Torsdagen den "1:oktober" 1970:- = . EAHOLMS TIDNING : Galten: ...- > 2: (Forts, fr. sid. 4) Gammalt varv i Falmstad - återuppstår.med ny ägare 756 Porr av Bollerup, Avelsin- dex 105, 5 grupper. Fader Prag; av” Anneiund. Prövad på Anne- "Hund, Kristianstads län. 913 Södertou Abbe, Avelsindex 103, 3 grupper.. Fader Södertou Aber, Prövad på Södertou, Malt- möhus län. Aa "713 Stilett ägs av Holger Nils- son, Maryhill, Klagstorp, Malmö- hus län. Den har uppnått: 113 i avélsindex på 5 grupper. Stilett toppade vyorkshirelistan i rapport 4/70, och hade. då 115 i avelsin- dex, "För samtliga egenskaper är resultaten för avkomman bättre än : : rasmedeltalen. = Ryggspäck-|, tjockleken uppgår i medeltal tilll. 20,8 mm, vilket, är. 3,2 mm tun- nare” än rasmedeltalet . och ; för köttfullhetspoängen , har Stiletts avkomma uppnått 15,4 poäng mot rasmedeltalet 14,2. Ryggmuskel- ytan är på 31,9 kvadratcentime- ter och övre sidspäckmåttet : 16 mm. Av 20 slaktade grisar har det funnits 1-gris. med, lindriga sc Ungdjur som. går på bete tills frosten kommer mäste få tillskott a Ungdjur ute på höstbete Hösten är 'en bråd tid för lantbrukarna. Ungdjuren får försöka klara sig på "betet så länge som möjligt. Det finns så mycket annat att göra än att passa betesdjuren. Man , | tänker inte på att höstbetets' dåliga tillväxt lätt leder till undernäring. >". rörelsestörningar. och-1 gris med NN : : . og : ' örn . 3 inverterade spenar. i 5 S SES Å Mest känsliga är' de, dräktiga[att det- är : förstakalvskvigorna|cember har det längsta uppehål-| 1. ” bota Direktör Bela Orosz' med sitt nya vervsområ de i bakgrunden". : - kvigorna som har det största nä-|som" krånglar, medan" de övrigallet till nästa kalvning. Därefter] '; :786 GOMAN AV Ä '. HALMSTAD: : Varvet i Halmstad ska återuppstå! Halmstads stad har hyrt ut anläggningarna nere vid ringsbehovet, Kwigor som kalvar korna' beter sig helt normalt, : |blir -intervallen . successivt korta-| ANNELUND., : Mt "| > bamnen: till Rese Mckano i Göteborg och driften sätter igång den 1 oktober. Rese Mekano AB i Göte- under höstmånaderna är som re- Nn. sa : ;. |re och är kortast för kvigor som 786 Goman ägs av. Agne; Pers]. borg är. ett företag i verkstadsbranschen som, bl: a arbetar mycket åt Eriksbergs varav och har 160 an=' gel i dålig "kondition när de tas FÖRSTA KALNINGSIN-]| kalvar i juli. Sedan blir det återi-]500, Ambjörnsgård, : Hamneda, |. ställda. I Halmstad räknar Rese, Mekano att så få 60—70 man anställda, Det blir sektions- Kronobergs . län; Galten sfick,. 111 i avelsindex på sina 3 första grupper. '.Avkomman utmärker sig för "snabb tillväxt . och. .låg in. Två eller tre .veckör på stall vid god utfodring "är inte till- räckligt för att nämnvärt få upp -. tillverkning i Halmstad, och så småningom TERVALLET OÖNDIGT "tar 15 miljoner. ” > LANGT Den ng " Det är känt att kalvningsinter- gen en jämn ökning. -Le en också sandblöstring och målningsarbeten. Att sätta igång kos- 1 flyttas över från Göteborg, det namnet kommer inte att ans + "I början kommer ett 10-tal man persol nen vändas nu, > från Göteborg ned'och röjer upp TILLSKOTTSFODE svårt för att bli dräktiga på nytt, att. de inte lämnar tillfredsstäl- lande avkastning: och att mjöl- kens fetthalt: är :så låg. Många lantbrukare" brukar" också klaga över problem med" kornas” dräk- tighet. Undersöker ' man ' förhål- na.