2 . På grund" av. den' otillräckliga LAHOLMS TIDNING . rv ever rv > nik, : läsning, OK "tillräcklig -mänga ” - ordbruksbekymricr i 1: Kd Utvecklingen 1 det sovjetrys-, ka jordbruket har, under flera tiotal är varit föremål för liv- lig debatt. och orsakat ständiga bekymmer : för: makthavarna. i Kreml. Senast under våren 1970 deklarerades nya problem, Det gjordes t ett anförande av en av de elva mäktiga männen i sovjetiska — partiets politbyrå, Gennadij Voronov. Han förkla- rade att det förekommit ”allvar- liga misstag, brister och svärlg- heter inom jordbruket 'och att man inte utan vidare borde för- söka : dölja detta faktum. Han förklarade också "att man inte skulle tro att den dåliga. väder- Jeken 1969-var den enda orsa ken till' detta års skördebakslag. :Säväl från detta som tidigare uttalanden. från sovjetledningen om "jordbruket framgår att man anser produktionen : för Iuten, kvalltén ' för” dålig och lvsme- delstillsträmningen alltför osä- ker! t rAtt det inte, är helt välbeställt 1: Sovjetunionens - jordbruk” kan man: lätt förstå därav; att.impe-|. "rlet sysselsätter omkring 30 pro- cent av folket i jordbruk, vil- ket måste anses anmärknings-] - värt högt, eftersom Sovjetunio- nens jordbruk drives med stora | maskinella insatser, Misslyckandena 1 det. 'sovjetis- ka' jordbruket kan te sig egen- domliga mot dem bakgrunden att] man innder årens lopp har. kun. nat: ästadkomma de. mest lysan-] de prestationer på andra områ- den inorh » vetenskap och tek- .: Orsakerna ligger + naturligtvis delyts: 4 -kollektivsystemet. i sig självt... Det. går : inte "att. sköta. stora jordområden från” centralt | Sä HAN: Det" torde, vara, väsentligt. lättare, satt: "leda... -Industriföre ag gentralt,c; eftersom” man ” niom dessa: har. -produktionsprocessen | ls d mer under kontroll ä ket: Mp står: 8 ädigt . nya situa. pps tioner som; "mäste. ”pareras. i den | | biologisk: "hantering', som "jord: id Det. sövjetiska Bysr cklig. fi Ser man till de rent. tekniska problemen” är bl a. vattenavled- ningen" från -Bkerjordarna” i stora Belar”. av "västliga" "Rysslånd "yt térligt :dåHga, Förmodligen dötta” en av orsakerna ti man under: vissa år nödgas rap: portera att flera miljoner. hek- är dräneringen" torkar: jorden "ser tupp och 'kån inte i. tid” bära de tuhga "maskiner som ; används. 'Detta är: förmodligen”; en. riktig förklaring till ojämnheten i pro- duktionen. En annan förklaring är "haturligtvis” I 'Sovjetunionen ; . sbin i andra länder att jordbru. ket; ibland trabbas av, stark tor- Tillgången | ; i "Växtnäring form av "handelsgödsel har va- rit "knapp; Det är ingen tvekan om att produktionen i'den. väst i liga - delen ” av 7” Sovjetimperiet skulle kunna ökas oerhört "om kunde -tillföras, nere rä: KR , SAMLINGSREGERING? - Sydsvenska: Dagbladet (ob lib) förklarade att en sam: lingsregering vore lyckligast om vi i den nya riksdagen bara fårj minoriteter, Atskilliga argument från . samlingsregeringsdebatte talar för att SDS har rätt, sk ver Växjöbladet (cp) och Blekinge Läns Tidning (fp): : . Det. mäste betecknas som svagt för att inte .säga demokratiskt betänkligt att regeringspartiet inte kan ge svar på frågan hur » det tänker handla i en sådan situation. 'Det är. ur demokra- tins synvinkel — bl a mot bak-b. i - grund av den traditionella vär | dering socialdemokratin brukar]: göra av kommunisterna — inte för, mycket, begärt att kräva att) hr' Palme” redovisar huruvida han tänker lita på kommunis- ternas stöd för att fortsätta re- gera! " Minoritetsregeringar "kan. vissa lägen bli nödvändiga, skri ver tidningarna. Men mycket ta- lar också för. en bredare koali- tiont:- , "Till utsikten att ett parlamen: tariskt dödläge kan legitimera en samlingsregering kan ocksål' föras att vi. har ekonomiska problem som: med fördel skulle kunna lösas i den politiska at. mosfär som bör följa.i en så- dan regerings spår. Därtill kom- mer att 'så viktiga internationel- |i 1å frågor 'som EEC-förhandlin- garna kommer upp under. kom- mande mandatperiod. sn "-växtnärlng | dande systemet "kan. nte "heller de enskilda jordbruken fritt: dis- ponera över: de kvantiteter av ne er som” ledning- en kan anse önskvärda: «= - -”Atminstone . tidigare har: ma- ”skinernas placering "vid maskin- ståtlonerna varit-ett svärt -han- sdikapp. Genom ' att: «maskinerna inte ägts och-inte: utan vidare kunnat disponeras av. jordbruks- -'kollektiven .