Ae tr FIA . i: . Fredagen den :' 28 ' angusti : 1970 . IT= Framstående veteriskapsmän i in- om Sovjetunionen och andra öst- stater har uttalat bekymmer över att'deras länder sackar efter in- dustriländerna 1 väst ifråga om teknologisk utveckling . och ny- skapande. Oron börjar sprida sig även till de kommunistiska poli- tikerna, även om de inte gärna vill erkänna detta offen'ligt, Nu senast har W Bienkowski, en f d medlem av den polska regeringen och nära vän till partiledaren Gomulka, £-en längre artikel i Socialismen förlorar , sin dragningskraft: : ter. När människorna i kommu-" niststaterna inte tror: vad deras ledare säger har de intet annat val än att lita till den informa- , tion som kommer, utifrån. Bien=" kowski medger öppenhjärtigt att särskilt, Radio, Free Europe” har gott” anseende 'och 'utövar.. ett betydande politiskt inflytande ih öststaternä, inte bara på folket: utan också på det kommunistiska ledarskiktet. ”Vi har inte förmå- ga att ;-förstå.. och. lösa. formationsproblemet . i det gonde' århundrad; , en kulturtidskrift, som uti i Paris, diskuterat dessa problem, Bienkowski har gjort en briljant analys av de svårigheter kommu- nismen har att brottas med i nu- ä. skriver den polske politikern. = | Ko stela intellek-"' tuella struktur leder Biénkomski fram till. den slutsatsen att ”socialismen” förlorar gin ”drag- tidens. teknisk ade värld och dragit flera överraskande sluts satser." cos Han bygger sin analys på den åsikten, att den historiska tävlin- gen mellan ”socialism”' och '”im- perialism” kommer att avgöras. SN på fredlig väg och att segern går till den sida, som visar den störs- ta: moraliska; ? intellektuella och vetenskapliga förmågan av an- passning till förändringarna i sams hället. Bienkowski menar att. de kommunistiska ledarna bär en tyngre börda i denna tävling, där- för, att dessa påterit sig en total ansvarighet för allt som händer "eler, kan komma att hända i de- råg stater, Kommunismen har en- Släkten ä r värst ningskräft inte. endast i de län-' der, som: styres” Vv. kommunis= ter, utan också för människorna i de utvecklade kapitalistiska sta- terna, Han anser att man i Väst : inte längre är rädd för kommu- ”nismens propaganda: "utan att tvärtom kommunistledarna fruk-. tar inflytandet från Väst i' sina, länder. : Marxismen-Leninismen har stelnat i en allt otidsenligare , och ” ofruktbar” dogmatism med" rötter i förra århundradet, säger" ett. gammalt ordspråk. och 3 > vänsterpartiet kommunisternas l1e=7, ligt "Bienkowski inte kunnat och dare C-H Hermansson fick under . synes inte heller i i framtiden kun-" na lösa problemet att skona ba- lans mellan partiapparaten . och ; hemortsrätt till vänster om vpk samhället. Den nuvarande, ohba- lansen, :som favoriserar apparatens politiska. makt, verkar. starkt hämmende på utvecklingen befäst oenighet. i. allt : väsentligt .. samhälls åd ansdagens radiointervju erfara att - det står sig än i dag. De häts hemortsrätt till vänster om ”vpå ; partis, och deras frågor och ' C-H Herz”. manssons svar 'bekräftar en "väl: ; inom kk istlägret. Att vpk i. inom = oli Bienkowski ärskilt bekymrad en sådan situation skall kunna "den sk -fyraprocentre över den tillbal i 'vefenskaplig och” intellektuell innovation, "scr Va :- Han ser ' den: främsta" arsaken till. denna . tillbakagång i +: kom-.