- EAHOLMS TIDNING "emot, men :om;: 10; Bengt Bedrup — före ” r med . TV”.starten ..1963 behäftad med en nog.så generöst tillta- gen |trivselvikt "men sedan dess entusiastisk propagandör. för. vet. tig motion — har någonting att säga: . . N 7 — Jag tar med förtjusning var. je tillfälle i akt att propagera för em sund och vettigt upplagd motion, och fu när hösten har smugit sig in och en lång vinter väntar, då blir det genast lite kärvare ' att . vidmakthålla eller sätta igång den välbehövliga mo: tion, . som är 'så väsentlig för välbefinnandet. cv i — Jag vänder mig alltså till dej, käre läsare, méd'maningen: börja : svettas i morgon. Det är skönt att svettas: ut under ett vettigt upplagt motionsprogram. Första ' dagarna kanske... det-.-tar "dagar, .när. du varit igång 'en vecka: (!);' ska du känna, att. du .mår : toppen. Och du kan motionera på- många " sätt. ' Här' har du mitt program. — Helst bör du ha en tränings- overall och ; ett par. ordentliga gymnastikskor, med en sula, som är räfflad eller, konstruerad på så sätt att du, inte behöver åka skridskor, , när .du är »..ute.. och springer på vått. underlag. För ut ska du, — när vädret så till- ; låter. Detta Varvar du med 'en tur på motionscykel, Har du. ing- en så skaffa dig en, Du behöver Inte använda en ergometer, som jag råkar ha. Det är en testap- parat och lite. onödigt dyr och exklusiv" för motionscykling. Välj en stabil, modell av' välkänt fab- rikat, undvik -äe" allra billigaste, det är en 'dålig investering. En sladdrig eller rank cykel förtar genast lusten till motion, — Motionscykeln är det bästa inneredskap som finns för. allsi- dig träning — den ger alla mus- kelgrupper som behöver 'en: re- Jäl duvning och -är speciellt bra för hjärta och" ryggmuskulatur -—; dåliga ryggar har vi väl lite var. . oc Länet at ge — Jag börjar "meg uppvärm- ning med lite gymnastik före el- 'Tisdagen den 22 september 1970, .. |ger- av,. tycker, att. det är: för mycket avslappat med :'lätt be- lastning, ' så ” att : muskulaturen känns behagligt varm innan: det är dags att öka motståndet. Det behöver 'inte' bli monotont "på den stillastående cykeln om man genom , olika inställningar . varie- rar motståndet så att det ibland motsvarar slätåkning, ibland blir branta ”uppförsbackar” som Krä- ver hårdare tag — därefter. är det skönt. att slappna av i en ”utförsbacke”. Ett litet tips: Låt radio stå bredvid, det går lätta- re med. musik, som gärna 'får skvala i takt med svetten! =" — För -att ytterligare: få lite nerv i- träningen har: jag 'prin- cipen att alltid tävla med mig själv — att ständigt söka" för- bättra "min egen ' standard, "Detta gäller "liksom i" vrigt vad jag säga givetvis ock: när man är ute och" Spririgée åker skidor.- Motionscykeln är utrustad med väg- "och hastig- hetsmätåre, så det finns många olika sätt att tävla med sig själv på ooo . — Så unäviker jag också att köra träningspasset i ett och samma, tempo, därför att hjärtträ- ningen, som är. ytterst viktig, bir effektivare om man' gör så kaltad. tempoträning med inlagda härdare” ryck, "avsaktning, medi- umtempo a s v. Jag tycker att ett lämpligt träningspass ska va- ra. i '20—30 minuter. Meny; blan- dat med förslagsvis 3 "minuters hårdare arbete, en minuts lätt körning 'nästån . som på frihjul med vanlig - cykel, hårdare arbe- te igen o $ v. ce — Men en liten varning. Om du sätter igång i morgon, sam- manbitet besluten att. starta den personliga ”renoveringen”, är det lätt att gå för överambitiöst till- väga —: att. starta alltför opti- mistiskt och" 1' för hårt tempo kan bli alldeles ' för ansträngande och "effekten blir . motsatt den avsedda, Man blir avskräckt;, läg- jobbigt och skyller på' att man