TAP, (SS mäss tedkuentneetes btttenetednenec kn [be +” Tisdagen den 25 'augusti 1970 LAHOLMS TIDNING Ir os Atta med 13 rätt på stryktipset får enligt den preliminära uträk- ningen 83079 kr, 445 med 12 rätt « 1460 kr, 7055 med 11 rätt 4 kr och 60 500 med 10 rätt 10 kr. - På siffertipset får 28 med tre rätt 15380 kr och 1450 med två rätt 13 kr. å På poängtipset får 16 vinnare me 24 poäng 13080 kr, 94 med 23 poäng 856 kr, 294 med 22,5 poäng 233 kr och 188 med 22 poäng 233 kr. Halmstädbo vann 83.000”, Av de åtta kupongerna med 13 ” rätt I senaste stryktipsomgången har en inlämnats I Halmstad. Ägaren får för en insats av fyra krono? (10 rader), 83,079 kr. | Ytterligare två kuponger var Inlämnade i Västsverige, nämligen Göteborg. Även där var det en liten insats som gav stor utdelning, ' Den esa kupongen innehöll fyra enkelrader. Den andra ett åtta- raders system, . ” POJKLAGSFOTBOLL Skottorps IF--Hishults AIS 160 Skottorps "målgörare: . Ola -Jo- . hansson 10 mål, Hans Bertil Ols- s€on 3, Roger Extor: 1,-Sven An- ders Persson 1, Jörgen Johns: son 1, . KNATTEFOTBOLL Skogaby, BK—Genevads IF 0—4 -Genevads mål gjordes av Lars Stråhle 2, Ingvar Gunnarsson '1, "Bo Arne Nilsson 1, s Idrottssekr. |: dag kl. 18.:.' Ölet oas YSBY BK, Träning i dag kl, 18. RÄNNESLÖVS GIF, Ungdoms- träning i dag kl, 18... HISHULTS AIS., Träning I kväll kl. 18, Se bs VAXTORPS BOIS: Träning 1 dag kl. 18. . KNÄREDS IK, Träning I dag kl. 18.30,5 em se 0 BK WALLDIA.. Träning 1 dag. Ungdoinssektlonen ' kl, . 17.15, öv- riga kl. 18.5. 000 VR LAHOLMS FK, Senlorträning i oc Glesare sr "(Forts fr. sid. 4) > Det var dessa män ur Möllers generation, ' tidigt skolade i rege- ringsarbete; som ' jämte några jämnåriga," främst.” Per ” Edvin Sköld, kom”att bilda" kärnan. I den regering Per" Albin Hansson konstituerade "1932 på hösten, "Den utgjorde upptakten till ett praktiskt taget oavbrutet | 38- årigt soclaldemokratiskt , maktin- nehav. Moe | fen AS NYTT och FLYTT I dag: LOVISA Solen går upp kl. 4,59 och ned kl. 1929, Lo | I morgon: ÖSTEN . Solen 'går upp kl. 5,01 och ned kl. 19.26. | . Augusti är den bästa plante- ringstiden för perenna (fleråriga växter. Det gäller 1 första hand alla vår- och försommarblomman- de. perenner. De I allmänhet regn- rika höstmånaderna och den fort- farande varma jorden ger peren- herna en gynnsam ” start, Träd- gBårdsarkitekt' Runo Löwenma ger I senaste numret av ICA-kuriren tips om perenner som "passar Å slänter och skrevor. " För att inte perennplantering- en skall bli ' arbetskrävande ford- ras I huvudsak två saker: Jorden - bör 'vid planteringen vara fri från fleråriga ogräs som kvickrot, kirskål osv. En marktäckande växt bör upp- ta huvuddelen av utrymmet och vara sammanbindande för övriga växter, som då får karaktären av solitärer, Sådana rabatter krä- ver . minimal skötsel och är mer dekorativa än "blandningarna av en -mängd arter, , 20 em jorädjup räcker De allra flesta' perenner ' trivs i vanlig trädgårdsjord. Matjords- djupet behöver inte vara mer än 20 cm, Mycket lätt. sandjord kan göras växtvänlig för peren- ner genom förbättring med fräs- torv och andra torvprodukter. , Åugusti bästa tiden = vs ov: plantera perennerna Tung lerjord förbättras med grov sand och torvprodukter. För alla växter som inte vill ha för myc ket fuktighet är dränering mnöd- vändig. . Dräneringen = ger '- framförallt bra övervintring. Särskilt alpina växter, t ex Sedum, Saxifraga och Edelweiss, utvecklar sig bäst På mager stenig mark (grovkor- nig. grus och pinnmo). De behål. ler där sin a!pina karaktär, blom- mar rikligast » och övervintrar bäst. Bergskrevor Bergspartier med Jite jord i skrevorna .kan göras till mycket vackra blomstermattor med t ex Aubrietia, vanlig fetknopp, 'fin- Berborgsblomma och praktrölle- ka Många kombinationer ' kan göras. Mest lyckat blir det alltid med bara några få växtslag