- munistledarnas. uppfattning. att den personliga friheten'ä är, en lyx; geln i i valet och "erhålla minst 14 mandat i i den nya enkammarriks= dagen förefaller ganska otroligt, trots den eptimism partiledaren " själv deklarerade i radiointervjun, « Men C-H) Hermansson: saknar ” för att ahvända Bienkowskis' sätt." inte politiskt mod, Hans klara av-: att "uttrycka sig, och inte vågar, ” érkänha' stt” friketen I ' sig själv ståndstagande från Sovjets mili- tära. "intervention i Tjeckoslova= SONJA "FREDGARDH: konsumentpol — Ska det bi ett kvinnornas | val, "undrade förbundsordföran- den i -Centerns Kvinnoförbund : ”IIDEN ÄR UTE, TIDEN ÄR UTE” : Om "nu. avsikten, med valdebat fer i "TV ska vara att också den här :vägen ge väljare ”informa- tion om aktuella politiska frå. gor inför ett viktigt val. — hur i. rimlighetens "namn kan man tro att;den "goda avsikten upp- fylles .under en halvannan tim- me med: sju deltagare och 'en järnhård tidspress på varje ta- lare för varje inlägg? : Den. tidsmässiga . uppläggning- en kan vara nödvändig men den häddar : för: en". tillställning som snarare” förvirrar. än upplyser. Warken ” agerande eller" publik - | bär 'skulden- för ' dettta. PA a | Endäst.: :de mycket . politiskt initierade . kan : ha en bestämd uppfattning ' om resultatet av.t ex' detta 'valårs. första TV-debatt om ämnet merbörgarrätt vå det kommunala / planet. En huvud- råga som, "minst. allt: kom till sin rätt i I De", icke-ini försökte - vält CS första ; hand: vi flera, döbätten "efter, sin "smak om”. .de' agerandes . tseende, i tyder 'och :sådant,. + Sålund k måste” man tycka att det” "mest; :förtroendeingivande, lugna ” och; trygga intrycket -på detta första. möte. med .TV-väljar spelar” en ' produktiv roll. komrnunistiska .; inställningen Den kien- för två år sedan står sig än : till "i" dag” och I han, "äccepterar ; inte na. ga centerns "Johannes An- tonsson.;. Därnäst .: 'kommunminifs- friheten ; går - hand 'i; hand - med . heller; äggkastning mot främma » en monopolistisk. attityd. mot in= formation: Information i de kom " ministiska staterha utgör en. néd . åtriktad Process av direktiv in de länders diplomater” som poli? a Folkbartister > pariiapparaten, Endast I ä det av.r "andra den tillgå nen är strängt MR och.:.bhe= > gränsad, Ju längre ner-man kom5: mer. i. partiappåraten” ju mindre får partimedlemiriärna väta; Detta skapar en. situation, I i: ken främmande rådiostatione | kommuniststatein lar önskvärda: båda esse ting än, de kan genomföras, nuvarande ; . om att: vpk'skall 'kunna ' erövra : den parlämentariska makten i vårt ” land, genoni' fria, demokrätiska val” Ogönierade S träng| . 1 ett ”valtal påstod: finansmi- nister Gunnar Sträng nyligen att Centern "skulle föra: en ””oge- nerad”- kampanj .mot-: prissteg. ringarna, denna: "nagel i ögat på varje statsråd i dessa ytter. sta dagar. inför. septembervalet. Hr "Sträng hänvisade till vad centerns förste- vice oa ende Thorbjörn Fälldin " påpekat ' ett tai i Eskilstuna . om jorä-l brukarnas "inkomstutveckling. I sak . ingenting nytt,' men tydli- . gen lika . "obehagligt varjegång . för. inte "minst finansministern att hii- pårhind om, a AR ingarna av ”Nvsmé- delsptiserna inte” kommit" Sve riges”'bönder. till" godo vet fi- nansministern . lika — väl + som jordbrukarna själva. Ökningar- na” har i huvudsak. gått - till mellanhänder, distribution, för. säljning etc. Icke” förty vill hr Sträng medvetet "vilseleda väl- jarnå> med att: påstå att. det] skulle ha. varit centern. som ivat för. prisstegringar "på livs- medel. för: att . därigenom . ge jordbrukarna större inkomster, När nu hr Fälldin "konstaterar att jordbrukarna . i inkomsthän- seende alltjämt 'släpar ' efter dundrar: Sträng att centern för en -"ogenerad” kampanj " mot prisstegringarna. Vad jordbru- karnå" fått i: inkomstökningar|. under." sénare -år är. knappt en kompensation : för. hr ” Strängs egen inflationspolitik, - I: dagarna har låginkomstut- redningen givit belägg för:rik-|” tigheten I hr" Fälldins konsta- terande: ':25 000 personer inom Jordbryk