vå Torsdagen" den: 6 -augusti-1970 : LAHOLMS TIDNING PER HOLMBERG? | sparande i Sverige minskat kraf. tigt. Då sparades 7—8' procent av hushållsinkomsterna, nu 34 pro: å nedgången . beror på. Men." all svar är enbart: gissningar. an glesningarna: är många: Konsura tionskrediterna via bl. a.'konto- .. Korten och" checklånen” har ökat, > mängden réklam för att få oss att köpa mera Har. stigit brant, skat- > tetrycket hår. skärpts. och gåt ut över sparandet... LeA e Följderna av: det minskade - sparandet är; man, är t. ex. :tydligt. Detta: ligger i sin -tur bakom åtminstone eri del av bekymren kring : valutareser- ven och de nu osedvanligt 'stränga kreditrestriktionerna hos banker- na, En hel' del företag: här också kommit i kläm därigenom '.— de ökade svårigheterna att låna pen- gar och att få levérantörskredi- ter 'o.. d.' hår 'medverkat till. att konkursernäs ' antal stigit. => > 'Ska hushållens sparande öka igen krävs dock khappast i första hand nägra : vädjanden "om att svenskarna : mera -allmänt ska känna ansvar för samhällsekono- mi, valutareserv, företagskonkur- Ser 0. d. Moraliska argument bru- "kar vara helt meningslösa för att "stimulera ' sparandet. Inte. heller tror jag: att. sk sparstimuleran- de åtgärder. . genom exempelvis! : ökade .skättefavörer : för. bank-, försäkrings: eller bostadssparande är särskilt ; effektiva, "Sådana fa- vörer innebär - nämligen :; dels - sänkta. skatteinkomster för sta- ten och - kommunerna, dels ett särskilt starkt gynnande av ett relativt litet antal personer med högre inkomster, i klar över. Att Inflationstrycket 1. ? Sverige blivit en 'äning hårdare ; Utjämna sparandet mellan hushållen! - 3 | Sökreterare" Per Holmberg. ":90 PROCENT "rö " TAGARHUSHALL. e Om en- varaktig höjning. av hushållens sparande. ska inträffa tror jag i stället att. man” mer än hittills. mäste "utgå från” den S0- ciala- -ekonomiska verklighet, vari flertalet svenskar lever, Här -är några av. mina utgångspunkter: a) "omkring $0 "procent av hus- hållen är "löntagarhushåll” — det är därför främst i dessa hushåll de ” outnyttjade > sparkällorna. och de ;otillfredsställda sparbehoven finns, > b): av. totalt drygt 3 miljoner löntagare tjänar i år omkring en tredjedel eller cirka 1 miljon all- ra högst 10 kr/tim — och det är verkligen svårt att spara någon- ting vid så låga löner;. personer. över 20 års älder sak- nar. i dag tillgångar i:form. av bankmedel,; obligationer, sparbe- tonade försäkringar, aktier, fas- tigheter, bilar m.m, — och där- vid har: de giftå kvinnorna. an- setts äga hälften av sina mäns tillgångar och har bruttotillgång- arna (före avdrag för skulder) ..C) omkring en tredjedel av alla 2 räknats, a) ytterst få. egendomslösa per- soner och hushäll har skulder — skulderna finns i huvudsak” kon- centrerade till personer med npå- . gortunda stora tillgångar... ... ", 2-2) personer under 40 års ålder saknar tillgångar påtagligt” oftare än personer över 40. söt e Vad som framför: allt chog- kerat - mig vid. ett närmare -stu- dium av Töntagarhushållens' situa- tion är att så stor andel inte har nägra besparingar. alls. I, denna mening lever . mellan 40 och 50 procent ' av löntagarna 1 dagens Sverige i en ” utpräglat: proletär ” situation." Och de lever i realite- ten ett ganska farligt och, riska- belt liv. Råkar de ut för en ovän- tad ekonomisk' påfrestning — -ar- betslöshet, "strejk, > tandläkarbe: sök m., m,. —: kan hela deras. till varo börja svaja , betänkligt. 