-arnå säger osa Tisdagen - den "14 -juli 1970 - EAHOLNMS TIDNING Alirig har vi haft det så bra som n nu| men vi lever farligare än någonsin re Här Av red. Karl Olov Johånsson. - Människorna har aldrig” tidiga re haft så rika möjligheter som nu när det gällt stt utnyttja” na- turtillgångarna och : göra det be- kvämt för sig. Men inget släkte har levat 'så farligt som det som nu befolkar vär planet. Genom hårdexploatering av naturen ris- kerar mänskligheten sin framti- da existens. Vad gångna genera- tioner skapat håller nu på att konsumeras, och. vad värre" är, människan är I färd med att ta 1 anspråk vad kommande släkten skalt leva utav, H Man måste se allvarligt på en sådan utveckling, säger dr Stig Fritzetl, Uddevalla, till den 1 jull 1 är stadsläkare i staden. Natur- rikedomarna förbrukas I en myc- ket hastig takt, och vi kan ännu blott ana konsekvenserna. Aning- emellertid att människorna måste ta sig sam- mari och söka hejda den negativa . utveckling som är på gång, oc — Man har beräknat, säger dr Fritzell, 'att med den nuvarande : takten "kommer : jordens olje-; och urantillgångar att vara förbruka- de efter nägra . årtionden, På många; ; häll, sinar vattentilgång- arna. Genom högexploatering och kraftiga... ,vattenuttag — sjunker grundvattnet: vilket 'får- till följd att städer'och länder måste ta vatten” "långt bortifrån. Med fattig- dom och, vattenbrist kommer den allmänna" hälsan -inte att kunna skyddas som idag. I USA är gi- gantiska projekt på gång för att ordna vattenförsörjningen; inves- teringar .som kommer att 'kosta miljarder döllar. . Hamburg -: sägs börja kasta blickar på Vänern . Men 'det är föga troligt att pro- blemen löses genom dessa åtgär- der, tvärtom finns risk föratt ” svårigheterna blir än större. Vati tenslöserlet "måste hejdas. Medan Dr. Stig Fritzell, stadsläkare i Uddevalla, har allvarsord att É om den hänsynslösa exploateringen av människan.' a människan för. att kunna 'leva måste ha mellan en och två liter vatten per dag är medelförbruk- ningen: per individ och dag i vis- sa ”kulturländer” 500-—1.000 liter. Och dessa behov ökar. Självfal- Jet räcker det inte med ett par liter per dag, men därifrän : till tusen liter är ett jättekliv. Det bör kanske tilläggas att i den stora konsumtion räknas indu- strins vattenförbrukning in. t MÄNNISKAN TAR ” PA SIG SJÄLV. Människan konsumerar: emeller- tid inte "enbart nåturtilgångar, hon tär dessutom på sitt: egetl' kapital, byggts upp genom förbättrad eko- noml och hygien samt läkarveten- skap och sociala åtgärder ' mot- verkas genom stress, gifter. och en i övrigt olämplig livsföring. Förr i tiden var standarden läg- re men man hade ' det mindre jäktigt 'omkrihg sig. :Materiellt önskas inte den tider åter, men det "verkar som om: högre: stan- dard måste köpas ' till: priset av stress och störda nerver .med' allt vad detta för med big av ;trage dier, : ” "— Jäktet' och "hetsen 1 arbets: livet är alltför stör, "och medför svåra påfrestningar för mänga människor, säger är Fritzell: Men även, det nutida boendet är. ofta förenat med .en press som. leder till otrivsel och :'disharmoni,. Vi har:1i värt samhälle: fått ett :bo- ende . där människorna . allt mer trängs "med varandra. Från gles- bygdsboende "har vi, fått. tätorter som i en del bestämda avseenden knappast kan göra anspråk. på att kallas mentathygieniska' och män- niskovänliga: Särskilt gäller det: på sig själv. Vad: soml|- ÖKAD KONCENTRATION EN FARA. ” Bebyggelsekoncentrationern ger skadeverkningar. också genom buller ' och luftföroreningar, fort- sätter dr Fritzell. Efter hand har emellertid de ansvariga i samhäl- let insett dessa” faror och åtgär- der har börjat vidtagas. Man läg- ger t. ex. de stora motorlederna så långt det är' möjligt "utanför städerna," Man söker, även göra bostadsområden -bilfria, vilket in- nebär ökad säkerhet:för barnen samt mindre avgaser lokalt.” Vis- serligen får man