Fredagen: den 4 septembér 1970. = a LAHOLMS TIDNING — Tokaliseringspoliviken borde. ha börjat i tidig efterkriostid " Ett av 'socialdemokratins största missgrepp är att man stod utan näringspolitik och icke satsade på en aktiv lokaliseringspolitik i ett tidigt skede under efterkrigstiden då den industriella strukturra- tionaliseringen började bli kännbar sade centerns: andre vice ordfö- "Ant i cett' tal i Härnösand ” TV- programmet « golftävling presenteras av Göran " Zachrisson, .. 205 I folkton, 205 TV-nytt. ' 20.70 Magister Hannibal (Hannibål tanår ur). Ungersk .. långfilm från 1956. En lärare skri- " ver en avhandling om Hannibal i läroverkets årsbok och omvär- " derar hjälten på ett sätt som värc- >" ker. regimens "vrede, Handlingen "> utspelas i Ungern omkring 1930; sted, j 0 NR . socialdemokratiska rande rik: "Strfturrationalissringen var att förutse. nationerna och sedan vårt land. var naturligt att nya produkter och ny . produktionsteknik introduce- "rades under den snabba tekniska expansionen. nov Detta" drabbade de' "företag som arbetade med traditionell produk- tion. . Strukturrationali: Den började i USA, nådde de västeutopeiska industri-| lätt] Det|satte in. + = + lig landet, >>: : » Många - mindre orter som bace- rade sin sysselsättning på ett litet antal företag såg - plötsligt sina framtidsutsikter raserade, Vad som gick särskilt ut över Norrland och and- ra svagt industrialiserade regioner v tion. GUSTAF JONNERGAED: : Rogompar närligspolkik å NERE ett stort: illusionsnummer Under rubriken »Kejsare Wick- mans nya kläder” granskar :cen- terns partisekreterare Gustaf Jön- nergård «i. en debattartikel i Skånska Dagbladet (cp) 'regerin- gens :: ekonomiska . politik -' och fastslår att situationen - nu inte är något gott. betyg ät Krister Wickmans . näringspolitik -— och inte heller åt. Gunnar Strängs . ekonomiska” regemente. Mest" tänker man kanske..:på den häftiga inflationen — nu med en takt på 7—38 procent 'per år, vilket sent omsider: tvingat rege- ringen till ett drastiskt prisstopp. OSKYLDIG As ISLANDSSILL Na De "socialdemokratiska propa- gandisterna "vill att vi.skall tro, att inflationen -beror mer. på 'sil- len vid Island än på brumbjör- nen i: Sverige, skriver hr.-Jon- nergård.' Islandssillen är nog un- gefär så' oskyldig som den ser ut, vilket man knappast kan :'sä- ga om den andre, d v.s: "Gunnar Sträng. ' ” - Regeringen "har" genom”: sitt drastiska"; prisstopp :' fått . medge, att dess tidigare hållning i infla- tionsfrågan ' varit omöjlig — och den kan 'naturligtvis inte 'bestri- da, att det är helt omöjligt. att fortsätta med de underskott-i handelsbalansen' :som under en följd av, är kännetecknat rege- ringspolitiken. Den nödvändiga. exportökning- en kräver ökad konkurrenskraft hos näringslivet, ökad kapacitet. Det förutsätter ökade industriin- FiRunie vesteringar . och det borde varalk en väsentlig uppgift för Krister Wickmans nya näringspolitik, På denna avgörande punkt har den regeringen misslyckats kapitalt "under 60-ta- Den . senaste ' långbtidsutrednin- gen (1965 års) sade, att industri- investeringarna : måste öka med minst 7' procent om året. De har under 60- talet stigit med ca 2 procent ,om året, : H Här. har-> Sträng, Wickman '& Co ändå inte blivit tagna på sängen,- konstaterar ' hr Jonner- gård och frågar:: var finns Kris- ter Wickmans 'nya näringspoli- tik? FEL SPÅR Visst säger dessa herrar att in- dustritnvesteringarna måste främ- jas. "Men hur än det i