> -LAHOLMS TIDNING: er + Nee 'Torsdagen "den Arr — LT Torsdagen. den 6 augusti 197 LT LI Miljövård och — För tio år sedan såg allt nattsvart ut ifråga om naturvår- den, men nu är allt mycket bätt- Te, Det har kommit igång en hel mängd saker, statsmakterna er- känner sitt ansvar, och tekniker- na ser på problemet som ett självklart forskningsområde. Jag ser faktiskt optimistiskt på fram- ' tiden i den här frågan. Så där förhoppningsfullt utta- lade sig Aniara-skalden Harry Martinson i radions naturmaga- sin i söndags, och det är ganska tidstypiskt. Vi har sent omsider blivit uppmärksamma på natur- och miljövårdens betydelse, och där har uträttats en hel del på senare år, AJ . H Det är väl just denna upp- märk Je på probl som gör att vi ständigt matas med så många olycksbådande rapporter om miljöförstöring, Än talas det om markerosion i Amerika, än om det afrikanska storviltet, som är på väg att utrotas. På senare år har man också uppmärksam- mat den enorma luft-'och vat- tenförorening, som pågår speciellt kring världens stora industri- och befolkningscentra. Värst är läget i USA och Ja- pan men även inom vissa delar av Västeuropa. Tät kvävande emog utbreder sig som en slöja över storstäderna, och nere på " marken vållar den trafikkaos, el- t sammanbrott, sjukhusköer 0.8 v. .. " Träd och grönska dör bort, och" il ber f .” .” nu JO Orstöring : ned sot, svavel och andra kemis- ka föroreningar. I Halland har vi under tidernas lopp mött många former av miljöförstöring allti- från forna tiders flygsandshärj-- ningar till dagens föroreningar i laxvattnen, bensinångorna £ luf- ten och de kemiska skadorna på växtligt i våra trädgårdar. : Trots detta kar vi likt Harry Martinson se med en visg hopp- fullhet mot framtiden. Ännu för ett tiotal år sedan var det svårt att vinna gehör för någon natur- vårdspropaganda i våra bygder. Både privatpersoner, företagare, kommunalmän och andra myn- dighetspersoner slog dövörat till. Naturvård betraktades som bevir för fanatism och bakåtsträvaran- da — som ett motstånd mot sam-. hällsutvecklingen. Ile Nu är läget lyckligtvis ett an-. nat. Vi har fått en omfattande: naturvårdslagstiftning i landet, vi har miljövårdsorgan på riks- och, länsplanet och bevakning av hit- hörande problem ända ut på 1o- kalplanet, Det har blivit politiskt gångbart att kämpa för bättre natur- ,och miljövård, och det kan säkert behövas. '' a Miljövårdsaspekterna - har ock-. så vunnit gehör i internationella sammanhang, Vi står nu mitt up= pe i aktiviteterna för Europeiska - Naturvårdsåret 1970, som vunnit - anslutning i mer än 20-talet län- der. -- Nya = miljövårdsaktivite=. ter planeras längre fram under 1970-talet. Meningen är” att både” ndigheter, företag och enskilda iskorna drabbas av sjukd och död. | : : Även inom Sveriges gränser drabbas" vi 4 hög 'grad av dessa föroreningår.' Olja och andra för- oreningar sköljes upp längs våra kuster, och från luften dalar det my ” skall bli fullt medvetna. om: sitt” medansvar i .miljövårdsarbetet. Nästa steg blir så att omsätta: idéerna i. handling, att skapa en sund miljö åt oss själva och åt. mänskligheten också 4 framtiden: WICKMAN OCH TEXTILKRISEN . Statsrådet Wickman har fram- fört den åsikten att vi bör sö: ka oss bort från textiltillverk. ningen där det är svårt för oss att konkurrera med Jågprislän- derna. ' Denna princip | berör även andra industriområden då det . gäller importen från låg- prisländerna. Däremot var Wick- man beredd på att investerings- ”strier, 'skriver banken skulle ge, lån : även. i fortsättningen till :' textilindu- Vimmerby NA Tidning: (cp): : För vårt land är det härifr ga om mycket viktig : princip. Skall vi följa regeringens: paroll, "och slå. ned en del industriom- regeringen | råden genom <att tillåter en ohämmad import från s k lågprisländer? " a 4 Vi kan inte stödja den. linjen, Ty, därmed blir 'vi. ytterst: käns- a — ÖN SN NS liga '.om 'vi-.