LAHOLMS TIDNING = pd : Vallviks” ”sinfitfabrik, utanför | Söderhamn, som ägs av” Norr- lands Skogsägares' Cellulosabo- lag;--där” Gunnar ' Hedlund är verkställande direktör, har kom. mit” i" skottgluggen på sistone, Vissa "tidningar har gjort gäl lande, .att det skulle föreligga olika. uppfattningar om hur re- ningsfrågan skall'lösas mellan NCB och Statens' naturvårds-| - . verk, Eftersom det är valrörel- se har en del socialdemokratis- ka tidningar” .angripit Gunnar Hedlund och bl a påstått att ”Hedlund : stoppas 1: Vallvik” och att'han ”är en av de värs- ta., nedskräparna och miljöför störarna som finns i landet”. Det här gör man. förmodligen för” att komma åt Gunnar : Hed. und som: partiledare, Nu är det! , emellertid klarlagt, att det inte råder några meningsmotsättriin- gar mellan "NCB "och Natur- , ledamot av Naturvårds- verkets "styrelse, som framhål- |: J6r., detta för: Skånska: Dagbla- st det, Nyligen har 'man haft ”frå- gani uppe; varvid 'Naturvårds- ver "chef, ”generaldirektö Paulsson, - med utgången av: 1974 eller att : reningsanordningar, "vidtagits. > i ätt Gunnar”: Hedlund framhållit a redogjorde - lände: från en ”del. håll, "än det skulle "råda några .motsättning- ar mellan NCB och" Naturvårds- verket. Verket - vill, samband: med att det nya pap- persbruket” godkänns” "också skall "fastställas att utsläppet” från sulfitfabriken'' skall ha. .upphört : Frågan. gäller. alltså, om. man från en myndighet kan förknip- på :en tillständsgivning. med ett sådant här .villko > Vattendom- stolen menar. tydligen, att. man och : Naturvärds- yerket att man ka . göra så. Det "hela? för. sig, alltså om” ”att de här båda instanserna. "tolkar be- dT sämmanhanget. kan päpekas, sit och sön, - Tale "PBeskåden att. det. Ilan et "Prakt "| präktig .; som igh ter "nte" ve Matt. '&- ”"liljorna, 2484." äger Jesus i: texten, som Jesu Bergspredi- kan--.och -handlar-' omt-liljorna på marken. och fåglarna under him mélen: vi Nu, är' dessa Jesu ord inte kun- skap: 'om- botanik: utan ”.om män- niskohjärtat!' Jesus menar att vi: skall ge akt vå hur vacker . en utslagen / Hilja är. i all sin” prakt ”icke: ens : Salomo .:i all sin : härlighet: var så! klädd som: en av dessa”. > Kung” Salomo,” Davids Vär konung "I i Jerusalem : i ag år; "som fadern, och hän var skande man. Haris kläd: > enligt... be- vv Salomo. iycklig öch mäktig. "bår. icke "en . klädnad. så "Jiljans- förtjusande lighet” av. Gud? genom mot: nattens: dagg” huru | de reg: på; I "och; sinhen. Nej, i Par I Gud, -Ock” ändå” har vi hans eget olustig pressdebatt, |." som inte återgett saklä varit "en M sakfrågan "föreligger" inte mellan Naturvårdsverket". och I'r" NCB, Detta ' är - inte bara "min . meni g, "utan också hr. Pauls: mv päppesbrukt för "journalpapper. - och. att: den befintliga sulfit- så stora”; "pengar på att” bygga en reningsanläggning . vid. fabri- |. ansökan . "stolen; kom gen” där « fäbrikationen upp lagts till..sulfatf nan. den sandra: bruk! oc överklagad. Anleänihgen är, i te. som "man fö r "straffskatt på byggande äv” "sådana : chär A»Aokaler, : Att företagarna inte. kan: byg- j - ga 600: kvadratmeter, . ställdas: fritidsaktivitet. ill | Sägeräd. : 4 | Äger Jesus, på.Gu n lit, 2 på hans godhet” "och låta. ho: :dighet., Vi skall 'se upptill