t TAROLMS TIDNING att det alltid spännande, "kampen Tidigare årgångar av' fem; ' kampen' har gett vid handen, handlat om .. trivsamma och "1 . regisserade tävlingar, 'och "därför vore det tråkigt oni (precis som : fallet. 3 f$ tyvärr var i fjol) måste in: -”säk söndag, som först” var. meningen, "utan har. blivit: tlyttat tin — detta på. allmän "begäran pg ia. fotbollsavslutningen. de. . uppa ÅS + och "Tävlingsledning- nu. spikat lördagen; Få är "Göteborg bara ett lag. 1 allsvenskan i i fotboll?" Stockholm (PRK).. Det heter att' historien ;aldr g tyder på att den tesen inte står : I - ipprepar-- Sig. men”? g när. det gäller allsvensk” '- fotboll. Spelåret 1937/38 (på den tiden började serien på hös- «ten och slutade våren därpå) äkte IFK: Göteborg och GAIS "ur serien och det ser ut som. om. just: desia "båda lag också : efter 1970 års allsvenska övningar förpassas till division II. Och blir det inte IFK och GAIS vill det mycket till om det inte blir ett av de två lagen och Örgryte, ; Man har nämligen svårt att tänka sig att Öster eller. Örebro kommer att släppa. två av 'göte- ,borgslagen förbi. sig, detta trots "att Öster ännu inte" kunnat fylla luckan efter Inge Ejderstedt och därtill! torde komma att få P.O. Bild avstängd några Nvsviktiga spelomgångar. i . "I ett avseende skiljer sig” "dock den forna fotbollshuvudstadens läge idag från det som rådde vå- ren 1938. Då hade Götet två lag efter IFK:s och GAIS degrade- ring: Örgryte och Gårda. Åker två lag ut i år blir det bara en allsvensk elva kvar, vilken det nu blir, och en så neslig situa- tion har götebörgspubliken bara genomlidit säsongen 1950—51 då GAIS ensamt försvarade. stadens färger i, division I och "spelåret 1555/56 då det blåvita Kamrater-|- -läktarens na hade samma "ansvarsfulla -upp- gift. Däremot har fotbollstuvud: staden två gånger "gjort alldeles speciellt skäl för' sitt :namn. Sä- songen 1930/31 var” Redbergslid uppe i societén: och. samma plats i.solen hade Gårda 1935/36—1942/|" 43, Eftersom de. tre”, storlagen IFK, Örgryte och "GAIS hade per: manenta platser” ii :-allsvenskan från startsäsongen "io24/as till och med ,1937/38 då som nämnts IFK och GAIS fick stiga ner, till lägre regioner innebär detta attl: såväl '1930/381 'som 1935/36—1937/ 38 hade Göteborg fyra (4) lag .i division I..Jag bodde" själv i, Gö- teborg under. sistnämnda period och : minns hur'det -var. På den tiden, spelades inga” vardagsmäat- cher i elbelysning. utan storseri matcherna. utkämpades "på dagseftermiddagarna, Det". innebar att det spelades. "två "allsvenska matcher i följd” på Ullevi; "söndag efter .söndag. Hemmafruarna lär ha klagat bittert över. att: män- net satt på Utlevi ”hela-sönda- garna”. "För oss referenter var det: ett . Problem att. behålla in- trycken : från den .första. av. de båda matcherna- friska. + vv Det 'bekymret hade inte. 