Xx Torsdagen den 18 augusti 1970 — - Ni behöver inte ställa till med en massa besvär! bara för att ni ska få gäster. / Låt var och en grilla så många Party wienerkorvar han eller hon vill ha, Servera Scans potatissallad eller en grönsallad tills en N as tl AFFÄRER . '— Kom ihäg, min son, att utan ärlighet och sunt förnuft får du ingen framgång i affärslivet. , — Vad menar du med ärlighet pappa? « s : — Att man håller vad man 10 | 100000 m män riskerar hjärtinfarkt — men de vet in genling om faran! Av HILDE ROEMPKE a 2 : : : KET Omkring 1 100 000 män I Sverige tande. är. bärare av. en. Jatent nighet. — schabloherat råden; - — Och sunt förnuft? . är 7 riskzonen för en plötslig | diabetes. oe En. undersökning har visat att|.'=— Att man inte lovar något. infarkt: utan att veta det! Ungefär 19 "procent -av,. dessa folk med metaboliska' rubbningar Högt blodtryck, stillasittande] män. behöver adekvat. terapi, dvs ofta får fel dietråd.; «+ : arbete,: stress, betungande "ansvar, medicinsk behandling, där dieten | "Det är exempelvis "vanligt. att karriårhets' — det' finns "en rad har « avgörande. betydelse, + 7" [patiehter överlag ordineras fett- anledningar till att man även fri kost. Men det är bara 20—25 relatiyt -unga - är . hamnar i :'ett SL FÖRVIRRING; procent som blir. bättre" av fett |": akut i krisläge, en: blodpropp reduktion. | i kostlistor, -: => Att . utröna vad som är "bäst för den ene "eller andre bir. lär. karens" första. uppgift. . sö RÄTT VÄG oo — Vi "har. goda erfarenheter av kostterapi, säger docent Ed- / Amerika är "föregångslan- "detta avseende. ; Här. i :Sve- e ligger speciellt ett - läkar- Det :förekommer också gene-| team i: Göteborg längt framme. tiskt betingad . fetma. -—- : ärftlig |: Erfarenheterna hittills visar att disposition, som 'kan försvåra för | man "vid . bekämpande "av hjärt. patienten "att hålla sig i- lämplig kärlsjukdomarnä ” måste använda kt.. "Det - vill med- andra ord] sig .av- kostterapi.. Män vet alltså säga satt man bär fetman med [latt man är inne på rätt väg. sig, "har den i blodet”, vilket|. Men alltjämt kräva förskning, kan. göra det extra svårt för lä- bättre” utbildning - metabolism karen att sätta ut adekvat kost-j samt ”filtrering” 'av patienterna, |terapL., . Ve eos så att var och en - får just den - Vid infarkter fäknär man med behändig, han: behöver. Hd tre. typer av metabolisk: "rubbning Frågan har” ställts om det 'verk- (ämnesomsättningsrubbning), där. | ligen lönar, sig att; behandla den av, två typer » fettrubbningar — inetaboliska rubbningen hos. pa sockerfetma” och. kolesterolrubi>- tientér som visat, att de, defi — Tyvärr; finns, det. apart I Svarandepaneleri bestod av: Ir: dir Åke Eriksson, Anneberg, Jandstingsman, Karl-Olof Andersson, Tvååker, r Form och riks d riksdagsman Alvar 'Andersson, Knäred, » Heberg, Fru Ella Johns; om Harplinge. eller ; infarkt . (vävnadsförändring på grund av avspärrning av, blod- strönimen) tvingar. till försiktig: och, stillhet om livet ' är kärt. kn övervägande stor .. del av. dem som får hjärtinfarkt har Folk föreställer sig . ofta att fetthalt i "blodet är detsamma som kroppslig fetma, och utgår från att bantning är botemedlet. Azel Kri Just” beträff nde” dietråden, säge v docenten. one Snart ' sagt ; ;Varenda 'dags- och veckotidning. har. exempelvis sin dietrådgivare, .var...och. en med sit. universalkur Ö jverviktiga personer. Å