inte har tid. (Det finns många "Itill Båstad, : eller]: : Tidens lösen är ju tvärveten- skap ochi det nya gymnasiet har alltså det gamla skolämpet" ”na- turkunskap” lämnat folkskolesta- diet och i stället blivit ett gymna- sieämne, ungefär motsvarande de amerikanska colleges ämne” earth science”, vilket betyder veten- skap om jorden både som himla- kröpp "och som” geografisk enhet. I den mycket använda läroboken av Brynolf, Holmberg, Johnsson och Sandhall för den första gym- nasieårskursen hitade jag på si- dan 40 en stimulerande karta, där de" -gamia flygsandsfälten enligt en karta av Ant. And:n: Brand- berg från år 1819 längs hallands- kusten 'inritats från” Falkenberg : Då jag själv sedan minst fyrtio år tillbaka sommartid vistats just vid Stensåns mynning, "föreslog jag mina elever — en grupp gym- nasister: från Hallstahammar '— att vi skulle. göra en.tre dagars exkursion till just Stensån för att där studera" deltabildning,' abra- sion, strömningsripples och strand- linjer. Och, naturligtvis hur man genom ' . ekogsplantering :" lyckats binda . de gamla frlygsandsfälten från 1800-talet. MN När vi den "8 ' maj vandrade i Stensåns ; dalgång från. 'vägbrön ried mot hotell och restaurang Ri- viera och flodens mynningsdelta, gjorde jag ett par km från flod- mynningen i havet på bäda "sidor om åkanten den märkliga 'upp- täckten;' att ungefär två meter över flodens dåvarande ' vattenni- vå hängde är här och än där i träd- och buskvegetationen i gren- klykörna små torra knippen av vanlig blåstång, Fucus vesiculo- sus. De vittnade alltså om att'se- dan föregående sommar mäste nå- gon gång havet helt ha sköljt in med sitt saltvatten över hela flod: mynningsarmen, ' och blåstången, som flöt överst i det insköljande havsvattnet,. fastnade. ' härvid ;'i buskvegetationens grenverk -"— och markerade "sedan hur högt saltvattnet stigit: under den os$ed- vanliga höjningen av. havsvatten- nivå. Då” samtliga | tångknippen fastnat "på . ungefär: samma "nivå på; buskarna,. var det tydligen bara frågan om ett enda högvat- tenstånd längs kusten. Att jag ge- 3 anledningar att ursäkta sig med). Nej, börja så. sakteliga och öka efter hand. Då blir det roligt. ; — Och du — vitsen." med all form av träning och motion är regelbundenheten.: Gör 'du det till en vana .att, träna, så över- vinner du snabbt ett eventuellt motstånd och en: eventuell olust 1 början. En motionscykel står ju- ”tandborstnära”. inom": räck- håll. 3—4" träningspass: i veckan ger tillräckligt god effekt. Tes- tar du dej då genom, Korpens förmedling eller liknande med jämna mellanrum, så märker du till din glädje att den :fysiolo- giska åldern rasar nedåt betyd- ligt fortare än väntat, Komplet- tera under mellantiden, när du får tid, med 5 minuters gymna: stik. Använd de rörelser som du tycker : känns +» riktiga, - Tänk då exempelvis" på. armhävningar och tänjningar, som frestar på fram- för allt :bukmuskulaturen.r. 7: + Ja, det var. väl allt. Lät mig inte" hindra dej-:att sätta Igång.. Vi kanske ses i vardags- rummet någon gång I vinter .— någon 'söndag ...- Hej dåt =>. ; ”Intervjuare: Göran Marteus. Hitorina-havet tillbaka vid höststorm. nast upptäckte naturfenomenets spår, berodde på att i år lövver- ket: just" den åttonde maj: längs äns dalgäng var i färd med att spricka upp, varvid, alltså ännu inte de torkade tångruskorna hun- nit döljas av. vegetationens, an- nars täta lövverk. >. fär Il Vid hemkomsten skrev jag ge nast till Statens Meteorologiska och Hydrologiska institut för att få besked om när vi sedan före: gående sommar haft ett sä enormt högt, saltvattensstånd längs hal: landskusten, Då jag då 'misstänk- te, att |saltvattensnivåhöjningen inträffat