är . länderna . i' medeltal:; för: ären LAHOLMS TIDNING IT Tisdagen den 25 augusti 1970 : =) del, 1, det område vi i dagligt tal kallar Västeuropa har varit föremål för stor uppmärksam- het särskilt under det senaste året. Därvid har naturligtvis även EEC:s jordbrukspolitik komniit 1 ramljuset, AV. delvis förklarliga skäl har debatten kanske ibland — blivit mer omfattande än vad som motsvarar problemens' storlek och, innebörd, Delvis kan detta bero på att överskotten i första hand kommit att gälla mejeri varor, av vilka särskilt smör länge har varit svårt att avsät- ta på” internationell marknad, För" närvarande ' har dock tryc- « ket lättat något även 1 fråga om mejerivarorna ute i Europa. Detta visar hur lättrörlig balan- sen är, . Man - diskuterar ofta avvikel- ser från det ideala ifråga om Jivsmedelsläget utan full. hänsyn till bakomliggande förhållanden. Argumentationen sker delvis på ett,sätt som om man förutsatte att det skulle vara möjligt. .att varje år anpassa livsmedelspro- duktlonen. tll det. aktuelle be hovet eller efterfrågan. Detta är naturligtvis 'en omöjlighet. Det rör / sig till. stor del .om jord: bruksprodukter framställda i, od- lingar, där vi inte har vatten- tillförseln -under kontroll. And ra Yikt/ga klimatbetingade fak: torer/ kan vi till stor del: inte Påverka annat än genom växt förädling, söm: är en process på lång "sikt. Bfterfrågan.: däremot kortsiktigt tämligen. stabil. Därför: borde produktiorisbalan- sen angripas genom bla utjäm- nande' lagring i större " :omfatt- ning; än: som sker,” Men. sådana åtgärder kräver stora kostnader. » Ovan: har sagts . ätt. den. väst europelska... situationen... . något rives I debatten. Läget kan å. års resultat som grund. EL europadebatten på detta, .om- råde har förekommit. samma, fel 3 som 1: diskussionen. om, svensk livsmedelsbalans "ifråga om joraå: bruksprodukter;" Fooranskär man senare tid diskuterats,. a förutom mejerivaror ”huviidsak. | ligen ägg och : fjäderfäkött De 'så . mycket .. uppmärksamm e överskötten grurdas' emellertid |. på importerat foder, ”. «a sn fråga om fodersäd hade EEC- 1965—1967, ett underskott”: på mer. än 11 miljarder .kg per” år (= 11 miljoner ton). Till: nå gon det utjämnades. detta gel nom: "ett överskott för brödsäd, Slutsiffran blev likväl ett netto- underskott för all spannmål om ca 10 miljarder kg per är :den nämnda tiden.” .Om Storbritan- nien!Joch Nörden. kommer med I bilden blir spannmälsunderskot- tet 5 örre. Tillfälligt har spann-| målsunderskottet troligen ' mins- y | En ny öradering av människorna: 1 storstäderna och 1 övriga Sve- rige" och 'av > ersättningen ' ' för” samma slags arbete, höll tydligen — enligt: Svenska Dagbladet — på ätt bakvägen smyga sig in I samhället då förslaget om att sta- ten ; skulle betala" "poliserna 1 Stockholm, Göteborg och Malmö högre löner än kollegerna utan- för i dessa städer fördes fram I polisens löneförhandlingar. Där- med: skulle något liknande det: orättvisa — dyrortssystemet, som Istadkominit så mycken sned- vridning i detta land men som nu dessbättre endast rester återstår: av,: åter ha byggts på. Det hedrar polisens förhåndi., , laré att de bestämt avvisat denna invit. Levnadskostnaderna — ; hysa .ror, mat 0 s:v — är precis lika” höga i landsorten som + storstäs derna, I vissa fall t o m hö "Visserligen kan med visst fog gas, att tjänstgöringen i storstä-: derna tidvis är särskilt krävande, - men poliserna i landsorten ! kan in=. te heller dra sig undan när svåra. situationer uppstår. Det förekom- mer ju också att landsortspolis " inkallas till tjänstgöring i Stock-' holm, när förstärkning behövs för att klara «upp komplicerade. ar: betsuppgifter där. Ett ' bestämt nej till € en sådan” kategariklyvning ' mellan polisen” i storstäderna och polisen i lands- orten "är..det.. enda acceptabla.” Varifrån emanerar förresten ett -och får. | inte bedömas med. . att så befängt förslag? / Europas livsmedelsbalans: överskotten av vissa livsme-[ kats vå grund av. ett” par "stora skördar... > no. En annan Underskottsvara är som bekant nötkött. Även här föreligger, variationer. ,från är till 'år, men underskottet torde nu ligga "I närheten av en (1) miljard kg per år, Detta. under 'skott' motsvarar; 10 å 12 miljar- der , foderenheter i växtodlings- ledet, . För - spannmål och -nöt. kött :kan vi-alltså räkna med ett ..totalunderskott . inom: EEC motsvarande ;omkring.. 20. mil: farder foderenheter eller -. lika mänga kg foderspannmål. inom växtodlingen.;: Trots den : höga Intensiteten i. Västeuropas :.jord- bruk motsvarar detta underskott skörden; från : mer, än. fem mile Om nu detta £ någon: mån ber lyser, nuläget, så,:kan .det.: vara befogat" att. påminna ..om: våd som ,skett,.+ fråga. om>, föränd- ringarna I konsumtionen under senare.tid. Under, 1950-talet -steg konsumtionen «av livsmedel med 230..3 -35: procent. Denna. väldiga ökning torde-t, stort.sett. ha. tills :godosetts: genom.:produktionsök- ning under samma period, Under 1960-talet" har” totälkonsumtionen 1. Västeuropa 4 kat. med! "omkring stt. ; suFrågan länge. kare som Vi konsumtionen, Det är ing- ålunda -självklart. att detta. kan ske" under 1 'någon ::12 Jordbruket 1 Västeu läget snart” nog | an befinhas "va :Hur det går med; ba: öka”. produktionen; När: så sker” finns” dock; sanitidigt stora underskott av. animalieprodukter, som; "befolkningen . 1. dessa: länder väntar på t:få-tillgodosedda. intes, fast, å första taget, ; konsta- terar Göteborgs: Handels- och Sjöfarstidning:(fp) : »-Hans' skenbara” ja till: en fö söksverksamhiet.. med. statliga: re- presentanter i ett amtär: bolags- styrelser 'är det senaste" exempr-] let "på hans” politiska ' konst. Det hela får inte leda till någon: po- litrukvälde, sekretessfrågan:mås- te få en för, det. enskilda företar. get betryggande lösning, de stat- liga ' representanterna ' skall; sit: ta på samma villkor som andra och helst.bör.de utses: av före- tagen själva. Vad informations- utbytet mellan" företag och sam: hälle Beträffar' förutsätter hr t Hedlund "att det Sövervägande flödet: av : informationer: kom- mer: att. gå. från. samhälle till företag; Med - alla” dessa > bety "dande. "”om't kan« hr Hedlund "ätt" Säga "jä" men Vockså - avstå om detta skulle :underlätta"' bil- dandet.: aven »trepårtiregering efter; valet. Som ; sagt, vad har hr. lund "politiska faobililsringen "inte lyckats 'på samma sätt får som för. två år sedan. Det är. tämligen stillsamt i valarbe.|: tarleden. Och några brännande frågor har. inte förts” fram, frå]. gor som gynnar "de härskande.” > 1968 : lanserades" en” ny ” mä ringspolitik:. med. investerings. |: banken som ; ekonomiskt. instru- ment för... 1970. upplevs mest som konflik: "ternas ”och 'Prisstegringarnas år. Och det är främst i, de statliga företagen &-:sonr -: strejkvågorna] . - rullat. fram, förorsakade. av svår ra arbetsförhållanden - och - aig löneutveckling."