LAHOLMS TIDNING” c mV ; Fr Jagen. den :4:sep = LT Fredagen den 4 september 1970 ET --. S 7 = Finansminister Gunnar Sträng spelade inte alls den domineran- de roll i tisdagskvällens ekonö- miska debatt i TV, som han gjort i tidigare" valrörelser "under sin tid som högste vårdare av rikets finanser. Man kan dra minst två slutsatser härav; antingen börjar det tunga slitet i fi d te- : > Regeringspolitik - SI "oc 1återvändsgränd = sänker inte heller prisnivån... Det hindrar = tillfälligt — ytterligare ” prisstegringar på de matvaror det . omfattar, men lämnar, grundors :. sakerna till inflationen utan åt- : gärd. Det är just på den punkten.» regeringens : handlingskraft inte räcker till; MN 4 mentet trötta kraftkarlen Gunnar Sträng, eller också har den eko- nomiska utvecklingen i vårt land sedan valet för två år sedan bli- vit en sådan" besvikelse även för horiom, att han på grund härav tappat stinget och. stilen” i' den politiska fäktningen, . sa Det hastigt utfärdade prisstop- pet på mat tre veckor före valet utgjorde självklart ett grundtema i debatten och de tre debattö- rerna från 'den icke socialistiska oppositionen, moderaternas Gösta Bohman, folkpartiets Sven Gus- tafsson och centerns Thorbjörn »+ Fälldin var eniga om att det en- dast kan vara av tillfällig natur, Deras ' upprepade frågor om hur socialdemokraterna = efter . valet tänker. bekämpa prisstegringarna, lämnade emellertid finansminis- "tern obesvarade. Varningar för en ännu kraftigare inflation näs- ta år, än den vi har innevarande år, har som bekant inte saknats; - I debatten erinrades bl a om LO-. "' ehefen Arne Geijers drastiskt för- ”. mulerade uttalande härom.” Re- geringen kan inte planlöst. möta en sådan situation, men hr Sträng |. kunde eller ville inte:ge besked, | Ar det kanske så att han har en ”mytket. besk" medicin - till, hands om han får tillfälle fortsätta som " finansminister efter valet? =: Finansministern . erinrade om att.produktionsökningen blir stör- re iår än förra året och att även investeringarna ökar. Detta är givetvis glädjande, men opposi- tionstalarna i TV-debatten ansåg inte '5 ökningstakten . tillräcklig. Gösta Bohman .tog i detta sam= manhäng « - supp + "centerledaren Gunnar Hedlunds förslag om ut= ländsk upplåning . för investerin- gar i näringslivet. Tidigare på da- — gen ;hade: moderatledaren " Yngve d ensen' i Holmberg vid p Falkenberg: varit inne på samma" sak "och: båda gav. sin anslutning till - Hedlunds: förslag. En ' sådan - upplåning kan självklart bidra till " ytterligare « - produktionsstegring och. därmed bli ett motgift” mot inflationen. Men' den verkar först "på längre sikt och regeringen har veterligt ännu inte företagit någ= ra åtgärder för att genom? Upp-;. Jåning ' utomlands minska, bristen, |. på inhemskt investeringskapital. i - ”TV-debatten mellan fi To nistern och den icke socialistiska: 2 oppositioneris talesmän avslöjade: klart, att försäkringarna från re- geringshåll om att regeringen” har den ekonomiska situationen” 'un- der kontroll, inte stämmer. med.t. i d Prisst d terar bl.a att så är fallet. Detta VI: BEHÖVER VART ". JORDBRUK | ” " Den socialdemokratiska jord- i n”. är i orealistisk . illa. . underbyggd . konstäte- Enligt det riksdagsbeslut . som socialdemokraterna drev: igenom 1967" skall” 20 procent av lan: dets: livismedelsbehov ' "täckas med import: = io giv Kan vi då räkna , med: att kunna importera, de 20 procen- ga garantier för det: Redan här är den .socialdemokratiska jord- brukspolitiken" ” ett” :riskabeit äventyr. Det är den även' såtill- mat Nivsmedelsberedskapen, "En rade,” att ”förutsättningarna' för. livamedelsberedskapen. i: avgö- » rande ' grad :försämrats”. " Den 'socialdemokratiska... regeringen : har. alltså tagit stora risker med vår livsmedelsförsörjning, > 1. En : tredjedel. av åkerjorde « skall tas: ur produktionen. en- . ligt den .socialdemokratiska :re- : geringens . program; -Det. inne- bär förbuskning' av. en mycket stor . del av- kulturlandskapet, om . inte särskilda; motåtgärder - vidtas. Men den 'saken ;noncha- -lerade socialdemokraterna- full- ständigt" vid beslutet: 1967, De tänkte inte ens. på. det. Men jöfråga. Vi behöver kulturland- skapet.- Såsom. centern - krävt måste . jordbrukspolitik "och 'na- -turvård samordnas för, att be- vara det. Det har regeringen ännu inte velat gå med på.--«' .. ringen håller på med sitt: jord- bruksnedläggningsprogram. - Ett instrument har man i sättet att hantera: tier. vägras för gårdar” under 20 hektar. Den «stora uppgiften: :;" borde vara:att göra. bärkraftiga familjejordbruk 'av- dessa. , Men så: vill na se det.' De favoriserar:större företag. Det passar ju:till” läggningsprogrammet. & > + Centerns» inställning <-är «att Sverige liksom : andra. avancera- de” industriländer ”f : självt " måste” klara' /sin:y é " delsförsörjning " och Änte'+:-kon. .kurrera med”u-länderra:-om' de överskott : som "kan finnas; p ” världsmarknaden, BILAR SKAPA I PROBLEM", 254 '. Bilismen + har ,. skapat ”..många svårlösta.. problem, 'skriver” tid- ningen Vår bostad,iDet. vér- kar » som ' om;. stadsplanerarna och 'de' kommunala ' myndighé- terna blivit hypnotiserade av bl- lismens , nästan - diktatoriska krav på ”livsrumpt: "00 ”Men nu håller, eftertanken på att infinna sig, Ar det 'riktigt rar Svensk Politik (cp). i ten?. Det finns naturligtvis” in-] vida, att den allvarligt försum-|: utredning förra' året -Konstate-] - detta. är.en mycket. viktig mill: Den ' socialdemokratiska . rege-|.' . - rationaliseringsstödet.|' ' Det är vanligt. att «kreditgaran-]-" ' inte - socialdemokrater. | : 4 -- ene - + ETT ÖRD - > "PÅ VÄGEN ; Det talade ordet är inte en- dast'-en "länk emellan männi- skor. utan kan också förstöra gemenskåpen . mellan männi- - Iskor. Därför: ger oss Jakob en god. regel, - . oss: tid-.att' lyssna, och"'det är + å al” Från ett.förfluget ord är inte steget långt.till vrede, Vår vrede kan lätt 'ställa . till. mycken" skada. ker' på Jesus och ho- som” - korsfäst, får. vi ed "vår vrede, vC. Låt; oss. med "vishet akta på vårt tal "och"' hur - vi ' reagerar inför "andras: ordtis fö St inf , att.: göra : innerstaden : till" en -häxkittel.. av. -bilar, som förgif- «tar ;luften,. sprider öronskadan- de, buller .och vållar mer stress än som behövs. an : :>- Det-minsta 'kräv som kan stäl i lass är: att 'citygatorna befrias « från genomfartstrafik, = = "letts"? en” Intressant : nyordning « för satt "minska: biltrafiken; : Det "kanske 'kan” bli. ett ; föredöme även för -andra' städer... Det kan I dock "inte" Borås” bli. Där. har i man "dragit -en.”motorväg rakt - genom "staden," Tyvärr . lär: det ' finnas andra -städer 'som är be: , redda” att "upprepa: boräsmissta- . man inte får glömma; bort, när rsöker - göra "innerstaden -Den :' kollektiva ' trafiken är: 1 claldemokrater' i de; skriver .N -Uppgörelse mellan Olof, Palme i och, C-H"'Hermansson,;.som:' onek?: Vligen, skulle. ha .mer :kontrover: siella ting : att :syssla med; Hur änge "tål de ”socialdemokratiska statsråden :; beskyllningarna -; för att gå storfinaneens ärenden? : ill. parti land visa i näringslivet ::- -(Wickman-—Wal- . lenberg), dels. vill man liva”vat + arbetarna: nied':: gammaldags ! klässkampsstämning. och 'därige- i nom” skärpa motsättningarna: I amhället '(förtroendektyftan .. Hr -Hermansson utnyttjar "stås detdubbelbottnade"i.' i demokratin: för..sin förenklade KR Geijer. ' LO:s "engagemang; i årets val- slag att. mån med större fog”än ir | måhända? "någonsin tidigare kan Öppen: kl. :8—23' Lördagar. 