Gud, "vad, IN vm Ett, an ur "vilket det växer fram [är att dytta: sin själ f' bön till Gud ,och. söka hans gemenskap i nattvarden. Det är' att: följa sitt samvete. och '!att altid försöka göra det rätta" och vända sig bort" från det som. är ont och orätt. ” Jesus säger i texten: ”Sen' på fåglarna' under "himmelen, De så icke, ej heller skörda de och lik- väl föder eder himmelske. Fader dem”. Ej mindre än 'sex gånger återkommer” ordet bekymrmer 1 texten. Menar Jesus med detta att man inte skall. Ha" omsorg om morgondagen? Nej Jesus vill att vi inte skall gå och oroa oss utan räkna med Gud och Hans) hjälp. Fåglarna ” är inga lättingar. De arbetar "från "morgon: till" kväll. Detsamma skall 'vi göra och lik- som lärkan ' lyfter sig på: lediga vingar upp i skyn skall vår själ lyfta sig till. Gud i trosvissa bör ner och" vi "skall icke oroa oss i onödan utan i allt lita på honom. ” Nej i allt 'skall vi lita "på Her- ren. . Han? vill: hjälpa ' oss. - Men ofta> går vi så "upp. I våra pbe- kymmer att. vi. glömmer" bort ra: bekymmer tänk "Gårdagen ” är jälper Horren”. intet nån. gav Tså "allting hån Den börda ' du bar tog han av .80-pr Holländsk valrörelse: i.en allmän sandardförbättring CJoröokepnen har I på senare ja tid åter kommit i blickpunk- ten. Från skilda utgångspunkter frågar man sig om 1967 års jord- brukspolitiska beslut: var så wväl- grundat som man från socialdemo- kratiskt håll vill göra gällande. Den V' självförsörj år aktualiserar den 7” vården, som i dag har hög prioritet, Kommer hårt i kläm med den igen- läggningspolitik . beträffande 'åker.i/ som ”jordbruksbeslutet ' innebär. Sveriges enrollerande i ett mark- hadsblock; Nordek, EEC eller lik- nande: ger, också anledning till: en annan syn på jordbr frågeställningar inte bara' från: försörjnings- och 3: beredskapssynpunkt. Även natur- i? . En av svagheterna i socialdemo- kraternas jordbrukspolitik är 'att man: aldrig har' velat se helheten och : problemsammanhangeni." Man har -blundat för sidoeffekter "och aldrig erkänt jordbrukets betydel- se utanför dess: egentliga uppgift som livsmedelsproducerande ) näring. Framförallt i norra Sverige” är det mycket påtagligt hur man arbetar med vattentäta skott mellan depar- tement som har att hantera nära- liggande och integrerade, frågeställ- ningar, . Ett "typexempel härpå är jordbruks- och inrikesdepartemen-. ten, som 'har' att : behandla å ena” sidan jordbruksrationaliseringen och å'andra sidan arbetsmarknadsé politiken, Å ena sidan söker" man med ljus och lykta efter varje 'ar- betstillfälfe för att därmed. minska arbetslösheten, " å andra sidan dri- ver .man' en rationaliseringspolitik inom jordbruket som för varje dag gör "fler och "fler människor utan försörjningsmöjligheter: och ställer dem :i de arbetssökandes kö. Detta i ett Jä ge .. då . jordbruksproduk- |? starkt vikande i derna landsända,- Deri.nuvarande inrikes- i n Erik Holmqvist har san- Card AA TN duxxumSrE Sat): å > TAR NN FR or Nm [hamn 20 [9] LES <m Oj. i HN MARTIN: ÄNDSKYMMERHA LE ANALJU ALTG £lUS i Oo | > DTAN Clulfpl ie R. Ö- NO AYIrO HEB TA NR MNA SON USAME EN SEEN Sa sS<ENsAnN Sö SSE AR <SlTAÄSLNYDGAN E RI: ol: INAAA Xx > 2 Pppnade ri rmed, 10; 'krönor. Lycka" ti Flammabygget, . ätta” lösningen H | alaa OjTg CINTE VAR DET SÅKÅR