och skogsbruk .. har extremt" , låga , . inkomster :, med "sandra: ord ett tillräckligt stort » antal . för satt bekräfta sanningen " om 'dennå yrkes: grupps låga? itkömstnivå Som) helhet betraktad utgör :'jord- ; " PRISSTEGRINGARNA, prisstégringarna ” -Brupp:" ”Jordbrukarn precisa lika beroende; av satts pa livsmedel. som andra” ko. menter; och . osaklig : kritik. mo största oppositionspartie + tern, är hr, Sträng, själv. Detta liksom « andra: statsråds -'dema: gogiska :. angrepp är . enbart. äg- nade. att' sänka' .valdebätten til | den » bottennivå där den > inte börde” höra hemma. NN ” Många” pölitiska ”” Kom torer. anser att det var miss: "nöjet "med ”Prisstegringarna s som bragte regeringen.» Harold .Wil- ffallsröstgöta Cor. respo enten (mm): i 3 Nu harsregeringen Palmes trogne "vapendragare iksdags- man .,Tage.. Erlander .: med « illa dold : förnöjsamhet.. 1 ett. 'valtal "pekat på ' att den nya. engelska régerihge med: Edward. Heath i spetsen inte, hår kunnat" be- mästra Heath -Prishöjningarna” "söm "så" hårt, Kritiserade, Wil- Därmed har "har - ju eri. engelska regeringen "ansvarig =för: prishöjningarna 0, indirekt: erkänt '. satt " denrsven- ska regeringen är: ansvarig för ”prishöjningarna : här. Sedan: är det en annan sak att det är helt orimligt , att, begära. att en regering. skall komma till, rätta med, ett .så stört och omfattan- de” problem .som "inflationen på ett par månader,” Den ” socialde- mokratiska” "regeringed” i 'Sveri- ge däremot ' har haft ' god "tid på "stig <under:: de: mer ' än "tre decennier: som åkte. lite "på: sned: rå lig | måtioner ' och komma tern 'S e Lundkvist." "Och : där- näst. KDS; ledar "Birges' Ekstedt, såg inte” så" illa. ”ut, fast "slipsen r: han pra- PESTEN frälste : 7 moderaten "Gösta "Agre- s I nlust: "glasögon hängde , för: längt så är det helt orealistiskt tro att... på näsan och kommunisten Tore . ne: : Pettersson” säg. "myndigast” uti: dö alla, få fået | 5 & . Och vad de” sade? Ja: säg. det. Det verkade”. som om den. he- - taste. striden gällde "enpartivär det, OR: iodell a socialdemokrater, och, decentr. kommunal- "och. länsdemokra- ti, modelr. enterpartiet, Dn vante; Lundkvist : vände: sig varje" fal de flesta "gångerna till Johannes. -Antonsson och för- klarade > » mångordigt tiskt” vilken." nytta . alla ' "männi: skor, -i .hela. vårt. land,, har, av ett. ”starkt , samhälle”. " Och att det... här.: starka samhänet, det är; att. staten ska kunna -bestäm- et ma så. mycket :som' möjligt... "Och. Johannes. "Antonsson - hade alls: ingenting emot ett ”starkt samhälle”, bara; det” "att : hans uppfattning om "vägarna till det. Ea "att" medborgarna” skulle mycket Inflytande "som möjligt, få "bästa möjliga Infor: 5 så nära som”: möjligt de beslutande 'or- gånen.- Till landstingen med de förtroendevalda skulle den regio- nal: beslutsrätten . överföras, Då [fick medborgarna något. att sä- ga: till, om,: det skulle vara verk- lig Jlänsdemokratl, vv Nej :sa; Svante Lundkvist, det skulle det inte alls, 'det är bätt. fé" när” staten :och allra" bäst när |söclaldemokraterria styr ”också den regionala ' utvecklingen, = Tror ' du verkligen "att för- troendevalda ' i landstingen" har så litet Äåntresse för: de regionala [problemen att du misstror dem? frågade "Johannes vAntonsson.” i Mans : talade sedan : också - om Kommundelsråd; idei-höga' » kom-]' rhunalskatlerna "som" drabbar de sämst : ställda, butikernas öppet- hållande ” i Stockholm" och så .vi- dare "utan: att" egentligen -komma cialdemokratiska sidan försäkra- de "”att””dessa. problem: ”utreds”. Liksom”: många andra besvärliga saker: Lars Örup hoppade in alltsom- NN och sar att. "tiden: var så 'och "pate- gä