Sanningen är, att man. inte kan gå. ett permanent: kostråd till en patient. Jörrän man undersökt ve- "dérbörandes ämnesomsättning, - en , | undersökning som i dag inté är särskilt . tidskrävande, é : Sällan. hår, så "många vä | givit så” många patienter. så viss- nea na: räd! förklarar docent, Edgren NS med - lätt. travesti på, "Winston Churehilis.. bekanta. ord... het rans £s NS Stockholm, (Do- cent re ä. en: av Jandets få i lika, har lika lön, samma" "ställning osv. Centern anser "det: finns många oniråden” : med bristande jämlikhet, Ökad Jämlikhet förut- sätter decentraliser )kraterna. har fått stagnera, He rätioneh, Det sistnämnda" kan 1åg= inkomsttagarna inte” utnyttja. ' Cp föreslog också vårdnadsbidrag med 500 kr pr barn och år för att Hjälpa :h fruarna, "des sämst ställda alltså. «> : nb . kandidater till riksdagsvalet i lä - net ställdes på tisdagen mot vägz :gen "vid. en "utfrågning, ordnad ' i Halmstad "av. länets ' CUF,: Många -fepresentanter för Alvar Andersson att'mu i. färdssämhället” inie kommer ganska -höga' skatter, något som par«= tierna heller inte strider om. Det An FAl var. Andersson och: Axel Kris- » tiansson, landstingsman Karl-Olof |: rn HEMMAFRUARNA OCH nh SKATTERNA! =: . imnesomsättnings- I karutbildningen. omfatta ning: som : "kräver: "Specialist: tivt” dröm av Njärtkä Anderssoön "samt fru: Ella; Johns- |. — vi hemmafruar:kände oss. när. är; dock "de kommunala /skatterha 7 örrän han: -hamnar I Ä : värd. - - a FE under ade som” stiger mest; genom ”övervält= : . ebatten i landet tidigare i år, dek- ring av'utgifter från staten på kom- sjukdomgtillstånd, - för. H : Folkhälsans kostlista . larerade fru Ella: Johnsson som svar munerna, Detta, bidrar till minskad Edgren... Han -kan mänga " avseenden, ha normala, kolsterol- n men, ändå ha ingslära, "vilket -t vad . "som - : bestås.. på en fråga om vad hon som hem- : mäfru tyckte om denna debätt, .— Samhället! "uppskattar. inte de -IHemarbetande" kvinnorna” lika. myc- Ket :som de 'som” arbetar: utanför hemmet. Detta är fel, Kvinnorna måste fritt. få" välja om de vill ar- beta hemma eller. utanför. hemmet, Detta är lika självklart som 'att'in- te alla vill bli lärarinna eller sjulc- sköterska; Centern föreslog hemma- - frubidrag med 14: 800 kr pr år, ist terna. i den. s.k samarbetsutred- ler för det" av” "riksdagen beslu- ; ningens "förslag om.” samhälleliga tade hemmafruavdraget vid, dekla; L HT styrelsei: ch revisorsrepr - — 120" storföretag : och” lika" många stiftelser; Centern” har ' uttalat sig + för: ökad samverkan; stat-närings-; liv, . förklarade , hr. Antonsson, - som; dock : reserverade "sig mot "utr ningen på en viktig punk "— Det bör: vara rep för! de än. ställda och inte för kanslihuset som Jutses. Det "är. de lokala” represén- : tanterna som "har. störst. förulsätt- livet," inflationen "och i Ivar några: a de. ämné; ; HPP.. jämlikhet, : - Alvar Andersson h troligt att det blir en. "fandstings< skattehöjning i Halla d "nästa år och . pekade, på bl a' -inflatiéners roll i i sammanhanget, 4 : Åke Eriksson betecknade. kredit. åtstramningen mer som ett, kredit« stopp, ' och,x. Johanneg :; s» Antonsson fick utförligt redogöra för »cenierng decentraliseringsförslag. om att det talats mycket om j likheten de'senaste åren; men till d hr Antonsson -— det har gjorts del. ändra. bel ska Följden -har. blivit att lä — ofta av "prestigeskäly,. eftersom man. vare. sig inför patient eller sköterska vill avslöja., sin. okun- | ä Här. ne boksä . öimkring.. en halv miljon | fribka I män, som over d VösterbygPelle tät: inreda en skrubby i<gin "vedbod : Muir" 'skoma- Hoveverkstad. 