'press- : centralgestalt, > IB:s PCevé” Linde; Han 'skrev sitt :re- ferat "färdigt. under: : pågående match, När måtchen var slut kun- de han dra papperet ur maskinen och skicka iväg det som det var. Det är bara” Göteborg som sam- tidigt:- haft i fyra allsvenska lag. Stockholm : har ' haft: inalles fem läg :i' division. I:. AIK, Djurgår- "Planeringen av parkområdet: - 7 i 1. Markaryd har påbörjats Planeringen 'av ' parkområdet öster” om ; Församlingshem: . met i Markaryd är nu i full gång. Arbetet utföres av gatu-' . förvaltningen. Parkanläggningen kommer I färdigt skick att » kosta omkring 30.000 kronor. Det arbete somm kommer att ut: " föras i år är grovplanering av parkområdet medan finjustering, sådd och plantering "kommer att ske under våren 1971, Då park- området låg betydligt ' högre” än församlingshemmet har 'schakt- ning företagits så att man kom- mit ner i samma nivå. På. om- rådet kommer att finnas en lek- ” plats för de allra. minsta och i anslutning därtill. blir det ' bän- kar där. mödrarna kan sitta och lapa sol medan telningarna leker "grunden. Pörsomlingshemmet. é i: «sandlådan. Yrådgårdsärkitekt Sven-Eric, Säll har, svarat för rit- ningarna... fö. d RNE Gatukontoret "häller kså på att bygga Björkelundsgat n. Man har startat . med. att. "lägga ner behövliga ledningar och därefter kommer själva -arbetet . med gar tan,. Under oktober "månad kom- mer ' SJ "att. flytta .signalanord- ningar så att dessa överensstäm- mer med den nya gatusträck- ningen. : : PR SA SR ärd med alt planera. I bak. i Juniorträninig' "idag 'kl-17-19.15. . svarande ta: endast 1954/55—1956/57, .1959; (LAHOLMS BADMINTONELUBB Från 19. 15-20 dåmträring. IBK: WALLDIA: ” "Tr ning . Haag 7 kl: 18. . + LAHOLMS Träning sidag omedelbart efter arbetets. slut.” bodsmänoden i vårt län 11 procent större på ett år Stockholm (PRK). "Det: med lastbil: i yrkesmässig irafi I förmedlade ' godsmängden uppgick , under:' "första kvartalet i år till 2,79 Miljoner : :ton vilket innebär én ökning med 14,0 pro: cent i jämförelse med .motsva- rande: tidsperiod förra året, kons: taterar:: Statistiska Meddelanden. I: siffrorna; är.den: av: SJ:s last. bilstrafik.. förmedlade godsmäng- den. inräknad. Av den totala gods- mängden kan 78 procent beteck- nas "som. fjärrtrafik, d,:v. s. ha befordrats "med. turer på 100 km eller mer. FAtt fjärrtrafiken ökar mer än” närtransporterna ' fram- går » av. det "faktum - att "medan den förra under.-den angivna: tid- rymden ökade med 14,2 procent stannade .de "senare. vid en ök- ning” som; uppgick till” 13,3 pro cent. . » Av det publicerade : 'siffermate- rialet! kan: mean sluta sig till "att stora tokala variationer förekom- mit :i ökningstakten. Medan . som nämnts riksgenomsnittet var en ökning av, godsmängden med -:14,0 procent , från - första ' kvartalet : i fjol till första" kvartalet i år' har de länet” med den största” öknin- gen, Kronobergs ' län) en gods- mängd :som' var hela 30,3 procent större i år än i fjol medan mot- svarande "relativa tal för: det Jän som låg botten; : Östergötlands län, 'så litet som 4,1 procent. Det kan tilläggas; att: ser man till större - regioner” än ' länen. skall man finna ;att.: den största: ök- ningen noterades ” för vänerland- skapen och den lägsta för östra Svealand, . vad Hallands län beträffar öka- de under . den "angivna , tidrym- den den. lastbilsbefordrade gods- mängder: med | 11,1, procent. Mot- ikning'. var, för. Kristi- anstads . län '13,4: procent. ” Hammarby, / : och "Beymersholm ” »men; n stre'på en gång, och det- 1960, "1963," 1965, 1967 och 1970. Två lag, på en gång: har Malmö (IFK; och. Malmö FF), Eskilstuna (IFK! - och City), Norrköping (dels . HIF, och Stattena, dels HIF och Råå): och Halmstad. (Halmia och Halmstad BK) kortare eller längre: 'Perioder” haft. 