8-12 ” Söndagar 12-23 Vi flytt int! Gör Som centern före- slår: flytta maskiner och fabriker i stället för månniskor! vik LAHOLMS. cc oc CENTERORGANISATIONER den :stora skälvan "som den" tala: om "en. LO:s alldeles. egen valrörelse. ” Den främsta, anled: ningen till [denna hårda” satsning: från" LO:s' sida "är uppenbarligen, eialdemokratiska regeringen. se. skilt . dess . toppar, Ärne;; Geijer och Kurt Nordgren, till,så aktiva stöttpelare som "möjligt. kani- också som' det: verkar överlåta åt underordnade. urider den. tid de faktiskt ansvariga är 'ute"på valfältet. för - att försvara "den socialdemokratiska fästningen. ;. Utåt "har mani från 'LO-håll, hur. annars, försäkrat att. -man har medlemmarna "med sig. i den: na härda - strid om regeringens vara eller icke vara efter den 20 september. — det, interna gny som förekommer, måhända inte minst — bland. -kollektivanslutna med avvikande politisk mening; tystas visserligen ner bakom ku- lisserna. Inga dissonanser 'får valkör där ' samstämmigheten är nära nog ett livsvillkor för att kampsångerna och speciellt re- frängerna skall få avsedd. effekt. - Den av LO inspirerade refrän- gen om att endast en socialde- mokratisk regering kan trygga den' svenska” välfären och 'garan: tera - fortsatt 'reformverksamhet Oe gärna, och ' oft rörelse är av.så sällsynt intensivt, pen om makten, Pengar saknas fi tydligen inte: och. ansvaret för |: det : fackliga arbetet. kan man | Geij valrörelsen. ”dundradé" "oms "bris: ” erna, 1 regeringens "ekonomiska : "planering, «om - bristfälligt : hån: + synstagande ' till de verkliga ba. - höven,.; om blija' nödvändigheten : av. att. en sänkt pensionsålder ut. -. reds ,med.:mera..med mera kan" man", förstå regeringens, övertats « tillåtas. i den socialdemokratiska] I ' - Arne Geijer — ter 'sig emellertid falskare än ”triågön annan med tanke! på I , nan den” egentliga valrörelsen. ha- de”satt/färt, = ie kön > Hr'Geijör/ kom. med bäde 'pek- och' ,taktpinnar ”till.den. socialde- mokratiska :regeringen: såväl. när det..gällde den” ekonomiska poll: " Först manar han oss att ”va-]: Ira ;snåra satt höra”. Att lyssna,l' "till? Gud'soch: våra ” medmänni-] ' |skör; fordrår tid: Kärleken ger "att så”helt gynna bilismen —L' + I Göteborg. hår nyligen: in-| Det är emellertid en sak som ill samarbete... med | på' LO-basens. agerande in- |. betydelsefulla — folkrörelserna iradet re nykterhetsrörelsehuset hittills diponerat utrymmen, derna arkiveringsprinciper, Själv ' för församlingarna i Halmstad, : i nykterhetsrörelsen, 3 an UR I "DEN MODERNA" ; > iskilligt skrivet om den saken, bl ;, Två ' brandsäkra rum i det nya '8N i” hörnet ÅN Sperlingsgatan—-Muraregatan ”. har ställts” till” förfogande, och Werner Johansson har här: inrett ett'både " överskådligt och .omfattande. arkiv. Därmed” flyttas: ryykterhetsrörelse- arkivet från. Källegatan, där man "Werner "Johansson "har registre- råt samtliga handlingar: efter. mo- han sedan 25 år'f ö även arkivare k : v. Nu-hoppas Werner Johansson 'att ella hallänningar, som i sin ägo har nykterhetsrörelsearkivalier av. nå= got slag, från nedlagda föreningar, ke eller material som tillhört” avlidna funktionärer! inom rörelsen, öve: lämnar: desamma till::arkivet; Hö kan "sådana handlingar "komma 'till - Btor nytta för den framtida forsk- " ningen och historieskrivningen om 'YKTERHETSRÖRELSEN : kom till