ofh ordentliga ytor av varje art, i varje fall av... de marktäckande, sammanbindande låga växtslagen. ” Akerjord — -. Består marken av: åkerjord, kan vackra arrangemang göras med Nepeta som marktäckare, Kanske framför allt med". Six Hills Gilant..Stora partier Salvia Ostfriesland blir en sällsynt skön färgkombination till det blä hos Nepetan. ' Har man dessutom en och ann2n rugge praktrötleka här och var kan man få en nästan h de rabatt 1 HN stilren och oöm, I denna såväl som andra typer av rabatter -kan man förlänga blomningen med värblommande lökväxter, som efter blomningen helt döljs men ändå kan avmog- na och bilda blomanlag för nästa är. Planteringen Välberedd jord till plantering skall ha sådan konsistens att man kan sätta perennerna med bara handen. Då perbnner” ofta har benägenhet att höja sig över marken: med åren, bör man ta som regel att alla upprättväxan- de arter planteras 2—5 cm dju- pare än de vuxit tidigare. Det är ingen idé att plantera stora sjok. på ett ställe, ”Perennerna mår bara väl av att delas så att varje utplanteringsplanta" har 3—5 skott. Undantag utgör brud- slöja, pipört och andra med knöl- liknande rötter, som inte, är det- bara. Efter planteringen :trampar man hårt till varje planta samt vattnar rikligt, varefter; marken luckras. Då räcker det: med den- na enda vattning.” - Ånnonsera' — De unga flickorna mellan 15 och 30 år, som, vid kvinnornas fotbollsvärldsmästerskap i Italien representerade ken Tyskland hade det inte lätt. Då det ännu icke officiellt existe- rar någon damfotboll och därför ännu inte finns något landslag i Tyskland, spelade ett kombinerat lag från städerna Bad Neuenahr/ Lady-kickers erövrar fotbollsplanen en Ahrweiler och förlorade "mot de betydligt bättre trimmade flickor- na från England och Sverige, De- Förbundsrepubli-! ras spel och damerne själva, $pe- ciellt den blonda Helga (på vänst- ra bilden) efterlämnade ett gott intryck hos värdarna, De har ånyo inbjudits till Europamäster- skapet Turin, Till dess skall man ställa upp med ett national- lag eller bättre sagt med ett kom- binerat lag från olika städer. Den 15:åriga Martina” Arzdorf'. (tredje från. höger), som på 8. tränings- matcher lyckats sparka in 37 mål, varav några, från 35 meters håll, kommer nog att vara med. Dam- fotboll kommer 1 en nära fram- tid: att. godkännas av ”Deutscher Fussballbund”, - na Z> Eran H H överens om att: du börjar ett nytt NE . V OFALKENBERG: H "läns Tand NN och behandl NBV-distrikt var under helgen '" samlade: till årsmöte och vecko- ” slutskurs i Falkenberg. Ur verk- . sämhetsberättelsen går bl.a att utläsa att" cirklarnas . antal var 384 en ökning med 53 mot tidiga- re år. För 1970--71 har man fle- ra utbud dels den offentliga sck- torn och dels en helt intern verk= samhetsgren som går' under bes” nämningen ”Zara 70”. Den avser hela landet och backas upp av samtliga .” distriktsorganisati bibeln, katekes och almanacka teve ovoer or - NÄVERSÖM POPULÄRT .. ”Av de ämnen som stod på sche- mat . föregående . läsår var näver- sömnad populärast, antalet" cirklar var'61, val-70 57, porslinsmålning 37, engelska 26, keramik 24, bild- vävnad :18 och musik 17. Ämnen som miljövård, morgondagens leda- re, . matematik, romersk : historia, skogsbygd, spanska och sång sam- ”' som är anslutna till NBV. == = — Jag tror att denna verksam- , hetsform kan slå mycket väl ut,” .Den syftar till att skapa person- liga | ik och ; ; "Zara 70” är uppbyggd kring åt- sa” huvudämnen: Idé på sikt, .al- kohol — narkotika, föreningsteknik, program, trafil våra äldsta folk- böcker, miljö samt Evert Taube.'