än en gång skulle! | Rik äv F 'o. L 4 . Augustimånen droppar guld över lummiga lövkronor. .. . Utanför sommarstugor vid sjö- stränderna - gungar brokiga kräft- lyktor i grenarna. Fat med röda skaldjur," garnerade.. med - gröna dillkronor, ståtar: på borden, folk sjunger, och skålar med anled- ning av .dagens betydelse. Det är kräftans' första .fängstdag, och sjödjupans invånare, luras in i bu- rar och mjärdar- för att så små- ningom få släppa till sitt inkråm till njutning för. oss. läckergom- mar. En ,. "HALLER VARA KRAÄF- ' "TOR PA ATT Dö UT? :- » Det, är ovisst, huruvida kräftan av- ålder "funnits hos. oss eller om-den ”bitvit inplanterad.-En sak är” emellertid säker: den går lång samt sin::undergång : till. mötes, bl.:a. "på grund av”det hänsyns- :. utrotningskrig den är ut ara en det kräftor i-massor i vårt En. man. I. sextioårsåldern tat. för oss, att han 'i sin 'De "kräftor som es ' vid. restaurang- borden "är, 1 stor del. importe- rade; från. olika håll — Finland, Jugoslåvien och Polen t. ex.,' var- ifrån de” anländer” méd. flyg för att "i frätt/ tid kunna saluföras här: hemm fela Fe Det fanhs'förr:i: tiden ett ord- stäv (som f sade, att. ”kräftor och adelsmän inte” går -norr om "Dal: älven”; Detta talesätt : är. 'emeller- Ktigt> Kräftan" har' funnits Vasa, ch” på "nordligare ; platser där” de plänterats..in;. Det har' vi- sat>'sig,.:att den "gott härdar ut kså I sin mån En .sak,; som oc bidrar ..till att kräftstammen mins- käs,., är. att de kannibal.i De större kräftorna förtär nämligen utan rifgäste : betänkande sin égen. avkomma, och: eftersom där- lar ;kräftor är, det:inte. underligt satt tillgängén i våra sjöar och åar inte; är sä" stor. Abborren; och;la- 'Iken samt: uttern' här! fi ö. inte något emöt en liten kräft: hel > anti ;. UPPVÄXTPROBLEM. . Kräftans "s.k. a bli. avstängda... | der: ett; krigstillstånd. ”. <- " WMen:?regerinigens ' och Wick mans" argumentering tvär ; dess: utom:mycket ihålig, De företags- råden som. i dag. har, lätt. att inkurrera . på .världsmarkna- finns! känske har: ett helt annat utgångsläge om. några. år. os i: j-Attinu lägga ned textilindu. och "sedan kanske bygga upp den på nytt kostar oerhör- då "belopp." Det är inte bara frå- gå”om nya maskiner .utan ock- ån 'en sådan omfattande im- Port deh: som "inget annat land dd. på, så. vis ska >. ställa .; 055 . till: nästa F ;peindustriområde som : kommer > I " samnj e.o” RR till Örebro”: Centerns : riksdagsgrupp "kom- mer att: sammanträda ,i, örebro gäng under sommaren fattades redan: 1: våras, : Soo " På” programmet : Står "först och fräröst ' en ”ållmänpolitisk debatt Toch" därutöver" kömmer' regionäl- politiken att behandlas. I det sam: 'manhanget kommer särskild upp: märksamhet "att "ägnas ät den 'regionplan fi publiceratss under” sommaren; > Sträng tälar inte : På förekommen anledning, no- att fi Sträng inte lär planera att.hålla ett an- | förande: till de -60 vilka friställts vid Landskrona: Textil AB. När de "återkom från”semestern 'utde- : lades: inte "ens några flygblad ' till [dem med upplysning om allt g [dem ott regeringen" uträttar, =. IS jämte ålen ”är finsmakare och. gil;), den och" med den "import 'somf[ tilindustrin.: som ' blivit . utsatt |. frågan hurt] |den "18. augusti.? Principbestut om] Å att:gruppen skulle samlas någon ; Storstockkolm som |: | terar. GöteborgsPostem, vill ' vi f - Ett kåseri om kräftorna av Helmer :V.