- un . " Körniiner" att svara för PER OLOF SUNDMAN: Centern står vid sidan om! -socialism och borgerlighel : Den 29 augusti ut) det: en bok.om : författaren och 'riks- dagsmannen Per Olof Cundman, Boken" är skriven av Sundmans riksdagskollega som ingående, analyserar Sund- mans. betydande <insätser som skönktterär” författare och kul- turdebattör,' men också redovisar — ett porträtt” ges.ut på Robert Larsons.' Bokförlag AB, ett. ny startat, förlag -inom. Bonniergrup- pen. "Med författarens. tillstånd publicerar . vi här ett avsnitt av boken. gånger. "fått frågan + varför han är, centerpartist. Han tror själv att: frågan, .som oftast ställs lite naivt, förbryllande och Undrande beror på två saker, dels att cen- terpartiet., alltid. haft. svårt att vérbalisera sin "politiska attityd och "dels "att folk tänker Ii vissa invanda, tankebanor... Att . man tänker ; : politiskt ; linjärt. . Han sä- ger. detta”i en intervju i tidskrif- ten Horisont. Man radar upp de iska” partierna på en linje änster : till” höger och 'pla- cialdemokraterna och folkpartiet, Sändman ” Politiska insatser, framförallt . riksdagen, Boken, : vars titel, är .”Per Olof Sundman ; Per. OVE Sundman har mänga! céråar "In centerpartiet mellan so-" Nils G Äsling. & | RGENTIIGEN - Aa vär det inte "särskilt "intressant ; vilka, som” äger förmögenheter, hävdar Då'la- "Demokraten (8) i anknytning. till låginkomst- : ; utredningen: AV större betydel- e: och: intresse är. det vilka som: 1; Wallenberg, som - i" Sverige,.. äger må: delar: av de | företag. som" ingår, 1. deras 'im- ' pertum, Inte i-något företag är de. -ensamma "ägare. och .i.: fler- : talet; som. de företräder, har, ae ; Felativt "dmå Poster. Även. ; | Bergslaget ; företräder de; en mir länga. sinä” och. sandra, sparare "DedIn så. att "pengarna "förvaltas teras" händer, att "de. ger + ning! inom -handéliy här: "efter: lysts av: Pernilla i DN. Det; är |" en; alldeles” onödig efterlysning] 7 "med; (hänsyn. till. det: faktum att]? v tidningen Som: vi idigare påpekat! "ökar srisken. för. olycksfall i kyldiskar + och! grönsaksbackar ..med. struk- ; tärrationaliseringen'. inom — Hvs- i medelshandeln,.. Långt driven ra- i tionalisering och skiftesarbete i livåmedelshallar' - med : förlängt thållande och söndagsöppet ' kan också som en konsekvens » hainågot:av ett: ansvarets ingen mans: Jänd under: vissa. , tider. Dessa , problem : måste naturligt vis” lösas: genom rutin- och me- Htodutveckling "och utbildning." «Till en del: handlar det också öm personalrekrytering, som för .tStorstockholms-omdådet det uni der e en" följd av 'år inte” varit Mätt” En: utredning ' som gjorts av: ungdomssektionen "av: Han- : delsanställdas förbund i Stock- ; holm Visar :-klart och tydligt, att affärsyrket inte "lockar ung. : domen. : Som anledning till det- sta änges bl a den obekväma ar. ”;betstiden? "I den? debatt, som "Pernilla initierat; - antyds . aldrig: de: ini- ”tlätiv handeln tagit för att för- ibättra' konsumentens: situation :i nuläget.” Den 'enskilda detalj- «handeln? har aktivt bidragit till "många 'av de. 'senaste ' årens "konsumentreformer” -— lått oss bara. som exempel ta lager mot '; lojal." marknadsföring, . ånger- ; veckan och: aktiva insatser i statliga; utredningar 'som konsu- .mentutredningen, « varudistribu- tionsutredningen och livsmedels- : stadgeutredningen. . Den . senare ;' utredningen. har . som bekant resulterat. I ett förslag till. ny : livsmedelsstadga anpassad till dagens konsumentsituation, - "Kanske har det undgått Per- nia; att” nyä livsmedelsstadgan "har en bestämmelse om en va - ”ruansvatig för: . färdigpackade 'De " varuansvariga förva- 'fingsanvisningar, uppgift om ”hållbarhetstider" och. för varans | hälbarhet så länge den under I den . angivna tiden förvaras i " öbruten förpackning enligt an- i "visningen," 2 . .onen ::-kräver en: «ständigt i bppmärksamhet på: pro-l: Per Olof. Sundman —, fi ola . holms fästning vin detta "kommer så ett säck- tänkande: ÅA ena sidan socialism och å” andra: sidan