längre" än -att--man - från :den so-] "Läget i I dag kräver starkare itisk. satsning Sonja Fredgardh vid förbundet anordnad valkonferens i Stock- holm under mottot ”Fler kvin- nor i politiken”. I motsats till andra partier har centern vissa möjligheten att öka de kvinnliga riksdagsledamöternas antal, häv- dade fru. Fredgardh. Att- döma av kvinnornas placering på val sedlarna hos de andra partierna kommer dessas kvinnliga repre- sentation att minska :i riksda- gen. Da . > I landstingsvalet" hävdar . sig kvinnorna väl. Fler kvinnor har kommit på valbar plats] och räk. nat på 1968 års siffror skulle antalet - centerkvinnor - i lands- tingen .. komma - att: fördubblas. Antalet är nu .26, oi: sier - - KOMMUNSAMMAN. SLAGNINGARNA I kommunvalet : börjar” "verkan av. " blocksammanslagningarna att göra sig gällande, hävdade” Sor- ja Fredgardh. Den" i kvinnliga” re. presentationen” raseras "genom ”friställandet” -avl' "förtroendeväl- da ide starkt krymptå | kommu- blir på mäånrgahållpraktiskt' taget nollställda ” och: måste' börja om från början.- Detta' är att bekla- ga. ' Eftersom: den kvinnliga re. presentationen är: en / "fråga - om rättvisa och jämliknet ' i en:'väl fungerahde demokrati." De kvinn- . [liga väljarna ”utgör.:mer än hälf: ten av välja rkåren, i. : "SATSNING PÅ "KONSU- "MENTPOLITIKEN N «=: Penningvärdet. har. "fått. fort- sätta, att. sjunka" är” efter: är, ett förhållande” som "blivit kännbärt för älla, men främst drabbat de låga - inkomsttagarna, 7 Följderna av''denna ” låt; -gå , politik , har.:; vi- sät sig i, stegrade ievnadsköstna- der, som, 'endast de bäst organi- serade grupperna ; ;1:' samhället. i viss mån kunnat "kompensera sig |”. för. De” som legat: lägst har fått det ännu sämre och de ekonp- miska” klyftorna i samhället har ökat. Det' är en utveckling som vi i centern inte kan godta, Ett fast penningvärde. är en' av fö utsättningarna för verkligt - vä "Jständ som alla. kan. bli delaktiga av.. Non ns satsning ' på” konsumentpolitiska Sonja " Fred- åtgärder, framhöll + gardhi.. Den . enskil ten. , måste. ges. köptrygghet ; och rumarknaden. sz Det är viktigt ; att: 8 procent i slutet: ; av > :.50-talet sjunkit: ti 8,5: - procent 1969. Minskat hushållssparande > bety- "der: minskad >kapitalförsörjning de -mindre' företagen. Förbliven" fasta” i | broderii kärlek.: (Hebr.. 13: 1): :E. Stanley Jones berättar om en... författare : : SOM; ”många . år arbetat : med ett :' manuskript. Han hade det med sig på en ödesdiger sjöresa. När han hoppade i sjön: höll : han det dyrbara manuskriptet | i ;chän- derna.” "Han fick syn på ett barn : i vattnet. Manuskriptet eller bar- net? Han kastade sin bok och simmade: fram ' till barnet, : höll upp i:en livbåt. Men båten var för. full). vv os : : "Han grep om en spik på på ten och: höll sig fast. Spiken "|genomborrade hans hand. Han -Iförlorade "ett bokmanus men räddade ett barn. "Vad han då gjorde är mer odödligt "än hans bok någon- sin hade kunnat” bli. Han för- lorade sig själv och fann sig själv för alltid. :” Så skulle :det 'vara med - oss alla som” bekänner oss vara .| Herrens - efterföljare. : Det är nödvändigt, :inte endast - en uppmaning," att vi skall glöm- .ma oss själva medan vi tjänar och älskar . vår nästa för att vi skall finna evigt liv. "här och H evigheten, ” - IDetta är Yorkshiregalten 52 Sepp av L a. Han En av 'de 'mera ”okända 'topp- vad hos "Henry Sonander, Särslöv, kad på galternas speciella topplista En lista som är okänd för de flesta -— men älskad av mången. lantbrukare... : "Svintoppen en — elitgaltarnas: lista 'Den återk Svi bar de. vara". Jatahet ter en listorna” i topp-liste-branschen tor= YSvintoppen”. 