praktiken? Centerledaren Gunnar Hedlund slog . larm i: våras, i början av april Regeringens ekonomiska politik var-en fara, särskilt in- vesteringspolitiken, den skyhöga räntan, de järnhårda kreditrest- riktionerna, Man måste stärka fi- nanspolitiken — för bättre ba- lans t samhällsekonomin, ökade industriinvesteringar, bättre hån- |delsbalans, Det var "långt gång: et, men man kunde t ex senare- lägga statliga industribeställning-'| ar och tidigarelägga momshöjnin- gem et ers ts RN Hela oppositionen förklarade sig beredd att hjälpa regeringen ”ill en vettig lösning, påpekar hr Jonnergård, men hr Sträng nap- pade på senarelagda industribe- ställningar, för övrigt sade han nej . tack. " Därefter 'skärptes kre- ditrestriktionerna ytterligare. . Visst vet regeringen nu att den är på fel. spår, finansminister Sträng -medgav --det - redan 'i -fi- nansplanen i januari i år i reso- nemanget om 'den hårda: kredit- åtstramningen och den höga -rän- tan, LO krävde .senare på våren kreditlättnader i år, i en' av si na stora valartiklar i juli skrev 35 Jonnergård, : ot ren röt när han ko min i kupén. äs "vara riktige med starkare fl Krister. Wickman som .den s0-| ”Men ge dej mä ellinga göb- så cialdemokratiska —. näringspoliti- be; kamin ä ju ellrö”, nanspolitik, ” fast det gick inte att. ordna nu, när riksdagen in- te var samlad. Men det var ju just den saken centerledaren på- talade i april, när riksdagen var samlad, | | ” + NAKNE KEJSAREN : | År 1968 Ihette det to matt s0- cialdemokraterna vann valet på den nya'"näringspolitiken, Däref. ter medgav Krister Wickman, att han inte kunde förklara vad den nya - näringspolitiken — innebar, därför - att den inte var färdig. Det är likadant 1970. "Men Krister Wickman skall va- ra den nya näringspolitikens pro- fet. När han och andra socialde- mokrater "ändå tvingas att må-|, då från socialdemokratin beteck- nades som ”den glädjande folk- vandringen” från dessa regioner Ceritern krävde redan 1944 i riks- dagen aktiva lokaliseringspolitiska insatser. Men först under den se- +";' naste femårsperioden har vi fått en trevande och alldeles otillräck-' lokaliseringspolitisk : försöks-" ' När strukturrationaliseringen sat- te in borde man snabbt i samver- kan mellan stat och näringsliv lo- kaliserat ut andra effektiva mind- re företag i stället för de som tvangs att ägga ner sin produk- "+ Regi: Zoltan Fåbri.' I rollerria: Magister Béla Nyul — Ernö Sza- bo, fru Nyul — Mayi Kiss, Rek« "tor Offenthaler :— Mihåly; Sel- meczi, Vidrozsil' —.' Rudolf '50o-' " mogyvåri, -Yogelmayer — > Låszlo: '- Misoga, : 2 .20 Öppet hus, N Blandad underhållning med Claes "af Geijerstam, Knud Jörgensens kvartett . ;och gästartister, (Färg) "Dansk" IV . "Fredag 4 septembet 19.00 Program för döva 19.30 Nyheterna ve 209) Saltkaravanen i Sahara. Riksdagsman ke | Johannes... Antonsson: "Under de ”schaste åren har vi satsat ända upp till två miljarder årligen på att omskola och flytta människor från .de svaga 'regio= | 2059 Mannen utanför, EEG, ; = nerna. Om samhälle och närings- desk uppfinning : föl liv hade satsat lika' mycket på 22. 