- Bland” 100 slumpvis- utvalda gårdar i Sörmland var det förs- ta ' kalvningsintervallet 11 dagar längre än de övriga bland 583 kvigor. -Det är 'en stor skillnad! . Delas ”materialet.. upp ” månads- vis visar det sig att: kvigorna sämst kondition. Ofta tar ma . dessa djur tillsammans. med. de yngre kvigorna. när. frosten : har fördärvat allt återstående . foder. för förutom ”allt- ahnat 'även 'svå- righeter'. med (den. efterföljande landet närmare kan det visa sig som kalvar i november och de- dräktigheten. Först efter två till Kalvning i.dålig kondition :med-|m; . Umånader” har, djuren hämtat” sig” att utsikten dA ”rned ”stallfodring tat sig” så pass räktighet "bli nor Koörna anses ju alltid bli låtta- re' dräktiga på ;våren änvpaå hös- d let med ”Rese: Mekano ä tidigare" och är i gott: skick, Det upplyser; - ekonomichefen ' Gert Lindberg på Halmstads stad, Ar- tiden, "ge Arad ännu "inte underskrivet, "men d kommer; att. ske "under ' den . nät maste tiden, ". Sedan -7 blir sonälstyrkan 30 man, ; r Sön det hette man gör verklighet av planerna att bygga en docka någon gång i fram- ad: hade varv till 1968, då Nya Halmstavarvet, men deras kondition, Sedan tycker|vallet mellan första och andra BEHÖVS 10 : Å 5, ned” . men: de. flesta ska anställas från , - . : I . q - + + Ba TA ko N öngve foderförbrukning. .Slaktvikten.. 90] på ;varvsområdet, ” monterar : upp | . — Det vågar vi helt enkelt inte, man det är konstigt att kvigorna kalvningen är längre, än interval . Kvigor som kalvar i november l - Å kranar, traverser och an utrust- Halmsta Det kan bli aktuellt att säger hr. Orosz. Vi satsar på ett efter första kalvningen har så)let mellan 'de övriga: kalvningar-] och... december . är tydligen il; ia SU "ning. Kajen' och slipen finns sedan utöka "personalen ytterligare när nytt namn, men vilket är inte be- stämt ännu, «.. N Området som Rese Mekano för- fogar över blir alltså de!s en verk- stad. 40x20 m' stor. Dessutom byggs . en traverskran på 150 ton, + : VIKTIGT .— I kväll, Jonas, ska vi gå ut och dansa och slå oss lösa, — . Så kul, . Birgit. "Men glöm 7”. Jinte'att "låta dörrn: vara öppen om du kommer hem före mej! .». Chef för sRese: Mekano "är :Beld. .Orosz,' och han var i' Halmstad på tisdagen för att diskuterå en de kran>, och 'cementarbeten med re presentanter för" en del 'anlägg: ningsfirmor.: intense i ” Vi. i tror: på ..Halmsi vårvsstad, säger han till HIN. Trots;: stt: flera "som : försökt. har. misslyc="- kats, så är: vi inte rädda, Vi ville : hå.tag på'en plats med närhet till | EE Hj fö / vatten, men. vi fann ingen i Gö att ; korna. blir. lättåre. dräktiga Port och då passade Halmstad 'u ä konditionen a Stig 5, dv märkt. NS Dela Ratt iF I 'nhär:”Ueras: levande, vikt: ökar |" Arbetsledare "oc! under 'semineringstiden; På fem] 7 - | sörmlänäska" gårdar , har « vi. un-|, dersökt, detta, Det ' visade: sig att alla: kor :som blev. dräktiga efter -| första» insemineringen . ökade :15 kg i” vikt! undef den månad se "mineringen ägde tum! De övriga ten. . Men det förklarar inte 'var- 7 —— — —— för kvigérna har” sämre, dräktig- fon ” un | het efter' första kalvnihgen än de äldre.