'manställning över landets toppgal- tar... Bakom ' den här listan ligger SLI, Statens ”Lantbruksinformation, Byrådirektör Per-Gunnar . Nils- son, SLI, säger: . : — Svintoppen kommer fram 'et- En säm- dling av Svi Kävlinge, Malmöhus. Jän, Galten fick 113 i avelsindex på fyra prö- vade grupper. Den senaste gav 127 i avelsindex, vilket är det bästa re- sultat som uppnåtts i Sverige. Grup- pen uppnådde slaktvikt på 147 da- gar' och hade en' foderförbrukning |: äv 2,45 fodérenheter -per kg -till- ket förtjusta i kontrollen; Läntbrukarna är myc- listan, ' oo . : Beräkningsnormerna är många för- att- en galt ska komma med Köttfullhet: växt. Och en daglig Niktökning, av 837 gram. 3) 1391 MTarak av Killegården; Den ägs. av Göran Therner, Ko- N | satnmanhang! ! 2 varje gris t ex beräknas mea hjälp av ryggmuskelns yta, sum- man 'av övre och nedre : sidspäc- mått samt kött i sidan, Rent for- melmässigt multiplicerar man rygg- muskelns yta uttryckt i kvadrat- centimeter med 15 Från detta tal drar” man 12' gånger : summäån :av övre och nedre sidspäckmåttet mätt i mm. Hänger ni med? Till skill-- naden läggs så 10 gånger måttet för kött i sidan mätt i mm.' Slutligen lägger: mån: till 1.315. varefter allt-=" sammans divideras med 120... . Så "tala "om" siffror, i Svintop t - När man beräknar avelsindex tar' nungaryd, Trekanten;' Kalmar län, På med /sin fjärde grupp och får nn 122 i avelsindex, ena : Sedan kommer i tur och ordning: 4) 237 Taktik av. Lövestad, '5) 182 Delf åv Persbo. 6) 504 Pilaster av Brodderud, 7) 931 Exil av. Noranäs och 8) 1251 Särslöv Töv, : ” "Dessa galtar utgör landets Svin= . topp. Listan får tala för sig själv. På SLI i Solna säger man sam= manfattningsvis: — Den här Svin= toppen : är jättepopulär. Och har sitt berättigande, Lantbrukarna är - så stolta ö över "sina rekord”, ställts. på , spannmål "av skörd: för 1969 rärs skörd, ' dvs. ödpriser.: ir dagårna pri. priserna + föst- De” blev" ”desamma :som or och 43:50 t Kr' per dt « för”. havre. Beslutet | : [ PRISREGLERINGEN PÅ "SPANNMÅL ] | avd Ininösdiréktör > Lennart Forsberg, Statens. Joräbruks- | nämnd, Stockholm + bädspriser ' skall | Bodkännas av :sårets jordbruksnäfinden, be” definitiva vara högre på l: ; : Läget. d. dog | kräver, en” stark - stimulera - det" enskilda: sparandet: som” från |. man hänsyn till'åldern i dagar, vid kontrollens slut,” foderförbruknin=' gen per kg tillväxt i'fe, medel. talet av ryggspäckets tjocklek samti . köttfullhetspoängen,” ;: > ' - jar Listan jobbar SLI fram - 8 gån: den 12 gånger; men medeltalet kom" då inte riktigt framv. >. bv Men nog verkar, det besvä rligt i : överkant för "en vanlig Svensson satt hänga: med i den: här siffer- -problematiken;: -+I den..senaste ; Svintoppen kom" fyra ”nykomlingar”, in på listan: Det var galten' 171' Gälon av Över- gård "— "sor sligger: etta! ..— och - 737" "Taktik av Lövestad, 504 Pilas-=: ters av Bröddérud och'1 ;1251, Särs=. löv Töv, ss PV Skriv” upp att dessa "är inycket pöpuläral. - De har ju”; . vore ' galt, sa vår vän Svensson, "när han såg att vi. höll på: med ; Svintoppen.. Svensson är som tokig i Svensk- toppen och alla andra toppar, Snart - blir han kanske. också intresserad av Svintoppen, "= ”:”Det verkar vara: en rej ista. — Den enda som. har . ett -värde, förklarade en lantbrukare nånstans. i hörbart räckhåll. et > ": Men här har ni alltså listan, Des. sa 8 galtar-är garanterat Svintop-" par. Allihopals : 0 > for 1) 171 Galon: av. Övergård. Den. ägs: av Karl-Johan Fredriksson, . Dunderbo, Fjärdhundra, Västman-: föreningar - Jörgbruksnämnden för. 7; tanter, för, statsmakterna. ., bruket, ” ”könsumen bygger; ytterst + på. resultatet: av överläggningarna sentanter : ; | konsumentintressena ; "1 1968/69, övergnskommelsen . god; Ä ks mälshandels Föreningens "väsent ligaste uppgift är "att ta hand om "den" spannmäl, som: inte. på Å överskott -: "förhållande . | också ta. hänsyn tr. det "beräk. n nade. -skördeutfatlet ; och - :den In- Verken. skördens renlijgens seko- måls, som inte . svenska exporteras. pa. +» världa- kol förmålningsav- : örden. -bH . större de. ”prekmtin rag: Vid: liten, skörd - -skalt” :å -andra.