a U LAHOLMS TIDNING « .. = Fredagen -den 31 | 'Arbetstri rsel och i lokalisering. Även om gi av arbetskraft y » Jandena ofta: är vgörande för : människors besättning, så finns det | -icke-ekonomiska ! t ex' sociala kontakter : - och miljöfrågor, som är. av stor . betydelse. Detta konstateras ien " undersökning, som AMS och 50- « ciologiska institutionen vid Gö- teborgs universitet gjort i göte- » borgsområdet, .. Det resultat 'som . hu publiceras är visserligen från ; hösten 1966, men inget talar för att : förhållandena i sak ändrats sedan dess, ': Undersökarna gjorde "intervjuer + t med ca 800 personer, som nämnda ' höst flyttade till göteborgsområ- : det -.och som fick anställningar 4 storföretagen där. Många av de ' inflyttade kom från skogslänen i norr och -hade fått flyttningsbi- drag». eller » annan - starthjälp : från 'arbetsmarknadsmyndigheter= till Göteborg var de flesta ganska nöjda med förhållandena, men ef- ter - ytterligare ' ett : halvår . ha= : de missnöjet vuxit. Omkring 25 procent'av de i första omgången intervjuade personerna hade re- dan efter eft halvår lämnat sta- den, - Samma erfarenheter har gjorts även på andra håll. När man för några Åår.sedan' flyttade arbets- land, var det åtskilliga som efter- i. hand flyttade tillbaka till hemor- "ten. Orsakerna var flera — man + vantrivdes på arbetsplatsen, : var missnöjd med lönen, hade dåliga i bostadsförhållanden - eller - hade => Bvårt att anpassa sig tr den nya >, miljön, -Precis samma tend har bes S "na En månad. efter ankomsten :gerna och samhällena i 'stället för kraft från övre Norrländ till Hal- . dets olika delar har nu + pågått så. länge att man börjar kunna, dra bestämda slutstser där= : av. Något universalrecept för att + hålla” igång landets näringsliv är. det inte, Tvärtom har många avi de åtgärder i form av flyttnings- i bidrag o d, som utbetalats, varit , likt slag i luften; Människorna är : individualister, som man inte utan i vidare kan plantera om i nya mil- jöer, utan” att det får betydande”, . återverkningar för både individ > och samhälle, . "Kvar står då alternativet med , det decentraliserade samhället. De ” - ansträngningar, som hittills gjorts för att'skapa ett differentierat nä- , ringsliv även i glesbygderna, har "mångenstädes gett goda resultat, men mera kan säkert uträttas i” 'den 'vägen. Viktigt är också att .” upprätthålla de medelstora 'stä-- fatt koncentrera företag och bi ; stadsbebyggelse till storstäder; "det blir allt "svårare för : i skor att leva och trivas, AS. ” Sist men inte minst gäller det! latt. sätta » människan .+i- cen-; trum.; Det räcker ;inte. att byggal ; framtiden på ekonomiska; lön: tsprinciper, där :na blott räknas som arbetskrafts- : koefficienter > datamaskinernäs » värld. Målet bör i första hand va-' ra att ge de' "enskilda : människor-: inaett tryggt och meningsfyllt liv,' -en samhörighetskänsla med det : samhälle och den miljö, i vilken; de avser att utföra sin livsgärning I kräftats i göteborgsundersöknin= väntas åter kulminera under. det;" då en stor; : gen: Trivseln på art | är av grundläggande betydelse” för nöt " allmäntrivseln, Det visade sig att” +... ' många flyttande hade fått allt för . dålig information om sin nya ar- "” betsplats före anställningen. Lika= del av svenska folket åter drar hemåt till sina 'ordinarie bostads-| orter.”Detta kommer med ' säker- het att medföra stor trängsel på: vägarna: och därmed också stora fi så brast det i den inf ion, som ” kunde befrämjat den fortsatta an- : bv passningen i den nya miljön." Här " vilar "ett stort ansvar på arbetsför : Förhållandena under fritiden är nor också: av stor betydelse för män- « niskors ' ' trivsel, : > Viktigast - är väl tillgången på lämpliga bostä- der, men även kommunikationer, " seryiceutbud ' för barn och äldre, ' sjukvårds-:-och : skolförhållanden, > fritidsaktiviteter o s v är för triv= seln avgörande 'spörsmål, "Värst är det. för ' dem;,-.som : flyttar direkt - från: glesbygden till. storstadsom- » rådena,” medan de, som dessemel- lån” bott i någon mindre tätort, i medlingen men också på de före= oly ; För att i någon mån riskerna, - blir. det inskränkningar i lastbilstrafiken på de större väs garna, dels på fredagskvällen och! . dels på lördagseftermiddagen "och ” söndagen. Det betyder alltså ' att; | en väsentlig del av. nyttotrafiken:. får stå tillbaka för semesterfirar=' nas framkomst och säkerhet: Där-: emot .får bilbogserade husvagnar : framföras på vägarna, och de kan som bekant också vara farliga för " trafiksäkerheten eller i varje' fall! kanter att köra försiktigt, och att - skärpa..' uppmärksamheten extra 3 SN mycke om vi: "skall. klara den: - "Stockholm (TT) si + Antalet skogsbränder urider för. ra äret var "4276: Det"är nästan dubbelt" så många som normalt, Även” >den” avbrända : arealen” lig- 1 normalt. 5.602” hektar: skog : örstördes mot |" cirka 3.300 under ett ”vanligt” år. Den” svåraste bråndsommaren hittills. var 1959. då mer, än: 9.000 hektar förstördes vid drygt 7.000 : Som vänligt, är äskan den; värs- ta tändaren;' Inte "mindre än” 1.900 hektar "skog brändes ner - efter äsknedslag.: Eftersom- en så-stor del som. 78. procent av. skogen var produktiv. . blev de - ekonomiska förlusterna mycket. stora. "Åt "åsknedslag: är inte mycket att göra. ,De brandorsaker. som kommer närmast i tur är emel- lertid' camping och arbetseldar.' ” Eld som -orsakades av campare brände av .'473 hektar. skog, var- av 82 procent var produktiv. Hyg- gesbränningar som fick en icke avsedd omfattning förstörde 142 hektar och andra arbetseldar 215 hektar... su : Minderårigas . lek . vållade 2åT7 bränder, d. v. &. avsevärt fler än camparnas. : Här blev" emellertid skadorna ' betydligt mindre. Sam. ma gäller de bränder som" orsa: kats av rökare — 156 stycken. Barnen och: rökarna har också det gemensamt att deras slarv i ganska ringa utsträckning drab- bade den produktiva skogen. - > Sammanlagt beräknas skadorna till 2,3" miljoner kronor. Släck- ningskostnaderna uppgick = till 5,23 miljoner :kronor. . Det inne]; bär att skadorna trots det ökade antalet: bränder inte ökat, medan släckningskostnaderna ' tredubblac |]. deg, "a 2 bov Den; största avbrända arealen fanns:i Jämtlands län, delvis be- roende på att. 800 hektar, skog brändes av vid ett enda tillfälle efter” ett. &sknedslag. Efter Jämt- land "kommer" Norrbotten, Sörm- land --och . Västerbotten. största släckningskostnaderna bt mast . följt .