket som en bricka i spe: ' let. ' Svårigheterna kommer: att » gälla helt -andra. områden, +: +, Det finns dock-detaljer röran: |]. . de; jordbruket, ' som kommer. att kräva- stor. omsorg, vid .eventuel- la detaljöverläggninga :Ier. problem, : som är för: Norge, och- Sverige: - de” båda - ländernas: utsträckning: från 'sö- | der” till”, norr: och .de "särskilda > hänsyn. som! måste. tas til. jorå-] |. brukets. förutsättningar ; 1. vår ”norrlandsdel”; ; ; För ;Norges vid- kommande ' är: nästan hela' jord bruket” en ”nörrlandsfråga”. Det har. äntligen gått Mpp; för :den' svenska "regeringen att' det vii "dagligt" tar kallar Norrland e beaktas som, en! omistlig "nyvaknade' i tatsrädsresör, ; "til "Jordbrukets möjlig- heter td n norr,” desto. mer: försvå" er'stora belopp. borde; vara? att och". tänt med Sår även räkar -vära Norges förhållanden, > Tyr vi, kan; vara kommer; att, Över- så åta - åt- "slumpen, . hur det :skall «komma. att gå-med näringsliv -och bosättning"; 1” de avlägsnas- ee elarna av: Norge: De; kom- . säkerligen . att i: sina för- handlingar” åstadkomma: något :som kan: ; accepteras” ä ven. för ” ETT ORD: - PÅ VÄGEN Martin" Luther; King Ir har efterlämnat... en... nypublicerad Kor. med titeln: Kraften att äls- :Dessa ord "beskriver? -häns eget. sätt att leva... :- .Vi-har kraft att z ska endast om: vi blir fyllda! och styrkta av. den Helige - Ande,” som är kärlek och kraft, En strömskan la. . Fullkomlig . kärlek. driver räddhåga,.. ger" oss frid, glö och mänga. andra av -1i defullaste välsignelser, i . Kärleken . är - självutgivande; aldrig” har. vi : sett det.-klarare än vid: korset där: Guds Sohn ut- gav-sig själv: för att. han älska- de" oss. 'Johannes skriver: ”Så' äro ock vi pliktiga att giva vär ra liv: för "bröderna”, Här .har. vi det avgörande provet för vår kärlek, För näg- ra 'kan. det verkligen. innebära att dö för andra. För alla .bety- der '.det. dock att. vi dagligen skall förneka. OSS sj visk -kärlek, - ne "Kärleken. är den största kraft som finns! Ingenting « —--inte ens. döden” — kan övervinna den, +. Kärlekens . kraft. är -oerhörd, "de" skulle finna avsättning "in ” + kolibakterier blir det väl alltid nå- <sJämtland "eller Skottland,;' så kan - där ju finnas. åtskilliga: allvarliga den. ger -liv och | besegrar döden. ” faltiok änndsdi är : te kunna tro, utan en sk drakfisk, inget rö som framlever sitt liv på de stora ” djupén i oceanerna och kanske inspirerat den . mänskliga. fantasin - när det gäller att fastslå" hur: det mer berömda. Storsjön eller: Loch = el Ness-odjuret ser rut a : ta” turen I och den'"rätta tron. Två- och tre- ”hövdade kalvar; sexbenta kattungar, ;skvadrar,” värpande tuppar,” galan-| de hönor," tvåkilospotäter, ”tjugo- femväpplingar och. nan vet inte allt som -då 'myllrar' fram” ur” 'varons alla vinklar och vrår.. : Visserligen kan det för den: vid- ” skeplige. lagde synas :som ”en "bety- Gonde: Änitialsvårighet det här med « begy syeckan- och stfax' föret.den 'ming och s k svärmerier.' Med. .and-, rå "ord: ? "då: kommer? den "verkligt 'skörla 4, nn :semestertiden, ... röte= | hunddägarnas” innehållsrika” eckor:; 4 » Hunddagar var rdet," j hirmilavalvets-”alla' stjärnbilder: firins 2 Bom'vi; allat vet två -som- » kallas Lil- a "och: Stora hunden: I<den:senare "återfitine vi? Sirits; Sv = rötmånaden; dv s tiden mel anden - 22 juli: och den" 23: augusti; otalot .sammonhang. ill: beryktar mi Hundstjärnan"” "stiger upp”; och går ln rakar tri på sådant — fär 'världens” troligen. förnämligasté dryck; Pi tal. om "skogen förresten 7— har den ärade läsaren; någo! ler en vinvorn? » . no > Inte? ' Men er far eller farfar såg | den kanske — "för. så kallades de; och -tjädern, Det ansågs. av. gamla ' mal ;dalkarl, som. i nedskrivaren a dessa rader 'i" "sin 1 grönaste” ung dom; hade ' nöjet” "och" fö. känna,: berättade” åtskilligt ta. underbara nystan. t En nar, flugorna: ”bits?