då längre väg från parkeringsplatserna till bo- staden, men för alla friska ska- där detta inte, tvärtom; ” Detta att söka eliminera faror- na från : bilarnas luftförorening är- ett steg på: vägen. mot ökad hälsa. Man. brukar hittills räkna med: att em fjärdedel av städer- nas -. luftföroreningar :-: kommer från bilismen, återstoden härrör sig från industriernas: rökutsläpp samt : .;: fastighetsuppvärmningen. Som exempel kan nämnas-:att i det starkt 'huftförorenade England ret luftrörskatarr 30 eg I Danmark.s sc Molee gaser — Vad kan. man då. göra. för att. hejdå "de negativa utvecklings- tendenserna i samhället ' på här — Alla mäste. bli medvetna, om de faror som det: moderna: sam hället innebär, svarar; dr Fritzell; bekvämlighet, men får. ofta; också. ökade "hälsorisker i stället. Varje industri: som” "startas: och : alla bo- stadsområden som, planeras I mås- te. föregås av. hoggranna under-. ta. för barn och. ungdom.” "vad. som blir följden: "också men: i verkligats. : I al | skorna.” . mn ' gräva ned sig och "intå fastlästa : Positioner, "utan alla” måste"-vara NN har tagits av detta'- parti. ' Man och forskning: som” pågår sinom ' hoppas : att diskussionerna. skall sökningar att man. bättre vet talhygieniskt, socialt: och" omgiv- ningshygieniskt. när "planerna för- lägen”. med sik- att boendet” och miljön” skall bli så "bra som” möjgt för' "männi — Vi måste” 8 en samverkan mellan tekniker, politiker och ad- ministrativt socialmed: inska . lä käre, säger dr. Fritzell. Ingen får lyhörda för inte minst biologiska hänsyn,: och, positivt söka” leda samhällsutvecklingen » sunda. bar nor, = - Jag vet ätt "centerpartiet" h äg- nat miljöfrågorna .stort. intresse och. att' betydelsefulla - initiativ har lyckats väcka opinion för, en bättre miljövård, och: den: debatt samhället. är utomordentligt vär- defull, även om den ännu Pefin- ner sig i imitialskedet. Vi mäste leda till sådana åtgärder att:män: niskorna med större kan våga tro att det finns”. en god framtid att se.fram. emo é an Gynna > gå "till :-hävderna som. Oljetryc- tinit äter . - Utåt sett torde "vöcksamhets- året 1969 vid Varbergs museum kens är. Följdriktigt pryds om- slaget till den nyligen utkomna årsboken med ett gammalt tryck; . ”Kärlekstycke. — före och" efter äktenskapet”, > : « Oljetryckens "historia Serveras” i en uppsats av bibliotekarien vid Kungl Biblioteket, fil lic Ulla Eh- rensvärd. Hon inleder sitt arbete. på följande, synnerligen medryc- kande sätt: ”Detta är historien om en reproduktionsmetod med kort glansperiod och lång förfallstid; hi- storien om färglittografin, som ur- sprungligen gjordes som ersättning . för .. oljemålningen - i finrummet, | SS men som senare förpassades till | - hemlighuset”. . Det lokala initiativet, att från hallandsbygd insamla ' oljetrycks- tavlor för tävling, och Vett mye | rönte genom radio och TV ett myc- hela vårt land. - Förfrågningar : strömmade in till museet från. en' lång rad museer, — vilka ville löna. ett. gepresentativt | N urval. av de' tavlor. som ingick .i varbergsvisningen. Tack vare eko- nomiskt stöd av Ahlén & Holm” kunde ””skräddar: sydda”, trälådor fi transporterna tillverkas och olj trycken . kunde börja sitt tåg”, Det var i slutet av februari förra året då denna stora händelse noterades, att Varberg kunde sända ut en ”riksutställning", vilken vi- sats:;bl a på Statens Historiska "Museum i Stockholm," = ..:x . De halländska trycken: har än- "nu inte återvänt till Varberg; ”se- ”gertåget” fortsätter förmodligen en bit: in på 1971, Utställningen har - besökts. av - cirka - 25.000... personer, klarlägger i. sin "uppsats ”Stor- ”segere|' på gårdarna — och är det säkert idag” också, : Den. ansågs förr föra lycka med sig, rv: : Den första storkéns ankomst ha-]” de' en särskild . betydelse” och detta blev föremål för spekulationer. cm framtiden, Från Snårestads socken utsäga den närmaste framtidens vä- der. Om