just i samband "med Stensäns - maximala värvattenflö- de, som borde ha inträffat någon aprildag,' granskade "anstalten 'en- dast: flodens 'vårvattenflöde och den maximala havsvattennivåhöj- ningen :i april ess ar 3 "Den 26 juni mottog jag anstat tens "intressänta svar: "97. Stens: ån '— Vattenslånd + havet, La holmsbukten: "Med ' anledning . av Edert brev den 13 maj 1970 'an- gående högt vattenstånd nyligen i Stensån i närheten av dess myn: ning i Laholmsbukten får: vi med- dela: följande. «ssu oe. rn : M Institutet ” har. ej tillgång" till några . våttenståndsobservationer vare sig i Stensån eller i Laholms- bukten, men”. genom jämförelser med” några: närbelägna. stationer har "vi försökt göra en uppskatt- ning "av flödestoppens storlek :i Stensån vid "årets 'vårflod' samt förhållandena ”1' Laholmsbukten under "motsvarande "tid. Genom jämförelser” med ”"peglarna'. 96— 1635 "Klippan 2 i Bäljaneå strax före inflödet I Rönneån, 100—1575 Simlängen "i Fylleån och” 100— 1207 ”Gårdsilt i' Fylleåns biflöde Esmaän har vi beräknat, att vär- flodstoppen 'i' Stensån "på "någon dag när bör -ha inträffat den 24 april." Vattenföringen ”uppskattas till:ca 50 m?/s vid Stensåns myn- ning; d v:s ungefär vad som upp- skattas" söm ' högsta högvattenför ringen 'under en” normal 50-årspe- riod. "Den 24' april "rapporteras från den meteorologiska. stationen vid Kullen” vindstyrkan. 14 m/s och SV. vind samt från Halmstad 8 ' m/s och VSV"'vind. Även den il ade, såväl: Kullen "som a 10 m/s. och SSV ! Havsvattenståndet' vid . västkus- ten var för"den aktuella tiden högst just "den 24 aprit'm n det var. i ej. anmärkningsvärt": högt. Mareograferna vid: Ringhals strax norr "om" Varberg samt ' Smögen visar att vattenståndet vid dessa platser var ca 50 cm högre än normalt. Genom inverkan av den sydvästliga.. vinden i. Laholms- bukten bör "dock" havsvattenstå det vid:Stensåns mynning ha 'vå- rit ytterligare . högre, -ehuru ett belopp är' svårt att ange. ' Till jämförelse ' bilägges - kopia av skrivelse H 590 den 28 juni 1962 angående högt vattenstånd i ned- "Ina "berätta. för intresserade" jo Olof Tryselius Byrädirektör i Sten. Schässler 7 ' ” Statshydrolog "Den bifogade brevkopian till holm avgavs från: anstalten 'den 28 juni" 19 . varvid hydrolog direktören utarbetat svaret, som gällde "vattenståndet! [ Rönnå; 5 km .. uppströms . mynningen. den 25—27 december 1902. Det. var då enligt anstältens' beräkningar km. uppströms mynningen "och | Rönneåns. mynning i havet. men «och därom -borde över :80- åriga fiskargubbar i Båstad ku nalister. Det. i; litteraturen oh | tills noterade: högsta. saltvattenå- flödet" i: Östersjön är ' från den stora storimfloden 'den 12 till" 14 november 1872, då vattnet längs de mecklenburgiska och hölstein- kancykloner ' kan '. urglasformige 'vattennivåhöjningar ” 'ske - med över tre” meters” höjd; och "då dylika ”orkanivågor bryta sig mot flacka. kustområden, , kan - brän- ningarna' nå en: höjd av 6:till 14 meter, vilket "hände i Ganges tredje och" fjärde februari .1825 förenade sig kraften | från "en nordvästlig storm med rådande springflod, vilket 1. den: Tyska bukten ledde ' till vattennivåhöj- hingar på 4 till 6 Meter över det normala, . . el " Då . vi 'allhelgonadagsaftonen den ' 31 oktober. hade" en” släng av tropisk. orkanstorm : år 1969, vilken ' skadade /taken - på "våra höghus; och "flyttade om : träden litet : grand i. samtliga - vära sko: gar, vill författaren "gissningsvis göra" gällande, att "det va Stensåns mynningsområde .sväm- made -över-':av.. en - havsvattens- väg/:Vad man i anledning 'av vad som hänt: nu skulle önska sig är, att varje geografilärare: på västkusten : tager imed sina. barn upp <”tångsträckornas” ” avstånd från. flodernas. mynningsområden och dessutom låta dem" mäta upp tångruskornas” höjd över" normal flodvattenföring.' Har man" :kon- takt :med .någön :stadsingenjör :i närheten, kän man: kanske" ock: så få ”de' uppmätta: värdena” kor: relerade' till. någon 'fixpunkt, :så att en senare: mera exakt beräk- göras. . Materialet " kan ju” sedan sändas "til! någon geografisk>in. stitution, 'som sedan Kan låta när gon hydrologi-intresserad geogra- fistuderande, göra ”en- uppsats av materialet, SV ingenjör "Hans Bruse i äÄngel-l; Kerstin Kristensson, utom byrå-|. 2,5 meter över” det normala” 5 | 2,3. meter över. det: normala: vid. ; Ar 1902 hade: alltså förmodli |” gen också Stensån, ett lika högt |. saltvattenstillflöde i mynningsar-|]. ska kusterna steg mellan tre och MN tre och 'en halv: meter över det|. "| normala. "även, vid "tropiska ror- delta” den 1 november. 1876. Den | » till; något >flodmynningsområde |” "|på västkusten, låter barnen mäta ning till ”-medelvattenstånd "kan |: | Den; här . enknapps ; "Den slanka linjen i herrmodet fortsätter- även - under - hösten 0. vintern. "Men. en tydlig modera- tion i; märks: de "extremt ' snäva plaggen . viker 7 undan för något å | rymligare . modeller; '- Kavajslagen måttligt breda, axlarna mode: också . i' Herrarnas rockar, en bit. nedanför ra sig att rita lämpliga kartor över”... Widersökningsområdena- och ; kanske 'födes” sedan nägon duktig geograf-;eller hydrolog in- je; fall" torde... både -lärare ärn. bli -mer:; intresserade .av "fängslas av professor ,. Krämmels "intressanta båda .. band... :”Ozeanorgraphie”, tryckta : i ' Stuttgart 1907, eller engelskspråkiga . arbetet "THE Oceans” av Sverdrup, Johh- i son "och Fleming). tryckt i New re Rönneån, '- Barnen kan 'ju då också.få lä-' York" 1946, mo dn | "vv. Sverker Foghammar : ästkosty men. illustrerar : väl linjerna " höstmodet: figurnära > silhuett, breda men ej överdrivna slag ' a . / "acts Och raka, tvära axlar. oa et : rat raka "och - tvära, , byxbenen |: - lätt" utsvängda, «ic der Ga or "Midilängden " slår i höst "-ige- om : ett: eller" annat ' decennium. | nig Gå Knät. . Maxi förekommer . också, Många rockar är" militärt inspl- rerade med stor krage, och extra breda slag. - Fr is Tisdagen den 22 september 1970: 2 ov I dag: MÅURITS Solen". går. upp:.kl. ned. kl. 18.11, CC, v IeT- mörgon: TEKLA . Solen" går . upp kl. '6.00 och 5.58 och > HOS ROCKVAKTMÄSTAREN : :;— Ja, men” snälla vaktmästa "ren, jag bad -abt få ett par ga” loscher också.' — 'Galoscher? Nej, galoscherna S dom tog slut klockan elva! PrEELELI pr arton + «re Noa Det var alltid. liv och rörelse . på hyttebacken. : Rotslädarna forslade fram malm, och svarta karlar . kom med rågade kolryssar utifrån sko- garna. Malmen rostade .i stensatta gropar och slogs därefter sönder i lagom stycken, den bokades, innan den var tjänlig att häva I masugnens heta helvetesgap. -. . NT Björn fattade inte mycket av vad -han 'såg, det var alltför nytt och allt- för ovant.' Men det var en stark eg- gelse t detta' rörliga liv, de svarta männen som arbetade mitt I den vi- ta vintern, hästar som gnäggade och frustade, skällornas pinglande; släg- ' Bors dunkande mot malm, karlarnas rTOP,' andedräktens ' sky ur sotiga skägg, lågorna » däruppe mot den mörka himlen, Allt detta medan det övriga landet sov under snön. ' 7 Här var järnet allt. Folket tänkte I järn, På andra håll ga man: Han är skyldig mig tlo riksdaler, Här sa man: Han är skyldig mig tio skepp- pund järn. Jordbruket var ringaktat och drevs lamt, Bergsmannen 4 hytt-|te från hakan ned" till. smalbénct | FR Tsar te dö ad fr VEN eMbod sla reser ka Na AV byn hade själv åker .och äng: och boskap, men