4 — LAHOLMS TIDNING Onsdagen den 2 1970. september: bo Centern inför valet När det inte återstår fullt tre veckor till svenska folket skall - gå till . valurnorna, har temperaturen ' i höjts, något, även. om 'den allt- jämt inte nått någon större in- 'tensitet,. -: i För södra Hallands vidkom- :mande - har årets val en spe, . ciell prägel, När det gäller va- . let till kommunalfullmäktige "kommer nybildade Laholms "kommun, : vari som bekant in-' går förutom Laholms stad och .Jandskommun = även » Våxtorp samt Hasslöv och Skummeslövs "församlingar, att för första gån- 'gen - utse gemensanv represen-: tatiom Då de förestående tre: z åren kommer satt sätta prägel: :på framtiden; när även de kvar-; stående kommunala enheterna ' inlemmas, är det givetvis vik- tigt att: väljarna ser till, att det: blir en slagkraftig fullmäktige- | "uppsättning med ' erfaret folk” på 'taburetterna. 4 Coast Där.. kan" Centern peka på: idel rutinerade kandidater, som . inom sina respektive kommu-:' 'ner visat vad kunnande och : vilja att ta vara på de lokala ” åntressena betyder, ...n... > t'Även i de”fyra kommuner, '- som valt att vänta med samgå- ndet'. till ::1974,. gäller samma . förhållande.” Centern i såväl: Knäred som Veinge, Hishult och. Ränneslöv har i många är haft en” dominerande ställning i. kommunaålfullmäktige, ' vilket självfallet - också ' inneburit trygghet: för" invånare" och! be- : byggare... ... I. I "En stärkt centerrepresentation > 1 betyder -'styrka" och" ger - goda valkampen : ) naval, där södra Halland har en förutsättningar för en, klok sam- hällsplanering fram till den tid- punkt, då hela det nuvarande , Laholmsblocket' blir en kom- 1" munal enhet. en Största intresset mäste dock läggas vid årets riksdagsman- » viktig uppgift. att genomföra, Eftersom Östra Karups försam-|: ling frän årsskiftet ingår i Bå- stadsblocket mister vårt parti r Halland i runt tal 330 säkra centerröster. Detta kan i sin - tur äventyra riksdagsman Alvar Andersson Knäreds mandat, som i så fall kommer att +till- falla Kristianstads län. . C. Med förra riksdagsvalets siff: "ror som, bakgrund, måste ; Cen- "tern. öka. med : omkring 200 rös- ter för'att inte länets: sydligas- "te utpost skall bli utan 'repre- sentation .i-den nya enkammar- riksdägen. Nös Alla är givetvis på det klara : med vad 'det' betyder: för "en länsdel, "att ha en egen 'repre- "sentant i riksdagen och Alvar "Anderssons kapacitet ifrågasätts "inte av någon. Hans insatser i kommunala sammanhang och I "landstinget är en säker garan- ti även i riksdagsarbetet, där . han väl fört såväl partiets som länets talan. . ” Om man skulle spetsa till: get, borde man vädja till alla sydhallänningar, oavsett 'poli- tisk hemvist, att den 20 sep- tember, 'när det 'gäller riksdags- ' valet att lägga sin röst på Cen- ”terpartiet.: Vy ; > Då:säkrar "vi mandadatet 'och : vet ' att. vi. får en. skicklig före- ”" språkare: i. riksdagen. ' Låt Centerpartiet ALVAR ANDERSSON: ' mel sö .-Var det nu nödvändigt att för- rätta. alla valen på en gång där- för att «vi får en. enkammarriks- dag? Givetvis ej, det var priset S cialdemokraterna : begärde j| acceptera. den direktvålda enkåtiimarriksdagen.. Med andra ord "Tage Erlanders & k ”kommu nala samband”, Treåriga valpe- rioden fick tas därför att man ej, skulle, få för långt emellan valen; som ger den" nödvändiga stimulansen till politisk aktivitet. Annars är ju en treårig mandat. period för kort för att den valde ska hinna sätta sig im i proble- men och göra nytta för sig. Tre- ärsperioderna .kommer ju att gäl- la för alla nämnder