den första storken för året går ' och letar efter föda" ; betydde detta missväxt. ” :Storken förekommer också i en rad ramsor och verser." =. . Uppsatsen 'är helt i, igenom "öerhört intressant Jäsning; materialet ä är väl i Skåne är följande teckning: ”Om en qvinna fick 3e' storken för första. gången” på" året gående så betydde. det att hon blev + å t oci betat. .Museichefen fil dr Bengt Bengts- son "vid Kulturen i Lund skriver om en silversked, funnen i början] - de det året men flög han så: blev hon. lättgående.. En störk som var des vidare för att - Musikdirektör- Inga . Barnander ger i sin uppsats ”Orgelinventarium i” Värö pastorat” bl a en inblick 1: '' vilka problem man brottades med ä = : Värö i samband. med' orgelbygge, on som man beslutade om år 1856," >. Arkivarie, docent Ingemar Carls son har granskat tre sibbarppräs- ters. dagböcker och med -utgångs punkt härifrån skrivit sin uppsats ”Tre generationer hallandspräster”, I Arkivarie; fil "lic Lennart Hen= Hel vid Landsarkivet i Härnö: av 1940-talet på; Ringaregård Bäck nr 6, Askloster under rubri- skriver om ”En fiskeriinrättning & dade”i' vattnet betydde sorg” enligt ; ken i-den folkliga. fäöreställnin= '5 gen”. hela den svenska och; de-; lar av den danska; och tyska ; storkfiktionen.; Hön. här granskat ; ; ;de svenska folklivsarkivens upp > teckningsmaterial, 7 iv är barn frågat sina föräldrar värifrån barnen kommer har måns |: gå” " olika ' förklaringar : lämnats; Storkfiktionen är en av dessa, som' blev: känd i slutet. av. 1800-talet. Även utanför det egentliga häck- hingsområdet : ”skyllde”.-. man. på storken, när en ny. människa kom Hill. världen os en dansk uppteckning,” ken: ; sFallrepsknöp 7 : på; medeltida Halland vid mitten av" 1700-talet”, - för" sin gel är villig att stryka professor Prokops vå i : ar. sådana; de relaterades f V s inte: till. rastkurén : och - där låg vederbö rande ' på träbänken-och sov. Dis ponenten ck ] : skrök: rn — Ska ni ligga och sova mitt under arbetspasset? : : Jobbaren reste: sig yrvaket och svarade” : Nej; då, ”Aisponenten,! saken är: den: att” kompisen” och jag har undrat” hur: lång der: här bänken j oc Nu 'är: det'sså' att jag är 175 är. cm för lång "och därför 1la' jag me sagt'— den är .175 cm lång: .Han tittade därför in i att "mäta hur lång bänken var å de 'stärnde precis som' jag gisk. expertis. "Sålunda? förklarar laborator. vf Ahlborg på: Statens [skäligen ringa; Det är. "inte aret att använda sådana preparat vid ajuruppfödning i Sverigé,'och vid import av kött från ”hormondjur”. " till stöd för : > ett .sammanträde ; med; veterinär- "Istyrelsen för några -månader:se- "| dan: förordade vt förbud även mot Det r. främst i USA och; Sydame- rika hörmönpreparat används för "med RÖDA NUMMER : Rötmånads (Forts, fr, stå, 4)" garna std,: frukter och bär, havet > låter makrillen" bli fet'som ett svin, vc I sjöarna når kräftor och abborran den rätt: längden: ech rondören och - kring norrländska". fjärdar. ger sol«. värmen", surströmmingsburkarna den ”gudomliga Jäsning”. vars slut« liga: resultat : av; . kommendörerna med stora: ; burken" "av: Stora; Sura strö den trallyrik. : +; Det här: med Tunditjärnan, och. ”hunddagarna: kan" för; all der låta synnerligen : opoetiskt," men” "vi, får inte glömma att" - självaste, /Saloma -;- förkunnar: + ”Bättre- n'” levande 7 "hund: än ett dött lejor . Och Rouss seau har som bekant sagt att "det". "bästa hos, människan är: hunden”, " Förclömmas får heller ' inte, att : "bland de tio djur” som "enligt Ko«="" ”ranen vunnit inträde i muhammes« i : danernas ' paradis. finns även en” hund; . Den: heter 'Katmir;. och . län . till :med de berömd sjus .Sovarna i'Efesos ha sovit ien grot« tad berget. Keli n i 230 år: Sön CF väl som. "solen, Den 'är norra him melssfärens, ljusstarkaste stjärna 4 och den bär 'j det vackra namnet "St som : sagt i ' HJÄRTFORSKNINGEN flitigast” just” ånaden, det a