1. krubb/koti] grannen Konrad och I ställdav' gig:1 örröppningen för Jatttitta” på Pelles jobb och för. att få én :pratsturid; Konrad hade nå. JEon” vecka tidigare. varit "på ett bönemöte' och "blivit frälst.: Konr rad "var barhuvad” och tämligen ”renhårig”, d v 6 käl på: "hjässan, :Svalornå under” takåsen var ute på. sin” ständiga: Jakt” efter föda och" när en, svala på: erade Kon- rad”. lättade, den på” ”s ället” och ' lan, Ub, . mellän 11 A/2 mi on kronor, tin forskare söm specia - serat sig :på- bekämpandet. av des- sa: folksjukdomar. : sejonparten ,. av sforsk rstipe: - dierna. "har: tidigarea. tillkommit genom, "inkomster. från lyxtele- grammen." "Nuiera - hår: det” eko- nomiska läget skärpts. så att sta- ten för . egen , del. behåller. tele: gramavgifterna, som "tidigare gick till. -Nationalföreningen.' "Genom att vid telegrambeställ- ning begära Ix' Hjärtat eller lyx 100: med . tillägg "för ordinarie numrering, exempelvis 107 i stäl- let för 7, 110 4 stället. för 10 etc., läggs "en krona till avgiften. Den kronan går. till. hjärt-kärl- I forskningen -. och- berättar . samti- digt. för mottagaren” om ', extra - omtanke , från- avsändarens sida. Jämlikhet: "har blivit et slagord med åtskillig ”luddighet. över. sig, "Jämlikhet är eljest ett. absolut. be- grepp, som: förutsätter att alla" är, Ditt medlemskap, i Rädda Barnen: i PR mer än äntian på Konrads " Konrad. avbri sitt. samtal, med Pelle: och knytande ' näven skrek ORSAK OCH VERKAN UT + Denna händelse: inträffade un der: början. av, 1930- talet, då. ar ä bétstinfällen | och - inkomster ' var inföll: Ed minimala. För att utö a den mag-| — Amen. . ln os ra inkomsten från. järnbruket has. 00 cn os TA i | Fäle ra : .Knallekatekesen hade många bud. Det första löd: En får inte ge sej så länge' inte småtarmarna släpar. Det- ta var det viktigaste. Fram skulle '. en i alla väder och vägalag. Där vä- -.gen tog slut, där fortsatte en på sti- gen. I obygdsbyarna, dit en fick ta sig fram balanserande på stock och sten över morarsen, där gjorde en " "ofta de bästa affärerna, ”" En fick inte supa överflödigt på 'handelsresor. Detta var andra budet. En sup kunde man ta eller två, men sedan fick det vara stopp, Det var ofta svårt nog att freda sina varor : när en var nykter, men att supa sig full var att kasta dem för ulvarna. En skulle akta sig att ge sig i lag med skojare och spelare, och kra- På kredit, En skulle inte fresta drän- gar och pigor, som hade det smått, med grannlåt och borga ut det till dem; Det hade en i längden bara förtret av. >: > Buden var många, och Kal på åm- men kunde dem alla. Han. hade själv tillämpat dem till punkt och Pricka, och därför fanns det nu mycket rart i den portugaliska kistan här invid väggen. . Sedan var det detta med hederlig- heten. Många och de bästa av knal- larna hade sitt bestämda ”gestreck", Oluf hade sitt gestreck i Bergslagen, Pähr Wång gick på sädesbygden häruppe och Tåligmågens Bestreck var kring sjön i Jämtland, Hade man ett gestreck, så fick man vara strängt hederlig, annars förstör- de en det ju för sig själv. Ville en vägar, De fick akta 'sig för att kom- sa han. De åt två olika slags