15 Nyheterna . en aktiv Iokaliseringss'och re- gionalpolitik "hade bilden av vårt ' Lördag 5 september » lands näringsstruktur sett ut på : 17.00 Ungdomsdebatt ett helt annat sätt i i dag.” vi hade 19.00 Barnprogram ' N 19.30 Nyheterna den med alla dess nacakdelar både för de starkt koncentrerade och de, » svagt utecklade områdena. ME - Centern drev en. aktiv regional- Politik I två tre. decennier, men” vi talade för döva | öron; Nu säger sig alla partier vilja dämpa” storstäder- nas tillväxt och ' stödja de" svaga regionerna. Men det så ' dags när vi fått det kontrasternas/sam- hälle som vi kunde, undgått: med en mera framsynt regionalpolitik. : sade riksdagsman Antonsson. i 19.43 Sport - ” 20.00 Löpsedlen -' vore 20.15 Konsert 20.50 Fransk underhållning | | 21.15 Tjeckisk långfilm Hd 22.30 Nyheterna 2 ket: att . vara. emot eftersom” det är så litet, 'säger br. Jonnergård, Mittpartierna har ' alls inte mot Fredagen den 4 ,seplemibor 1970 satt 'sig' regeringens: nya s:härings- I dag: MOSES - politiska- . insitutioner, :..eftersom | . dessa ändå. kan 'vara: ett: svar på Solén går” upp kl. 5.20 och ned / kl.' 19.01. ov - mittenpartiernas gamla . krav: på en' aktiv näringspolitik." Men i mit. so tenpartierna : har försökt anpassa dessa till gagn: för. det näringsliv vi har, d v s blandekonomin.' Så var det t ex: ifråga om . Investe- ringsbanken. Den socialdemokratiska ” rege ringens näringspolitik är dels ett huvudtema om' fler samhällsägda företag utan "motivering, delg ett knippe insitutioner inriktade på de fem procent, av näringslivet, som 'är statliga företag. "Alltså: socialdemokraterna har i: stort sett inte någon näringspolitik. för det näringsliv vi. har, fastslår .hr I morgon: ADELA > Solen går” upp. kl. 522. och ned: kl...18.59, ; FÖLJDE FÖRESKRIFTEN På 10- och början. av 20-talet hade "N. "KIL J Nordmårk Klarälvens Järnväg ” järnka- miner 'i kupéerna, som konduk- tören skulle. elda under :resan. Resande” !Ede-Bäck-Sjögränd” -Hag- fors slängde väl 'också in ett och annat. vedträ. "En dag var där en -'gubbe ,som eldade- alldeles förfärligt, vedträn på' vedträ åk- te in i kaminen, och ' konduktö- . Jomedveten, kens slöjbärare är i samma situa- tion som den” nakne kejsären I H C Andersens saga: han, har inte det han tror. Han är naken. Huvudfiguren hos H C. Andersen var väl ändå mer oskuldsfullt Bluff är ett fult ord, menar hi Jonnergård, som man inte bör an- vända mot värderade motstånda- re. Men vi kan inte komma ifrån att säga, att den socialdemokra- tiska näringspolitiken' är ingen- ting annat. än ett stort ittusions- nummer. N Geijer . oön 'slag på väggen: farbror? :' Hr ent vän -— det är ödet. som” drabbat mej så mångå Bänger, ' gel Just på näsan. "Varpå gubben peka på ett an- ”Smoking allowed”; | ' Dä :står på vägga där öpp: ”Smock in all ven”. H DRABBAD — Vart r är gin näsa så röd, —"' Det förstår du inte, title — Och "har det alltid. drabbat Nya läke Som 'synes ”kan' vi inte pre- got mera konkretisera' sig säger de att den nya 'näringspolitiken innebär ' fler. samhällsägda - före- tag. Men de 'säger absolut inte varför det skulle vara så. ' Man säger att oppositionen .är emot den soclaldemokratiska "nä ringspolitiken,' det är inte myc- (Forts, fr. sid. 4) = PR sentera något "bildkryss ” 1 dag, vilket beror på att vi bytt leve. rantör. Vi får från 'och med nu kryssen' från Nordiska Press Syn- dikatet och börjar i morgon, lör- dag, med den nya serien som vi hoppas skall fatla våra läsare de i denna ' valrörelse, är krnap- past ägnat att höja den socialde- mokratiska - debattnivån. Skryt- och skrämseljargongen .