stora givandets ti |A jr Z>zgras en LT:s annonsörer . den såg issmodi ut. ” CC Hälked Jag tänkte” ringa till "polisen, .; ljög jag. Men jag, ville inte förstö- "ra eventuella fingeravtryck på tele- "" foaluren. a "Han log. + — Som omtänksamt « av er. - en sån » Bituation ' brukar dom flesta tappa ; huvudet. - Det var om: ban var. ironisk.:' Jag beslöt mig för - att tro att han inte var det, a > '— Om vi nu förutsätter att det in- "fé var ni som "begick brottet, sa han "trevande, vem tror ni då att det kun- de vara? Ni hörde ju hans röst i telefonen. För det var väl en mans- röst, eller hur? - + / "- Jag tvekade, Rösten jag hade hört hade låtit mycket avlägsen. Det var omöjligt ' att ens komma ihåg ton- fallet; - — Det kunde ha varit en. kvinna >. som förställt rösten, sa jag. Men det är” väl knappast troligt, Den hördes -£ allasfall så avlägset att det kun- de. ha. varit praktiskt taget vem. som helst, - 2 sioocarooer År Jan Håkanson; gt att avgöra ”om]. — Vi ser inte ut att komma någon vart just nu. Vår man är fortfaran- .| de några steg före oss. Från det ena till det andra; har ni någon aning om varifrån mordvapnet kan ha kommit? Jag fick en stark känsla av att han sett rakt igenom mig och redan viss- p 2A000000000 — Hur Som helst vet vi I alla fal en sak om mördaren, :sa kommis- sarie Björnborg fundersamt, Han el- ler hon har utsett er till. sin" ställ- företrädare, . Vet ni om någon av era kolleger kan ha någon anledning att vilja komma åt er? 7 Jag skakade på huvudet, vc 3 — Jag är inte ovän med någor, så- vida inte..." .: — Ja? ' - — Lektor Björkgren har: uppträtt Het konstigare än: vanligt på senas- te tiden, . .— Er rival? ov — Jag ber er att inte kalla honom min rival. Han är gubbsjuk, det är hela. saken. Om han sen betraktade mig som sin rival är en annan sak, I så fall kan han ha anledning att vilja komma åt mig. — Hur är: det med er vän Sten Lundkvist? Ni har inte berättat tär- skilt mycket om honom. 0 — Han är visserligen litet "originell han med, sa jag tveksamt. Men jag kan inte se att han skulle ha någon orsak att döda två: av sina kolle- ger och sedan kästa skulden på mig. c ) pe svaret innan jag hade formulerat let. — Det var ett grillspett, sa Jag ds tert. Ett av mina grillspett, Det fat- tas fortfarande ett. Skolpojken igen, tänkte" jar Nu vet jag hur en sträng magister ser 2 Nar ska nt nånsin lära er? ma han resignerat. Jag trodde att jag ha- de talat om för er hur viktigt det var att ni rapporterade såna här sa- ker till mig. När saknade ni grilla spetten? : — Dagen efter min bjudning. På torsdagseftermiddagen, - — Det är alltså möjligt att någral: av era gäster tog med sig dom kväl- len före? : - Knappast, Som jag antar att ni har sett är dom ungefär en halv me- ter långa och mycket vassa, Jag tror inte att någon skulle ha kunnat för- vara dom under kavajen medan hän tog på sig galoscherna, — Gick någon av gästerna ut i tamburen under kvällens lopp? — Nej, ingen. Vi satt hela tiden. Ingen av dom var ens ute i köket. — På vilket sätt tror ni då att dom försvann? - Jag vet inte. Det verkar allde- [3 les oförklarligt, ">>> — Har ingen av era bekanta nye kel till oj genheten? Han strök "sig fundersamt över ha- - EN sa att lektor Björkgren upp» fn underligt på senaste tiden, Hur- .— Jag har ju redan berättat om det som hände 1 lärarrummet.. Men dessutom försökte han få mig att ti- ga.med det som passerat mellan, ho- nom och Ingrid Karlsson, ,, — När var det? : I måndags, Strax . efter det att vi hade. träffats på rektorsexpeditio- nen. — Hade nP talat om för honom att det rörde sig om ett mord? ' - — Nej, det hade han tydligen anat själv. - Vad menar ni? sött .