- värre än gonsin; och badvattnet till 99: pro- 'cent' består! av :kolibakterier. och häller sig. fortfarande ; :i:stor.ut- sträckning: till : den- - gamla: ordnin- "Enligt: :alla gamla. vittnes] baran”och ”dess' verksamhi rape Harkende för K liga organismen: : I: nuvarande" problemen” "med :'atomavfall och s ”bl de” kloaksjöar .—. gen:i.dogdays; - det + Jours ”€anculaires,' Så äet finns i "alla fall något utlänskt som ”Nordens' frans- män”: i -”little America”. kan. und- Ivara, Na s > i är. om 'helst så måste” "förstås den :som . har rötmånadssemes- ter: "ut 'och "röra: på sig." Flugor och gon råd 'med, "Och reser man.till et, ju, tänkas 'att man får se' Stor- eller Loch Ness-odjuret.; Det vetenskapsmän som har. issa 1teo- rier etes sonas ta och'sé; Bara äta och sola" och gonå sig och tänka "det kommer 5": Kanske kommer det inte ens ett tvåhövdat, « skotskt - rötmänadsfår inom vår "synkrets . — men. skotsk fårstek går väl: också an.” Att inte tala om skotsk whisky, skotsk rå- djurssoppa: och” äkta” skottehisto- Her, bes "I Jämtland: kan det vara ra lämpligt tatt tära en och annan” skiva :get- ,o5t "eller "”rökost”, "lagd på” ojäst tunnbröd. Det är saker, det. . Får man dessutom mylta eller blåbärs- gröt — ja, då förmår man kanske öra: björksuset över Frösön t om . ämtlands. flygflottilj drar "på färs ”v a ec len sortens . gott ”fölk som helst. av:allt skulle vilja se.en sk ”luskung”, "eller rättare ett silver- skred;, korsa stigen i? rötmånads- kvällen, är det inte nödvändigt att résa till någön speciell "trakt Det är bara att bege sig. ut i. närmaste skog: och trava” omkring. där' en vecka eller två.' Får 'man trots trä- get vandrande och spanande' ej syn på någon .”luskung”, så har man iallafall lärt sig. något. om :sam- bandet mellan : transpiration : och i möjligaste mån kontrollerat, yi dek=' lareråt,' analyserat. o:s'v: sköns . experter,' Och : alldeles tas som något av bakteriernas lå meltid.” ee "Det finns ju "emellertid tskilliga: dukter 'att tillgå. : För' att inte" tala! om skogens: bär och trädgårdarnas utomj plocka hem så : mycket . bär Och med. ett: fiskekort" på fickan, har vi'chanser: att få -ytterligar pinfärsk gratismat.: För: t ex en belgare eller tysk är sådant = — rena '” rötmånadsberättelserna,' För där” finns” ingen” ”allemaris ätt, Lärlos till. sist också. tala; "litet: om den: unika företeelse som ka sig, sex kvinnliga väsen i-oåäv«= bruten följd! Den notoriske rötmå«= åtminstone varit sjul suckar veder« . ]börande, -Det är. ju”i alla. fall -ett heligt tal; Eller nio - - för så många" . var ju muserna. - - inra sig att Hundstjärnan börjar sitt sex kvinnors värma” 1800-talspoet uttryckt det. annat än den stora växt- och :mog= nadsperioden, då Herranoms - gåvor samlas" på jordenoms'” yta till” be= hag för gourmeter 'och "gourman= törst, och "har, man det så har man samtidigt: erfarit. att. prima: kalle: der, Jorden'ger ', som man skul? Ne sin' sett en storgalt,-e1 storbri. eli: t. förr 'i : världen: - björnen. .