-av. Kristianstad,” terbottens och Jämtlands län. 7 Att Kristianstads. län,: med” få bränder och” små skador, korärnit ett.” nummer äv "att" "bostadskostna. "derna slutat | 'stiga, skriver. Cköpings: Posten'(fp). Det "Visar "sig "nu "att detta” vår? "en tillfällighet. "Byggnadskostnader. na är åter Inne 1. en' period av "stark "stegring: : Dessa starkt stigande bygg- nadsköstnader slår, givetvis Jige- nom "på hyrorna, Det :blir.. allt Sverige började "rycka i + Antalet, - elever in den kommu- nala” vuxenutbildningen var i ok- tober 61771, gare; Det" allra största intresset fö kvinnor” över 36 år,' som utgjor- de. nästan 70 procent av elever- =-|8-ÅRIG NORSK STJÄRNA : SLAR IGENOM -PÅ "DISKOTEKEN fatt. bara vara 8 är och ändå stå i strälkastarljuset ' på en presskonferens är det säkert inte många som skulle klara. Norska Anita Hegerland är ett av undan- tagen. Det var när hon i våras besökte Sverige för att medver- ka i Hylands Hörna, hon bevisa- de att hon klarade av en sådan pers. Hylands "Hörna medförde också , att . grammofonbolagen i ge é henne (hon hade då redan ett par nors- kä skivor på sitt unga samvete). Kärusell längsta stråt och spelade in ”En så'n dag” och -”Mitt sommarlov” med henne. Svenska . folket 'var till att börja med lite avvaktan- de,' spelas på en del diskotek. i Stock- holm. Publiken . lyssnade — och på bara, någon vecka hade Anita blivit ett efterfrågat namn, även på ..den 7” här "I stränga förtestjuryn till Svensk- toppen: lyssnade också på skivan, och precis” .som diskotekpubliken, föll de: pladask för Anitas som- marlovshyllning. . mycket . riktigt att'skivan.hamna- de, på Foppentipset den ' här vec- -, Grammofon AB drog men så: började skivan att Den sidan: kölen. . Föl jden blev fortfa- skolan; men” tillbringar t sommarlov: på strän: av de många. norska Där sysslar .hon hela dägarna med ' sin stora hobby vid sid ning. Hon har. sjunga” som hon t o m försöker ta med sig »i..sovrummet på natten, Men av sängen, nämligen. rid- redan - lyckats "en "egen häst, ihop: till ör det försöket. var, det; . SEN ET SS os SS - ov 2 satte stopp. Mamma | Hegerland och... hästen! FLER "NORSKOR": På" TOPPENTIPSET : ot För första gängen på över 16 år åker inte Folkparkernas okrön- ta drottning, Lill-Babs, 'på turné bland. sina trogna. fans. Numera norska — Lill-Babs låter '-istället denna ' vecka - på" 'Toppentipset med sin . senaste skiva ”Släng iväg en rad”; Och inom kort får vi se henne 'i TV. Svensk press var mangrant "samlad i Mar- strand, när hon. förra veckan var på plats: för en TV-show. "SÖTA BELINDA HJÄL PER SKARA-BAND "> TILL GENOMBROTT. - Egentligen" borde ' den' kanske ha "hetat ”Tötas: Belinda”;':lång- köraren från .Tio--topp,' soni-se- dan ett par veckor också envist kämpar sig. fram mot "en ' plats på Svensktoppstronen. Men ”Pret- tyBelinda”" har: av. Britt Linde- borg helt följdriktigt döpts" till ”Söta Belinda” på. svenska. Men det är TÖTAS 'som är grabbarna bakom Belindas blomstring. - Det populära (över 90 danskvällar: in- bokade under, 1970) dansbandet fått in-en sådan fullträff. ',:: ; Bosse Fransson, ' sångare i tas tycker: ”Om "publiken . fick sin -vilja igenom . skulle + minst varannan låt vara. ”Söta. Belin- da”. "Men mer än .ett "par tre gånger per kväll, orkar "man inte sjunga den. :Hur bra jag än tyc- ker den är”. ” Stockholnt (TT). a | :-'1969 ” nästan " fördubblat, mot 37883 ett år tidi- r;. undervisningen, fanns hos dyrare: att bo .i. nybyggda. hus, samtidigt .som. de gamla. rivs. De..som- får .bo i: de nybyggda husen är: ofta unga. barnfamil- jer, som, inte kommit. upp i. så stora inkomstei «Mmer.. som; har " stora ” dtgifter, Ofta ” har ”man skulder kvar från bosättningen, brist på" daghem gör. att den ena -maken måste” vara .hemma och" passa barnen, "FE detta läge mäste > då ” familjeförsörjningen kanske””punga =ut + med: bortåt hälften - av- sin lön - efter > > skatt till hyran. « . sie ” Det.