— Han så så i alla fall, Jag blev +.» Upprörd över hans sätt. Jag tyck- te att han hycklade ett deltagande som. han säkert inte . kände, . slängde jag det rakt i ansiktet Då honom — att det rörde sg om ett mord.” 5 > — Hur reagerade han? Frågan kom snabbt. H — Som om det var den självkla- raste saki världen. ligtvis, sa han. var det ett mord. Bara en abnorm människa skulle kunna komma på något sådant. + ' [Ed sarie . Björnborg "för sig. själv. Att det är. fråga” om en;abnorm, männis- ka är ju tydligt, er smen; hur. kunde han veta det?. .Han vände. räknar med att nt står: till vårt för- av v alla Fr brottsplatsen. Alla samtal stannade av när rek- ss 'som en sorts Bourmandisens cen= fogande I fortsättningen, sa: han vänd till mig, >> örn Jag log blekt, :; ” Z— Det torde väl bli rätt svårt för mig” att hålla mig undan, antar jag. :— Har: ni. funnit "några : drag hos era kolleger? | Frågan ver- kar kanske . underlig, " men. ni: som träffar. dom "varje dag / har. kanske JInder gås som vanligt? '; väl att på Jag tro att. rektorn - kommer att Gr skdoka hem — Hur kunde :han vara så säker lagt märke till något 'särskilt. "a Jag skulle väl tro att vi re? Han log. : kunde aldrig förs Förklaringen var: ;kanske enklare å | liskommissarie, . skratta. från dörröppningen. chockerad ut. över - vårt mer eller: mindre abnorma - allihop.:' Var- för skulle. vi: annars ha blivit lära- "ie Det bekräftar I dom räisstankar jag:hade redan. som ackolpojke, Jag hur; en normal människa - kunde '» vilja » bli : lärare. än detsamma. | nu . som -.då, skillnaden: är: bara att. vil- t döljer - våra -perversioner ; under ' en alldaglig :yta; Det gör:kanske också arbetet svårare: för en' stackars por Det kändes som en "lättnad att in Vi avbröts 'av en” n diskret harkling Konstapeln som stod där- säg Jätt över tusen elever för den -här sakens skull.' Vår man tycks ha koncentre- rat. sig 'på kolleger och någon lä- rarbrist finns det ju inte'längre, på- stås det, så luckorna blir kanske inte så svåra att fylla, 0. - Med denna cyniska" replik ” gjorde kommissarie Björnborg sin 'sorti och han. följdes av min innerliga öns- kan. att något "för kriminalkommis- sarier särskilt anpassat. virus ' måtte slå klorna i honom och hans kol- leger, : > Nästa dog var hela "skolan 3 som en bikupa. Pelle : Vaktis . gick varm i sin. iver :att förse” de 'nyhetstörstan« de med detaljer, Han syntes än här och än där samtalande:med grup- per . av : intresserade, döljande sin verksamhet' med en trave: kuvert som han låtsades vara på” väg till lärarfacken med. va - Min" ank "åstadkom" en förlä- utbrott. : Kommissarie upp sig. — Allt klart? frågade han. « Konstapeln nickade. - Då tror jag” att ör he : Bj örmnborg strämad gen tystnad och ingen kom sig för e | med att-ansätta mig med frågor. Jag kände en tydlig misstro i luften och förstod att jag i. allas ögon. började: Han var.blek'och hans bekymrade nya. bekymmer. i samband med "det som -inträffat. ” Hari.” kastade , några nom men han. tycktes :'inte lägga huvudet och sa med sin tunna röst: / - — Jag skulle, vilja : göra: er upp= på det som nyss har satts upp på "anslagstavlan i. rökrummet, ' Jag ,;. vi --hade tänkt att hå ett extra” kollegium 1 efter- «da tragiska” händelserna. här I skolan den ;senaste veckan. Kom- missarie Björnborg” kommer "att sä- ga några ord 'som . berör: oss alla och det är mycket -angelägét att alla nå de lärare som inte, befinner sig i skolans idag - men: Jag ber. er sam- tidigt att. hjälpa "till : med'-att' in- formera så : många .' av ', kollegerna som möjligt,-. Skolläkaren 2 kommer att närvara, or saliga. förmåga att. befinna” mig för bli en suspekt figur med min olyck- |). märke" till dem: I stället höjde han ; infinner sig. Jag ska själv försöka - tor Ekblom kom in 1 lärarfummet, ' min "varslade .om. att: hah - väntade -: nästan -skygga blickar, runt omkring a sig som .om han väntat att plötsligt ” - stå öga mot öga med upphovet till : de hemsökelser som drabbat skolan, : .- : ; Som. vanligt : samtalade 'en ' liten ,- klunga av: uppvaktande: kring ho- ; EN middag med :'anledning av ,.,hm ...
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.