-har den. politiska apparaten åtminstone tidigare i Miss, mån utnyttjat -maskinarbe- tet som en klämskruv. Om man inte, har: lyckats ..med-:leveran- serna "till staten, har -man ;ock- så legat illa till ifråga om ,ma- skinservigen,.. vilket. "naturligtvis för. de drabbade har medfört yt- "terligare svärlgheter att få pro- duktionen under": kontroll.'”Un- la ; fad av. Fr LOT . Då och. då «tar. man i, Sovjet; "unionen till riktiga hästkurer : sv spannmäls-] "priserna imed”: 20 procent. . I ;år -har, företagits en lika stor höj; av priserna. på mjölk; kött | och ägg... Detta; har, meddelats officiellt från Moskv > Ifråga! om, priserna , som” tvi ngslevi räns NYA | BÖCKER: | -Ägo- och n av teol. är. B - Den "eydhaländska hembygds- litterature” har berikats. med "en hy” värdefull " bok.” Lektor Joäl Wangö, bördig från Knäred, har tidigare utgett , ett” flertal : böc- ker om 'södra - 'Hålland'. och : är därför välkänd bland läsarna. Hane” nyaste bok: bär titeln Ägo- och naturnamn i Knäreds socken. Han berättar, 'att han redan på 1940-talet. började . in- samling av material till sin nämn- da bok. Som källor har han haft äldre, "personers muntliga” uppgif- dessa har sedan komplet- ed .lantmäterihandlingar. faktorer spelade” in vid tillkomsten av ägo- "och ' natur- namn, Man. ku de: ge åker. och egenskap.” "Var; en åker ovanligt ; | god: och; gav: bra ; skördar; "så 'Tkunde' mån kalla den 'Goibiten, medan ett. sumpigt. så euer kärr bli 'anledning tin dess namn. Sädana.. «exempel är. Fyr-, hörningen, , Fyrkanten, : Trehör- ningen,, Kringlaåker m. fl. Men också, läget -spelade. en .stor roll vid namngivningen.” Bjärsmossen backe. Portåkern. var belägen vid gårdsporten,, .Kyrkobäcken ;och Kyrkoåker var belägna vid kyrk- nägen,,. > Djurlivet hade", också "mycket å stör betydelse, när. jordstyckena skulle” ha; sina. namn, ' Harabac- ken och: Harakärren .påminna om "latt det, fanns gott. om harar där. " Under; höslåttern” fick: man ofta NE sej. ormar; på, . Ormah, : Ormastycket. ;Getängen-c och Kida! + 1 Knäreds socken 7 Och. pal aturnamnen :. ROR JANSSON Björdalen. Som exempel kan ock- så nämnas, att en bäck i Våx- torp heter Bjurbäck och detta namn. kommer också av ordet bäver. Namnet på detta djur var förr bjur' ellér. björ. =” Det är. naturligt, att : växtlivet spåras i gamlå "namn, Slyndrona- kärret: talar om att det växte gott om blåbär där. Likaså för- står vi, att Krösonabacken var rik på lingon. Kärr och mossar, där hjortron . växte "i större mängd, fick heta Hjortronakär: ret och Hjortronamössen. Rör- krokarna, Rörkärret och Rörma- den talar: om rikligt med blad- vass eHer vass, Ett, gammalt ord på lingonris "var bremmen, Det är” "väl rm nästan bortglömt. Brem- menakullen och Bremmesåker ta- lar. om "att det fanns lingon gär : t gäller åkrar och. betes- platsel , kunde också användning- en ha stor; betydelse vid .namn- givningen. På varje gård. odlade man. förr humle. Därom talar ännu 7 sådana namn som 'Humle- hagen, : » Humlebacken : och Humle- gården mi fl. Om" den! "gamla lin- odlingen, , berättar sådana. namn som - -Höräbredan, ' ) Höralyckan” men även. namn som Tolandet, och. -Torumpan har sam- band , med” linodling ; i äldre ti- dér, Sådana "namn »som Tjärbac- ken och Kolbrännan berättar om hur. mån där brände ' tjära" och träkol till smideskol, ir "Man skulle; kunna ge. många ytterligare . exempel . , hur ”olika namn "har "uppkommit." Författa- ö Waigö, :som jutgav Ord- Kn iredsmålet år. 1963, här: stor? erfarenhet, idå: det gäl- ler satt. tolka de: "gamla namnens Hän.” har Cimte: sparat ömfattår endast ett par "procent av' den totala åkerarealen, ; men för. - flera" . animalieprodukter kommer . 