han bekände sig. ändå helt till järnet och såg ned på bön- derna borta på slätten, -; , .. En kväll kom Björn, till Brofo bruk som : var, hans första mål. Här skulle han ta in hos Gilius Myra, all- deles som far gjort under många år. Gilius var mästersmed på bruket, ., Redan på långt håll hördes stång- Järnshammaren dunka., Björn tänkte för sig själv, att det måtte 'vara an- tingen ett svagt fall eller ock då- lNgt vasshjul, ty hammaren: dunkade så sakta, Men när' han kom' fram, förstod ' han 'orsaken, Han" körde' ut ur skogen, Där låg bruket med'den stora, ' mörka hammarsmedjan, "Strax bredvid, rann en ström med” skum- mande vatten mellan nedisade :'ste- nar, och där törde sig elt stort vass- hjul i sakta mak, Hammaren dunka- de dovt och sakta, > 3 . . Med ens slogs dörren tlll smedjan upp. Ut, rusade några karlar ' med verktyg i händerna. Björn tittade stort, De var klädda 1 långa skjortor, Framtill hade de förskinn gom räck- + oe vin . Med viftande.skjortor och smällande träskosteg rusade de bort till vass- hjulet. Snabbt fällde de ned damm- luckan. Vasskjulet stannade; Som be- satta kastade de sig över hjulet och började hacka och ' slå, 'Isstyckena Tök I luften. ' : | Nu begrep Björn." Vasshjulet' has '|de isats ned och förmådde inte läng- re«- dra hammaren. ' Smederna : måste ut och rensa det. Inne vid' härden stod de 1 blott en lång skjorta, De rusade ut 1 vintern som de gick och stod. Det var därför det måste gå 1 denna rasande fart; ” : | "- Karlarna arbetade hetsigt. De drog gamle vän mästersmeden Gillus My- ra. Han stod vid städet med släggan 1 högsta hugg. Eldskenet. från här- den kastade ett rödaktigt ljus över honom, Det var en kort, bred ge- stalt. Ansiktet var också kört och brett.Det tvärklippta håret var vitt och så långt att det röde vid axlarna, Gubben märkte inget, han . var med både kropp och själ i sitt ar- bete. Inte förrän Björn stod tätt in- till honom, tittade han upp. och sänkte släggan, . Ar od -— Gu signe! sa Björn. Ja skulle hälsa ifrå far min, Olof: Börjesson på Backa — fast han ä dö mu.' " upp d Ir 'och kom i de” tillbaka.” Ater snurrade vasshju- leb' runt men 'nu med "stor brådska, Hammardånet växte, ' ett rött eld- sken strömmade ut genom smedjans. sotiga "fönster, och 'ur” skorstenen sprutade en: kvast" av gnistor, 'Ater förundrade Björn sig över detta land som var så olikt allt han förut sett," i Han frågade efter. mästersmeden Myra och blev visad till ett ställe som Iirte. låg vid ”bruksgatan utan mera för sig själv. Det var en låg stuga och en. liten lagård. Strax bredvid, . till hälften nedgrävd i backsluttningen låg något som tyd- ligen var en liten. smedja, Et svagt klingande ljud hördes därifrån. . Björn band hästen vid gärdsgården och .gick bort till smedjan. Ty var skulle man 'annars' söka en gammal smed, Han öppnade. den låga dörren göh såg för första. gången sin” fara litet stirrade skarpt på honom. Han var stark i ögonen; Han strök med 'handen : mot. förskinnet och räckte den sedan till Björn... cc > Ä du Olofs son? Ja, du ä ho- nom lik.: Han tryckte Björns hand, och Björn tyckte att han aldrig känt en hårdare näve, Den bestod av Idel valkar. Precis sån som du va Olof förtl år, gen, Men du ä längre än far din, Han släppte hans hand och blev allvarsam. Va sa du, ä han dö?, . — Ja, han sluta i höstas. Dä' ble knall å fall; som då plägar] säja. , Smeden stirrade in i kolelden på härden helt allvarsamt. Han var si- kert sjutti är. ' ET : .