är något som minst 'av- allt passar Arne "Vice partiordföranden i i samspråk rad medve Merngon Breared, och Lennart Rydberg, den "HALMSTAD: Centerpartiets förste. vice ordförande gick hårt ät ideologi och deras förmåga att hålla en stabil ekonomi i landet under 'rådande högkonjunktur. Hur skall det bli när konjunkturen vänder, frågade' hany' när så många företag läggs ner nu, Han gav även en . L Jolnis Hal 4ad dför den i med center id "Östergårdsskolan. Fr v Lennart Olsson, Snöstorp, Sven Essbjörn, Halmstad, Torbjörn Fälldin, John Jo- di i ordf i sr mitté i Halmstad, "> pot | Socialdemokraterna: skär radikalt ner väganslagen för Hallands län centeror samarbetskom= nas Id. 1 1 tratt, tna 1 på ri Stabil -ekonomi är den vikti gaste, förutsättningen för jämlikhet och .trygghét, slog talaren fast in- ledningsvis. -Det är aldrig lågin-|v komsttagarna 'eller småspararna el- ler de som har. svårighet att få ett nytt arbete om de. skulle bli fri- ställda som, tjänar på inflationen. — Sent omsider har: regeringen ånsett att situationen kräver extra- ordinära åtgärder. Hr Sträng talar om svåra tider och ett bekymmer- samt -läge,. Men det är anmärk- ningsvärt att varken Sträng eller Eocialdemokraterna i övrigt vill ta- Ja om vilka åtgärder de är bered- da att vidtaga. Detta är kanske inte ars varit riktig, fortsätter. hr Fälldin, Norrmännen har dock klarat denna högkonjunktur, betydligt, bättre. än . Räntan där är betydligt lägre än hos: oss. Vår "höga ränta" har medfört". stora” hyreshöjningar, och det är ytterst svårt för. många små- företagare, som inte kan få låna, Men, när socialdemokraterna . talar om företagsamhet så kretsar reso- nemanget så gott som alltid kring stora företag, Detta trots att in- emot 'varannan svensk' får sin ut- komst från företag 'som sysselsät- ter mindre än 50 personer. Små- företagen måste ges samma möj- ligheter att existera som" de större så underligt. tiet har ju svängt väldigt mycket i den här -frågan. I våras avvisade man kate- goriskt oppositionens" erbjudanden om att diskutera åtgärder mot pris- stegringarna, . Prishöjningarna var annars i januari-mars större än de varit senare, Ändå gick det under årets första månader inga pengar till jordbruket. Det påslag jord- bruket fått senare har £ ö bara varit täckning för ökade produk- tionskostnader,' ” > 1930-TALSRÄNTA — ”. . Hr Fälldin konstaterade att stats- ministern bara en vecka före: in- förandet av prisstoppet sagt sig va skede med mycket lägre prissteg= ringstakt, Centern har sagt att pris- sedan . krägerkraschens dagar 'på 1530-talet haft så hög ränta som nu, Jordbrukarna : och småföretagarna kan knappast få låna en enda kro- na, ' och industriinvesteringarna; som enligt prognoser borde öka med 7 procert i år, har stannat vid en n ökning av 2 procent, +. 3. varsel om företagsnedläggningar . nästan fördubblats, om man jäm- för årets första sju månader med under. samma tid i fjol. 10.750 nedläggningar i år, mot 5.900 un- ' nedläggningar, hur blir då situa- frågade talaren. VS " Och ändå säger socialdemokra= erna att den ekonomiska politiken ” tern att möjligheterna- undersöks ra övertygad om att vi går in i ett stoppet var' nödvändigt, Vi har inte ' högkonjunkturåret 1970 antalet". samma tid i fjol. I år uppgick | antalet varsel. till 307, mot 168 : människor har berörts av dessa” / der . motsvarande månader 1969," : Om vi under .en högkonjunktur '. "drabbas av så många företags- . tonen när konjunkturen vänder? : företagen, underströk talaren. i FYRA CENTERKRAV + Centern - har rekommenderat fy- ra åtgärder för att i nuvarande lä- ge komma tillrätta med svårighe- terna.: Man bör stimulera sparan- det, samt vidare 'se över statsbud- geten 7 och : försöka” göra: nedskär- ningar, dock inte