borgerlighet. IDetta styr tankarna, äl Borgerlighet ', är ju "någonting som man gärna. förknippar” med begreppet :reakttonär, -socialism däremot .Uppfattas som något; ra- dikalt, Sundman hänvisar: till att närmare analyserar” cen- terns 7 agerande, "så. stämmer”. in- te..denna bild av partierna, ”Med | undantag för en-och. «annan ' riks- dagsman! har: centerpartiet. aldrig varit "ett 'reäktionärt . »parti och + I'knappast”. heller, ; ett. borgerligt IF] parti vi .märxis ik : :méging. C tern saknar både 'de klädsi tl berala - och ".de modernä, soci berala : dragen. Det. stå. vid sidan :av'de 'socialistiska "och borgerliga ; partierna ock &repre: senterar ett. reali tiskt : itredje: ar utgå kä,, villkor. när man" formar ett samhälle... Effektiviteten och, lön- sarhheter' får inte bli; avgörande. Man mäste '. forma ' samhället : ef- ter 'människans biologiska behov. | påpékar också, tatt. det -un: ; enare är” i börjat. komma” fram nya» värderingsgrunder ' i samnhällspolitiken.." : : Det " började med miljöpolitiken. Numera finns en-, ambition " på andra håll än inom "centern. att hitta nya, rikt) linjer, att :mäta nationalprodukten på, att verkligen” försöka : mäta | vad som är:bäst för. människan. När. centerpartiet 1962 kom med sin stora partimotion .i miljöfrå- gan. blev partiet parktiskt taget utskrattat i riksdagen. Nu är man i alla läger i full' färd med att - försöka förverkliga de -inten- tioner som presenterades då. Det har med ' andra ord skett" en ra- dikal "omprövning under; senare år. : . : : DEMOKRATIN CC ' Sundman är oroad av demokra- tins sätt" att fungera och av den starka måaktkoncentrationen : i samhället. Han menar, att vi har för "lite" direkt demokrati Den enskilde har för svårt att göra sig hörd, Det är därför han med oro sett på den nya kommun- reformen, Den kommer att re- ducera' antalet . kommunalt enga- gerade med 80.000 personer när reformen är genomförd. Det in- nebär att allt färre personer får ett allt större ansvar och en allt dtörre makt. Han återkommer här fill.sin tanke och framför den . också" motionsledes "I ”riksda- gen, om kommundelsråd eller lik. Äfrån” människars biclogis- |” idéer under morg fattare och politik i "bakgrunden. nande. -Maktfuönktionen,: och fram: initiativen mäst" "spridas. Vi, har. annars ett" allt. fö myc: föralt.- ket: - elitstyrt., samhälle. ""Avståndstagandet.: frå konéentrationen; ; gäller ocksås dent ekonomiska ,;: :maktkoncentrationen både inom "det. fria. näringslivet ochi. inom "den? statliga företa tydelse” "mellan enskt liga, företag... ; Ägandeförhälland -makt- Jäv ;dent enkla skälet, at tror," att den. "enskilda, initia: terbana glesare i leden inom den onen som under' Branting - kratiska statsråd — om bord själv - var ' hövdingen ter), "den "mästenlige” månader. 53 -årsdagen av första: regeringsinträde- -—!" h ; efterträddes av F ik” Thörssö Pektive Olof” SON. THÖrs ssoN, -hadé, bland, sinå litiska'.vedersakare: namn om att vara: em” "sär g- e-. rade: några av. Undéns , ji som, "sedermera. k "Stockholm (PRE) "ll : » I och med gamle Gustav Möllers bortgång” har det blivit än Det är femtiotre år sedan värt land fick. sina: första. socialdemo- - man bortser från Jacob Larsson.:som först efter sin tid som "sjöminis- ter i Staaffs andra ministär offi- ciellt anslöt sig till.; idet. 'socialde- mokratiska partiet.” De fyra I 'som 1917 tog säte” vid. ikungens råds- "Branting (finansmintster),: + friherre Erik :Kule Palmstierna « (sjöminis- Korridorpoll: tikern "Värner ' Rydén - (ecklesta- stikminister) och. den unge juris Professorn . östen - :Undén.y (kon- sult). Undén kan alltså-om några yu sitt avseendet torde han vara' ensam: stående" i hela världen. 