och styret ser, cv er ren -"KAMERILLASTYRNING . Nå vad var då meningen med socialdemokraternas krav på att alla valen skulle ske på en gång. Givetvis "att man på det sättet tär bort ' praktiskt taget. varje möjlighet "till valrörelse. där man tar upp "det lokala fögderiet, där man. diskuterar 'frågor”- på” kom- mun" - och -- länsplan. ' Socialdemo- kraternas- strävan ' är » centralise- a AA R kommuna Frågan kan 'verka onödig eftersom varje 'vuxen person i december' varje "år på slut: skattsedeln kan avläsa sin tri- but i kommunalskatt. Det är ju också så att kommunal skatten på grund av sin kon- struktion för en' person : med Jiten' inkomst" blir” den mest betungande ; ..skatteplågan. Riksdagsbesluten om lättande av skattetrycket för personer --med små inkomster. berör näs- tan enbart den statliga skat- ten. | ” | För år 1970 är den kommunala ”utdebiteringen i Laholms stad och landskommun 21:25 kr för varje beskattningsbar hundralapp. Härav går till landstinget 8 kr, till kyrkan 75 öre och till: pri märkommunen 12:25 kr. Som jämförelse kan mämnas att kom- munailskatten -i. staden "år 1960 var 14:14 kr varav 4:30 kr til landstinget, vilket motsvarade- ca 30 procent mot: ca 38 procent 1970. : Det är sålunda landstinget som "svarar för största ökningen. 1 VÄD"FAR VI FÖR VS : PENGARNA «000000 Om" man'”delar upp skatten till primärkommunen (Laholms ”stad) "för år 1970 på olika grenar fin- spelat ut sin roll i det samman SR gg Hig PKilgig, a Hg, 2 Å Aa SS Rel sil far Säg, AG a 2 a a DR a kommunalnal 1 2 ing G kl a a 2 4 ÄilA Bh ZA bes SÅ a 3 a + arbete, Nu har "det snart. : get för hanget ; 4 kommunal. samlingsplåts. ;. . -— i. 60 procent utgöres av kommunal skatt, därnäst kommer, el- och vattenverk - med ' ca 20. procent och undervisning 11 "procent. På utgiftssidan är det jämnare för- delning: ' skolorna. 24 procent, el, vatten: och avlopp :19 ;procent, socialvård ' 15 - procent,” förvalt- ning, . brandförsvar, , fastigheter, kommunala bostadstilägg 12 pro- cent, låneräntor mm 11 7 procent. Till "investeringar. "(nya anlägg ningar) anslås 8 procent. Varje procent motsvarar t runt tal 100.000 kr. TON SKATTEUTFALLET' 1970 et För dem som har hand om budgetarbetet i kommunerna är skiftet juli-augusti, tet av Iinkomsttaxeringarna ligger. holms stad 10 procent, Laholms lands 7,5, Skummeslöv 10,5, Hass- löv 14,7 och Våxtorp 8,1 procent, 'För övriga kommuner b Laholms kommunblock var. ökningen i ge- nomsnitt 5,7 procent. Först i bör- jan" av, september: får kommu nerna reda .på.det. tillskott av mer man att på inkomstsidan. ca skatteunderlag, "som staten utger fortsättningen blir. Av kanslichef Richard Mjöbring det alltid spännande vid månads. ? då resulta- före. oo För den nybildade Laholms - kemmun Blev ökningen 9,4 'pro:'? cent i genomsnitt, På de olika | församlingarna var siffrorna: 'La- 5 det tingshuset 'som. skall bli”: på 'grund av dålig skattekraft el- ler hög utdebitering, « «=. 7 on "> HUR BLIR DET I CN FRAMTIDEN? . 0 För några år sedan ansågs en kommunalskatt "på "20 "kr ' vara mycket hög och rästan vad man kunde acceptera som maximum. Förra ' året. låg" genomsnittet för riket på '21 kr... Med tanke på upprustningen främst på sjukvår- dens, undervisningens och social- vårdens områden är taket tyvärr inte: nått. Kraven - på utjämning mellan rika. och fattiga kommu- -| ner framkommer då och 'då, men .Idet är ledsamt mog väldigt svårt po 2 3 -Kanslichef Richard Mjöbring. i IE | Em P— [pgo jonasn. fa äm RAA Jå tv. | OR Med nuvarand lertid att vi nu får en enka JT kommun + För första gången