0 hällen blir" visserligen" vid såda- na påfrestningar hjälpta” av bätt. re lottade" släktingar -:och nära vänner. ' Utan :. sådant stöd. skulle antalet ” socialhjälpstagare bland löntagargrupperna Ha! varit åt skilligt " större ' än ' den”. faktiska : siffran. Men möjligheterna. "till hjälp från släkt” m, "fl. står” inte alla till. buds. : Och det är. inte alla,' som trots. uppenbara behov vill begära sådan hjälp — man vill inte bli beroende eller kom- ma i tacksamhetsskuld, OTILLFREDSSTÄLLT . SPARBEHOV.. oo: e Det finns alltså hos: länta- gargrupperna; kanske hos en ma: joritet av dem, ett mycket 'stort otillfredsställt . sparbehov., Varför detta behov. inte tillfredsställts beror; rimligen delvis på 'att låg- Tlönegrupperna är så omfattande. ”Mänchen (LT). sl "Någon gäng något helt annat” det tyckte Mänchens konst och antikvitetshandlare Krischan Hirsch, 28, och - öppnade .i den blivande" olympiastaden . ”Galerie Mänze : 7”. Detta Pop-centrum, som . samtidigt + är " tavelgalleri, beat-lokal," terum . och' loppmark- minstone i Förbundsrepubliken Tyskland, "I" femvåningshuset - i gamla staden i: Mänchen är det liv både dag och natt. I källaren väsnas Beat och Underground- klang, i'bottenvåningen flammar ”Psychedelic lights”. Här får det även dansas, Ett svartmålat rum väntar. på teaterfolk eller dikta- nad, torde. vara" något unikt, åt- re, ett TV- och ”läsrum”är, redan nella köp: feet nu väl frekventerat, Det för sta- den Mäönchen nya; och en apart motpol till intilliggande Hofbräu- haus, är térummet, där det finns att välja på mer än 50 tesorter, från jasmin till ”gul' ryss”. En ständig ' antikvitetsmarknad ' och | en boutique för klädesplagg från mormorstid . inbjuder till origi-, Inför den strida floden av kon- sumtjonsstimulerande. reklam, in- riktad främst på mera köpstarka folkgrupper, kommer den lågav- lönade mannen eller kvinnan att uppleva andra behov än sparbe- hovet som, överväldigande, Men dé ' ötillfredsötällda” "sparbehoven hos löntagargrupperna samman: hänger nog delvis även med' att bankerna inte tillräckligt” aktivt erbjudit - sådana 'sparformer, .som är speciellt inriktade: på Jöntagar; majoritetens villkor.. ee. Mot... den. här, bakgrunden har -ett vidgat och. ännu mer sys- ; tematiskt lönsparande naturligtvis |..: en betydelsefull uppgift att fylla: Både ungdomens '. lönsparande, som nu firar 20-årsjubileum, och det: allmänna lönsparandet har vi- sat sig möjliga att utveckla till något .. konstruktivt. bägge värda en ännu mer: ökad spridning. ' Med +: lönsparandets hjälp kan man tveklöst och effek- tivt minska 'den' ekonomiska-socl- ala ' vanmakt, som: en ; alltför stor del av de svenska. löntagargrup- perna : lider . under. "En särskild fördel. med lönsparandet :.är att det' bidrar ,. till, att; utjämna; spa- randet , mellan "skilda folkgrupper -— de, redan: välbeställda grupper- na - blir inte” ännu mera” välbe- ställda j, - : PUNGEN "STIMULERA LÅG- OCH 4 NORMALAVLÖNADES la SPARANDE.. . Det. finns emellertid. enligt min , åsikt "ett. visst. .element; av hyckleri i ;alla rekommendationer | att ,börja ..spara' eller: att .:spara mera.., Ofta kommer, ;: sådana . Ye kommenidationer : a från personer, som, själva, saknar, insikt, om; hur. det,, är att : klara: upp;.de.;svåra ekonomiska: ,situationerna :i.lågin- komsthushållen.. Just, för att, und: vika dessa inslag av hyckleri bor- de bankerna —, och, inte..minst arbetsgivarna'— , öka .siha .insat. ser, för, att. stimulera; låg. ; och normalavlöpade.;, personalgruppers "I sparande:'.De borde "med praktis- ka åtgäfder visa att, det. faktiskt