sovel ma igen, ty då kunde de få stryk. - Själv hade . Kal inte haft något särskilt gestreck, Han ' hade - alltid varit så vidlyftig av sig och flackat omkring överallt. Men hederlig hade han varit i sina affärer. Och det var han glad/åt nu, när han var gam- mal och stod inför slutet, Ty allt i livet blev vägt och mätt och uppskri- vet, och på. Domens: dag skulle är- keängeln Gabriel med väldig röst läsa ur boken om människans gär- ningar. Då var det gott om en inte hade för mycket på skuldsidan. ns Skymningen- tätnade i stugan, och Kal berättade, Väverskorna satt kvar i sina vävar. Kanske de lutade sig fram och lade huvudet mot händer- na. Barnen brukade halvligga på sof- fan stödda mot varandra. Han visste det mesta om livet, Kal. I Skåne. tvesovlade de i vardagslag, till brödet. Först strök de på tjockt med smör med tummen, och sedan la de på en tjock ostskiva, Även om en hade råd, var det inte rätt att tvesovla. Men om det var synd och blev uppskrivet 'var inte lätt att sä- ga. vin, Och många halländskor kom I följe med dem över åsen för att stic- ka åt skåningen. Se, de var: såna vådligt ”snälla” stickerskor, Och 1 låg på :kakel i De hade" en sorts: järnkakelugnar, och invid dem var en långbänk, och där låg: skåningen 1 värmen och sin väv. Svt : sn nar — Så gör, di måste grevar å , patro- ner å förvaltare, sa Kal lugnt. Dä ä deras rätt som har pengar å makt. ' Mycket ' > husgeråd och -värdefullt |: bohag: hade -en skånsk bonde. Stora travar med dunbolstrar och duntäc- mådde gott, medan” hallä trask och brände och stickade åt ho- nom. -— Uträttar hån” inget själv? frå- gade Änkan förtrytsamt borta i sin väv, = — Iblann sätter han sej. upp &å tve- sovlar,; sa Kal. A smakar på dä nya brännevinet. " Då blev Änkan arg och log näven /h - - lar, klagade :Änkan och" jämkade på I vävbomren. '— Dä va dä tischlaste ja har hört. Tä töcker ja Gabriel skulle. . skriva upp. . a - Kal kände sig föranlåten att "stilla hennes harm. Det var inte alla skå- ningar som hade det så här bra. Det fanns allt sockenstackare i Skåne också och många, Och så alla bön- der söm lydde under alla de godsen. De kallades hovbönder, och gårdarna de arrenderade store kallades ken. Och gick "4. fem kjortlar på samma gång, och den yt- tersta 'var. så grant röd att en:'blev glad bara av att se den. Den innersta kallades "”krybi”, den andra ”fari”, den tredje ”klämman”; den fjärde benämndes ”slum” eller håt liknan- de, och den yttersta hette ”udenom”, — Dä va en faslig kär te å vare] " kjort- sig borta i sin.väv. Dä hände la in-]' ”Mula dust”. Va heter Kkäring? get som ' ble uppskrevet, när han va därnere? Kal låtsades inte höra. | — Men på sommarn 4 höbärgnin- gen då går skånskan i: bara långsär- ken ä räfsar, & om livet har hu ett rött band. Vädligt grant var det i Skåne. Då var som Gosens land, i synnerhet om våren. När en då kom dit ifrån Hal- lands eller Göinges mörka ljungmar- ma "valet utbrast Eåeta borta. 