LAHOLMS TIDNING : . Tisdagen den fr 6 .oktober 1970 En berättelse om Nils Forsberg d. ä. av Bengt W. Johansson, : =. = .v - ON ST 'fWalsedlarna till det halländska Fändeti, let — sluträknades på fredagen på länsstyrelsen och det visade sig då att resultatet av den preliminära sammanräknin- gen stod sig. Men marginalen var mycket smal för en del mandat, Allra smalast var den i första val- kretsen längst ner i söder, där moderatas Danne Dellien i Elds- "berga blev utslagen med en rösts övervikt av centerns Inge Petters- son i Våxtorp, tidigare centerung- domens främste man i länet, Det är faktiskt synd att Danne Dellien försvinner ur landstinget, ty hans repliker har i många fall utgjort ett friskt salt i ofta monotona de- H .-Landstingsvalet i . batter och han var heller aldrig , "rädd för att säga sin mening och stå för den även om denna inte alltid löpte 1 strikta partispår. Be- träffande första valkretsen note- ras också att dr Lars Edén i La-' holm med ålderns rätt lämnar landstinget, Dr Edéns sakkunsk i sjukvårdsfrågor har varit en till- gång för landstinget. Genom änd- råd valkretsindelning mister folk- partiet sin representation i denna valkrets, Två kvinnliga . lands- tingsledamöter finns i den. nya Birgit Hantoft - och socialde- " mokraternas Bertha Andreasson, " Iövrigt blev det omval, vs - Även i Halmstad förlorade mo- « deraterna ett mandat, Gunnar Os- . karson omvaldes, men tingets vi- . ce ordförande, Hampus Israelsson; som på grund-av åldersskäl inte - kandiderade på. nytt, fick alltså . ingen efterträdare. Centerns Wer- . ner Silfverskiöld får sällskap med . partikamraten och lärarinnan Ma- rianné Carlsson i det nya lands- tinget och folkpartiet omvalde si- na båda representanter, Vänster- partiet-kommunisternas Eric Os- sian . Bengtsson : återvaldes in- te trots partiets framgångar 1 va- : ' let. 'Socialdemokraternas lands- tingsgrupp - i" Halmstad - får -fyra nya” ledamöter," fru", Anita Ek; Sven-Eric Svensson," Ture' Gus- tafsson - och ' Jan. Andersson, : Det betyder'en utökning med.två.: De två "avgående 'är förvaltningsut- skottets: ordförande samt fru Ber- na” Aronsson,' Gösta > Josefsson kommer som bekant. att-ägna' sig helt åt rikspolitiken i fortsättnin=- 'gen.:;” Därmed .. mister” landstin=: get en mycket :kunnig fu-ordfö-" rande, gom inte onödigt lagt sig;1.. » debatterna "1; tinget, men "som" skickligt fört”utskottets talan när detta krävts... SA a :. centerns Alice Jörisson. i Söndrum : Inte kandiderade, på nytt utan er" sattes" av "sin :tidigare 1 : sn Halland lämnar landstinget och efterträds av tullförvaltare Ivan Winberg, Varberg. Nyvald för centerpartiet, som lade beslag på |ä det nya mandatet i kretsen, blev konsulent Gunnar W Johansson, Konstens väg är törnbeströdd r .-ett talesätt som sannerligen har fog för sig. Konstnärer har under alla tider haft att kämpa med ek iska och sociala be- Varberg. Övriga landsti än i kretsen omvaldes. et I sjätte och norra valkretsen har : Lindomes äverförande ' till Göteborgs och Bohus län med- fört en del omändringar i lands-, tingsgarnityret. Folkpartiets Ar- s ternas Harry Bergman föll där- med bort, I derma valkrets kom-. |d penserade sig folkpartiet för två i förlorade mandat 4 andra valkret- 119 sar genom att lägga beslag på ett nytillkommet mandat och . fick alltså två mandat. Nya nordhal- ländska folkpartister i landstinget o blir byggmästare Albert Karlsson h. och fru Ruth Ljungman, Kungs- backa, Ny socialdemokratisk Ie= |: "damot efter