är inte rimligt. Det visar sig också att: många inte klarar av det. Undersökningar pekar Si En from” kvinna, som! stude- rade sin” bibel mycket, kallade M: nia, Eftersom. jag" vet att Gud jofta: -talar äl 088: genom andra människor” började jag. söka i bibeln :efter. Marta från Beta- nia... Vad: jag: läste om henne gav 'mig-en obehaglig känsla. de händelsen i Lukas framstår Marta som en gästfri omsorgs- full" värdinna, men också en missnöjd syster till Maria, för hjälp. Maria satt vid Jesu föt- ter :och lyssnade till, honom. gör det talar han till alla Mar- tor ärhundradena igenom: ”Ett är "nödvändigt. Maria har ut- valt den goda delen. nande ' hjärta, hon är med sitt arbete, hör in- te "Marta Guds ord, hon har inte. utvalt den goda delen, den tjänst hon annars skulle kunna förrän hon har lyssnat, lyssnat till Herren för att rätt kunna se och orka med dem hon. vill tjäna, I den” korta men betecknan- att denna-inte kom till hennes Ömt "men bestämt tillrättavi- ar Jesus. Marta och när han Ett är nödvändigt: ett lyss- Sysselsatt som -Ingen människa kan utföra "fördubblades på : ett: år na i "den åldersgruppen, Den "kvinnliga övervikten bland " eleverna är överhuvudtaget mar- kant. Drygt 58 procent äv -alla elever "är kvinnor, Detta och mycket. mer står i Statistiska centralbyråns rapport över si tuationen”.'i ? den " kommunala vuxenutbildningen den 15 okto- ber 1969. .Indresset för vuxenutbildning tycks skifta med åldern, och” "sta- tistiken över deltagarnas: ålder beskriver en berg- och "dalbana. 14216. elever var i åldrarna: 21 —25 år, men sedan sjunker kur- van snabbt och bland” 31—35- åringarna' var bara 9450 intres- serade, I åldersgruppen över 36 'år finns inte oväntat det största antalet, ' 19444, elever, men den gruppen omfattar ju också flest personer. : Vilka är det då som i vuxen ålder åter sätter sig på skolbän- ken? Den alra:största gruppen 23,5 procent utgörs av sådana, som en gång tagit realexamen. Därefter följer de med enbart folkskola. Den minsta gruppen är den som bakom sig har en oavslutad studentexamen,. bara 386 personer, - Studieintresset — eller - kanske resurserna, varierar också - mel- lan de olika gymnasieregioner- na. Stockholm har förstås det största antalet deltagare. Det från Skara 'har aldrig tidigare : "fälten i ländet. Alla' flygbolag, som fik ;som. förekommer i luften, så har, doék båda trafikledarna 'i' Halmstad ställt upp för fotografering. istnämnd, "från Hö ilsingb fullgör. sin mi Da ” . Hallands" fivåk ig. Den: alla dessa "formaliteter . för ”farkos- tens ' färd "över - Sverige, :Danmark och Tyskland var -klara meddelade i pr radio heli- kopterföraren ' tillstånd. ' att starta och angav saratidigt ”hålltider” för de :' olika. - kontrollställen under HALMSTAD: Flyget | har ut-. klats till ett k ik medel för allt fler människor, In-- te bara det reguljära trafikflyget' frekventeras av ett allt större an” ' tal; passagerare. Även privatfly=.' get ökar kraftigt i omfattning för varje år. Vi får allt fler: flyg- platser; och trafiken på var och : en av dem "ökar undan, för un«= :dan.; ;De. lesta, av oss, finner det, rätt naturl t att flyget: på se- mesterresan, aff sekler. steresan;: Det. går: snabbt, och är bekvämt att förflytta, sig” på. det sättet. mellan