1 månsa. Om ja säjer: ”Fysa rulen i mularusket!” Va betyder dä? - ” svårt. Läraren var tvungen tt hjäl- pa till. svårförstätt som ”mångstng”. för "den som inte var lärd på det, Och så bör- jade Kal med ens tala månsing, och gelsång jångt bort, 5; Detta var sissan, "Hustolket Tyasha- då förstod de honom inte, och det tyckte han var roligt. -Månsing var knallarnas ' Hemliga språk som de talade sinsemellan, när de ville vara obegripliga för andra, Björn och Sven-höll på att lära sig det av Kal. Han börgade med ens förhöra. |” : — Va ä Rul? I +» — Gubbe, .sa Björn, : — Va heter karl? — Kis, sa Sven, en ens — Va ä Mularusk? : - — Skägg, svarte Björn. a -— Va heter snus? > en Dä vet ja inte. . -- — Då heter Dust. Äta snus hetér >— Krok, sa Sven. -.. : — Va betyder Fjälla? — Tös. -— Dä ä bra, pojka. Snärt "kan I Pojkarna funderade, Detta -' var — Ta gubben i i "skägget, betyder billig de al ”De blå lågorna flämtade och blev allt. Mindre, och . allt ivrigare blev sissans Sång. : Då började Änkan röra på sig bor- ta i sin väv. Hon: gäspade ljudligt, och alltjämt gäspande sa hon "till dottern Elin.” — Tös statt upp & lägg ve på ellen! ÅA tänn lysestickera så vi 'kan väva igen, Vi ä inga skåninga som" får :]legga på kakelugnsbänken.' Så gick vintern med ' drivor ' och rök och med stugvärme och mätt- nad för de 'besuttna men' med kla- gan från de fattiga och med längtan efter våren '-hos' alla. Ulven tjöt. om nätterna; .och norrskenet flimrade över himlen. Men 'norrskenet " "var ett- gynnsamt tecken, Det 'var, sades det, ett återsken av sillstimmen, när de i väldiga massor. drog sig in mot Västra kusten, Så läste man 1 skyn om goär och sovel = till Jordpäronen, Ty även om det var lång och svår väg till kusten, så kunde. man "fara efter ett hästlass sill för nästan Ingenting. stark köld och bolmande skorsteng- . X Kal på åmmen, som varit på sil- leriet I många år, måste ut till knu- ten- för att se om det var riktigt sill- sken eller bara norrsken, Visst var det" sillsken. Nu välsignade Herren den fattiga kusten, så att den blev hi rdes ett. svagt” Njud bortifrån Sverflödande riks. vovve spismuren!- Det - sissade” och risalade | - - ne och kvillrade, Det -lät- som småfå-| "> Eorta ”hogårar”. :Hovbönderna levde som i Egypti träklom. Greven och förval- taren gjorde som de ville med dem, bådade dem till dagsverken när som helst, agade dem om det föll sig så, låg med deras. döttrar, när det be- hagade dem. 'Det var bara för hov- hönderna att stå där och bocka med hatten i näven och tiga och ta emot. ker, så var det så ljust. och saftgrönt så en kunde inte se sig mätter. Och slätterna låg inte platt som Sädes- bygden 1 .Skåraborg, utan dé' hävde sig i vågor, och här och. var. fanns det mader med rödnäbbastorkar och änder och tossor 1 mängd, ” Mäkta besynnerligt -var det skån-' ska tungomålet. Det var nästan fika . gen skulle en sky, där de hön tin. Detta var ett viktigt bud, Sitt kvar- ter skulle en ta inte hos gäschivarn ..utan hos nån bonde långt från vä- gen. En skulle inte borg ut något på skuld. annat än till säkra köpare, Mänga hade blivit rena på att sälja dä. - Pratet stillnade "av." Det' blev all- deles-”tyst i stugan, Små blå -lågor rörde sig sakta er :glödhögen på vara en ”komigen-knalle”,' så fick en också laga så en var välkommen igen.. Men ofta var r det si och så med hedern hos' de 'många som drog om- kring med fässingen på axeln.: Som- liga for fram med falskhet och-be- drägeri, och de sökte sig alltid nya Ingen hade det så gott som skå- ningen. Han förstod att ordna det bra för sig. Om hösten när han ha- de bärgat in, då kom de fattiga hal- länningarna i stora följen över Hal- landsåsen för att spanntröska åt ho- nom. Men där kallades det att pund- tröska, Och somliga brände bränn- bör 4 mr <IMV av Ag
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.