Harry Bergman blir lg: stationsmästare Georg Joh d Veddige. " Övriga -fem ' ledamöter lu omvaldes, - et . Det nya halländska landsting som tar över 1971 består av, 18 i socialdemokrater och 18 centers Ip partister, fem moderata och fem folkpartister samt en fri demokrat. ” vilket gör sammanlagt 47 lands-' tingsledamöter mot 43.1 det nu-' Id varande" landstinget, .Det är en li intressant mandatmässig samman= 0 ryd, Riseberga socken svärligheter. Först på senare år har villkoren för kulturarbetaren blivit drägligare. Men bakom var- je verk av betydelse ligger nu om tidigare hårt arbete — och försakelse skulle man kunna till- Å lägga.” vid Annerås och socialdemokra= I Nils "Forsberg föddes i Kätte- i Skåne en 17 december 1842 och dog gäklsIngborg den 8 november Ett torp på Söderåsens ”slutt- ning, ner. mot Rönneå brukades ch "beboddes på 1840-talet av torpare, 'ringaren, dödgrävaren ch dagkarlen. Ola Forsberg och ans -hustru Stina, : . ed : Torpet - var ett av dom fatti- aste. ,, hela Vessmantorp varun- er,,.det. lydde. Där växte . Nils pp tillsammans med fyra andra syskon. Barnen fick stanna hem- ma tills dom fyllt sju år. Sedan ckorderades dom: ut till -bönder trakten för att själva tjäna sitt röd. 2 - Nils : blev.” först vaktpojke. på Forestad, där han fick vakta svin, getter och gäss. Vid nio års ål er flyttade han över till Bjerröd ; Färingtofta socken, Vallpojke lärde sig i sin ensamhet att skri- sättning, som ' förmodligen "kom : I va. Han: hade fått tag på ett gam- mer att medföra vissa omfördel- ningar i presidieposterna, - h F riksdagsmannen Custav Nilsson . i : 4 Göingegården har. hastigt avis dit under en resa i. Schweiz; Se=' dan. ett par: år tillbaka. har hån '' g njutit ett välförtjänt otium efter, att. successivt " kopplat ; av . sina många offentliga uppdrag. l Gustav Nilsson" blev. riksdags. |P man i 1940 års val och satt kvar:$ riksdagen till 1964 med undantag av "ett "avbrott" perioden :' 1949 ”t —1952, Han var även hårt enga< gerad : .-i' : - kommunalpolitiken, |v Landstinget : tillhörde” han db Id Nils. att framställa en "bild. . väll , | maltsillustrerat skillingtryck som andlade.: om Jeppe 'på Berget. -ritade av- allt söm han såg iden: lilla ' trycksaken:” Illustra- tioner.'och bokstäver” om vart nnat.ic:-Han saknade visserligen åde blyerts och papper men han hadeav:sbönderna lärt sig göra ett;slags' bläck genom att lägga ekollön i vatten tillsammans med åml2” spikar. I den svarta vät- ska” som bildades doppade han Spetsiga” pinnar och tecknade på slätå” trädstammar. eller. varhelst an' hittade en yta varpå det gick Husbönden, Då Bjerröa var löjt- t' Sanidberg-vid; intendenturen. ilfpöjken: med” det :starka” beho- et: att teckna :tog "vara. på allt Päppér, som : hittades" från. hus- bondefolkets : sopor. . Ibland . hitta- € han.bl. a.:gamla.söndriga och den. Då slet: han hellre ont som dräng och var fri. Han gick till sin mor med sina bekymmer, Hon förstod och av henne fick han ett knyte med mat och da- gen innan han skulle hämtas för att sättas i skomakarlära "rymde han "hemifrån och begav sig till fots mot Hälsingborg. Utan både strumpor och skor nådde han efter .några dagar fram till Häl- singborg och styrde sina steg mot hamnen. Han skulle försöka bli "sjöman. En kock, tänkte han, behöver väl aldrig vara hungrig. Därför gick han till: båtarna och sökte jobb som sådan med över- allt blev det nej. - Han: blev alltså: inte sjömans- kock. Och det var .väl heller inte vad han tänkt sig att