älgoxen tiders. allmoge inte Vara värst myc) j vs mitt.il självaste” frän” sn tid — vi bortser nu generöst: från mer: eller - mindre + misstänksämma mot det mesta i matväg som inte är . liga är vi i rötmånaden som betrak. | ätbara konserver och djupfrystöro=1 läckerheter. Tack vare den ovära!.. derliga allemansrätten kan vi desse' ” och svamp som vi orkar bära" hem: kallas fruntimmersveckan; Man 'le=' tar. förgäves' efter något liknanda. i andra länders almanackor,' Tän=' nadspessimisten erinrar sig förståg - att det är. precis lika många som” - riddar 'Blåskägg ' avlivade. . Om da . Nåja, sådant låter. sig sägas. Men : man bör i sammanhanget också ere: samarbete: med solen med” stöd av i ” som » "någon - Och rötmånaden — ja, vad är den : Alf Henrikson: DID som n inte är bildad vid femtio "år, blir aldrig bildad, står det i' en vers av Alf' Henrikson. — Den som inte är vis vid sexti år, blir aldrig vis. - ---& Den som är författare och tid- ningsman sedan '40 år, korrespon- derande, ledamot .i vitterhets-, hi storie-. och . antikvitetsakademien, filosofie : hedersdoktor. och känna- «|- Te av såväl Sveriges, Kinas som an- tikens historier, bör väl vara både AC . bildad och vis. " Med god marginal upptyllde Al .. Henrikson' kriterierna för- bildning : : och visdom långt innan han nått de N mitio och sextio. ' oo AN Henrikson föddes ä Huskvars + Na, som på den tiden var en lugn idylL > "Vi levde nästan som lantborn F och kunde fiska både kräftor och £ Han kom ur: ett "arbetarhem, där det var svårt att få pengarna att i sexameRi i Jönköping, Men I i tade för Å mycket. Drömmen om att. få bli latinlärare satt länge i. Medan den "unge" studenten: drog sig fram på "sitt skrivande, läste. han "latin, vid .J, sidan : om: möjligheter som aldrig . kom, - Men -.till slut.insåg'. han att han redan var tidningsman, - att. det bara var att fortsätta, Mt =-veSverige förblev utan ”Hatinläraren jen författare, z we 4 Det är många visdomskorn: som - Alt Henrikson : genom ' åren har strött kring sig; Kvickt, elegant och " mångtydigt har. han pekat på män- | små” öplighet Inte minst” på skröpligheterna inom hans sr skr fick han höra: | "alla! tidnin; öka till barnens studier. Fram till S gick - det: bra, 1925 - tog Å "hoppades 'på del Alf Henrikson, men ' vann istället: Kvick; elegant, FS Kina-i -INtresse:av. en ren; slam: å män: da Sigtiaturerna H och Henrik står båda för författaren Alf Henrikson, Na som under många år. glatt oss med sin verskonst, Den 9 juli firade ' han” "sin; sextiofemårsdag” och | förklärar att i år går. han i pension, > : var det. just den” som lyste upp i krigsgråheten? ' ”Dort .wo: Du nicht. bist; da åst das Gläck”,' sade” Goethe.” Lyckan söker man i fjärran. Alf Henrikson) . har: uttryckt :en liknande: tanke i sin. » bök för: öm Vägen -gerniom/j; skriver. mej lande: mm synd! och brottDi i k Jag" som> prisar des; 3 barnen, . ingen ;Krävdet a Men. de; slärd > Sig, ” fastnade 'och satt im då Insikten om, "Men "då kan de” ju 8 Chansen ått' ändra" på - det - då”, - tyckte All Henrikson . och vägrade, att. ändra naturligtvis > bo". ät eg «ov år går Alf: Henrikson i pension och påstår: att det 'skall. bli skönt. > Men verä skall, då skriva våra dags-|ä erser? Vem behärskar i dag .vers- konsten i i Sverige mer än Alf. Hen- ikson? Får vi inte längre vårt dag- ga Stod”; på” ägen”1 ”en”Hiten" rata hand" i hand i vär tbégreppsvärld. Det känns :'som "en självklarhet att Al Henrikson "gkrivit Kinas histo: rid; beskrivit -:- dess” tänkare och + översatt kinesisk Jyrik.'«; navel "flÄndå' förklarar :han att. Intresset Hvrang 'Tsu-Yä; Hwang Tsu-Yär var. i fan” Japan och ; Kina. När- staden. ockuperades. av. japanska . trupper, England. Av'en slump kom han att "följa en god.vän”till: Sverige. "Av "den slump som kallas krig kom han + att stanna kvar, Året vår 1939. ” ”En"kines gick' plötsligt: instängd: 1 Sverige”, uttrycker Alf" Henrik=" son' saken. ”Den. första bildade ki- i ties” som" förmodligen nått hit, om man bortser från ambassadtjänste- männen, Men Hwarg Tsu-Yiä lev- de "inte . ambåssadtjänstemännens skyddade "liv,, han "hamnade ' mitt ibland ; svenskarna, till: att börja med som trädgårdsdräng,' Vi