Halmstad den 12 okto- ”ber:1882 i:och med instiftandet "av logen 246 Ståndaktig av, IOGT. .. +. Därmed inleddes en lång rad av. +" fogebildningar, Det finns £ ö åt-.'], NT nytt förn äm ligt HALMSTAD: Som första nyk- -". terhetsrörelseaktivitet i det nya Nykterhetsrörelsens hus i Halm- ” stad, som skall stå färdigt i höst, . har Nykterhetsfolkets arkiv i da-: garna flyttat in i den nya bygg naden, Arkivets grundare och fö- & -reståndare under större delen av tiden sedan dess”f fanjunkaren . :Werner Johansson har:lagt ner ett jättearbete under de gångna "åren på” att samla och bevara värdefulla dokument, som bely- ser arbetet inom en av de mest å .staden och länet i slutet ' på förra N seklet och under detta 'århund- | är SN SS ri rna SS > hans på: föreningens Eyslängd :och omsorgen om dess haridlingar:'Ifrå- rkivhyllorna' fyllda av värdefulla historiska urkunder, som berättar om hängivet Teg och träget nykterhetsrörelsearbete. KEN oll - ÅN Sn BÖRJADE FÖR . « Någon :arkivverksamhet i egent- ga om, Halmstads ! nykterh : nisationer måste "man nog" tyvärr säga, att arkivverksamheten före år nte' varit särskilt stor. Visser- tillvara 'en hel 'del såsom protokoll: m m, a åäFör Gamla : Hal ta årsböcker; ' n ' i son varit flitig medarbetare, tsitt arkiv, Den innehåller, bl a . rektorkotel Hal r Werner Johanss: I och med att en förening bil- Werner "Johansson studerar den men" ycket” har under: årens -Iopp försvunnit.” Därmed här "också en hel "del" förskningsmateriel! "skattat åt förgängelseri; Vilket också' märks rär mån'vill:gå' tillbaka i historien, säger Werner Johansson, i ö . dsta 'protokollsboke ; protokollet ” från bildandet ' av den? sta" nykterh tiken , som ' sociala .reformer:: In: | tad, den: 12' oktober '1882 på Figaro, lig mening kom inte till stånd förr- än år 1930, Mot" bakgrunden av IOGT:s' 40-årsjubileum fick Werner Johansson i uppdrag 'att-förétäga rände' organisätioner, vilka: na möten i-ordenshuset vid Källe- gatan. "Där: återfinns : sålunda” alla IOGT-logernas : handlingar: från äldsta tid till våra dagar.:N'TO-lo- gerna har en motsvarande 3 arkivet, Härtill kommer ett G AA SS SN SN tar en inventering av de lokäla”loger= nas s k arkiv.'Resultåtet:föranled- de "en :skrivelse: till : Iogerna.-med begäran om snabba: åtgärder för att det var, sannerligen "hög tid. Värs|s defulla - handlingar hade 'magasine- rats 1: källare” på" vindar, helt j delades ' broderligt - av NT 'man”inte. hade hågor "annan 'plats" ätt lägga. dem: ch" kanske . många: också: saknade förs, vilka , värden de lingarna ordnades och .| folkets 7 arkiv. tillfredsställa -gen Nytta: och Nöje i Halmstad till lö 4 och räckte en. hjälpande ; hand - för att' man skulle: k kunna :rädda vad man, kunde, Och |som" strefädesi arkiv et, > och därmed var grunden lagd: Lo? -gerna' av :NTO, -som liksom IOGT- å i " ard, LÅ logerna " residerad '. så ”småningom . kem även de 'dit. De trånga utftymm IOGT, 'och en del" anärao gon sationer. Efter olika Jokalbylen 'cch besvärligheter "lyckades: 'byggnads- reningen. att ordna en arkivlokel i ett vindstum-på tredie' våningen tillbyggnaden, som -jorts.redan 1984, ennen : yh kom in i. bilden 1932” då "dess ar- | kiv samlades tillhopa från spridda delar. av "Halland, och "inkvartera=| des ' vid Källegatan,. Till.en börs te bara gång har det hänt att är-ihr, Sträng tidigare fått. ta:LO-che- fen. "örat, Bittra fejder har ,ut- Vv sälla 1 ningsförmåga: sättés på : hårda prov. Det, gällde 'att få Geljer med : på. då socialdemokratiska' noterna,” de som var regeringens. egna, ' Stvängeligen "förbjöds ”tyd- ligen LO-basen att sjunga vid si- dan ” om. 