— Ett bra slut. Dä ä gott ä slippa tyna bort 1 sängen. Han spände av gig. sitt stora, sotiga förskinn och tog 1 stället på sig ett mindre och bet när vi träffas förste gången för en| de "karlarna, sig oklädda' utan.” för- skinn oss a fas ova . Det : var., liksom . självskrivet ”att Björn ske stanna. , Men . de: fick sjå, när hästen skulle in tf" det lilla fähuset. Dörren var, så låg att häs- ten vägrade att gå in. Den blev rädd, frustade och lyfte huvudet, och då var det”alldeles : omöjligt.: De, fick hålla på en god stund, innan -häsg- ten bekvämade sig att bocka djupt i dörren och gå in i den fönsterlösa lagården, "Co Meet Nn » När karlarna sedan gick in 1 stu. gan, var det Björn som fick bocka djupt under den låga dörrposten, Därinne var det. två kvinnor, hust- run och dottern, Moran, låg till sängs. "Han gick fram till sängen och häl- sade,, Moran berättade att hon varit sjuk länge och'att hon nu höll sig ! sängen för det mesta. Hon dög fnget till. Hon var så kraftlös, Hon bara drack och: drack men. kunde "inte dricka sig otörstig. Han hälsade på dottern." Hon var glänste I 'eldskenet, Hon var. , rätt kortväxt men. stark och högbarmad. Björn" hörde 'snart att hon kallades Maria, Detta var Maria. Myra, "Det. blev nu 'pratat mycket . hela kvällen." Smeden Myra var inte, sär- skilt apråksam, men när. han ', kom igång, hade 'han mycket 'att förtälja. Den sjuka blev upplivad av besöket, ' a 1' hans. egen :ålder, : Hennes ansikte] händerna ma en sådan liten nätt var alldeles runt, Det svarta håret sak, |. Mor MV : Mif - NH ” Först .tålade 'de om den bortgångne Olof.” En. bra karl hade det ' varit, Somliga : väschötar begärde "dubbelt eller mer för sina varor, och de kun- der som inte hade vett att pruta till- räckligt, blev lurade. Men Olof var en hederlig man. .De ; berömde. honom mycket, Nu 'var han död, och de. ville hedra honom. , "a se Sedan berättade. smeden om . det som 'vår häruppe i Bergslagen och om sig själv. Nu hade han slutat ar- beta I'brukssmedjan. ' Arbetet där var för tungt för: honom; Men han fick bo, kvar: här i stugan, som an” nars tillhörde bruket. Han fick:ock- så nyttja. de små åkerlappar som hör- de till.- Två kor vinterfödde han, Nu hade han byggt sig en.egen liten smedja och sysslade med finare klen- smide, : Han gjorde, saxar, och kni- var och tänger och lås! Till och med rakknivar hade 'han ' smitt, Han tog fram en sådan ur skåpet för att vi- su. Det var ett märkvärdigt, fint ar- ga ståndet”, han var gift karl och" hade slutat :titta '' efter ' kvinnfolk. Men han kunde inte låta bli att tit- ta 'på Maria, Hon tvärklippte håret .: runt .om, hon arbetade så behändigt med saxen, De -vita lockarna föll som snö på golvet, Men det var inte det- ta. Det var Maria själv. Han hade aldrig sett en sådan kvinna. Håret var raut, Det var så tjockt och så rikt att det pöste kring huvudet, Det satt så tätt och fast, att det nästan såg ut som skuret i trä. Och svart och glän- sande. Hon var mycket rund om ha- kan... oc se ÄN Han såg så ihärdigt på henne, att - hon höll upp ett ögonblick och kas- tade en snabb blick bort mot soffan, . där han satt, Då tog han. till sig ögo- nen och kände sig smått förlägen... Kanske "den gamla mästersmeden märkte det. Han sa plötsligt: ' : bete. 'Hur, kunde de stora, "knotiga inte mycket sagt förut. me > Ja, nog för att du sköter skäg- get, far, men hur ä dä mä håret? Dä ' Men ny talade dottern, .Hon hade klippa dej. 'Hon satte fram en stol i eldskenet framför spisen... Gubbenh morrade smått, Men han tog plats på stolar, «rn en Jörn -sa tt. och. tiltade: på; Nu till- hähdigare,. Ty här uppåt landet kän- HÅ ait ATEN Site ED Kd : i tog i samtalet; Hon satte elg upp I. sängen 'och del-]' B, : hänger ju ner på axlarna, Nu ska ja). fattade det inte, men dottern drog smått på mun. od a A NI on i Sa Korta, | — Detta är Maria de Moré, Björn . . |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.