50. procent eller mer från de. privata. lotterna. Dess- :utom. anges :en väsentlig del av »grönsakerna, komma från; dessa k odlingar. Hur; detta:-nu är möj: ligt är. en arman fråga. Förmod- gen måste: stora kvantiteter. fo- der föras över från kollektiven . till de. miljontals ,små ladugår- darna med en:ko och några små. djur, å a PRAKTKARAMELLER 3" Vilka brister: hos Hen i nya. sko lan .döljer- --sig- intesHakom” ”örd. svallet i de artiklar som: de två utbildning] belg' och? "Ingvar "Carlsson till- ställt s-pressen, skriver Väs- ternorrlands” "Alena ohtekolör med ” oerh da ”disciptinsvårigheter och” en . press på elever. och;lärare som aldrig..: tidigare., :uppleves.: En - skoltrötthet. ,som.i1; vissa” åldrar drar fram som en "epidemi. .En : sjunkande' kvalitet"på undervis: ningen ..mot”-vilken mottagarna |: testerar. Inte. med ett ord be. ' man inte karakterisera hrr-Mo- i bergs ock Cärlssons "länga inlå: i ga vom: skölväsendets”'påstådda ; förträfflighet,; "anser idningen; Bli medl. Vibehöverdittstöd. Öppnac entidning eller titta inistrarna, Sven Mo: |! ; vid universiteten förtvivlat pro-|: Praktkarameller '— bättre kanl|; era I Rädda Barnen. andra kvartalet. i år. som vid mot: landen” i: en redogörelse för bygg: nadsinventeringen den 15 maj” NR "Fördelar: man de Syssetsätta". ar skall ;man finna : att. vid mitten av' andra kvartälet i år var 51,358 satta med, bostadsbyggande nr: "tidigare | var det 52.217). Med” uj uppförande av :industrian: läggningar. . sysslade 10.060" (1959 9.511), med anläggande av kraft- och? ?belysningsverk' 3.586 ' (2.916), med byggen för samfärdselns räk- ning 3.011 (3.125), med uppföran- de av "lokaler för handeln: 11.589 (10.047) ;--med -byggen' av "lokaler för. . förvaltningen; sociala ända- mår 0, 279.918 (9.859), med byg- 'gånde av 'skolar, samlingslokaler, kyrkor, 13,308),;: med: anlä gande av gar, gator, vatten; och: ävlopp :m; mm. 7.817 (7.394) samt med byg- 'gehskap”: "inom övriga” "områden 1.806. (2.023). Skall: : dessa siffror |. på något sätt tolkas ligger, det nära till” hands att "anta ått' nä Tingslivets investeringar ökat nå- got- på "bekostnad åv bostadsbyg- gandet. "ock" på uppförandet av skolor, samlingslokaler och rekrea- svarande "tidpunkt : ett” ”år;tidiga | atdre, eller. 110. 512, 1970, möt, "110, 400 :ö 11969, "omtalar; Statistiska - : Medde- betarna efter: byggnadsområden ti -fritiashus 10, tt i1367: är "sammanhänget att: imedan tota” klas antalet ' med: "bostadsbyggande |. g ra: kvartalet i. år: sysselsatta bygg : nadsanbetare- var 3.312 verksam. må i. Hallands län, 2,892 i i Kris- HJÄLPSAM Öpå en: arbetsplats i södra Sve- rige finns en. verkmästare, .: som heter” Häll -och "söm " basar -för städning; ;öch rengöring. > Företaget häller, som bäst på att" montera" en » målerikonvajer av: erigelsk i: konstruktion:, under lanter, Ån H "Under arbetets gäng, vupptäc- ker” dom. att det ligger en massa pryldg UU vägen: för : monteringen och vände sej till en man i när- Theten :'oeh;: :Frågade ' på bruten svenska; vem : .dom skall vända sej till för att! så bort prylarfna. -Mannen' so ille . vara artig och kunde lite engelskå ” svarar artigt; TN a ir Go io Häll! (Dr åt he!) i Varpå ”s kontrollanterna - snabbt försvann” från platsen a för” att få framställ-' '] lemmar på sin: kropp ledning av två engelska kontrol- - Nu kän ni själva räkna 4 ut. hur pass mycket ni är ”värdä”, ''re. närmare én > hålv miljon i ers] ' sättning, Kvinnan är 100-procen- 'validiseräd, Frågan” lyker