på välfärdssidan, Ävenså måste man ' försöka låna upp pengar i utlandet till industrins investeringar. Slutligen kräver cen- på enbart. stora företag, stora . boenderegioner 0-5 v. I . Bla omtalade han att regeringen för Hallands län: nyligen bestämt, vatt Fanslaget för länsvägarna radikalt skall. skäras ner, från 8,8 milj kr i i år till endast 1 milj 1973, ' : I : att: uppskjuta + vissa statliga beställ- ningar ' för ; att istället gynna ex- porten, Ne Ls Talaren upprepade även a centerna” välkända krav på sänkt pensions-" ålder till 65 år för alla, samt kra- vet på verklig skattelättnad för de : lågavlönade, . om indexreglerade barnbidrag m m. : NV os Han förklarade också, att centern ' > är emot all maktkoncentration, bå- de statlig och privat,' och centern driver hårt kravet på decentrali- sering av' beslutsprocesserna 'och ifråga om näringsliv. och bosätt-, ning, Detta i klar motsättning till : [socialdemokraternas väldiga planer på koncentration av näringsliv och bosättning till några få tunga regio- ner i landet, Torbjörn Fälldin pe- kade också på hur viktigt det är. att N miljön förbättras se sy: 3. s Tekniken, ekonomin och, utveck- lingen : måste 'underordnas männi. skans fysiska och psykiska förmåga och möjligheter, . Det välbesökta framträdandet omramades med vacker sång av välkända Ljungby damkör, : SÅ Deåna ”korsordsruta är ett. vik- tigt. hjälpmedel för alla radiolyss- nare, som vill vara med och lösa det. 37:e ' Melodikrysset” som - MELOÖDIKRY SSET NR dl: der adress: ; a "Melodikrysset ar 37: . Sveriges Radio "rn 109 12: STOCKHOLM N sänds lördagen den 5/9 -70 i P3 Duär välmed? : " Svenska aödR korset bar nåra iv Hjälp osa a Nklat i Röda korset Geijer. 1 smaken, Giro 900 800 KL. (vr epr isen). . ver Vg spelas. i programme Lösningen skall. S :10.00 och 21. 00- samma dag Programledare ' Bengt” " Hastlum kommer att ställa. ett antal frå- ä gör och svaren: (nyckelorden) lig- ger fördolda Idde. skivor som das in un - och vara Sveriges Radio till. handa senast onsdag i nästa vec. ka. - mom | Första pris belönas med en transistorradio med snabbinställ- ningar för P1, P2 och P3 och dessutom utdelas | 10 presentkort på LP-skivor, > ek : fattiga människor för "deras varor Det nästan självlyste I f mörkret, det hade solens färg. Vetet var den yp- persta frukt jorden gav, Många höll det för syndigt att äta sig mätt. av vetebröd, Bönderna satt där och kas- tade, 'tysta och högtidliga som om de hållit andakt. +" - Nu förstod Björn också, varför slätt bon såg ned på Utbygden 1 söder, hang hemtrakt. På dess veka :' jord ville vetet Inte växa. Ingen säd där- - hemma 1' vävarbygden blev så tung och fultmatad som här 'på den styva "leran, Framstänket' smattrade ' inte så hårt s&om här, det hade en veka- : re klang. Ofta dög det inte till bränn- vin, Det hade inte styrka nog, utan , man fick tära det som bröd eller gröt, . : Men det var Inte bara Många . hade också bränna och brygga. Dessutom tröskning. redan börjat var och Jen mager smålänning, det hade varit gott är, trots att Då- vid trott motsatsen. Detta hade ock- så Olof och Björn nytta av. Köpen- skapen var god. De sålde vallmar och lärft och blaggarn 'och . bolstervar och hårtäcken och mycket; annat. Lasset blev allt lättare att dra mel- lan byarna för den lilla, gula hästen. Men pängaskrinet blev tyngre och tyngre, Olof vågade till slut inte vi- ka från ' det. Om nätterna hade han skrinet till huvudgärd, Här fanns re- sultatet av mycket arbete och