. ”Kursmaterialet till cirkelns ”vå- ra äldsta folkböcker” är samman- "ställd av falkenbergaren Erik Berg Och nu "Oskar "är vi alltså liv från och med i morgon, i — Ja, men väck mej inte för ti- digt... y > 7 2 Di Varjekrona du ger till Rädda Barnen >" går.oavkortad till ' -säger studieledare Knut Kareld, |” >. "|" De styrelseledamöter: som stod i låde bara del e i en cirkel, : " Veckoslutskurser har. varit åtta till" antalet och de 'som' samlade flest deltagare var MHF:s funk- tionskurs 45, fotografi 40 och konst- hantverk 32, Che coe een ARBETSPLAN . cos : Under innevarande verksamhets-| år: är det i arbetsplanen upptaget sju veckoslutskurser och ämnesom- rådena är; konsthantverk, foto, mil- jöfrågor, PR, teater | och pro- gram, Ide på sikt dels för IOGT- NTO och dels MHF, 0 ora s ns Vad det gäller cirkelverksamhet är det omkring ett 20-tal ämnes- områden jatt välja på bl a inter- nationella 'och- nordiska frågor, fo- to och smalfilmning samt miljöfrå- gorna, som får ett stort utrymme i kursplanen, nn ee ..Det uppgjorda statsförslaget slu- tar på kronor 55.000. Det gångna årets verksamhet: balanserade 'på kronor 59.262, 50 ör tur att avgå fick förnyat förtroen- de och ny blev Agnes Olsson, Två- åker: efter framlidna Tyra Orreus, Halmstad; Styrelsen består av: ordf Carl-Olof "Samuelsson, Frillesås; v ordf Allan ' Berg, Halmstad, sekr Erik . Andersson, '. Simlångsdalen, kassör Ingegerd Pettersson; Halm- stad, , v sekr" Carl A Pettersson, Halmstad "samt Arvid Gunnars- son, ,. Laholm; . Åke : Danielsson, Halmstad, Börje Nordvall, Vessige- väntas 1970-71 SSKKRIICCN Några av -NBV-distriktets styrelseledamöter som tagit en stunds vila från förhandlingarna, från: väns- ter Börje Nordvall, Vessigebro, Allan Berg, Halmstad, instruktör Knut Kareld, Ätran, en et : Simlångsdalen och" ordf. ' Carl-Olof. Samuelsson, Frillesås, Hallands NBV ökade med 50 cirklar | Kraftigare ök ning SSI SÅ CSO AV VISRNAN SÅN Erik Andersson, striktsinstruktör är. Knut Karela, Ätran, Nya revisorer blev Olle Bör«= jesson och Christina Carlsson, bå« da Halmstad, — n Efter årsmötets slut vidtog på lör« dagen en kurs där cirkelarbetet stod. i förgrunden, Knut Kareled presenterade. aktuellt . studiemate« " rial, Under ” söndagen ä Börje Nordvall om cirkelmetodik och Roland Jarnestrand behandlas de ekonomiska spörsmål :' i , föreläste -Lördagskvällens underhållning svarade Ottavio Romano, Ullared, . för, Han visade färgbilder och bem rättade om sina hemtrakter 4 Ita« lien, M 4 eld, "> Olika tilltal ' SAP-kongressen var som känt offentlig. Det betydde bl a att en mängd borgerliga skribenter dräll- de' omkring och hade tråkigt: de ofta - hårda debatterna ledde inte - till splittring utan bekräftade i stäl. let att här var det ett sammansvet- sat parti som kongressade, + . I Utanför kongresshallen ' kunde man i TV-apparaterna följa vad som pågick, vem" som -talade och vem som ' skulle tala därnäst, Nå- gon talare använde upprepade gån« ger ordet kamrater, varför en sur reporter från Expressen ' spydigt frågade f.d busspojken; numera senator Sture Palm, | : — Säger. ni verkligen kamrater åt varandra? or . ..— Visst, sa Palm, säger nt dis- ponenter på folkpartiets möten?" ” ..: Behövsinte :: "Lille Doktorn hade fått en plån- . ok av krokodilskinn på sin tju- sofemte födelsedag." Den" fick gå ”aget runt för att beundras. När det kom till Stina sa hont-. > ;— Den behåller jag. Inte behö- ver en doktor någon plånbok idag inte, vor barninöds / 2: ”Ibro,' Egon Edström, Halmstad. Di- 3) oc Use =S sena ” a Jonas funderade. Han var gift och räknade sig förmer än dessa gamla ungkarlar. En gift karl måste vara stadgad och ordentlig och uppträda På ett passande sätt. Det hörde lik- som : tilll. En : gammal . ungkarl där- emot kunde bära sig åt lite hur som helst... Man räknade inte så 'mycket På honom, Ean var inte rätt fullväxt. Han kunde gå med ungdorhen på lekstuga och dans ännu vid den äd när han rätteligen borde varit farfar. Ungdomen drev smått med honom men lät honom för övrigt hållas. När Jonas nu såg kaggen, försvann hans betänkligheter, och han följde med som han gick och stod i