syssla med för framtiden, Att' få måäla:' var hans innersta önskän.och efter en. del krångel anställdes den unge Nils Forsberg -som lärling hos en målarmästare Lundgren. Han var nu femton' år gammal och han stannade hos Lundgren i fyra och ett halvt år där han arbetade för mat och logi. sj : Mat och husrum -hade målarlär- lingen men han behövde ju ändå någon slant för eget bruk ”emel- lanåt. Därför tog Nils 'de tilfi liga . jobb han kunde få på” sin fritid. Mest inom .sitt eget yrke. Om somrarna kunde , han dock tjäna lite på att sälja cigarrer i Ramlösa brunnspark och Hälsan. När Nils Forsberg efter fyra och ett halvt år var färdig målarge- säll ville han återvända hem till Riseberga. I fyra månader stan nade han hemma utan att kun- i altartavla i Riseberga kyrka. Den|n: utfördes på papper eftersom Fors- berg inte hade någon duk. «Med den hoprullade tavlan un- der armen begav sej så gesällen ut på vandring för. att söka ar- helt hus både in. och: utvändigt. Han gjorde :sej en-liten förtjänst|n; och. som . tack: målade han fanta- sistycken' över :dörrarna i stugan, Därefter gick: färden än en gång till Hälsingborg, Han kom dit. li-j bi ka fattig som då han första gång- kör - Ljungberg lyckades han "säl-In na få något arbete, Under tiden|på Salongen (den :årligen åter- utförde han en kopia av Westins| kommande officiella konstutställ- 70-talet var n ”Akrobatfamilj inför cirkusdirek- tören”. Det var en målning som angrep «ett av den tidens mest bete; I Kampholma, Västra; Torup | brännande sociala problem. Man fick han i uppdrag att måla ettlville" i. Frankrike" skapa. en ..Jag som . förbjöd "att: minderåriga :ut- refuserades emellertid" av 'denyju- ry :som;antog verk: till "Salongen, » Det verk,.som, skulle föras Fors- C Sf ”En hjältes död”. Med dennå. mål- en såg. den "staden. Till: en fabri-| ning når han k K monstrativt mössan ner över öronen. Dagen :därpå uppkalla- des han till den svenske. kom- ' missarien och fick en. ordentlig utskällning. veta att en utvisningsorder häng- de över hans. huvud. Han hade kränkt Frankrikes gäster. Kejsa- ” ren hade förolämpats av en sim- pel. målargesäll. - - Dessutom fick . han Forsberg blev kvar i. Paris och började småningom studera ' som frielev vid Leon Bonnats målar- skola. Samtidigt slet han för bröd- biten. Allt han mälade under den tiden säldes till vem. som ville köpa. Under Fransk-Tyska:kriget 1870 —71 tjänstgjorde Forsberg 'som ukvårdssoldat. — Han" -"lyckades klara sej utan:att» bli-sårad un- der de etthundratrettiotvå dagar tyskarnas belägring av:Paris va- rade, trots att han oftast arbeta- de "bland soldaterna i”främsta le- det. " Forsbergs uppgift- bestod i att. med. en .ambulansgrupp häm- ta hem sårade från slagfälten och föra dessa till olika uppsamlings- ” platser inne i staden. Bibliothé- . a + cen os | que Nationale hade förvandlats ' till sjukhus,' Där arbetade Fors- berg som sjukvärdare- och kom kontakt med sårade och döen- Upplevelserna under ' det oer- hört grymma och blodiga. kriget kom .att sätta sina spår i Fors- bergs . produktion. Han hade sett kriget på nära håll. Hans konst. blev en- förkunnelse om - humanitet, . fred och försoning. kommande -- konstnärliga OR År 1872 "debuterade Forsberg ingen i. Paris), : Forsbergs främsta arbete under den: 1878 målade yttjades "i förvärvslivet. ; Tavlan ergs. namn utöver. världen; var | — | SÅN — - NN teborgs konstmuseum hänger ”Gustaf: IT Adolf före. slaget vid Lätzen”Y målad ' 1900. - Trots den till både