-sidan de fn sregleingsekonomin som ..då uppkomime ; tillföras. före. ” i Om > . brödsädspriset :. till. det. preliminära .Ipriset, .skall örmalningsavgifter- na, höjas ,med- ;; samma ..- belopp som priset sänkts. :Svensk Spann- målshandels. ., definitiva: - prissätt- Ning på- brödsäd-. .har därför Ing- . en. inverkan" - på. -skvarnindustrins " lands "län Den , uppnådde 114 i avelsindex på .tre prövade - grup- . per, Och fick: i' senaste prövnings- gruppen utmärkta 122:'i avelsin- dex, Så detär ingen dålig galt, det här! Avkomman har uppnått slaktvikt på :153 dagar, Vilket är 16. dagar snabbare än medeltalet. Och foderförbrukningen blev 2,80 kommande .-' skördens ligt/ att stödja. Föreningen ungefärlig - uppfattning om denl : storlek, | : skall man överväga ' vilka 'pri- ser som det är, ekonomiskt mö stämmer själv priserna på bröd- normalt , sätt. kan; avsättas -på råvarukostnad . den” svenska" "nårknäden, I mit i REN ? ” ten av augusti, när. man” fått enl i; + ” g | 2 :PRISET! PA" FODERSAD OCH". SLAKTDJURS-' AVGIFTEN Urea be- upp . det. och - försökte ' ta: sig)” . foderenheter per kg tillväxt. 2) 245 Fik av Tofta, Den är prö- säd: medan, förslaget till foder: ”Framsyn'. en för tällning om fraråtiden” är” titeln på en idéutställning om ' människans villkor, fram-till år 2000, som un- der. hösten 1970 och våren. 1971 kommer: att besöka. ett tiotal stä-|ra 1: landet... Den-> premiärvisas der. ii i Göteborg den '25 september, Syftet med utställningen 'är främst "att. orientera: den unga generationen om . morgondagens verkligheter . ” och '-: möjligheter. ”Framsyn” försöker skissera någ- ra: av: de 'utvecklingslinjer man kah "skönja på väg möt. är .20001: inom 't ex näringsliv, vetenskap, teknik, wlandshjt IP, arbetsliv och Utställningen” hår” sammans llts av "Svenska Arbetsgivareförenin- gen. och. Sveriges Industriförbund ”Framsyn” egna ”Framsyn” - - en idéutställning om OSS och vår värld å år: 2000. > fakta " om upplevelser . i saniarbete' med: 'svenska' och” in ternationella experter” inom"! bl a näringsliv och vetenskapliga: on Pa stitutioner. " . Genom att objektivt presente- « framtiden ge utställningspubii: ken . breddade ”och . bättre under: byggda" kunskaper somv grund för och” engage- mang. Framtidsutställningen pre-T, senterar insikter mer. än åsikter om morgondagens” värld, nd på TVså förstår Suvarföa; den nivå, som" förutsatte förhandlingarnä,z : förbättras | målteproduktionens Cekdhomt.. Därmed stimöléras bl och fläsk rbroduktiorie kan? ;leda till; & 3 Haktdjursavgif- . terna "för. nötkreatur; ock svin. De 'médel. som 'en sådan. avgifts- höjning inbringar” skäll” föras un spannmälsregleringen » Våren : 1969. »fastställd: riksda. gen. följande preliminära > priser för- . spannmål av” 1969” och 1970 års skördar: vete, och. råg 52 kr per. dt, korn 49 kr | per, dt och ” havre 45:50 kr'per dt.” Priserna : gäller. "den 1. april, året efter skör- den "öch ,avser., spannmal, av, .nor- . | malkvalitet: De” nu. -bestärnda in- Blimedlemi Rädda Barnen. Vibehöver ditt stöd, - slö en tidning eller titta nebär ' således + "att: :jordbrakarna > fått ' högsta tillåtna priser för >Jsina två -senaste' "spånnimälsskör- : dar, a « eve , Me Y rs SNES AEA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.