NG, strån. MET VENEDIG! NNE fare] ng TT er re | och: rat nerligen anledning att fundera över hur” billigt det är: att med skatte- betälarnas". pengar sopa igen:spå- jordbrukspol il, - liga. gånger: kritiserat. -regérin- gens; politik - är- det: gäller” låne- Vi betraktar : denr sådana de ”tilläm- pats,. såsom : varande” alltför” ambi- i'tror'inte det i alla "lägen tigt att'göra stort större Den högsta, effektiviteten "ligger. sanno- Riksdagsman Axel ”Kristians- Son, Harplinge;' andra namn på centerns: '' riksdagsvalsedlar .. I Halland, tar i denna artikel upp de jordbrukspolitiska proble- men "och belyser centerpartiets' linje. Axel Kristiansson har till-' hört riksdagens första kammare .sedan 1964 och landstinget sedan 1951. Han är ordf, i kommunal- fullmäktige i Harplinge sedan 1956 och är andre vice ordföran- de i RLF:s centralstyrelese, fått gehör, Denna politik är | - x ;Idet.i -förvissning, om at den poli-1" I Fr centerns sida har. vi åtskit- syhslös mot' människor: den berör, Den är därtill förödande till sina verkningar i varje fall i de redan hårt drabbade" avfolkningsbygder- nai vårt land; . Nu är ju jordbrukspolitiken in- te bara fråga om att tillgodose”den jordbrukande befolkningens intres- sen. Det finns en köparsida' också. Alldeles riktigt! Det är svenska fol- kets 'matpengar det gäller, —i vär« i viss utsträckning.” Denna med” "anledning: av .dét hastigt på: koräna ' prisstoppet' på . livsmedel; Från "centerns 'sida är ,vi fullt'med-| veina ;härom. och: när rvi. engage- rar. oss. i. jordbrukspolitiken. gör. vi en" upp= . gentemot konsu? om är vi! överty- gade ' om; att” en: långsiktigt posi- tiv jordbrukspolitik-- på: sikt" ger: de billigaste livsmedeln. : Varje .: vara måste ju ändå slutligen betalas med. der det Högsta koantal som én jord- i brukare; kan "administrera, Vad vi alldeles särskilt reagerat mot är att mani. detta : avseende har i'stort sett samma mått, "mallar och "beräk- ningsgrunder ;-:i - södra - Sveriges slättbygder,. i skogs- "och mellan- bygderna och i de tidigare ”om- nämnda "norrlandslänen, Vi -har be- gärt att man" åtminstone under en övergångsperiod "skulle ”' nyansera bestämmelserna : för "att" därigenom göra förhålländena : mera 'drägliga, i varje fall för den generation som ändå' inte kan flytta. :Men' inte hel- sérligen ' gör... inte : jordbruket” någ: ra snabba igenläggningar" av” typ Junex ; eller i Yfa, som :fö brandkårsutryckningar ringens" sida... Det. ä relativt diskret, men den är så "myc- ket allvarligare eftersom inga .por- tar ånyo står: att öppna om vi, vi är mycket: sannolikt, - skull göra 'det framöver. "Redan nu en mycket 'oroande utveckling" be- träffande: mjölkproduktionen.' Pro- duktiorien "har ' sjunkit "starkt" och är'nu'nere vid dén "gräns där ”få- ra' för ”färskvarutillförseln' är myc= ler på. den punkten här vi hittills ber egna I bygdens framtid ä facit. JA, MAN BUR S, TERA) SÄ KAD PÅ be! och Studieförbundet: Vuxenskolan, : Kuisboken "Det gäller, Din bygd” är. skriven av. agronom, Hans” Lin- dén vid Lantbrukshögskolan, me- stoff för. aktiva: cirklar; : "De! största bristerna i i "den jordbrukspolitiska' debatten äratt förlega-. "de och statiska teorier lagts till grund för den svenska jordbrukspo=" .litiken, Man hår förbisett de