- korna... Bättre utfodring av de. dräktiga. kvigorna. under höst- rhånaderna 'skulle ”säkert' ge ett förbättrat. resultat; "2/70 I Votering med. datamaskin SEE ss ! SE SE EISPESSTAG REDAS pe "FLUSHING OCKSÅ FöR agen' den" 1 oktober : 1970 har "man märkt Des an En:varm, mas I tankeien obe 2 d I . morgon: "LUDVIG :»Solend går ..upp' kl. 6.19. och [ned > kl. 1743, 20 00 cr é bättra: äl d fullhetspoängén ” kunde 'h högre och "ligger: endast: 0,2 poäng högre : än ; rasmedeltalet.": Rygg: muskelytan " är 7 på "30,7: kvadrat] centimeter: och övre-sidspäckmåt. tet: 17.. mm, På de slaktade gri sarna, fanhs inte” några anm ber: eller spenar, ”” Mt SLI - spelaréri: ; igger. i badkaret när badrumsdörren ' sakta öppnar, sej och: en stor. händ sträcker sej ge- nom, öppningen. >Madame = blir rädd och skriker: 33 0 «— Min Gud, min Gud. . ”"Badrumsdörren öppnas då helt och Den; Store stiger fram och och . deras vikt : ökade knappast alls. under de tre månader då 'de- -| ras ;insemineringsförsök ; pågick. "Detta ger oss en. fingervisning om att' också 'se' upp. med 'kornå undet' höstmänaderna. Viktminsk- "I hing" före installningen är 'van- lig och. tyder. på” att: fodertil- gången,. varit "knapp. under sen- sommaren och Hösten, >: to7 I SOLSTICKANIE Hjsägers nin SÄLJES FÖRMÅN « — Men 'min” kära "Yvonne -—|] BARN GAMLA när: ingen "hör oss kan du lugnt i UN os kalla mej Georg, —A !22X xsoå 2 vå SLI: Bonn (LTS es se NE | En ovanlig tjänstgöring ' blev | det häromdagen för medlemmar- na i ”Bundesgrenzschutz”, den lyftning. Framförallt eliminerar denna”, maskin” den tidigare ' så tidsödande .s. k.' ”Hammelsprung”, slag eller ansökan. har fått ma- : joritet eller ej. Det är inte möj-|.... ligt att fuska, "Anläggningen fun- västtyska 'gränsskyddsmyndighe- ten: Den; fick'. order, att” testa den nyinstallerade datamaskinan- läggningen, som ” inställerats i den tyska. förbundsrepublikens parlament, : när. Bonns regerings- ledamöter just hade ferier, Den elektroniska omröstningsmäskinen där parlamentets ledamöter: vid omröstningar : fick - Jämna” parla- mentssalen. Varje ledamot behö- ver i framtiden endast trycka en tangent, när han vill rösta med ja. eller nej. "Ordförande ledamo- ten. I regéringen 'kan sedan inom några. få, sekunder ; på bildskär- gerar. endast om | respektive. leda- mot tynger sin sits med kroppen. Den 'gemytliga gamla parlamen-]. tariska, . praktiken; har. därmed gått förlorat. Men tidsvinsten är|:: parla-F nu för tiden viktigare: för mentets ledamöter. / 1e Olof på Backa 1 de sju härader- dörr OR AOC - med tvekan klappåde han 'på och : stark kvinna, På armen höll hon ett ' hölsa på henne! Sen måste du gå . la, men nu kunde han inte finna ord. Sakta steg hän'In I farstun. Hjär- tat /slog fortare på honom. -Nästan steg In...” . förloras Han förstod att Maria sett honom komma. .Hon stod invid spisen,' där elden brann. Det var kvinnans till- flykt, det var hennes borg. Hon stod där lugn 'och .rak,' en kortväxt men barn." Hon rörde inte en min. Hon såg längt på honom'och tittade där-|. efter, ned på barnet, När hon talade, var hennes röst lugn och klar. — Detta -ä Marta de Moré. Marta Myra -får hon väl. heta. Kom fram & mä däsamma, så far inte får. se dej. Björn hade annars lätt för att ta- Sakta gick han fram till de två vid spisen. Tösen satt lugn. och trygg På sin -mors arm, Hon tittade på honom n Han mindes några .ord han. själv jämt fått höra: Du ä lik far din på » Fortfarande kundo han inte. få ord för sig. 'Han tog barnets lilla hand, han skulle ju hälsa. Men”hon ryckte den till sig och höll den bakom. sitt huvud. Hon tittade ihärdigt på ho- nom, men hon såg inte rädd ut, > .— Ble dä så ändå? ga han skuld- medvetet" tott tt . — Jay, så ble dä, sa Maria. 