En" människas värde kan inte” uttryckas : i" pengar, 'säges "det. : Men" visst: handlar det-om pen-=' gar, "stora pengar, då försäkrings- bolag 70 h "domstolar skall - be-: "räkna? livräntor; eller" när. sam=' » hället skall: ta- reda på kostnader då samband med olyckor och tr; Går, det, I utlandet kan en, filmstjärna med|; rådjursögon; en fotbollsspelare med ömtåliga ' ben, en "berömd : 'kirurg; en: sduktig målare” få "speciella "der in för, att. försäkra hela människan, : Alla svetiska medborgare" har: (en socialförsäkring -som: grund, vill'en människa . sedan . skaffa - 'ytterligare trygghet kan hon teckna. en- n vanlig ks bekant är inte alla män- niskor lika, framför "allt inte löne- mässigt. .Det- kommer an på oss själva, vad vi vill betala för vära försäkringspremier. : 4 ställer vi vilken grad av ersättning Mi önskar, no oh ' Beroende” på protesi unktionen Låt oss utgå från ”att vi tecknar]; Jen olycksfallsförsäkring - som ger Alvara mest”värdeful! 29-år. ”En”gostevi mer värd än.ern flicka. I pengar : skulle” det" rör 122.000. , sö Re a Nu får man dock” ta: dess ; "| Förlust av en arm ie. Amputation på överärm ” a | Amputation spå underarm $9 487 kr "231.508 kr (2 :262 596 kr 272725 kr från födseln kalla” 50.000 kr i ersättning vid dödsfall och 100.000 kr vid 100-procentig invaliditet. Vi kan nu något så när beräkna vad vi får i ersättning om vi förlorar en "kroppsdel eller får : kusliga värderingar shåller- sig "Idee svenska, försäkringsbolagen, med, 172 645 kr + | Fullständig blindhet! > Förlust. av. ett" tabelli”att 'gå: efter, då. det-, värdering av. :kroppsskador. 1 säms« .olyc fra oförmåga. Med ä bell. skall vi:försö värdering ” äv: x de 4 Fullst "blindhet: på >ett”.öga Har” il den här tabellen til: hands behöver ni'inte följa det prisexems« pel som vi här tar upp. :Ni "kan själva ; välja . belopp. summor, Och ch sedan & är det bara att. räkna, .e Därmed > fast- 1" Varning 2 fo, doktorn, i: fjol varnade ni mig på det bestä 3 bart itts värde på: en människa är helt omöjligt. Prislistor” hår publicerats och den som tidskriften Bankvärlden gav ut för att bli våt om fötterna, men tror inte dok- torn att jag skulle kunna ' tvätta dem en enda liten gång? oo Kan man tänka sig, underba= rare motiv än.en frisk vacker fHice ka mjölkande: en ko vid atranden av en spegelblank sj en "undrande ” och artig man, .: Dygnet runt Du träffas. och Ske Guds "vilja, icke vår ; - På TVak förstår du varför... "Gud du finnes överallt på en ; och samma gång Den störste läkaren "det är. ju Du. vär Gud ” Pen - -störste: givaren som skänker Ord och Bud. vo j Den "största gåvan Du oss gett, var "pin: "egen Son. Därför ingen tvivla skall var Jesus kom ifrån . 3 Ingenting. vi har att fordra, ' ally' av nåd vi får; 'hör' vår. bön, och 'sän Kd "tanken till Golgata går. > DINNGA: NOROLD. ot PÅ VÄGEN Jag satt och jakttog två poj- kar. som "varken . kunde höra eller tala. Den större av..de två försökte tala tilden andre med händerna, men hade svårt att fånga den andres uppmärksam- het. Efter att först ha stött till honom - på skuldran - formade han ' sina . händer för:den rad meningsf) Hda rörelser.som nu skulle". a. Men den- mindre a pojken, 'satt och såg på dörren och -ägnade -inte den -andre minsta : uppmärksamhet, ' fastän denne gjorde upprepade försök. Äntligen vände han sig till sin vän. Det nådde” fram! N - Paulus -hade också "att bud- skap ” att. avlämna. : Men... han visste "att han inte kunde; nå den” som inte lyssnade. Därför ropade han ut: ”Se, jag säger eder en hemlighet”. Så fort de lyssnade till honom fortsatte han med detta underbara evan- gelium: ”Vi skall. inte alla dö” — segern. är -vunnen..genom ag "har öfta' varit försjunken i värdagens' många- handa; Men Gud 'Kår i-tälamod väntat "på" eft” tillfälle : "att tala :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.