myc- ken möda," ; Hur ' mänga ' vävslag' I veckor och månader fanns inte ma- gasinerade här I form av gott mynt, Änkan och Edela hade hjälpt till, li- kaså en fattig vallmarsväverska från Kind, Måns 1 Villstad I Västbo hade en näve pengar 1 skrinet. Han var en ypperlig horneskedsmakare, Atskilliga -. daler hade kommit av olika metallarbetep från Gnosjö och Anderstorp. Många ända nere 1 Höks härad man mitt. inne i. slakt ade mycket blod flöt. "Det: var "mycket att utratta. Bör. derna arbetade: hårt, ät stark: :måt och söp mycket.- Alla var betätna. ty nå 1 södra Ialland” hade bidragit till skrinets ' «Innehåll; Pengarna ” Olofs egnå, mén kom de bort, ” nästa gång. Ju tyngre pängaskrinet” blev, desto lättare sov Olof om nätterna, . behövdes bara att en säng knarrade, för att han skulle. .epritta till" och vakna. Björn däremot sov som" en stock, Men först brukade han ligga och se på när kvinnorna. fäste elden, Det var något besynnerligt med denna dagens sista gärning, tyckte han, Då slog eldskenet upp 1 ansiktet ' på kvinnan, Man såg vartenda anlets- drag och varenda linje, Hon stod lik- som blottad. Det var som att titta 1 en öppen bok. , + Var kväll låg han 1 ett annat hus, och , en, annan husmor . fäste elden, Och fars ord om ängergifte blev allt tydligare för" honom, Så mycket ån- Bergifte det måtte finnas överallt, Så många hårda' ansikten det fanns och så många. sorgmodiga och besvikna. : En "gång skulle han sitta 1 eget hus och ha en egen kvinna som fäs- te elden.' Då ville han se ett vänligt ansikte 1 eldskenet, innan det blev mörkt 1 stugan, Hur skulle en an- nars kunna sova Bott. Far var en vis man, I ca Det hände så mycket både ute på vägen och 1 byarna, Var: dag hade sitt äventyr. ' En gång, stötte de på ett stort tat« tarfölje med många hästskjutsar, Tattarna hade kört av vägen . -och gjort upp eld, Några mörka karlar skulle- han inte.kunna betala "dosa + stassade kring. elden,.De.höll. på att Det förtenna kopparkärt, , När nu Olof och Björn skulle för- bi, stod en tattare med ens på vä- gen och hejdade dem. a sirnna io "— Ge mej litte; brännevin, " gott folk! Knäna sviktade på honom. Han var Inte nykter. »— Vi har inget brännevin, så ölot, Gack ur vägen! Karlen' stod kvar. De slapp inte fram. fa — Förut hade dä räckt mä en bra klunk, nu begär ja ena a Jumfru brän- nevin,. ' ; ent — Du får. varken en -klunk eller ena jumfru, svarte Olof kärvt, Sam- tidigt kastade han en snabb blick åt sidan på karlarna som sysslade . vid elden. — Förut hade "dä räckt. mä ena jumfru, nu begär ja två, så karlen allt bistrare,. , « stege — Du har teräcklit mä. fumfrur förut, .mente Olof med en. åtbörd mot vagnarna. Där drällde : det" av tattarkvinnfolk, =>. vav or Då greps karlen med ens av ra- serl, gjorde ett hopp gom en spelan- de orrtupp och glet upp pälsen. Där satt kolven vid höften, srt = Burobäng, varek han, nu ska ja märka dej - , har du. mä våra kvenntolk, å örat” "Olof tog — efter blypiskan, Björn såg slg om efter nå- got tillhygge. Karlarna : kring elden rätade sig. En av dem kom upp till vägen, en lång, smärt yngling. Han sa några skarpa ord till sin: galne kamrat, kniven3 Björn och han började” "stirra på varann, '. Bägge . började skratta samma gång, Det var ju, Vilgot," '— Å jösses, sa Vilgot och sträckte fram. handen,' ä dä du,' Björn? .Du har växt 'sen sist. :. — Du: mä, skrattade Bjö Minns du hur: vi söp å dansa på siltkusten en gång I vår ungdom? . — Nog: minns ja, tyckte Vilgot. som dä lukta där, Men nu luktar dä inté mer, Res inte te' Bohuslän! Där ä så eländit sen silla försvann, så du kan inte trott, : Karlen som ville slåss hade” med ens blivit som en omvänd hand,:;.. .