- Nyberg. en. ungarna upplever sin första :som- mar får. de byta kostym” sex gånger, enligt, vad sakkunskapen uppger. ' Andra och, till och med den femte sommaren får det. räc- ka med två-och därefter bara en gång. Tf oa Att bli stor tar också sin 'rund- liga tid för en fattig kräfta. Först vid åtta, nio års ålder har den nått sina nio centimeter, då har vi rätt att fånga henne. Vad hon därutöver kan lägga till sin längd är inte särdeles ”mycket.' Kräftor mellan 15-—20 em-är en sällsynt het, även 'om vi för vår del träf- fat på dylika exemplar ett par gånger. i. vårt liv. I: - Ni kan väl skilja. p honkräftor? > -' . "Det är bara att räkna :stjärt- fötterna... Honan: har fyra par, hanen har. fem. Svärare är det inte; "Dessutom har hönan betyd- ligt bredare stjärt. nl å han. och DEN -LUSTIGA LEKEN. : Att fånga kräftor har, alltid va- rit én lustig: lek för både. äldre och "yngre, ' och” mångfaldiga är jde metoder som använts för det- ta ändamål. skal deg o. o I vår barndom; ansågs. det," att flådda grodor var sjusärdeles: de- likatess för kräftan, värför dyli- ka "alltid begaghades' som bete på håvarna:" Men på den tiden det fanns gott om kräftor var det vanligaste, att. man helt enkeit klev:i vattnet i de grunda åarna och med hjälp. av händerna helt sonika drog fram dem ur hålig- heter under .stubbar' öch stenar, där de trivs att hålla” till, Al och vide påstods de' tycka ' alldeles - ustig lek särskilt cm, varför man vid dessa träd som brukar växa vid åkan- terna hade” de största utsikterna till god fångst. SN Som bekant är det numera för- bjudet "att ta. kräftor med hjälp av. lyktor "eller bloss. Förr var detta ett. mycket vanligt tillväga- gångssätt, som beklagligt nog gav alldeles för goda resultat för att i längden kunna tillåtas. Att fånga dem med hjälp av en klu- ven fstake, på. vilken man satt fast ett "stycke" kött-eller fisk, var också en uppskattad fångst. metod. "När kräftan kom” och hängde sig fast vid betet för att äta, drog man försiktigt upp sta- ven och höll en håv inunder, 1 vilken kräftan "snällt lät sig falla. NT -E - :DJURPLAGERI "PA SKÄMT, sr . » Då :salig - Dumbom ' för. förstå gången .såg kräftor ; kokas, fick han: enligt Kellgren, tårar i ögo- nen: ve : tårar "pre ”Hahs' ögon syntes då dei kitteln jsprattlade: ” : "Nej ingen dör så grymt som SSA, . Förvisso :kan det betraktas som djurplågeri” att lägga kräftorna: i den:'kokande' grytan, Men det är ingenting. mot. vad man kunde tillåta" sig” i- gamla 'tider .”för att ge sällskapet "ett lustigt "skåde- spel”," som en gammal fiskebok från 1700-talet uttrycker. det. Man” roade sig på: den” tiden ofta med ss. k. : practical jokes, ”Cubanska detta” sensationellt kade”, ' Castro hade'h produkter, . som. unionen, . MO Castro exportör av varor. . Enligt Fidel Cast -- ett ekonor Cubas diktator Fidel Castro har i ett stort jubileumstal till minne 'av sitt revolutionära partis grun= idande avgivit en generalrapport om sin stats ekonomiska tillstånd efter elva" . års kommunistiskt revolu= Rionsstyre. Det som : framgick av öppenhjärtiga tal var en oerhört trist och ned= slående bild av öns näringsliv, vil= ket i många avseenden synes be- finna sig på gränsen till kaos, Fi- del Castro påtog' sig' personligen skulden för så gott som alla miss-- lyckande på de .områden där de ekonomiska planerna slagit fel. Och han erbjöd sig 't o m att avgå, ”om det cubanska folket så öns- eller ' inga . ljusa . i VN framtidslöften att: komma med. Han - helt stoppat produktionen, "Han sade, att Cubas folk inte kommer att få uppleva några ekonomiska landvinningar. av betydelse förrän I slutet av' 1970-talet, "Han fram- höll, att försöket 'att'i år uppnå en ' rekordartad :'sockerskörd på 10 milj ton (i själva verket har man inte nått högre resultat än 8,5 milj ton) medfört ett bakslag för en hel massa andra'jordbruksproduk- ter, Med undantag för en mindre ökning av". ris=;' ägg>- och fiskepro- duktiöonen : blev. ålla "andra livsme- del framställda i mindre omfattning än. tidigare, liksom . de. förarbetade ; ått till Sovjet- konstaterade "också, att man på. grund. av” produktions- minskningen - måst införa ransone- ring av cigarrer o cigarretter. Före revolutionen 1959 var Cuba stor- dessa 'slag av tobaks- ro är det icke bara: fråga om en minskad -pro- duktion utan också om ”administ- j ”') rativ ansvarslöshet” och svåra tran- (Forts. på sid..7) -" goortproblem, som allt emellanåt 's august! 