1918: läm: nade "Branting och "Rydén rege" $ocialdemokratiska andragenerati- och "Per Albin lade, grunden till. arbetarpartiets reformpolitik och ' nävarande maktställning. Av de med Möller någorlunda jämnåriga bland förutvaran- de socialdemokratiska” statsråd finns nu bara” Östen' Undén, Torsten Nothin, Karl Levinson, "vin Sköla kvar i livet; i Ernst Migforss och Per Fd: ONT aret == vn och. sed nera. frondör . mot sitt pårti, P .: Albin: krigsminister i samtliga : soclaldemokratiska 20- talsvegeringar; blev ju med tiden landets ledare under andra världs- Krigets svåra år och Sandler, fi- nansminister i ett par omgångar, skulle . 1925 komma att. efterträ- da "Branting som . statsminister. Som" utrikesexcellens under »:30- talet. vann hän: världsrykte ge- nom:sina insatser I gamla Natio- nernås Förbund, ” TD” .Brantings: andra - Ttntstör återfinner vi ännu 'en andragene- rationsman, > Karl Schty ter, den svenska - fångvårdens: reformator, ock "i den tredje debuterade, utom den nu” bortgångne Gustav Möl- ler, Ernst Wigforss, konswt 1924 728 samt finansminister 1925— 20, 99036" och 1930— 9, red. [ Ols-' a ad. Nn. por sig sen a Tim. 2: 3—1.) tid-: sedan” uttryckte . ni vår” församling E sitt hek mmer; över: : vårt lands gru Sån der 'sörtdäge: hk rörde: honom: ger” "det eller, Men om: Vi tänker. efter för- Vem £rågars« sefter det?” a bli. Gud frågar efter ud, vil Ju, att. alla. män- kall "bli. frälsta, .men Kan; Far givit: O5S- frihet. att väl. Jia själva Ingen: av-.oss: är en öv) distriktsordförande, och i i struktörer ' inom” södra”. regionen; ' omfattande. 3 Skåne, +. Ar Blekinge, "Småland, och Halland; var under: fredag ö dag samlade. till kon= ferens i Växjö. Samarbetsfrågor; I gemensamma kurser samt 'ar- :betsplanerna för de olika distrik- ten ventilerades - ingående. - Flera "Liknande ” konferenser. anordnas” 'under året och :-ett ökat - vidgat samarbete mellan distrikten i re-: "gionens regi skall det. bli, 'Re-' gionsinstruktören : "Ake: : Strids- ide olika gemensamma frågorna Lullubelle ><: -— Får du fo. varande dina bästa : | tävlingen presenterades av fansli : Panther. - rr, Sven” Bengtsson, -Skedala” och Ralph Wallan= er fi Me : Stockholm vid" ”IOGT--NTO-konferensen i Växjö, - a bete över, lärsgränserna; nu beslöts "Bertil - Lindberg, ätt detta' samarbete skall fortsätta ” fast i ökad omfattning, sedan de ö var ordf Sven Bengts- |: lander, Halmstad. och. instruktör Börje Panther, Falkenberg, Pr för... de k d k jerna som”. på riksplanet ”Sätt i gång” 6 septem- ber, affischk jen t efter valet och medlemsvärvnings- chef Bertil Lindberg, Stockholm. : — Vikten av ett vidgat samar. bete mellan distrikten und ö) son, Skedala, UNF-ordf Ralph Wal-|Åh båda: "nyktert blivit ett; Soten Na En inventering av ”Fursverksam: . eten inom distrikten. var ett an= hat beslut, Syftet med detta är att le kurser som ken bli svåra att skapa underlag för inom. ett' dis" : strikt skall ordnas i regionens Tegl, - "Instruktörerna., "inom ” .regio= nerna har tidigare” träffats varan= nän 'månead. och det" skall fortgå +. och "konferenser ”liknande dens = "| Växjö skall anordnas flera gånger oc: under hösten och vintern och des- sn t 1 under diskussionens gång samt an- ordnandet av konferenser vilka är impulsgivande, . säger : instruktör "Tidigare har de Båda: organisa- nn tionerna/var. för sig. haft samar- sa kom att. förläga" - : gas just till Växjö. Dels har regio= ER nen sin expedition där och dels j ligger 'Växjö bäst centralt till, sä= ger. Börje. Panther" val tningsvis,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.