Jokaliserings-, "miljövårdsbetonade krav, som måste ställas på det svenska lantbru- ket, Ungefär så heter det i presen tationen av en ny studiekurs, "Det gäller din bygd”, som väntas bli högaktuell som studiecirkelämne un-: "der den kommande vintern, En kursbok har utgivits av LTs förlag —, ; LIK, och som initiativtagare | till. studiekampanjen : : iska: ” föreningsrörelse, mer adurenttjänst CUF, Huskällningssällskapens förb und, Lantbrukets : : arbetsmarknads-'” och står lantbrukets centiga såvida inte. igenläggning - med alla dess konsekvenser . sida är i: dessa” "dagar högaktirell i 4 ket nära, 1967 års ”mjölkpolitik" har helt brutit samman. I stället konsumentpriserna leder den i sig själv till höjda sådana,” enär 'en sjunkande : mjölkproduktion :- skall ära en hel del fasta kostnader, , Naturligtvis kan man säga att de gt, men vi bör då inte glömma, dels att vi. har: en hög kostnads-: 3 har "en lönenivå som ligger högre . i något annat land. i Europa: Vi r också göra klart för oss att de svenska jordbrukspriserna i hu= vudsak är inriktade på EEC:s pris- nivå, : det . marknadsblock: som vi med sannolikhet på ett eller annat ' sätt kommer .att. förenas. med. .Med hänsynstagande till. där ' utgående subventioner och med korrigering för vårt höga kostnads- och löne- läge ligger de svenska priserna gan- nolikt avsevärt under i EEC. gäl- slande priser; : Vad. som « är : väsentligt att: slå fast; är att alternativet" eller -den sannolika framtidssituationen '' är, inte! att köpa". livsmedel till vad man , kallar världsmarknadspriser, utan att köpa. livsmedel" till 'den prisnivå som gäller i den: större - knad: vil satt i mark er ingå. i, Hela ' den; orimliga ' debatz - ten & om Jordbrukets gränsskydd som en pålaga. för konsumenterna : kan: därmed avskrivas. Samtidigt fäller ed, den” 80-pro-" rjningsgraden, jord' ett ' självändarnål i svensk politik. den: aktuella debatten om den "senare . tidens ” prisstegringar 1. vårt land har. öckså' jordbrukspo= + litiken och: dess verkningar kommit: stora "boven i Velsslegrlägsdra | torde' därvid-vara-klarlagt.-—.- - Vad som däremot inte tycks .vara klart: är .de, .gruhder; efter vilka de senaste jordbruksavtalen gjorts upp och: vad den” senaste: prishöjningen vär avsedd att täcka; Inte-minst har : det pris. den kostar? att: produce, und: :|gjorts sedan 1967 - års” nn politik. fastlagts bygger ; i: princip på: oförändrade realpriser 'på.jord- . bruksprödukterna, Det nu 1ö ände .- :[ Karna: fått: för att, kila med å den allmänna '- levnadsstandardförbätt ringen”. Finansministern”. borde; ju veta. och rimligen. också . säga, att dessa - pengar "inte. ger' jordbruket någon. som ' helst -standardför! ring, "utan är på kronan”. utmi tta för” att täcka jordbrukets av Änfla” tionen : änledda? kostnadsöknin- gar. Vid. en stabil: :pris-' och; kost= nadsnivå i detta land hade avtals-= . enligt ingen som helst prishöjning på jordbruksprodukterna skett den 1 juli och jordbrukarnas ekonomis- ka situation hade ändå "varit den= samma, "sannolikt" från "andra /ut- ttjänst Mr re fi jötrågor. Kursboken belyser dc he: la Jandet "omfattande 'problemställs medan arbetsboken kas- dan agronom: Stig Hansson, RLF, gjort. én arbetsbok , med . samma namn. ”Det gäller Din bygd” wut- gör underlag fören studiekampanj under hösten och vintern 1970—71, .och man väntar, sig att den främst på: "landsbygden. skall vinna . stor tillslutning.' 