avlägsna orte TU- mera är, flyget ett av de ”säkrag-' te sätten att färdas. Piloter. och färden, över vilka piloten hade att ta kontakt med'närmaste trafikled- BESTÄMDA ÖPPET- : sHALLNINGSTIDER” i - Utövi > av militärflyget och Linz jefiyg; utnyttjas Hhalmstadsfältet” av industrierna: :ånlitar i. utsträckning, mänveet: Det är en mycket omfattånde instrumentpanel som trafikledaren på, "Halmstads flygplats har att: sköta. vanliga" fall är tjänstgörande trafikledare ensam 1 "tornet: tillsammans med ett värnpliktigt biträde, Hå i daren: Evan Sönnerstom , och, bakom. honom förste - trafikledare Gösta. Hänstgöring” på tröfikledateavdelningen. på; ” äl Närmast kameran förste” trafikle=! Berglin . och: värnpliktige: Göran sommaren är, det hett :som | en: bastu; - Ett nytt trafikledaretorn håller 3. att: projekteras. Enligt de» planer. som föreligger kommer det att kos=, ta inemot 900.000 kr, varav Halms stad stad skulle stå för huvudpar-. privatflyg av olika slag: Halinstads- må annan kabin=': och, markpersonal inom” flyget; ser , till . så , allting ä funktionerar n > flygplan | startar, förflyttar sig i Tuften och: landar, Varje flygning. sker en-/ dära "tider, Evan Sönnerstarn' och ligt en bestämd tågordning.”Varda= : med internationellt dettagna, regler, på . liknande som "vägtrafi en flyter: fram: marken. En mycket. betydelsefull” d 1 i detta flygtrafiksystem” utz. EF s av, trafikledarna, som nås" RR I re : i mellan -kl.7 och£13; kl 13 15, och tornet; på Halmstads flygplats, Som beka: trafikledningen här knu- - ten till flygkåren," men de två, Aras sx fikledärna, Evan Sönnerstam ochå. Gösta: Berglin: betjö ar både" "civil och "militär trafik. Under. 1969 Bjors des” på Halinstadfältet inte niindre än'4300 "lahdningar, om" man ”Bortz ser "från ” de 4.730. landninigar som företogs av plan. tillhörande Halmi städa - flygklubb. Det ” är "alltså "en orhfattande. flyztrafik som 'de' två trafikledårna på F 1i reglerar. Säm- tidigt ” som: änstgörande trafik- ledären dirigerar planen i. inom flyg- platsens cmråde, både de som be- finner: sig på marken och de som har: han att' svara beredskapen inom omöjligt att derna med, bara någon kvart. eller halvtimme; på, samma "sätt, .som går på : andra flygplatser, har. det på- ståtts,. : i . Trafikledare Sö visar kritiken: — Jag kan med rent "samvete på! stå, att vi aldrig nekat någon som behövt landa eller starta under ic- ke 'öppethällningstid hjälp. Det gäl- ler :ambulanstransporter, flygplan som ' försenats" av väderleksorsaker eller "'andra, skäl o dyl, - tycker, jag, att privatflyget, mycket väl .kan passa "tiderna. -Affärsfly- lära a vaplars i landet" som get respekterar, till, fullo dessa. är utrustade med ILS, d KN än! der, . det" gäller. både. svenska. tam tillbaka- utlänska flygare... ,. ca : | Trafikledare Sönnerstam ;» säger också, att trafikledarna" inte " får], flygplats har ett. lika ke Le tjänstgöra hur mycket, som, helst. tekniskt system att nas tjänst vid otjänlig vä I d a å hjär man håller sig till de' militära flyg-|nan när 'de tjänstgör. Därför + är det . föreskrivet : i" tjänstgöringsin- struktionen om bestämda raster för måltider och vila, rv föornvi "a Vi ä "rent. "allmänt > väldigt "|: välvilligt : inställda: till”: eivilfly='" get. Vår kåtchef här på F 14 är transporterar. passagerare, har nu= mera utrustning i sina plan för in- K TRAFIKREGLER LUFTE " Trafikledaren "dirigerar