trä- skorna, oa ” : Det var vackert väder. Det var passande väder ett gå I skogen och skrämma varg. N , När de kommit in i skogen. sköt de första skottet, Sedan tog de pluggen ur kaggen för att klara rösten. Vid Store. myrstack sköt de ett dubbel- Nskott. Det small så myrorna kom I upprör. och hela stacken såg ut att röra sig. De drog äter pluggen ur kaggen och tog ett par klunkar. Att dricka direkt ur kagge krävdes öv- ning, vilket de inte saknade, Framför sig hade de nu en liten dal i skogen. Det var sankmark längst ned 1 sänkan, och där. växte fullt av videbuskar 'som nu stod i blom. Vid andra sidan dalen var en mörk höjd. och där gol göken, Bara för någon vecka sedan hade här varit idel ri- Ssiga, grå snår. Nu hade allt : för- vandlats i en bandvändning. Sol- värmen dallrade i det späda lövet, och videbuskarna lyste alldeles gu- la av blom, De nyutslagna ungbjör- karna nästan lågade i solen. Nere bland videt surrade det av bonungs- sugande bin. | Karlarna hade kommit rakt ur en mörk och bister vinter Nu stod de här 1 den lena värvärmen.: Bränn- vinet värmde, det liksom rätade och lyfte dem, Det var sädens märg och styrka. — Ho-o! skrek Jakob. Ekot hoade tillbaka från höjderna. De anodra stämde in, försökte överträffa var- ann: och gapskrattade. när ekot ro- I LÖ [höjden och ekade omigen pade 1 munnen på sig själv. Ekö- gubben instämde hjärtligt i skrat- ten. st Johan hade laddat om och sköt av ett nytt skott. Det dundrade : mot längre bort. mot en bergvägg. Då small det ett annat skott i närheten, och sam- tidigt började det hoa. Det var by- ungdomen. Skogen var med ens full av rop och ekon som for hit och dit genom gläntorna. Så blev det tyst igen. Med ens hördes ett gällt rop, rösten av en” ungtäsg,- lika mycket skratt som rop. : — Nu killar di tösera, sa Erk, Vi går dit. - s . De lade iväg med tänga steg, Jo- nas hade svårt att hinna med i sina stora träskor. Han kände sig förar- gad över denna brädska och mana- de dem att tat vackert. De bara ökade farten, ty nu skymtade en röd kjorte! längt bort i glesa skogen. Den lyste så grant mot grönt granris, men så var den borta. Några hånfulla rop hördes på avstånd. Sedan blev allt tyst. : Andtrutna och förtretade vräkte karlarna sig | ljungen i en torr sö- dersluttning Junas skrockade ret- fullt. Gamla stadgade karlar skulle inte ränna efter ungdomen, sa han. Ungdomen villé ha sitt för sig. De andra kände sig retade och talade om att de var ute för att fira Pere- Arini dag för att dricka märg I be- nen efter den länga vintern, och för att skrämma ulven, Det drack de på Sedan började de svära över var- gen som bara blev värre och värre. För längesen var han sällsynt... Han kom på allvar. det året när . Tolfte Karl bars hem död från Norget. Hä- ren följde efter honom, och i hälar- na på den kom vargflockarna ner från de norska fjällen för att ta vara på alla hästkrakar som stöp och blev liggande, Sedan stanna de, de uslin- garna, och förökade sig mer och mer. Det grymmaste av alla varelser var han, ulven, och till och med sa- tan själv hade fått hans namn. De var lika, de två, de gav ingen par- don, de tog sitt utan misskund. Som nu i höstas i Eketorp. Gamle Staffan hade släppt ut sina tre nöt till vat- ten i skymningen och höll inte upp- sikt. När han sen kom för att driva in dem, låg de båda korna vargriv- na med inälvorna bredvid sig. Kvi- gan hade.sprungit sig till räddning. Ja; ulven i skogen och stan var ett. De släppte aldrig sitt byte. När ulven tog en ko, jagade ban henne först på flykten, högg -henne sedan 1 juvret och: dansade omkull henne. Han ryckte och drog åt sidorna, så hon förlorade balansen och ramla- de. Sedan kom hon inte upp mer, det sörjde tassen för. Nu började Jonas tala om sin vä- re. Han hade en väre så stor och stark och ilsk. att han stod för vil- ken varg som helst, De gamle sa, att när hornen