'Dä' ble så den natten, när vi hörde. fordäl- ven brusa, ” a - De stod tysta. Björn såg ' alltjämt på barnet, Hon såg så «ovanlig. -ut. Han var, van vid alla linhåriga un- gar. ute I stugorna.” Denna var mörk som natten. Han tyckte' att hon var förmer, Men hon var lik far sin på Med (ens blev Maria orolig. ', Hon tittade .ut genom. fönstret -bort mot smedjan, : . mina bröder ä så arga, dt Bkullé slå I dej: fördärvad,, 2: 00-50 sc Han stod. där illa till mods, Han kände sig villrådig. — Ska ja inte hjälpa dej,,. Han stack handen -t - Innetfickan, Hon hårdnade : t ansiktet, :. sc oc — Ja behöver ingen hjälp. — Får ja inte ge' dej nånting? — Ja ska inget ha. Gå nu! | «I -dörren: vände han: sig mot. henne en sista gång, von ; — Ä. du arg på mej — Marla? Då bröta hennes behärskning. Hon lade handen "över ögonen "och vände slg bort till hälften, Men ögonblicket där- På : var hon åter gig. själv. ... >: '— Vi hear felat bägge, Dä ä Inget å göra åt "dä. Gå" nuts > > " Han, gick: Han smög .sig därifrån, Det var inte det att han var rädd för smeden dch :smedsönerna, / Ne " Från 'den dagen hade hän: förlorat sin samvetsfrid.- Han kunde + aldrig känna sig. lätt ' till. sinnes'som förr. Bilden av de två-vid spisen kom of- ta för honom, Maria med den lilla mörka flickan på armen, Maria som lade handen över ögonen och vän- de sig bort. ös ao rea NV Marta hette hon, den lilla! Det var bra likt: Märta, I hordom avlad, ; oa : ” Hur. färgarna I 'stan 'kunnat få veta det. var alldeles obegripligt.: Men det Jjmed stora, runda ögon. Hop var sin mor upp t dagen, hade också EAM- ma, svarta hår. Men bestömt hade hon samma mun som Olof, som gam- 1 = Nu ska du gå. A du kan inte komma hit mer. Far säjer att'han ska skjuta dej, om han fär se dej. Al blev uppenbarat att. Sven Trana för- gat vallmar: Hans stora kittel togs it till tinget, Vid tinget var det hela Inte längre så obegripligt. Skvale- Jonas och hans kvinna hade blivit instämda som vittnen. De hade kom- mit på, Sven en gång, när han fär- gat stora mängder blå vallmar, - Jonas på Missunnan hade aldrig -Junnat en människa något gott, 'och han hade heller aldrig kunnat tiga. Nu hade han skvaulat, så det gött fram till färgarna 1 stan. Sven blev stämplad som bönhas och dömdes till dryga böter, Eftersom han arbetat åt Björn, blev det denna som fick släp- pa till pengar till bötesbeloppet. Sven hade ju aldrig pengar, . Hans sorglösa natur tillät inget sparånde. Dessutom var storken släkt med tra- nan och kom därför nästan vart år med en liten, skrikande present. Det var inte gott att kunna spara något. Men ny var både Björn och Sven uppretade över dessa filiståer och förgare. Detta skulle de allt få skit för, Björn anskaffade en ny kittel, och Sven flyttade sitt färgarskjul ett stycke ut I buskskogen." De, talade också med Jonas. Ville han = vara med eller mot dem? Jonas var inte dummare än att han fattade det dol- da hot som läg i frågan, Han bedy- rade. att han alltid var med dem, Han svor på att han aldrig velat ha Sven till tinget och att det känts styggt att vittna mot honom. De trodde honom inte mer än nätt och jämnt, 000 . Det var nya tider, nya aeder och beslag, och han" själv: blev stämd bona > ne ö Mend Ra dre en AV nya uppfinningar, I Stockholm hade en kvarn byggts som drevs varken med. vatten eller väder utan: med eld och ånga, Därför kallades ' den Eldkvarn, Detta var ju gott och väl. Men det viktigaste var ändå att man hade något att mala, och med den gaken var: det ofta si och så. Nöd- åren kom med Jämna mellanrum, of- ta både två och tre 1 taget. Det var ofta tider när' uråsebröd räknades som det: bästa brödet och var dyr- bart som gull. När man tröskat, mal- de