trafiken på flygplatserna och i: luften mel-|. lan desamma, Det finns ett detalj- rikt trafiksystem, som varje. flyga- re har att rätta sig efter och som , han måste kunna. Trafikledarna är| net runt.” : sgamordnare av den omfattande tra- |” När "et "gäller flygklubbens medlemmar, så finns det ett spe- ciellt avtal för dessa, varigenom de får starta och landa även på tider när det inte ' finns trafikledare i tjänst i Halmstad, Då har flyg- klubben en flygövningsledare som svarar för att de krav på trafiken, som är föreskrivna, ”upprätthålles, som möjligt ge: ccivilflyget trafik= "ledningsservice. "Men vi är bara två trafikledare' här, och själv- fallet kan v vi inte hålla öppet dyg- att inga. tillbud eller olyckor upp- står. Medan vi besökte trafikledare- tornet, uppbyggt på taket på kan- slihuset på F 14, ländade eller 'av- gick flera plan, både militära och civila,» Vi fick bl a lyssna ne en heli: kopterförare, som pr radio regle- mentsenligt anmälde, att han äm- nade göra en flygning Hal Hamburg och begärde tillstånd här- för, 'Trafikledare Berglin skrev ner pilotens färdplan på en blankett, och tog sedan kontakt med flyg- Jedningen på Bulltofta, som skulle ta över bevakningen av helikoptern sedan den kommit utanför halm- NYTT TRAFIKLEDNINGSTORN .PROJEKTERAT : . Det trafil ledni n som finns på. F 14 har funnits sedan flyg- flottiljen upprättades på 1940-talet] 1 Evan Sönnerstam har f£ ö tjänst- gjort här sedan 1947. Självfallet har utrustningen utökats undan för un- dan liksom också arbetsuppgifter- na: Tornet har dock" 'hunnit Gösta Berglin avlöser, varandra en=| gar 'är :trafikledartorriet :Bemarinat I : nja Sppatkällningeti- I Däremot I; ; |. överskottet, De måste alltid vara klara i hjär-|: "också: angelägen om "att: så långt | fritt Stockholin," för äljning" RASER SLON och", dörtsatt I Guensk äggno för tiden 24/7—30/7 1970, . Producentpris i de "viktigare | "produktionsområdena” I "Götaland: 300.:öre' per kg. För småägg vär gande under 50 gr görs avdrag, med 4 öre per st. - "Marknadslåget” för ge "betecknas av -en viss ökning. av efterfrågan inom Jandet samtidigt som; tillfö -seln säsongmässigt minskar något, . .detia medför en viss minskning ;av Fortfarande åste dock "kvantiteter levereras" för in- ,torkning inom -landet, eftersom. ex= portmöjlighelerna I är obefintliga, N rande av. god: efterfrågan. < kr 7:40 per kg för klass I w pre- miegrisar i kullar med' upp! I 201 kas: medelvikt per gris) : Kött'och fläsk CC: . Den våta väderleken har givit ökad produktion av vallfoder, vil ket bidragit till att. slakttillförseln minskat," Samtidigt har efterfrågan på alla sorters nötkött "ökat, :nu' då semestertiden lider -mot sitt "slut. En viss obalans kännetecknar" där- för nötköttsmarknaden, men' utbud av: fryst vara bidrår till att åfér-: ställa en balanserad marknadsbild, Under sommarmånaderna, är ef- terfrågan på kalvkött mycket målt= lig dch trots att tillförseln minskar råder ett visst överskott på denna vara, . os "Minskad tillförsel av. fläsk rap porteras för innevarande veck terfrågan är ännu: normal fö stadstornets område, Först . sedan bli omodernt, Det: är trångt, kallt minsta har "Trelleborg, men där (Forts, på sid, 6) (Forts. på sid. 6) MN innevarande FS eckal” ,;Väderleksför-. rn bållandena har varit. gynnsamma MH a 4 bibehålls "oförändrat. (riksnotering '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.