— Ä I känringar?.- Hade ja: bara vetat . dä... Han. grinade välvilligt och steg ned från. vägen, — Dä ä Kacknl-Jan, dä ä Höns- Jan,.sa Vilgot, , Dä ä: en beskedlig karl,; men han tycker allt) dä ä så faslit rolit å skrämma folk. Du såg va han kan, : » ac De stod där en stund och pratade. Vilgot :berättade att de tänkte byg ga. en tattarstad nånstans här. I trakten, gärna uppe på Kullen, där det ; var "ett sunt och vackert - läge. Än 'var platsen inte bestämd, sa han och. såg lurig ut. vv —"'VI träffas nog fler gånger, - sa Vilgot när de, skildes, Ja ä av vand- rarfolket, & du ä knalle - vägen ä vår, , - De skildes t all vänskaplighet, ty de tyckte om varann. Men Olof grl- = La. Hl to. tjuront. (Ta: Inte -. till 3 mit av sig. 'Tattarna ' köpte något "Itala om den där tattarstaden. + Den | hade börjat anläggas flerfaldiga gån- ger om på olika håll men alltid kom- förfallet... ställe: 1..,.en tättbefolkad trakt. Sedan började” de tala vitt och brett om att de tänkte anlägga en tattarstad här. Då blev :bönderna förskräckta och fick brått att skjuta ihop pengar för att köpa ut tattarna, Och det blev aldrig billigt. Burobäng var: ett skällsord, det betydde bond- drummel, - KONEDE »'Tattarna "skrämde sig "altid fram, sa far. Därför var det viktigt att aldrig visa sig rädd. De hade varken lag eller religion. Barnen döpte de inte, och de behövde inte: präst var- ken när de giftes eller begravdes, Ef- ter vad folk sa så bestod vigseln i att de sprang tre, gånger runt: en Jordfast sten, Och "aldrig för "att. tater” "hade resepass, fast de jämt låg ute på vä- garna; Om en vanlig mänska gav sig ut på resa utan pass, så råkade en-$flla ut för länsman, Men tattar- na for passlösa hur som helst. .De hade tattarpass, sa far med ett skratt, och tattarpasset var så föga anstän- digt att de bara visade det när de kände sig riktigt säkra, Hur det var beskaffat med taltar- passet fick Björn se vid en » annan resa. no oc so Om lusse var de hemma Igen. Pen- gaskrinet var tungt, Nu skulle dess innehåll småningom vidare till: Kind rad och där sätta många händer I ar- bete. Men en del skulle stanna här på Backa som välförtjänst vinst, ; På kvällen, när Björn somnat, satt. Ölof och Johanna vid spisen - och . språkade med: låga röster. Johanna - hörde sig för om Björn, ' Hur hade han skött sig, pojken? : — Jovars. Men kvennfolka ä tyk- na på'n. | .— Ja, dä kan ja tänka mej, sa Jo- hanna förargat. Men på samma gång var det en spinnande belåtenhet 1 hennes röst. Björn sov inte. Han låg och låte sassov och hörde varteviga ord. — Men ja talte ven, ja! sa far myndigt. Affärer ä ett &å friing ä ett aent, sa ja. Blanda inte ihop dä! Du ä för unger än, sa jå. '— Dä vore farlit å släppa ut ho- nom ensammer mä handel, sa mor. En sån fåle. = Dä ä Inte ett sket bättre hem- ma, mente Olof. Överallt ä dä kvenn- folk, ; Bförn låg halvt I sömn och tänkte på resan, Han hade sett töser kom- pani- och plutonvis. De skulle inte få rum 1 verken två eller tre kyr- kor, Väna flickor och fula flickor, flickor med runda ansikten och from blick och flickor med skinn på > näsan. Men far hade 'sagt rent ut att allt gifte var Ångergifto mer 'eller mindre, . nada närt. de. for-vidare och. börfade och. Marli och Gnosjö och Höks hä-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.