'Ändra- "or: ter har. haft två lag uppe, i "stor- serien” men inte” på en gäng. Det är, Borås" (Elfsborg och Norrby), Västerås (Västerås SK och : Väs terås 'IK): och Sandviken (Sand- vikens, IF "och 'Sandvikens. AIK). > 1 "AXEL MOLUND. < RÄNNESLÖVS . GIF Seniorträ- : I ning idag: kl'18. Westermalm : aldrig], (IFK'och Sleipner), Hälsingborg | olyckor. och närmare hälften av alla. personskadeolyckor. överhu- vudtaget under den sista tredje- delen av året inträffar i mörker. Många av dessa olyckor skul le. aldrig ha behövt inträffa om fordonsförarna kunnat -upptäcka fotgängarna iitid. En mörkklädd fotgängare syns först på 20—40 meters avstånd när han möter en "bil som kör på haivljus. Bär fotgängaren - reflex kan bilföra- ren - upptäcka honom redan" på 125. meters 'avstånd. "Under "slutet 'av november "må nad, 1969. gjorde. ”trafiksäkerhets- , rådets arbetsgrupp i . samarbete med Sveriges "Kvinnliga, Bilkårer len "undersökning - av' hur många fotgängare som . bär- reflex eller (lykta. vid färd i mörker. Av del: observerade fotgähgarna, totalt -10.567,'. var knappt.29 procent ut- rustade med” reflexmaterial eller g| belysning, har dock”de .vuxna an- - "| vänt reflexmaterial i samma om- |: fattning” som barnen. ; De: gångtrafikanter | "som obser- . verats: på vägsträckor ; utan belys- ning ;har:" :använ : reflexmaterial iv betydligt större. utsträckning | än I på. :vägsträckor med belys: - ning; ev : " Benägenheten att I åra : reflex | har varit: störst i. Norrlands in . land —"' över 407 procent — "och | minst. — knappt .16 procent:— i områden invid de tre ' storstäder- na Stockholm, Göteborg och' Mar mö, « + Undersökningen har; "också vi sat . att antalet fotgängare . "med reflex: ökat: hösten '1969 il jämfö- relse med hösten 1988.' Det." är dock uppenbart att gångtrafikanterna ; "använder, sig av reflexmaterial i ”allt för liten grad. : Reflexbrickan : är det billi- gaste och: "enklaste: medlet ätt få ner 3 antalet. fotgängarolyckor ” i mörker. Da Trafiksäkerhetsverket har därför. sett ' till att brickor finns: ått" köpa" till: ett "rimligt pris på: en mängd olika” försälj- ningsställen — över : hela landet. För mindre” än en krona kan man skaffa” sig”; "denna livförsäkring på ,bensinstationer,.. bilverkstäder, trafikskolor; varuhus, "apotek, livsmedelsbut iker,.:. cykel. och sportaffärer, pressbyråns klosker eler hos .färg- och tobakshand- lare, och; legitimerade" optiker. Trafiksäkerhetsverket - kommer också den här hösten att genom: föra ; ; kamp injen Reflex”: : Via annonsering i viss dags: och kot- sumentpress' samt" spots i, radio och. TV rekommenderas fotgänga- re "och: bilister att” i större om fattning använda. : reflexer. . Dess- 1 sanslutning. till. "kampanjen genomt . Sveriges. Kvinnliga pm kårers > Riksförbund « ' (SKBR) samarbete' -med : verket . en attt: vitet”: mot'.bl, a. äldre trafikan- ter: samt" förskolebarn. "Över Sverige råder en ; sydlig luftström som medför mulet vä- der, Ett smalt regnområde sträc- ker sig genom inre Götaland och Svealand till. västra" Lappland, Ett 'annat regnområde. har väs- "terifrån "nått - Danmark, ':- Båda " regnvädren förskjuts åt öster "eller. nordost, En torrare västlig luftström. över Brittiska , öarna" . utbreder sig över sydvästra Sve- Kåge a ve . Utsikter: Måttlig - eller . frisk västlig vind, Lättande molntäcke men någon regnskur, Inga stör-' re temperaturförändringar, ' : Kattegatt: Styv till hård väst- lig bris. Siktförbättring. I För fredagen: Ostadigt och blåsigt väder med vindar om- kring sydväst, Något kyligare. 