erbjuds; konkreta” u minska. .den ekonomiska spciala osäkerheten, och otrygghefen hos de alltjämt ; .egendomslösa;: -pefolk- b ningsgrupperna. Vägar, som.sam; tidigt innebär . att, inte .bara jet folkgruppet. Tönsparande" eller utan: kombination, av: inslag — är odiskutabelt e väg. :. Det kan inte heller hjälpas att varje rekommendation till. egen- domslösa — eller nästan . egen- domslösa — löntagarhushåll att börja "spara måste innebära ett förord ät det renodlade" bank: el- ler .penningsparandet. Ty. det är Hett 'sådant sparande, som i främs:- ta. rummet skapar likviditet : och skydd mot "oväntade ekonomiska påfrestningar. - Det, s. 'k. /place- ringssparandet; : i form av aktle- köp eller: tecknandet av sparbe- tonade försäkringar eller förvärv av fastighet, är knappast att för- orda för inkomsttagare i en pro- Och de är| "Idé und BOLL' Div II Södra Götaland Kalmar—Hälsingborg : IFK Malmö—IFK Trelleb" Div III Mellersta Götaland YET a . TEESSIDE: JEM i bordtennis. '- Herrar, :semifinalomgång: . :vakien—Rumänien 5—4. rike $2. 1-2 a :, Getinge—Ovesholm IFK. Kristianst—Växjö 12 Llatorp--Kristianst BI .. . 3 1-1 >: Osby—Gnosjö 1-0 -” Div III Sydvästra Götaland - ÄR : JA a 20. Ungern—England "5—2,' Tjeckoslo- Västtyskland 5-1, Sverige - Franke ALLSVENSKAN > Rd | DUDSFALL re SE :' Örgryte—Malmö on 0 "Hanna »Johansson, På tisda- Atvidaberg 8 har Elfsborg 9 4 32 143 11 |Sen'åvled i en ålder av 91 år Malmö « 9 4 3-2 10-10 11 jfru Hanna Johansson, Veinge. Djurgården '.. 8.4.2,2 14-10 10 I Hon var född i Mästocka,, där GAIS. 83 4 1 12-39 10 h a 9342 38 10: on i unga. år var. anställd 8332-93-92 9 |SOM- I; hembiträde - tills" år 1909 9 2 4 F1014.8 då . hon” "ingick äktenskap med 8.3. 1'4. 9-7: 7. | lantbruksarbetare Henning : Jo- 8224-71-38 5 | kansson.” De” flyttade: då till 1812 5/5-14'4 | inared Vv dä Göteborg '. -' 871:1-8 12-20 -3 | Allan i Veinge, där. de inköp: te ett lantbruk: som de drev tillsammnas till är 1955 då ma- kent: avled. ' Närmast : "sörjande är fyra barh, dottern Astrid som sköter hushållet åt bröderna Nils:och Ake, som "innehar fädernegår- den;" samt åkeriägare Karl Jö harisson, Lilla Tjärby. FÖDELSEDAGAR rgon fu Ellen Al- vakten Emil Persson; villa Iye keb Skottorp. ' : Ht "Flickor, utslagningsrons | nier-—Sverige 32 v ; ILYSNING” ' Herrar," semifinalomgång: . Sovjet '— "I inneryd för” metallarbeta- re Lars+« Göran Lagerqvist, Kvat- naKolm, Strömsnäsbruk; och sömmerskan Ann-Kristin Jonas- son; "dotter till: "hemmansägare Hilding "Jonasson och hans ma- ka Ellen, född Gustafsson; Lid- och . hällde : brännvin” över dock, avlida, : 'Cenom/. denna procedur blé och «låg stilla, . tills; ;någon me förhållandet obekant” ville ta si tillväxt. i våra vattendrag hade den gamla: fiskarmästaren från Frankfurt am Oder, som en gäng skrev härom, sin egen tanke om instärfr saken; vilken: man vill. ma i: | . . "Jag håller: före, hwad ” som ock: är: .owedersägeligen sant, at Kräftorna: då ökas! och : tiltaga som bäst, när man hushäller med byggt upp ett visst mätt: av ”lik- viditetssparande” kan . och bör man tänka på lyxen att ägna, sig letär » situation. Först när . man STIM, nvjom, ändan lade man vant de "kräftor: i ett. Jagom djupt fat samt, antände : detta” och lät ' "det brinna en stund ' eller. till dess kräftorna fått röd. färg utan. att kräftorna naturligtvis: halydöda en;. k äfta, som då” vaknade” och sätter man "nog. mest Värdepå den "medicin ” som "brukar: använ Förr. "trodde. man; att "kräftorna blev fetare och frodigare' när "det + var fullmåne, 