växt runt på vären, då slog han ulven, När toppen på hor- net. växt runt. och nätt upp: till hor- Mu nets rot, då var baggen gammal nog och stark och modig nog att slå var- gen. sn frn oe NES s Detta trodde de andra inte på. Det enda husdjur som . stod för vargen var en. galt. eller en gammal gugga. Galten gick med trynet utefter mar- ken, och när tassen anföll, satte gal- ten trynet. under honom och gjorde en knyck uppåt, så han sprätte upp vargen med sina vådliga. betar, Det visste han, tassen, och därför akta- de han sig. Svinen kunde gå oskad- d2 + ollonskogen hela hösten,. bara galten var med, Eller ock en gam- mal, ilsken so. Det. berättades till och med att man lärt en sådan gam- mal sugga följa med kreaturen i sko- gen till skydd mot vargarna H "Men detta gällde bara om somma- reb. Ty sommarvargen var' ett,' och vintervargen var: ett annat. Som- marvargen kom ensam eller parvis. Det var vargen och vargesa, ' Men vintervargen kom i flock, En svul- ten vargflock en yrvädersdag : var det hemskaste som fanns, Då måste allt I de fly, även mä; ; Karlarna drev omkring t skogen, drack brännvin, sköt och tjoade, Ibland gick-de i förtroligt samtal '»m kvinnfolk, ibland spred de sig 1 srå- ren och letade' efter tassens ul, ty vid denna tid hade v: fött världens lyckliga tid, när bergen var lena och djuren kunde tala. . Man kunde ju falla på hällarna utan att stöta: sig, Och trasten började tala, ty.det led mot kväll, :; >. . — Dä går på sne, dä går på sne, en sup te å två ä tre! . mer '— Håll käft! skrek Jakob ' uppåt grantoppen.. Då ä la inte Peregrinus mer än en gång om året. ee ” Men nu såg Jonas tydligt hur träd- stammarna började flytta på sig och frra hit och dit, och då förstod hån att det var tid att återvända. — Kom nu, kära! hojtade han. Nu har tassen fått sej ena. minnesbeta, nu går vi hem! fö Sö De gjorde så. De for hit och : dit, Ibland: dansade de ikul) varandra. Vad gjorde det. Det var så lent att falla, se cc oe a et På kvällen "gick Björn bortåt Präs- tetorpet.. Han hade tur. I skogsbry- net: stötte han på Märta. Hon -': var stora tösen nu, redan'-'sexton Är. Själv var han sjutton. Förut på da- gen hade hap varit med ungdomer ute 1 skogen och skjutit och fört ”väsen. :Han hade hoppats få träffa Märta då Men hon hade inte kommit. Hon var "lite skygg för ungdomen, hon hade horunge. sina ungar. . cc oocc TN De 'kände-sig allt lyckligare; AN- ting blev så . mjukt -och behagligt. Göken gol dubbelt mjukt och vac- AR AR ERE Med my öv lyckad han förmå henne att gå med ut 1 skogen. Det var ju så grant 1 kväll. Nu sjöng alla taltrastarna för fullt. 1 denna trakt hade trasten även ett kert, Det-var. närapå åter som Då en fläck på sig, hon. var Traltad fjär 1 a s topp 'sjöng fjärstammen, ) . Han - märkte ' nu , en : sådan : stor grann tös hon blivit. .Hon' hade bli- vit det så hastigt. Hennes hår var allt- jämt lika ljust och lent;: Hon " var: +-| också så ljus i hyn. Men det var nä- got hos henne som sade att hon vias- te att det fanns. en fläck på henne - som aldrig skulle gå ur. Han gick och funderade över det- ta underliga att tösen här var oäkta, ' så grann hon än var. Men själv var han äkta. Han skulle velat röra vid henne med handen. Men han kände på sig att om han än bara snuddade vid "henne, så” skulle hon bli rädd och misstänksam och kanske : vända OM, :. 2, er oh : Det ' skymde, och - fjärstammen sföng allt fulltonigare, De följde en stig. De sade knappt något.: Det var - så igt 4 ' skogen, y gom. tätnade, den; djupa. tystnaden som trasten fyllde :rmed sina: toner. Och de var alldeles ensamma, De var inte barn längre; De var. vuxna. De var två. -De-kände att de inte var som förr. Det var inte som förr mel- lan dem De kunde inte längre tala frimodigt. Något höll på att ske: annat. namn, ett besynnerligt. Han
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.