format och innehåll stor- slagna. uppläggningen blev 'detta verk inte av 'samma' höga klass som . "En 'hjältes . död”, Ämnet fångade . inte. Forsberg lika hel hjärtat... ”Stenbockskurir” —"' ett annat - ämne - från, den svenska NN SN 3 SN NN ITA IR NN Sd stormaktstiden målades: 1910: och finns nu: 1 Hälsingborgs museum. » År, 71905.. bosatte" sej. Forsberg för : gott i: Sverige, 'Han: inredde sin ateljé 1'en villa I Hälsingborg och där bodde: han” till: sin. bort- :- Från 1928 statsp sion, ärliga” gärnin Idé 1 spetsen för högerpartiet 1 länet i många år: Trogen sina politisk ideal tog han såväl: framgån; som motgångar; med "gott humör; Han" väjde heller: inte undan: för i; . Politisk strid då han ansåg: sådan > hödvändig för .att förverkliga si na' målsättningar. Personligen var Gustav Nilsson tolerant och 'triv: sam . och "såväl partivänner' som fru Ella Johnsson, Holm. "Folkpartiet förlårade” det ms ! ” järde' kretsen," & mn Göran: Hellberg 1, Falkenberg sv innehar. Det. erövrades. och övergick därmed till' målar: mästare Olle' Kareld i Vessigebro, C MNnar Str ang Göran Hellberg här”gjort en god var inte lika optimistisk 1 sin be då Å insats 'i landstinget under :den”tid han: tillhört detta.' Man-kan för- vänta detsamma av Olle Kareld, som bl a i egenskap av ordföran- det det halländska hantverksdi- striktét är särskilt väl skickad att tillvarata :'småföretagarnas. intres-: sen.-Nyvald.i denna krets är även fru Kjerstin" Petersson, :Falken=' berg, vilken efterträder John Ar<" tur. Andersson, som har en lång och hedrande landsti. annah na bakom sig: I övrigt blev det omyal, Di Manon Fru Margit Wadensten 4 Var- berg. toppade moderatas valsedel i-femte kretsen, Hon blev om- vald, vilket tyder. på att väljare av" båda könen accepterar en kvinna som första namn lika gär- : ha som en man. : Nyval de folkpartiriksdagsmannen Karl . net av en redbar man som en god samhällsinsatsg, .'- "+ v:, eenterpartiet Finansminister Ag Ku "gjort ihopskrynklade : armérullor, Allt papper.,.slätades omsorgsfullt 'ut och, användes : till att. teckna :på. Sina ;gubbar : och ' djur, .. hus" och träd: färglade "Nils: på "så sätt att han, med «naglarna gnodde ut:saf- ten ifrån olikfärgade : blommor och. blad: över: figurerna. NI Nils. flyttade -från. den ena -går- den till.den andra överallt. hun- sad 'av' husbondefolk och drängar. Slita "från ' tidig "morgon "till" sent på kvällen. fick han /”göra, utan "någon -.artnan > betalning än, måt och ”"husrum.' Naturligtvis var” det "linte.tal:om någon skolgång. Hans far tyckte förresten: att det -var onödigt.-Det var bättre att vakta kreatur: och . tjäna. sitt bröd än att” ödslas sin. tid på skolbänken, menade:han. .Modern. däremot, in- såg : nödvändigheten: av. att - Nils fick gåt ti. skolan; Med: hennes samtycke: gick :- han : till.zsocken- skolat" Riseberga : för: att. börja Jäfa sig:läsa och skriva. Ett:fem- han de. för: gick bla, på Minervastatyet "Forsberg kän har; "hörde: mera "hemma 'på må- leriet och dit återvände" hän. Sam- ja'sin: altartavla. Han fick tjugo riksdaler : banco och för pengarna inköpte han en' biljett till ' Göteborg, där 'han- fråm till hösten 1864:hade oödlika;'konditio- ner.. Den i hösten " tog.arbetet slut och ' under kommaride, vinter fört sörjde sig Forsbetg ”som-=. dörr- knackare. :Han' gjorde ' små ' teck- ningar. i tusch 'och blyerts. som "bjöd ” ut.. för! tolv : skilling stycket... I maj 1865 fick gesällen Forsberg fast "arbete ' igen, « På fritiden bedrev' han