möt- tes, och: tyckte iom" varandra. - Jag i tog lektioner i kinesiska och fann det ' mycket 'röligt. Med" förenade krafter översatte vi kinesisk” poesi och det stod från början klart för 0ES båda att. det kunde gå att: göra ” något av det hela”. : > Under :. krigsåren :' publicerades små dikter +i :DN under: Birger Lundquists vinjett: - Dagens: kines. Serien gjorde succé. Alla var tröt- ' ta på krigsårens gråhet och ranso- neringar.' Uppskattande brev ram- lade in från alla, håll och kanter, från skolbarn. och fackförenings- folk: såväl som från ledamöter i Svenska Akademien. - ve Detta var omkring 1942. Tre är senare." kom ' dikterna i bokform, ;| nya upplagor kommer ständigt. ut. Den senaste daterar sig 1969. -s > Varför blev det så stor resonans "på den kinesiska lyriken 'under kri- Idag FOLKE ON Solen - gär upp "kl. 13.35, och = ned. kl.21.00." -I- morgon: RAGNHILD Solen - går - upp - kl.- 23.37 och kom till av en: tillfällighet.” Genom. : ett möte” med "en 'män' vid" namn |. ;gavsvsig” HWwäng Tsu-Yäl av: till- - ter och vägde 40 kilo. : Viläwan ”pjöd för i praktexempla- |" - ken: Dess: "båda ”romsäckar vägde - len "fem: kild.' "Vid. '18-tiden 'sarå- Joss åt attsän: odlar wi” dé lådan” på: hans” senbfté hn handlar om” tal k Jen vi får likt" författare huvudstaden Råjburi- kunde. NU :omöjligt vara ng avlägsen. , Den fångst de fått - Havets; saltvatten, NV ket” "redan 1 närheter; av? Rajböäri var. upp: med: flödvatten: hade utan mar. långa, striden och "fisken, upp i båten; där” "den inom "några få: minuter låg. dö Den "avslöjade sig som en. ”Yis ör” "vetenskaps: rmännen” känd under det latinska namnet; IProbabus: och, den” mätte i. -längd. över, 'en och en halv. me: ”Yisok” är mycket uppskattad och ånses av många” som "en stor läckerhét. Därför” bar de" lyckliga fiskarena'' sin: fångst . I triumf till Vilawan .Pruecksa | — . rochanan, ägaren. av: restaurangen "Gang: wal”-+ Rajburi, Ett kilo Ö'Yisok” "| kostar : ungefär "18-20. svenskal > ' kronor. ' i den” allmänna” handeln. ret 600 kronor som fiskarena ock- så var: nöjda med ' — det" var ö jdem utan tvivel årets bästa affär. ':Vilawan " grep sig-. genast : an med "att 'dela: upp: och rensa fis- bära dom” ver. åtta kilo och fjäl- ma ,dag hade. Yisoken, försvunnit i magarna på” Gängwals. hungriga gäster: mon elan Of gtr n "Alla "var: "till freds: fiskarena, Valiawan ” och" - gästerna, Bara en . ned Kl. 20,58, - . il eirka' ett” "kilo" om året,” ;Rekori ; I Chéfen, för. "den. "statliga 'flskeri- styrelsen -1: Bankok: "Chaerdchat Amatayåkul” Fiskexperten i: "visste att" den" Hittills” största. fångade ”Yisokén bara "varit/ en - meter 7 5ar :llång. och vägt tio” "kilo. Och den- na hade då, redan. gällt” "som en stor Sensation er s H :Vetehskäpsmännen "utgår att en ”Nisok" "blot ifrån "tynger sig dis ke mäste" ehligt' detta omkring; tio. är... Och; h fisk om 40. kilo! . . "r Men Vilawan kund e i>alla fall ' ilövertyga. "chefer-direktören.” Man :phade förutseonde, hog: låtit foto- ilgrafera fisken,. och tagit. flera ut. märkta bilder av densamina, Nu försöker Chaerdehai att. fa tag några , beribitar: +. SOM : , möjligen kvarlämnäts. efter" lä kergommar- nas . festmåltid, Med ' dess” hjälp han kanske; kunna, fast slälfa Jättefiskens" verkliga” älder. Ty ' 40. är. bland” höljorna ir "floden och. därtill! flelt. av de.mest'kän- da 'fångstområdena — det tyck- tes, Chaerdehai som den . verkliga . rövarhistorien,- ett som” (fiskar- skrock i sin prydo.. D+ ”TORE. LETH. hjälper sjuka - bl a | tvälskt och > ? > Psykiskt hand'kappade Gemla Här 089 "Nälpat | Röda korset - man” fann ”alltsamman” helt ba os ” Glro 900 809...
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.