7 : Boken berör, den "utveckling, s som de svenska bygderna genomgått un- der de senaste generationerna. Än- nu år: 1900 bodde två tredjedelar av svenska folket på landsbygden, medan där nu bara' bor 21 procent. Boken behandlar utförligt glesbyg- :dernas problem men berör också den motsatta sidan, 'befolknings- "koncentrationen, I de tre första ka= "pitlen redovisas bakgrund' och pro- "blemställningar inför de nu rå- "dande förhållandena. ; - > ; I bokens följande kapitel be- handlas glesbygdernas problem. med från de areall häringarna, jord-" och skogsbruk. .Likaså belyses möjligheterna - till industrialisering samt den roll, som lantbrukets föreningsrörelse spelar I utvecklingen, "> « | 'I fortsättningen behandlas: Ioka- liseringspolitiken, - arbetsmarknads- - och utbildningsfrågor, glesbygder- ineg service samt fritids-' och mil- tar in frågor och studieuppgifter kring den egna "bygden, : i ?Det gäller Din bygd” är en kurs, som siktar, vida högre än. enbart till studiecirkelmedlemmarnas nöje och att grundligt; sätta sig in'i den egna bygdens .problem,: och kur- sen utmynnar I uppgiften att åstad komma ett program för den egna bygden. Det kan gälla skapandet av nya arbetstillfällen inom hant- verk och industri, bättre fritidsak- tiviteter, ökad, satsning : på. turist- näringen, "stödåtgärder åt olika sam« hällsfunktioner 'o 's :v. Programmet kan . sedan , publiceras, överlämnas till olika myndigheter, inpassas I länsplaneringen eller. på annat sätt nyttiggöras, : Det är nyttiga, samhällsviktiga men säkert också nöjsamma stu- dieuppgifter, som erbjudes i- ”Det gäller Din bygd”.- Läroboken'! är pedagogiskt utformad 'och . rikt: il- lustrerad. Arbetsboken. bjuder” ett otal frågeställningar inom ett 'be- gränsat utrymme. '' Studieförbund ja övriga berörda organisationer era 'studie- cirklarna.' Ämnet är angeläget, -— Det gäller Din Bygdl ” ; trevnad, Man ' erbjudes 'möiligheter |: punkter: sett..bättre, Jag; Aror ' det, är väldigt väsentligt" att bringa klarhet på den punkten. Jag tror det vore' mer fruktbart att analy- sera den förda ekonomiska politiken och "den "därav "föranledda ) infla- tionens ' verkningar "på 'jordbruks- priserna" än 'att.: analysera, jords bruksprisernas betydelse för" "Jev- nadskostnaderna, >-, - från början. varit kritiska mot 'so- nas jordbruk fitik Vi hade 'redan vid riksdagsbehand- lingen reservationer och ändring: förslag på flera väsentliga ”punktél en Framförallt” gällde detta soc dem förslag : och "sedermera riksdagens beslut om att starkt skära ner'den svenska, . < ;-jordbruksproduktionen med åtföljande större. beroende" av utländsk import, "rasering' av” nar tur= och kulturvärden etc, Vad som hänt under åren som gått har yt- terligare stärkt oss i vår -uppfatt= ning att vi haft rätt, Framtidsper=' spektivet synes också, tala härför. Vi har senast i år förnyat kraven på en omprövning av 1967 års be-- slut i vissa, avseenden. . Vi har. där! vid vidgat '; debatten, ' Vi” gör det; mot bakgrunden av jordbrukets to=i tala betydelse i det svenska äani- hället, Att bortse från detta: komal. NM vi
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.