men. dråsen sådan den var med säd, ' agnar och halmboss, Det - blev hade dråsebröd gick det ingen nöd på en. Det var ypperst av allt nöd- bröd. :- . . Son : "Värre blev det, när säden var all- deles slut, när man måste baka bröd av målla 'eller sälglöv eller islands- lav, Ovan sjöarna hade de sitt bark- bröd. Mer än en' gång 'satt Björn 1 fattiga hem däruppe och åt bark- bröd i surmjölk. Enbart var barkbrö- det' hästan "omöjligt att få ned. "Det smakade malört och kåda. Men om en betade sönder det I 'surmjölk; gick det ' bättre. : Mjölkens syra dämpade beskheten I brödet, ". fl oe . Det, berättades Björn att barken skullé skördas av tallar som inte fick vara över fyrtio år: gamlal Somliga blandade bark 1: brödet även under de bästa sädesår för att Inte bli bort” skämda utan alltid ha vanan inne. Det underliga var att de goda byg: derna led mest av nödåren. Där ha» ett trögätet bröd, men så länge 'en|' den gav. Blev det då missväxt, stod folket med tomma händer, I de fat- tiga" bygderna: däremot hade ' man många 'blnäringar till hjälp, Gnosjö morianer, gned tråd, 1 vävarbygden hade man halva sin försörjning 1 vävstugan, och Bergslagen hade sitt järn, Hur snål vår Herre än var med äringen, så glek järnskutorna över Vänern och vidare ned för älven med sin tunga last. Från Göteborg gick järnet ut över världen, pengar kom igen till bergsmän, hyt- tefolk och smeder. > - . En dag på eftersommaren var Björn på hemväg genom norra Västergöt- land, Han hade ' brått, han skulle hem till skörden. > : Mot kvällen drog det ihop till ås- ka, ' Det .gick hastigt. . Han. befann sig I en ödslig skogstrakt. utan en människoboning. Blixtarna skar eom svärd genom de mörka molnen. Det mullrade allt hotfullare. "55. . Han kände'sig Inte väl till mods. Här skulle bli ett ont väder. - gulla” norska ' hästen” klippte oroligt med öronen. Föll se Pl Nta Då fick. han se. en gammal lada i kanten av en myr: Det var inget ovan- ligt, man brukade. skörda. gräs på myrarna. Han körde fram till ladan, såg att den var tom och hade tätt tak. Det var'som på beställning, ty nu skakade marken av tunga åsk- knallar, och det började slänga regn- droppar t luften. + +. Han spände. hastigt Ifrån, ledde jn - och de de Inget mer än Jorden och vad norrbaggen I ladan och band den i a Denl. en stock. På vagnen hade han inte mycket, det var lätt gjort att bära in lösöret, : Ng Han stod i den låga dörren och tittade ut, Blixtarna. sprakade, Reg- net föll allt tätare. Nu skrällde det till, så hästen hukade sig. Då drog han igen dörren, glad att ha tak över huvudet. SS roa Han hade just satt sig och öppnat sin mat-tina. Då hördes en röst utan- - för. Det lät som om någon manat på en häst, Han: tittade ut genom en: springa i väggen. En kart kom" kö- rande, fram till ladan 1 stark fart Tydligen en till som ville ha regn- =" skul,' Björn såg nästan med en gång vad för slags karl det var. Det var en maken. till broken,' det var. en knalle på hemväg" norrifrån.” Han slog upp dörren och stack ut huvu-: det" Aosta el — Här ä regnskul för "både dej å hästen, ropade han, Karlen' - lyste . ä' va brat! Dä blir ett faselit ; väder, ce ole ee td AN " Han' var kvick't vändningarna, och det behövdes, ty nu börjadé regnet = ' på allvar. I ett huj hade han fått . ' både hästen och sina persedlar un- der tak. De drog igen dörren. Och nu var det ett vådligt väder. Askan small, och slagregnet brusade Bom ' en fors. Nr NN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.