studier. Han slöjdskolan och ha- ji att han” skullé: bi För en" 'meterhög t fick. han mycket konstföreninger inköp- ”trettiosex” kronor, emellertid "att under valrörelsen. Han .spådde en '. nedåtgående konjunktur och om inte den privata: sektorn .då kan svara för full: sysselsättning" får samhället träda till, sin. [något fufféns, fick .också smaka ser .” . LJ förläggs till: n hittills största samlade pre- sentationen' "i" Skandinavien” äv byggnads: "och anläggningsmaski: ner 'samt-fordon för tunga trans- porter ' anordnas -våren . 1973 på Stockholms nya 'mässområde .' i Älvsjö. Utställarnas speciella krav på stora utrymmen kan tillfreds- ställas ' rhässhallarna på 20.000 m? och på ett utomhusområde på totalt. 80.000 må. | Nee I samband med -utställningen planeras också "en omfattand2 kongressverksamhet. ' Kongressen som är det första initiativet inom branschen ' kommer bland: annat att behändla: den tekniska ut vecklingen och . rationaliserings- frågorna inom byggnads- och an- läggningsområdena med kända fackmän som medverkande, : Det kan förutses, att: ett flertal orga- nisationer "inom ' branschen kom- mer "att "förlägga sina "årsmöten i anslutning till kongressen.” Dir ,Bengt Rywe, ordförande 1 EMSÅ, Entreprenadmaskinhand- larnas 'Samarbetskommitté, ”fram- depå : måndagen, . att beslutet : att förlägga evenemanget. till” Stock- hölmis. nya" mässområde' i, Älvsjö har fattats efter: kontakter med ett "flertal "andra 'organisätiöner inom branschen. Efter -flera” års ingående utredning, där: olika platser för utställningen ”diskute- rats, anser dir Rywe det' vara mycket tillfredsställande, att Ut ställningen nu kommer fill stånd. EMSA har förklarat sig villigt att ingå i utställningskommittén, som skall bestå av representanter för ett antal berörda branschgrupper och . organisationer. Den tekniska utvecklingen på området är av sådan natur att mässor av den planerade omfattningen förefal- ler - naturlig . och "behövlig vart fjärde år. Behovet av en genom- gripande: produktinventering be- döms som angelägen med hänsyn |. till dem successivt ökade produkt- bredden, branschens. kraftiga ex- pansion och den strukturomvand- ling som betingas av rationalise: rings- och effektiviseringskraven, håller. efter . EMSA:s . sammanträ X annan vi L. te'inte 'ått Nils hade tillräckliga kunskaper - för ' att ' han : skulle kunna tillgodogöra sig en under- visning, Därmed - fick Nils gå. 'Efter ytterligare --i45 > Jemellertid. den. nu tolvårige vall- pojken till prästen och fick un- en os Tderv Zz Skandinaviens största maäskinmässa |. Älvsjö «= EJ ville. nu in'e-Nils f tontal's pojkar - var ' samlade --den - | första””dagen .på terminen. och. lä- raren:? som: hette : Anderberg : bör- jade. ur la.” barska :förmaningstal.” En. av pojkarha, som tydligen hade gjort dervisningen' med -att hål- Det var just en sådan situatio; röttingen”' så ”eftertryckligt att centerledaren "Hedlund " avsåg då';, . han i valrörelsen. rekommendera.: de "en "omedelbar ' räntesänkning och. lättnader 1 de hårda kredit: . |f' restriktionerna för att kunna möta rit en. nedåtgående konjunktur'”och '' undvika arbetslöshet. Nu är tyd« ' ligen. även - regeringen och - hr Sträng medveten 'om att det var. en realistisk . bedömning .Gunnar - Hedlund gjordes. cs ox Nils” fann undervisningsmetoden alltför brutal. Det dröjde ett år innan "han .kom 'tillbaka. för att örsöka på nytt 'Nu. var där en rv lärare. En stockholmare hamn. Söderberg."Denne tyck- ett år. kom ng - samt : konfirmerades, i ka Nils. brukade ibland- besöka -en byskomakare för "att sitta och prata: med ' denne om kvällarna. Detta.: tyddes av fadern så att Nils hade ':intresse för detta yrke och ;-bestämde att 'sonen- skulle utbilda "sig. till .skomakare, Detta ma år fick han av. Göteborgs: stad ett "”resestipendjunt :” ratt; åka till. Paris och" bese” världsutställ- ningen.' Tre: hundra riksdaler” fick |” han. : Åtta: till tio. dar skulle "han stanna - 'i-'världsmetropolen :: och | t:' sedan: komma: hem och ' berätta om ".siha intryck från” den. stora utställningen, Nils Forsberg blev borta i tjugo år. : Ett intermezzo på utställningen var kanske orsak till att -Fors-|5 berg .blev kvar i. Paris. En dag skulle kejsar Frans Josef i säll skap -:med Napoleon" III avlägga |: jongen. Mycket folk kantade ga- toörna där: kortegen drog fram. Bland «dessa . fanns . också ' Nils Forsberg. När: dom höga herrar- na kom närmare slet männen av sej sina huvudbonader och kvin- norna föll på knä. Forsberg ha- de ingen förståelse: för .det där utan stod bara och stirrade på grannlåten i gatans mitt. En -of- ficer ur. uppvaktningen : sprang fram och slet mössan .av Fors-|. berg och stack den i hans hand. När officern försvunnit ilsknade 1 "allt iv och krängde. de- ett: besök. i- den- svenska pavil-|sälja för det. priset?. Fc tt Cederlund. Nåja, det kan jag för- stå. Hur: mycket har:herr Fors- berg tänkt sej? - öd” år” «När: ”En:hjältes: visades. upp ; för; att bedömas” blev-”det. först-allde- les' tyst i salen.” Jury i bördes ' prat; stännäde 'traktader tavlani. Någc en äapplåd; öch . de. övriga stäm! tog ;upp. de in. Detta 'hade''aldrigT tidigare inträffat. -Tavlar« belönadés'' med den'” högsta utmärkelse" -en'- ut- ländsk" konstnär . kunde erhålla” i "Frankrike. Två guldmedaljer dela- des. det året ut på Salongen; Den ena gick till Delance för en tav- la föreställande St. Denis bäran- de sitt eget huvud, Den andra -till Forsberg. för :”En. hjältes död"... Redan 1883. hade Forsberg gjort den första skissen: till ”En hjäl tes död”. För att han skulle:kun- na' måla . färdigt: den ::.stutgiltiga versionen ; bisträcktes: han .med pengar av.” Göteborgsmagnaten August Röhss... Tavlan skulle" bli Röhhbs. egendom 'om 'inte Forsberg löste till sej den för lånesumman. Forsberg hade ' fått” "låna: 10.000 kronör. «sees Akt Några veckor "efter -hemkoms- en kom den bekante punschfa- brikören . Cederlund ' och. en vän till. honom, upp "till Forsberg för att försöka få köpa ”En' hjältes död” av konstnären. 45.000 kro- nor bjöd dom. Forsberg blev helt naturligt konsternerad och ' kom ej inte för att svara omedelbart. Cederlund uppfattade . hans >tyst- nad. som avslag eller tvekan. Kanske herr: Forsberg inte vill Fortsatte Forsberg ' kunde bara tala om som det var. Att tavlan ägdes av grosshandlare Röhhs i Göteborg. August Röhss skänkte sederme- ra ”En hjältes död” till National museet och där hänger den fort- farande. ooh | Forsberg övertalades 1890. av Röhss attmåla en tavla med ett svenskt historiskt innehåll. I Gö- alongens”.jury|- "STOCKHOLM (TT) :> + Förbundsordförande - Erik-. Mag- ; nusson i Handelsanställdas förbund avslöjade på :söndagen 'att' LO:s ekonomer grubblar på. en.. metod lyckas: lågavlönades löne förbättri Fvärdebestän :pbetsgivarna inte kall" kunna di minera "de. deltidsanställda. bl Hr ; Magnusson” berörde "också ' den nuvarande” affärstidsläge; "som löper "att göra de'lågavlönades löneför-' inte lyckats knäcka denna nöt. 2 