'men «att 'de magra: nyet. Beträffande deras Dragspelande .. . see = (För. fr. säl DT : larbo. och' "det, )blev ett riv: samt inslag. Ma : TT övrigt är. bara att notera att Yong. Andérsson fick för- hinder, att Åke ”Lillis” Jöns- son” boppade "in" som "drag: spelsreserv och "att "publiken hade” en , trevlig kväll, För det tackar vi .och-hälsar väl- kommen till finalen . nästa onsdag. å ärtisternäs mång. fald 7 med ' en sjumannaorkes- tör 'och' en' "Sakkunnig Jury - skall : 'sätta' färg” ät kvällen. "- löm >inte latt:-dét- finns ågot 'som heter .bordsbeställ- Vv d g Persson; "maka 'till.£ .ban- - FT = "eller" rättare sagt skjutsade en liftare -som- var--från Stockholm och som skulle till Hässleholm. Reklamen om Laholm som turist- stad och västkusten spm badbalja har tydligen inte trätigt ända upp till Stockholm. för denna liftare visste varken. att -hori” befann sig på. västkusten. elior att "det fanns något som hette Laholm, vi kan- . ske bör satsa I mer : på reklam på CLågtrycket: med öentrum över östra Småland . täcker" Götaland och Svealand. Tillhörande regn- "område berörde; på : onsdagsef- termiddagen ; norra Götaland samt ' södra ” Svealand, : Regnet sprider : sig långsamt : norrut. I Norrland: råder alltjämt varmt och torrt väder, ' ne ;-- Utsikter: : Måttlig ' nordvästlig vind. Forlsatt molnigt och osta- digt: väder. . -Dagstemperaturen 17—19 grader. "... : Kattegatt: ” Frisk! "avtågande | bris mellan" nord och ho väst, måttlig sikt. - För fredagen: Svag. vind, ismå- ningom.,. tilltagande sydostlig, Växlande Imolnighet.. och : mest . (Forts. fr. "föreg. elda): H uppehåll” men efterhand mera allmänt mulnande : söderifrån, i allmänhet värmare.e- =: j och 1970 ä grön kallad tyrolergrön: "Den" sist: närhnda är mörkare och djupare grön än den 'som funhits på: 1969 "modeller. kvar: se- dad tidigare är färgerna "rött, vitt, blått och savannbeige samt svart, som dock endast levereras på 'sär- åt andra, sparformer.' dem: och : icke” fängar. för: mänga på en gång, eller annars på hwad sätt som helst. öder, och låter. rfaras onödigtwis”. Ne i Även om framtiden kunde han be- rätta. När det' led mot världens sista tid, så skulle vagnarna. gå av sig själva -utan bäst, och det skulle vara så ont. om : karlar att kvinnfolken glogs om spiken - som det hängt -e ett par karlbyxor på. Co ve När han berättade detta sista fön ” alla 1 -stugan 1 tankar. Väverskorna hade lärt elg att lyssna mellan /sla- gen och var alltid. med.. Och nu war de förtretade. ' > oo Skulle dä vara ränting 5. slåss om? snäste Anna och dunkade ilsket med vävbommen, Förresten — va- för blir då så ont om karlar då? Det visste Karl inte, men han ha- de hört de framsynta säga så. — ÅA om vagnen går utan häst, sa Björn; då släpar ju skaklarna på vä- gen,'å rätt som dä ä så brakar allt!- hop 1 diket, eftersom dä inte ä nån häst Bom styr, - — En vagn som går av sej själv, 1 den har nog förstånd & hälla sej på vägen. själv" också, "mente 'Karl, - » Allt detta var: underligt, Och man oh . Jvar överens om att skulle vagnarna gå själva på världens sista tid, så var det säkert långt dit, cc. Sådan var Kal på. åmmen. "Men han .kunde/ också trösta och tala go- da ord, När t ex. änkan någon Bång blev modlös och klagade över sina torftiga villkor, så drog han : fram ett. gammalt ordstäv: Bättre en liten välsignad / bit än ett stort förbannat stycke, Dien människa som hade två starka afmar, och därtill en stuga och en Ko, hon var lycklig, Att vara rik var Ånte det bästa. Han hade sett karlen och kvinnan