100.000 ELEVER i Så många är med. I Mår : kursverksamhet varje” är: : 'Häp 038 hjälpal Röda korset ' | Dags för reflexer | Mer än , hälften av alla, döds-|. kningen; visade, att barn I ade i: större ”utsträckning' än. vuxnal. » |bärj reflex.. På vägsträckor utan Thorfalk, d Per: Asplund. "Bakom "den står "dé: vägmän, som. -erköll” iking" Svensson, : Kvibille,. Göte "Johansson; Ul lared,' ;Gunnär Winge, Laholm; folk; Varberg, går. i: dag” i. Pension efte CA tillsammans. med Hallands väg- guldur;:fr: v Evert Johansson, Wungss ” Varberg, Aldur. Svensson, Varberg,: h Sven Wilhelm Karlsson, g gm ära; 40” års tj inst, inom, .väghållningsotganisationen. vid. Valter Jokanssön, Varberg. Eric . Thory' > enl festlighet i: Halmstad på onsdagen för vägverkets personal i länet utnämndes ht Thorfalk av vägdir Peedy d till heder löningarna utdelades vid en trivsam” tillställning på Tre Hjär- tan, där så mycken vägverksper- " sonal. som. kunnat komma Jdfrån i Halland hade samlats... "De som fick ta emot guldur, åt "följda av diplom, var följande: Hy- velföraren Gunnar Winge, Laholm, som ' anställdes i. dåvarande Höks — vägdistrikt 1938, för att 1944 övergå till den: statliga väghållningsorga- nisationen.' Sedan 1947 är han väg- hyvelförare, / Maskinskö "Viking 8 Kvibille, fick anställning i dåva- rande : Halmstads. härads. väghåll- » ningsdistrikt 1937 och kom i väg- | man, fick. Thorfalk ingenjören, "och förvaltningens tjänst 1944 samt har , en titel som han därmed blev den fjärde hallänning som : belönats med, V . Samtidigt tilldelades 'åtta andra trotjänare inom ' vägverket i länet, vilka har minst 30 års tjänstetid bak«' om sig guldur med inskription ”För nit och redlighet i : i rikets tjänst; ” ANSTÄLLD SEDAN 1982 = inom :halländskt” vägväsende har den ny d heders ren Erie Thorfalk varit, konstate- rade vägdir "Asplund... innan han överlämnade . blorämor. och av- bete som: bitr" vägmästare i; Halm- stads härads : väghållningsdistrikt.!s kom "och ade. tung a sin hand på de gamla. väghållningsdistrikten , kom Thorfalk: att. bli: kvar med statio--- i nering :i Torup; nu' närmast: under > + vägmästaren' Henning Flodin,: men . med i stor, utsträckning självstän« digt arbete.'1' själva - verket funge=" rade 'torupsområdet'.'under -Thor« folks. tid. som: ett: ; praktiskt taget Ordförande" var: då ' den : : legenda- riske' riksdagsmannen J B Johans- son i Torup, och till närmaste för- | vit dh ästaren Birger I igt os '. Sommaren ; 1946" försvann Thors fll från "Halland. "Han" hade bli. befordrad till ordinarie, vägmäs. ' fare med eget. distrikt "1: Sjuh = tat, med > Thorfalk hade närmast . att svara för väghållningen: i "Torups-delen av häradet «och när år 1944 staten Tra till: det tjänstgjort som ' - maski ämst krossmaskinist, sedan 1955.: Chauffören Valter Ji ohansson, Ul Tared,' var' först ett par år anställd » hos: Faurås” vägdistrikt men ' kom - - från och med Kronans övertagan-. de av väghållningen 1944 i vägför- H valtningens : tjänst,-. Fortfarande , är i han, verksam där, sedan: 1952 som — ordinarie chaufför, . Bitr vägmästaren Sven Karlsson, " Varberg; började sin vägmannabaz nachos. : vägbyggnadsfirman : Gustaf Lindholm på dess vägarbeten i Väs. tergötland och i Halland. 