kommer samtli ga politiska" val, ' fullmäktige, landstings- "och: ri dagsval att förrättas på en gång. Endast, + kyrkofullmäktigevalet får "annan valda; Samtidigt förändras de tidigare 4-åriga' valperioderna; till tre "år. Den stora - reformen är ! mmarriksdag, i" sin helhet direkt vald på en gång. ring. Det är. kameril ] litiska toppen". som . skall. styra allt. På det ”lägre” planet är! det endast frågan 'om” att'iverkställa ordern ' och anvisningarna ovani. från. I. detta.. sammanhang: bör observeras. att det: på senare" är allt oftare :i, de' socialdemokratis- ka topparna" ifrågasatts den! kom- mande beskattningsrätten. ' Staten skulle alltså ensam;-ha beskatt- ningsrätt . och" den: kunde då'-an- vändas som ” ett: konjunkturpoli. tiskt instrument." Det 'har "påpe- kats att det fanns åtminstone en socialdemokrat i höstas i'd ländska "landstinget / sont fram liknande : sympatier. '"Givet- vis - har” ingen socialdemokrat tänkt sig att det samlade "skatte- trycket skulle bli mindre om 'sta- ten ensam” hade beskattmingsrätt, men man skulle kunna:styra pen- garna" till; de" områden. maktha: varna vill ha reserverna Och 'det blev ; väl; om.” socialdemokraterna får "fortsätta "en ytterligare” sats- ning ' på ' storstadsområdena ; VÄGVÄSENDET " EFTERSATT :; . ot ex;se På vägvi sendet. Innevarande '- års budgel väsentligt ökade” insatser stadsområdena ” utan att' de” sam- fällda resurserna ökat. Det. bety der :att "områden utanför stons derna får 'resutserna; nedskurnä. i et hal- : fördel iks- . T, teg För läns- och bygdevägår' är anslagen så nedskurna att t'o m nödtorftigt: "underhåll : äventyras. Och ändå - har -: kommunikations- skrämma håällänningarna :med att rihg äventyras utbyggnaden av E Norling och',hans. närmaste före- trädare; lagt. i ' dager blir inte: sträckan ' genom” Halland” färdig' årbusende,:, ,- =. De DESPERATION uppgift: som regeringsparti borde varit att vårdat sig om valutan. Ett land. som. vårt borde kunnat haft! ett” mycket . starkt valutalä- ge som gett -oss goda positioner i: de. internationella ..handelsvalu- nat "sätt kan inte”. om prisstopp, på” livsmedel tolkas. På Inget; annat” område av handein har minister " Norling." planer till : att. vid . besök : i "Halmstad försöka : om 'det blir" em borgerlig: .rege."''' 6:an, Med den hastighet som herr >. förrän, ett gott "stycke in. 1 nästa. ; ”Sociäldemokraternas viktigaste ' : NE SS NN - : A+ I själva verket är det .regerin- gens totala oförmåga att klara in- flationen som är orsak, . Löner och" priser .. jagar. varandra och den ” skyhöga räntan som. hårt pressar näringslivet är ändå inte så ; hög att :i själva "verket en sparare i år får något som helst netto av. sparandet. Penningvär- deförsämringen i år' torde: över- stiga den högsta sparräntan :7'1/2 re ndå. regeringen" Palme— - NW SSE IR än, den nuvarande regeringen kan knappast någon annan 'rege- ring skött fögderlet.'' - Växling vid makten skulle sä- kerligen vara av stort värde för " svenska : folket. Det . gamla” ord- stävet ”makten fördummar” "är utan dvekan tillämplig : på" den . e regeringen. En ny re- gering, där centern vore det. le- mage att” göra - munal "ji sorterades och "lades : efter hand i. kuvert och optimismen i, inför valslaget . den. -20..:september -var påtaglig. sk att. komma : fram till: absolut. ut jämnihg'utan'att helt'utplåna:den ala » självbestämmanderät- ten. Rdr sr rg i BUDGETARBETET: : : Budgetarbetet "pågår nu. som bäst -i kommunerna, I den nya Laholms kommun -är arbetet ext- ra besvärligt, men; under oktober månad skall budgeten ' fastställas av sammanläggningsdelegerade, :: De som bor i'”lågskatteförsam- lingarna”. i den nya "Kommunen skall till.sist få ett tröstens ord inför : befarad. .skattehöjning.” Eu- ligt gällande bestämmelser utgår övergångsbidrag,. mär ; skattehöj- ningen överstiger 50 RN För skattebetalarna 1' Skummi 1 es- löv och Hasslöv torde bidraget för år 1971. bli 1:53 kr.per skat. tekrona , :och'- för "invånarna. I Våxtorp 85 öre, Beloppen mins- kar sedan med: 50 öre per: år. Kommunalskatten ”, nedsättes för skattebetalarna med. ett belopp per skattekrona- som motsvarar bidraget. Kommunen får skillna- den sont” statsbidrag. =: 1 XT Exempel: Om vi antager: att skatten :i kommunen för år 1971 bortser från eventuella förändrin- gar 1 landstings- och kyrkoskatt — blir höjningen för invånarna 1 Skummeslöv—Hasslöv ca 2 kr och för våxtorpsborna ca 1:65, . Men observera att.det bara är ett. räkneexempelt meda få vårdinnan” Maria Carlson : och "mångbetrodde ”kom- minalmannen Ernst Lagerberg i en vrå för oss: själva, där sam: .|talet: självfallet "kom "att ' röra sig Ikring aktuella. kommunala'- frå. gor,” både " inom "nuvarande" La |: holms : stad som”.ifråga :om' bli-]. vande: "Laholms. kommun" i' stort. H "Givetvis kom; ungdoms, och fri- tidsfrågörna. snärt:" på. täpeten det” var” som; bekant: ;ett::CUF:h tiativ,' som :resultérade.i att Park. kafeet: så småningom » kommer: att ' lomvandlas (till en: ungdomsgård ga hushåll inom nuvarand "|de: problem, som. hans" egen -yr- ned, att. göra i.ord-'x. t > gäller .- simaktiviteten terhalvåret "hoppas, vi etta efterhand skall läggning: i anslutning till 'Laga-. holmsskoölan. Om vi skall: kunna behålla "ungdomen, mäste, vi ock- så göra något som' kan aktivera den MI ee i PRAKTISKA TING : Ernst Lagerberg är: inte bara kommunalman ” utan : också ' som lantbrukare: väl. införstådd” med kesgrupp . möter.” Även : om : vat. ten "och ”avloppsfrågorna' "i ”stort |: är lösta' inom ' stadsplaneområdet. — och , man : har; från. Centerns sida' ett :vitalt intresse. av att inte » bara ' ungdomen utan: förenings! ';: vet.i. stort kan'få vad ma n' kan kalla -ett> eget: hus men """"FÖRDYRING politiken ' lett "till, "att förverkli- Bandet av. ombyggnaden fått skju- Ernst” : Lagerberg. '" Regeringens 25-procentsregel : skulle - fördyra så pass mycket, ät de reserveran: de 100.000. kronorna inte skulle ytterligare kommer - att -'fördyra ombyggnaden är 'ett 'ansvar, som den sstyrda statsmakten får ta på sitb ansvars i: 50.0 ”— Nu är det ju 'så;:inflikade Maria ' Carlsson, att Inte.ens det- ta med ungdomsgården täcker al- la problem, Det finns mycket me. ra, 'som man 'skulle' vilja 'ha ut- rett. och även förverkligat." .. ' SIMINTRESSE » Från Centerns sida ser vi fram emot, , att blocket gemensamt skall kunna lösa fritidsproble- men med en anläggning i Mellby - strand, även om Laholmsbukten som sådan är en ovärderlig till- gång, måste inte minst simunder- | visningen. lösas. med -en ' bassäng, TERS — Tyvärr har den ekonomiska tas ” påframtiden, kommenterade ” täcka, Att: förhakandet , därigenom " + (Forts! på sid. 6). "2 Riksdageman Axel Ki "son; Harplinge ' "7. Nn 3 Riksdagsmar "Alvar ”Ahders- 4 Fru Ella 5' Lantmästare 6: Småskollärare i Lena ' Olsson," 7.Direktör, . Rolf. Halmstad C : "Antonsson, ' Heberg ' 7 sön, Knäred a Johnsson, : "Holm Ivar: sax Asa” str re fra « Andersson, HALLANDS "LÄN " ' SS En ÅN 8 SS Fru Marla Carlson och lantbrukare Ernst Lagerberg vn i hoppas bå- : da.på en rejäl. valframgång den 20.september, Ne Ve borda
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.