t rika hus leva som hund och katt, Han hade. sett gulltönnkkarlar så elaka. och gnid- na, att de var en olycka både för sig själva deh andra, Hälsa och ett glatt lynne var den största rikedom en människa kunde” ha, ec - Hur pass rik eNer fattig Karl själv var, visbte ingen. Men nog borde det finnas én hel del i hans stora kista, vars maken' ingen 1' dessa bygåer nånsin sett, Det 'var en portugalisk kista, Karl hade köpt den under sin tid" som: trankokertförman 1 Bohus- Ni Dit bort'till:sillkysten kom far- tyg från många länder. Denna kista kom med en saltskuta- från "Saint Ybes.' Den: tillhörde en. ung: sjöman som föll från" riggen "och Blog : ihjäl sig, 'Tågvirket hade isats ned. ' Han slant, Han var: från södern och viss- te inget om is, -.: - Karl såg honom, när han äg död på däck En yngling med stort ram- svart hi För att få pengar tin. en ”Uikkista sålde . kaptenen hans - sjömanskista till Karl... En e termiddag när: solen gick ned begravdes han. Karl min- des det alltjämt. Det var fullt. med folk på stranden t sitt arbete, Tran- kokerierna ' bolmade, : tunnbindare dunkade och bullrade, foror med ved rullade fram, stora lass med sill kör- des bort, krämare och löst folk strök omkring, fiskarena hojtade ute i skä- ren där :sillstimmen stod. tätt. Det pratades, ' skrattades, skreks, ' svors, sjöngs. Det dansades också och slogs emellanåt, ty: det dracks mycket, ty det :var livets glada dagar, ty sillen trängde: in. mot fjordar och sund 1 ofattbar mängd, och. guldet regnade över det fattiga Bohuslän, Och där kom några svarta, tysta portugaliska män, bärande en död. Folk gick ur vägen, tystnade ett ög- onblick. Och sgoleri sjönk röd, och havet -låg stilla, och klipporna var vita av frost och måsarna skriade och kacklade r stora svärmar över- allt. cos : Den portugaliska kistan var vac- kert målad. med ypplen blommor- a , vv okänt slag på locket, På : framsidan | såg man ett skepp för fulla segel och en liten ö med. palmer, På bakisdan fanns också en bild. Men: den : var gömd, eftersom kistan stod mot väg- gen, : Det: var. något hemlighetsfullt med den bilden. Man fick inte dra ifrån kistan. och titta. En fick Inte smygtitta på .töser som Just: skulle till att löga sig, sa Karl, "Det pratades mycket ute I bygden om kistan': från Portugal. Vad den kunde' innehålla; tro? Och bilden på baksidan?. Det var många som skul- le velat betala för att få titta. : Edelas "kista stod gavel mot gavel med Karls, Den - hade prästkragar, klöverblom ' och ' blåklockor på 1loc- ket,' Den innehöll bara ' kläder och var av inget intresse. a at ' Björn togs alltid vänligt: emot här på Prästetorpet. Det var inte - bara det att han gjorde nytta. Kvinnorna här ville också hålla sig väl med hans far, ty Olof var till stor nytta för dem, Han >köpte: linnelärftet . de vävde för att sedan själv sälja det på sina handelsresor. De: kunde . nog fått sälja till andra knallar om de ve- lat. Men de litade mera på Olof. Han var inte den som bedrog änkan på hennes skärv och de faderlösa på de- ras fattiga uppehälle. Men nog: tog han sin andel han som alla andra, Likaså köpte han in garn åt dem, för det mesta I Halland, Areta : fullt mä brö... var gom om åskan slagit ned: Han var väntad" minst av alla. Johanna och han kände inget för varann, och Olof tyckte heller inget särskilt om honom, [1 sti Men nu stod han här, och en kun- de ju inte slå igen dörren för ho- nom heller, Olof lämnade sina Byss- lor och tog honom med sig in, - Johanna och hennes far mönstra- de varann. Han var sig