'mär: den stora kampen skulle inledas, CE - Och se, sannerligen om inte Arne Geijer blev fullgod medlem I den kör'som nu gör sina tur- néer 1 detta avlånga' land. I bäs- ta -Palme-stil faller Geijer in 1 både skryt- och skrämselrefräng- erna. -Redan nu förutser Geljer att han och hela hans LO kom- mer 1 kollisionskurs”. fan det (”mot förmodan”, tillägger han t I spelat inför öppen rida, tex'då: Geljer ' våras slade omen infja. | ä skådad omfattning "en: lokal,: som låg där Stadsbiblioteket nu är beläg jan des distriktet .om utrym- met i logernas. arkiv, men fick .se- dan disponera en' eger -lokel i. ett f d kök, beläget i den äldre fes- tighetsdelen, - fortsätter: Joh , "— Det vore nog inte alldeles rätt att betrakta :lokaleria. vid -Källe> gatan som fullt acceptabla arkivlo= kaler,”Brandfaran låg på lur dyg- net 'om, ' Vad skulle : inte :en Idsvåda :1 det: gamla i ordenshuset ktens skull) -skulle bli ett; regimskifte "efter valet; Och! han säger", 'sig.'som- fackföreningsman inte tro:på. vare sig. viljan eller förmågan hos: oppositionspartier: na att” driva en politik som gyn- nar löntagarha, Ete ete. Så "utomordentligt "hängiven den förda politiken — av honom själv tidigare; mycket "starkt; kri- tiserad på viktiga punkter — har LO-chefén i 'dessa "yttersta dagar före valet blivit att han till och med börjat ägna sig åt att sla om ”kollisioner” och andra olye- kor som” ett regimskifte kunde leda. till, H j a partiernas Pyilja "och förmäga” "när def "gäller lönta: garnås, bästa skorrar om möjligt falskare' än något: annat i de Geir jerska förkunnelserna, För :säker- hets' skull avstår han från sätt i det Sammanhanget "nämna. cen- tern — det nästa största arbetar- partiet "för det förstå,' för' det andra det parti som mer än 'nå- got annat, inklusive socialdemö- kraterna; just drivit på:en :jäm- likhetspolitik, ekohomisk som 'so- clal, "Och 'som' Geijer .t -sin' tidi- gare kritik mot regeringen. givit sitt stöd. åt eesvosote nl "LO-chefens '. ohämmade: bgeran-] . - Hans demagogiska utsagor om : koka (Forts, på eld, 7) | a och LI kunnat medföra ur srkivsynpunkt? Om en sådan olycka hade inträffat, så torde 'logerna vid det här läget inte haft mycket: att arkivera:'av det materiel, som hör äldre, tider Lyckligtvis "undgick arkiven ett sådant dystert :öde. Nui är frågan om arkivlokaler löst på ett ur alla synpunkter tillfredsställande . sätt. En mera brandsäker arkivlokal tor- de svårligen kunna uppletas, Bygg- nadsföreningens 'styrelse har all he- der av resultatet och den har f.ö visat ett mycket positivt intresse för arkivfrågans lösning. Annat var kli -Tylösand - behövs. ännu några" år, Déttä är kontentan” av,:hur 'm: I försvärsdepartementet se .”” vilförsvarsutbildningen ” sand, 'sedan' .man i: depart arkivarie]... men, hittills” i tio" elever - under: förlagda för utbildning uppHöra, Den 1/7-71" går >hyrpskontrakte e lösands havsbac handlingar om et avtalet, Ännu, ha kommit fram ” til bolaget : ställer: Man är inte | den. för den, ser bolaget -ställer förfogande" + -: ut "> Det mest troliga är att man kom=' mer fram till en, överenskommelse om fortsatt - inkvartering! 'åv. civila försvarsskolan: :4 - Tylösand: -under åtminstone några år framöver, dvs till. den; bebådade. nya organisatio= nén av civilförstarets Bkolverksani-. art "att: Civilförsvarsskolan"” på gefär ! Halva året el .S civilförsvarets väl inte heller att vänta med: den | het träder i kraft, > Vv sammansättning som: styrelsen haft |, :: ; "a DR hän a a ta när] vs Framtidsplan. I FÖRSTA HAND <- INNEHÅLLER ARKIVET. |... ft ste | del 1”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.