1939 an« ställdes han i Himle-Viske vägdi- strikt för att 1944 komma över till vägförvaltningen, Efter genomgång=' ”na kurser för att komma vidare i yrket blev. han arbetsledare och. 1945 befordrad . till. vägförman och 1952 biträdande vägmästare, — i » 'Hyvelföraren " - Göte Johansson; . Varberg, "började 1938 'som hamn- byggare i Bua, för att 1939 bli an- ställd hos: . Himle-Viske - ; vägkassa och: 1944 övergick till den statliga väghållningsorganisationen, : Efter: några år som: krossmaskinist och maskinskötare:m m blev han 1964" väghyvelförare, en befattning som han alltjämt upprätthåller... 3 »Jeepförarer '-' Alvar .. Svensson, Varberg, var : först några år an-' ställd hos vägbyggmästaren' Axel Wohansson,' Tångaberg, :€om hade 'vägunderhållet i Himle-Viske hä-' rader på entreprenad, 1944 'kom » han £ vägförvaltningens tjänst och ' ; blev: 1951 Jeepförare, något som? han alltjämt är, Hyvelföraren Evert Johansson, Kungsbacka, : arbetade - ett : par. år. hos” Fjäre . vägdistrikt: innan han 1944 . kom "till vägförvaltningen,' Nästan från början har han tjänsts. gjort som hyvelförare.” : .. = Vidare harangerade ' ägdireltö. ren. förrådsmannen , Tage - Häger-' strand, :. Kungsbacka, :. vilken på gränd av sjukdom inte kunde när vara men-som vid ett:senare tills fälle kommer att få sitt guldur och diplom. Hägerstrand började -hos Fjäre vägdistrikt 1939 och kom 1944 vägförvaltningens tjänst Efter flera år. som - chaufför - blev « han ' 1962 förrådsman, något som. han ' .piltjämt är, a EEE VÄGDIR ASPLUND. FRAMHÖLL vid utdelningen av utmärkelserna, ' ett de belönade fått vara med om > SVÄRORD : ' Lillasyster! .Tessa,; 47 är, framför radioapparater. och ys när intensivt” på väderleksraj por- ur | männen och” frågar: —' Mamma får man, si la bukten. nemo. ', 1966 ; återkom "Thorfall : Halland; Denna gången blet M Varbergs vägmästarområde, som "fick förmånen av Thorfalks kunni-| ga ledning, Thorfalk blev'Värberg trogen" till: pensionsåldern!” och i "Varbergs : arbetsområde har, Thor«' falk: genom. sin framstående”kun-' nighet, sin mångåriga erfarenhet i | yrket. och sitt stora intresse kom= > ' stående. insatser - 1. väghållningen, a såväl. när - det... gäller' underhållet som vägarnas förbättringar; förkla- ' HALMSTAD: Halländska lävels« ' svin och deras” avkommor. finns "nu i nära nog varenda världsdel, Exporten av avelsdjur från Sve- iige har-varit omfattande” de se- naste ”åren,' så omfattande att ; ; lantbruksförbundet, som; till en början höll i trådarna för verk- "+" camheten, bildat ett särskilt ex- " portbolag, : -Swedish ;: Livestock. . Trading AB för att handha ut- landsaffärerna, Inom kort sänder : detta bolag iväg 135 yorkshire-' svin och 15 lantrassvin 'till Sov- Av dessa ' k ' yorkshiredjur. och 3 lantrasdjur från halländska - avelsbesättnin- Bar RN AF 0 . "Det är "nu ganska länge sedan halländska avelssvin : sändes: till Ryssland. För några år sedan upp- : stöd en malör, som på sin tid. väck- te:stor uppmärksamhet. En .avels- galt