lik,. tänkte hon, Bara lite rödare i ansiktet och med lite mera brännvinsblått . över näsan. Men stor och stark, rak i ryg- gen och bredare över, härdarna än de flesta, " - Och hon, hon hade lagt ut, tänkte han, såg morsk ut som fan, såg ut att kunna ta vem som helst I kra- gen, Olof hade det nog inte alltid så lätt, tänkte han, Man kunde märka det på honom, Det hade kommit nå- got buttert över honom, Olof tog fram det stora kruset a av grönt glas och bjöd på välkomstsu- pen. De satte sig vid bordet med kruset mellan sig. Andra supen kom med detsamma, Björn lyfte dryckes- bollen mot dottern, -— Skål, Hanna! Dä går inga "nöd på däk, dä ser ja. - Hade du trott dä: hanna barskt, » ..c. . — Välvulna barn har du, å ett bra hus har du mä kister å skåp &å allt som vel te. A kakspettot 1 taket ä svarte Jo-lå = Ja klagar Inte, sa Johanna. Ja om. dag. Kom. Björn 1 "Getabo.. pejl dä hän har & inte äter dä rinna. ner genom halsen. ::' i De: orden gade allt. "Johanna hadé inte” glömt -och inte förlåtit. : : Björn ändrade inte en min. : Olof slog upp den tredje supen för att liksom vända bort saken. : = Skål, Oluf! sa Björn, A du har fått ena bra käring, Ja känner hen- ne, ja har ju själv gjort'a. Hu ä stark som -en häst, å hu drar vecket lass som helst. A ingen sätter säk på nä- sa på henne, H Det var vardag och arbetsdag och mycket att . uträtta. Men karlarna satte sig att supa, till glädje för sig själva och till stor förtret för Johan- na, . . När Olot for på I handelsresor gag- nade han inte' starkt .Ty det hade han :s8å många gånger sett att ;de knallar som söp 1 affärer kom ofta fattigare hem än de reste ut, När han däremot gick , hemma, tog han sig emellanåt en rättmätig fylla. Nu skulle. han åter ut på en långresa norr om sjöarna: Därför var det pass- ligt att supa till och rasa ut nu in- nan avfärden. i" Pojkarna satte inne och lyssnade och gav akt, Detta, var den berykta- de Björn i Getabo, allas överman I att supa, ' slåss, bryta arm och göra kroppskonster. Hans - röda ansikte lyste allt rödare, och över den stora, böjda näsan låg en blå dager. - Karlarna blev, allt starkare I rös- ten, allt häftigare i åtbörderna, 'allt har fått. en karl som. kan ta vara på A Men - rt komma ' j. Imot. Värandra. "Pojkarnd märkfe med förundran hur deras 'annars”så lug- na 'och' sansade far förvandlades och bytte gestalt. MIR sd — Tänk, 'va sten ja. har. sen ja kom te, Getabo, hojtade. Björn. Stengärdsgårdarna” bara växer & vä- xer, en famn breda, .och två alnar höga. : '— Men du ska inte köra-bort di små "stenarna, sa'Olof. DI'ä bra & ha, di håller fukten 1 jorden, Johanna borta vid spisen betrak- tade karlarna med ovilja." + ' .— På Torbjörnsgård fanns dä inte en sten,. snäste hon, Du, kunde ha =. sluppit å bryta sten på gamla dar — . om du hade ,supet måttlit. > » Björn grinade la or ..— Ska du nu börja tjafsa om Tor- björnsgård Igen. Dä va lögn å-stan-” na på; Torbjörnsgård, dä vet du. Gä- schivarn tog ju hästarna ifrå en. Köm å&å skjutsa, kom å skjutsa! A då feck en inte neka, : — Dä va inte dä, "morrade Johan- na, Dä va dä att du satt på gäschivar- gårn både tidigt å sent å söp &å spel- te kort. Du satt där tess du nästan va ren. Då blev du rädder & sålde dä som va igen av vår fine gål & - gav dej Iväg hals över huve, X «+ Då va lögn! skrek Björn och slog sin väldiga knytnäve 1 bordet. Ja ha aldri, vart rädder, Men ja velle ifrå den. där förbannade skjutsplikten — nu vet du dä, mer skrytsamma och. allt hjärtligare
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.