Den som finner lösningen har » alla utsikter att bli en mycket po-' « pulär person, förklarade” hr Mag- nusson, ' som '' talade” vid ' Handels, dag I Stockholm, 5 +: ov! : ”, Den "”avtalsuppgörelse 'som' träffa- des 1969 är den förmånligaste hittills för de lågavlönade; av. vilka många finns inom - handeln. Dess.'anställda " kom genom uppgörelsen i nivå med de bättre avlönade, Sedan dess har marknadskrafterna 'gjort' sitt. och de handelsanställda har återtagit sitt re- lativa, låga löneläge,, sv te Erik Magnusson omtalade att det inom handeln i dag finns lika många deltids- som = heltidsanställda, Det finns. varuhus där 8 proc av perso- nalen är deltidsanställd. " .Vid konferenser har det framkom- mit att arbetsgivare skurit ner ar- så sätt att hel AFA-försäkring för- till ATP-poäng och att den person- liga ekonomin hotas. ör Fyra av fem deltidsanställda är gifta kvinnor och tre av fyra är över 35 år. Hälften av dem måste arbeta /av ekonomiska skäl, Md En LO-kommitté med Erik Mag- nusson som: ordförande har utarbetat "en rapport om de deltidsanställda, Den blir klar i dagarna och skall då överlämnas till LO:s lönepolitiska kommitté, "en: 2 Handelsanställdas förbund vill ha -LO-ekonomerna har” dock ännu |lag vi et är 1 "fJinnehavarna "att få dis betstiden för de deltidsanställda pål. " svunnit, att inkomsten inte räcker . ökat öppethållande på ' 3 Om 'den nya'lagen ger samma gene rösa dispenser hoppades Erik Mag-.- nusson att de anställdas. tillägg' för obekväm arbetstid skulle. bli så pass stora att ..de”verkade som en. broms . för ökat ö d ot för den växande grödan, om. , Du tar vägen över besådda fält! Tänk på att. markägaren' alltid: har'rätt till. ersättning:för upp-' kommen skad. åtgärder till stånd som gör att ar- Svenska Natursl .” | Oo Svenska företag på 22 svenska företag deltog tors- dag (den 1 oktober) i ett semi- narium "om export 'av komponen- ter till den amerikanska 'bilin- dustrin, - "Seminariet ”. som ägde rum på. hotell Foresta utanför Stockholm är första hemmadelen i en speciell exportaktion” som initierats av Sveriges” handelssek- reterare i Detroit, "Ake Nyström. Syftet är att intressera svenska företag för den enorma poten- tiella marknad .som bilbolagen i USA representerar. Varje år köper de. produkter för ca 125 miljarder" kronor. En- bart General Motors har omkring 39.000 underleverantörer. Ytterst få av dessa är svenska företag och de representerar bara en mycket liten del ekonomiskt sett — omkring 10 miljoner kronor. Exportaktionen, 'som "har nam- 3 Att sälja till amerikanska” bilbolag; exportseminarium net. Swedish Automottve-Coripo- nents, stöds av medel från.sta- ten -"gehom” .ekonomiskt .:bidrag sker. i samärbete med :'Exportrå- det för den mindre industrin och Exportföreningen, = 55 7 Föreläsarna representerar både amerikansk”””markiadsföringsex- Pertis och svensk sakkunskap och erfarenhet. --av: -- hur "-man->-fram- gångsrikt : säljer .sina produkter till ' de "amerikanska bilbolagen, El a kommer ordföranden. i: So- ciety of :manufacturer's agents, Mr John Kolar att föreläsa. om hur man kommer i kontakt med bilbolagen i USA. .Bune Weckner. vid Domkraft AB Nike. kommer att berättå om hur man” lyckats öka efterfrågan på sina produk- ter på 'den amerikanska ”Mark- naden, (teer PTA rskr UD Renar åtnjöt. Nils, Forsberg oa från - Handelsdepartemgntet...och å s ÅS ÅA mGe faen | so | VN | SKOLE | ENUED | SUND ) CANIS | SEN | SD | CI
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.