1970 socialismen” niskt kaos. "Fidel Castro nm berättade om, hur järnvägsvagni med kreatur stått veckovis åa stas tionen i Havanna utan att lossas, De cubanska hamnarna har också legat överfyllda av varor, emedan man saknat medel” att ' iranspor« tera bort dem; Aven den, cubanska industrin har måst sänka sin pro= duktion, enär alla kvalificerade ar« betare dirigerats' till jordbruket och sockerrörsskörden. Castro framhöll . vidare, att arbetarnas arbetspro= duktivitet var låg och:att cibans- ka produkter ofta var av andra= klass-kvalité.." sedel ar at Det långa talet, som slutade med att Castro tog på. sig' hela ansvaret för den katastrofala "utvecklingen, innehöll också en' redogörelse med olika alternativ för hur Cubas svås ra ekonomiska ' kris skall ”kunn lösas. helt ee RN För det första, . sade han, skall det tillsättas, kommittéer "vå högt plan, som, skall. samordna. skilda men varandra närstående sektorer inom, näringslivet , för- att uppnå största möjliga : effektivitet och rlorade kriget, ” . Axel är 25 år och studerar ju- talande är typiskt för: den unga generationens inställning till de frågor som blev aktuella i Kas- ;sel och Erfurt mellan förbunds geringschefen Stoph; 45. = :. Det framgick också av. en opi-. ; fö . gen! Sterns räkning. De tillf de: ade : ett tvä - av Västtysklands och Västberlins befolkning över 15 å 're: av : fyra ' två. tyska” stater” "genom att : "delning, : > En liknande rundfri " procent, - samtidigt: som” g ”yvet inte” har krympt. ' Axel "utirycker dets Vatt är” han "ense med : de 'etablerade " politikerna: ”Inte ge 'bort 'någon- - ting "gratis, inget formellt erkän- nande av Östtyskland utan att sam- tidigt" Västberlins säkerhet tryggas”. | — Nej; just det, säger Elsa, Och Berlinmuren måsté rivas. oe >; Hon är ett år yngre men redan "ute; i arbetslivet som sekreterare. "Elsas " villkor ' för." det "omstridda > "Anerkennung” är att tyskar från båda 'sidor ska få lättare att träf- fos> En resa till DDR (östtyska demokratiska 'republiken) borde bli "+; lika självklar som en tripp" till '< Frankrike." co > DA "— Jag. tror inte alls att öppnare =" gränser. betyder en i ion hit av ridik i Bonn. Jag. tror hans ut- . kansler Brandt och östtyske re= rågas "förordade direkta "förhandlingar med Östtyskland. Och :.& n'> betryggande . majoritet " ställde sig bakom”: Willy. Brandts "tal. om ” en formule-" -ring som” oppösitionspolitikerna an- tser>strida mot västtyska intressen, . en befäster: Tysklands : åga för två år + :sedan visade att inte fullt hälften (49 procent) slutat tro på en åter- ” förening av Väst-' och Östtyskland. I. dag har: den siffran stigit till 62 ruppen de olika politiska systemen kan de > två tyska staterna närma sig vas randra med tiden — om de erkän- ner . varandra. Men på en punkt & nionsundersökning för en tid se- / dan, utförd av det kända Allens= : hach-insiy IN at dns "och största studentföreni som ett dåligt skämt av ungdomen iöst ”.. EN ige I Knut är född öster" om floderna Oder -och. Neisse, Efter- kriget när Polen fick hand om förvaltningen av dessa områden blev den tidigare befolkningen ' fördriven till: Väst- tyskland, År 1951 vägrade hela 80 procent av Bundesrepublikens' be- folkning . erkänna Oder—Neisse- gränsen. I den senaste opinions- undersökningen var det bara 32 procent som inte ville se fakta i ögonen. . + ua RARE Knut och hans föräldrar är ense om att man bör erkänna DDR och Oder—Neisse-gränsen för att få 1 ” östtyskar, 'som Ulbricht är rädd för: "Folk har fått det bättre också på "Andra sidan... = ÖSTUNGDOM TRIVS ot Hd Knut, ' en ung arbetare,' menar att 'den .unga generationen i Öst- - tyskland är stolta ö " dess politik, 4 on " — När den Västtyska regeringen "tror att den kan tala för "hela | tyska folket” betraktas detta mest ver sin stat och > Räddå Barnen - går oavkortad tå > adugerti] "Idrivna skulle utnyttja en möjlighet 1 kt med 'Ö na; "Någon önskan att flytta tillbaka till de gamla områdena har de inte heller. Inte ens en tredjedel 'av de för- att. återvända även om områdena blev tyska igen, visar opinionsun- dersökningen, "so :v7. KÄMPAR F ÖR ÄTERFÖRENING '— Hans-Gert, blivande -pol mag och ordförande,.i en konservativ studentförening, tror att ett DDR- erkännande enbart skulie innebära nackdelar för Västtyskland. ' — Kommunisterna ställer krav men är aldrig beredda att ge något i utbyte.: Framför allt Västberlins säkerhet, kunde . bli hotad. DDR|i9 ju. att Västberlin är en ri Hans-Gert Pöttering, ordförande i RCDS, Västtysklands konservativa ng, vill en återförening östtyskt erkännade Tyska. ungdomen stöder Brandt - Dags att erkänna Östtyskland Naturligtvis måste vi erkän- na: Östtyskland.” Tjugofem , år: ef- ter' kapitulationen : är. det på ti-"". den att vi tyskar medger att vi av Tyskland. Inget planläggning, På . lägre plan skulla man; organisera :en "kollektiv" led= . ning; åv laridets rindustrier, 'så att arbetarna fick lika: mycket att säga till om söm' de"lokala”partitjänstes" männen, Castro: meddelade till sist, : att vissa personskiften skulle före tagas såväl inom eg geringen. som; Te] ör Tu : 4 nedslående 'bild'av' rovdrift både :-på -"människor' och" material, och att den .cubanska. for= men av. ””socialism”, näppeligen kan tjäna som.ett uppmuntrande exem v oc samhällsomstörtäre”” Att:"nya' ko=> mittéer av ;”planläggare”; och ökad: ring: skulle'. kunna lösa Cubas näringspolitiska problem har: ”Närdemokratin | och maktstaten. vändig ingrediens 1 vår bland-' ekonomi, Men 'å andra ' sidan så |- utgör inte det-starka samhället ett värde i sig. Man bör grunda samhällsinsatser på pragmatiska, | inte socialistiska dogmatiska re: sonemang. Men man får en. allt. mer '. bestämd känsla , av att. | främst ' hr ' Wickmans "fögderi upplever ":en' : expanderandets' | " glädje utan 'större hänsyn tagen självständig politisk enhet och, vill helst klippa av alla band mellan Berlin 'och' Bundesrepubliken/ Nu när . de .. amerikanska . truppernas stöd minskar får vi inte på något sätt ge efter för östsidans påtryck- ningar, och Stoph bör fortgå, men Brandt måste kämpa för en återförening, lands delning. västtyskar diskuterar . |nung”. Men även 'om åsikterna är många och olika kan man märka en tydlig tendens att allt fler väst- och Oder—Neisse-gränsen, 2 vliden.. ren Gustaf Sundelin h Han var född 1890. i Fellingsbro, Till riksdagen kom han| . 1943 som folkpartiets representant i föl | bådar framtiden. . Enligt den traditione tralistiska uppfattning som do-. inte" till verkliga behov." Den 'måkt=> |. - glädje som Statsföretag AB visat särskilt "gott för. la cen- Samtalen mellan Brandt inte för ett fastställande av Tysk- Så kan det låta när några unga ”Anerken- yskar vill erkänna Östtyskland > inom så är det bäst och enklast med en hårt centraliserad toppstyr- ning. , Från 'kanslihusets j spektiv ter. sig landet mera sympatiskt i den mån det styrs direkt därifrån, Därför är:man skeptisk till de förslag till makt- decentralisering som ''kommer']' från den liberala rörels : iald, 1 atin per= en, is fs (EDS). kd « Marianne Isaksson Gus " FELLINGSBBO ATT)” Förre talmannen I första kam 5 . ma- ar " avlidit. Sundelin var lantbrul sek karson från rsta kammaren för' Örebro lands- 62 tilldelades han orden Serafimer- ddaren, nl .— Joy: jag vill bara 'se-hur I tar mej ut när jag sover. tingsområde. " Kammarens ' ” talman] 2019 2 Se blev han 1259. on : RE -> När Sundelin drog sig tillbaka 1964] , — Varför står du och: blundar, N hade han bevistat 23 riksdagar. Ar| framför spegeln? : :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.