från. Halland hade sålts för export till Sovjet, och det var den- . na som orsakade många bekymmer för vederbörande syenska' exportö- rer, Då stamboksuppgifterna, skri- "vits ut visade det sig. nämligen att ”"galtens. farfars far hette Pasternak. , Pasternak. var just. då ett. avskytt «namn inom. den : sovjetiska stats- "ledningen, Man : hade just. utren- sat författaren Boris Pasternak ur författarföreningen ”och ur kom- . munistpartiet, -Det kunde följakt- ” ligen inte gå an att er importerad galt hade en anfader med så tvi-J« velaktigt. namn som Pasternak, un Därför krävdes att namnet i här- & praktiskt taget hela det. k ..Vägväsendets moderna utvecklings- : Glro 900 800 period, från den tid på 1930-talet. då de dåvarande : väghållningsdi- | strikten mera ' allmänt 'hade gått över från naturavägunderhåll till väghållning i egen regi. .— Det har varit en epok av in- tensivt arbete . och successiv anpass-" ning till. nya” arbetsmetoder och nya maskinella hjälpmedel; Det har varit: att möta kraven från . en ökande trafik,' en' trafikström som från . 1930-talets blygsamma rännil växt "till en mäktig, brusande flod av allt fler och allt tyngre och allt. snabbare fordon, ' förklarade vägdirektören sedan han överläm= nat gulduren. t beviset skulle ändras in- nan beviset utskrevs... De svenska' exportörerna tillmö- .tesgick ryssarna, Pasternak fick) istället” bli. ”Pasterk. Och därmed! var den svensk-sovjetiska förveckj lingen w ur världen,” M - Bengt Truedsson bildningsförbund har genomfört sitt förbundsmästerskap i” . skjutning . med kulsprutepistol och” automat- karbin på :I 16. Förbundsmästare blev löjtnant Bengt Truedssön, La- bolmsortens FBU- förening, med 283 poäng: "ox ; Resultat: D Löjtnant Bengt Tru- edssori, Laholm 283, 2) sergeant Bo Johansson, Halmstad, 282,3) styck- junkare Bengt Andersson, Halmstad 278, 4) - korpral. Stig Gustafecon, Laholm 269, 5) korpral" Hens Fri- berg, : Halmstad, 267,' 6): sergeant - Uno Karlsson, Mellersta Hallend, 264, 7). korpral' Elmer ; Karlsson, Falkenberg, 260,. 8) korpral Per Persson, Mellersta Halland, 257, 9) korparl Gösta Persson, Mellersta Halland, 257, 10) menige Willy Kle- vedalen, Mellersta Halland, 249.-+ I lagtävlingen segrade . "Mellersta Hallands: FBU-förening lag.I med 1004 'poäng, 2) Halmstads FBU-för- ening, 985, 3). Mellersta Hällsnds FEU re lag I, 920,- a medaljer. och skyttemärken . eröv- "5 skyttar deltog. I prisskjutningen deltog även 5 bilkårister. Två av dessa klarade fordringarna för skyttemärke.: ören : HEMLIGT Er för sin sparsamhet känd bonde kom körande med ett högt lass när han mötte en vän som] frågade: - — Vad är det du kör?. - i troligt: or. — Varför så hemlighetsfölit. "Sssssssssssch, blev. svaret. : Jag måste passa mej, så :hästen inte hör "dot! ass” ras ec. — Havre; viskade bonden för- GUDSTJÄNST: - . Prosten till busen' Svenjyson: — Och. kom ihäg, Svensson, att arbete är gudstjänst. ' — Ja, ja men. jag är fån ateist. UTPINAD Kalle " och. hat . Lille”. brorsa : Pelle har skickats I säng vid sjusnåret, Kalle, muttrar: - -— Kan du” fatta varför YI all- tid måste gå och 'l hon > är trött? FBU mästerskytt : : HALMSTAD: Hallands Befälsut= rades 11 medaljer och 5 märken, | EJ ga 055, när
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.