EAHOLMS TIDNING TT CETINGE: Studieförbundet Vuxenskolan i Halland har 'un- der många år nu befunnit sig i kraftig expansion, Trots en sär- , skilt kraftig uppgång i antalet sludietimmar under - arbetsåret 1968—69, 70, då man ökade med 488 stu- dietimmar till totalt 22.973 stu- , dietimmar, fördelade på 809 stu- "diecirklar,. Detta framgick . vid hallandsdistriktets årsmöte, som "hölls 1 Getinge på lördagen, un- N der mycket god tillslutning.- Det. välbesökta arrangemanget gav ytterligare belägg för den goda' aktivitet som f n råder inom stu-. diedistriktet, : Erling ” Johansson, . . Drängsered, omvaldes .., till di- ”striktsordförande, och. likaså om- - : valdes Bertil Karlsson, Simlångs= » dalen" till vice odrförande, : : Till stämmopresidium utsågs ordf Ica, Almgren, Halmstad, vice ordf Rolf Andersson, Söndrum, sekr Stu- fortsatte utvecklingen ” markant under studieåret 1969— - Getinge medborgarhus stora samlingssal var välbesatt und er stämmoförhanalingarna Ökad omslutning och stor aktivitet kä innetecknar. Vuxenskolan i i länet led. ordföranden Carl: Almgren,. så re Ivärssoni, Falkenberg, och" vice sekr Margareta Axelsson, Åled. j Pinsamt”. > | Hustrun till en stor effärsman! åkte på några dagars semester. Hon ' ringde från flygplatsen till" man: nens kontor.” > il — Hälsa dir "Granlurä,. sa" hon till den nya sekreteraren, att jag tats till Göteborgsdistriktet;. Vidare glömde sätta i kontakten till väe- karklockan bredvid hans säng. ” — Jäåvisst,: svåråde” öekreteråren, "och vem kan jag] hälsa ifrån?” LÄN on ottan ee Omöjligt för " Täkaren frågade frun till en mil” — Kär nl 'sluta” umgås med er man i en hel månad? — Den här månaden kommer det att bli svårt; svarade kvinnan, '; . — Varför det? : « — Både trädgårdsmäs taren och . betjänten har semester, - "Pippi, ; Regnet öste ner, och polisen & som dirigerade . trafiken" var iförd 'en knal!gul oljerock : som : fram - oci bak var försedd 'med den tydliga beteckningen Polis; När trafiken var som värst kom: ett fruntim- mer framspringande, — ”- > ; = Är ni polis? frågade hoj "— Nej, damen, löd det ra Till .styrel omvaldes Maj Hilbertsson, Hanhals, Per-Olof Karlsson, = Väröbacka, . Ingemar Persson, Gödestad; Göran Karlssön, Köinge, Ingvar Karlsson, Glommen, Gunhild Torin, ' Aled," Carl: Alm- gren, Halmstad, och Sten, Carlsson, | ;Vein7e, medan det blev. nyvål:av in Johensson, Åsa, efter Tor- n Nileson, Lindome, vilken ge- ”länsgränsjusteringen överflyt- xK rem ingår i styrelsen som ”representan- ter.-för. centerorganisationerna El- glevLacison, SvärtråisTiyvald. efter Berbro Berntsson; Veddige, och för folkpartiorganisationerna..',. Gregor Berg, , Helmstad, , som är ', nyvald istället för: Wiking Werbro, Halm- gstad, för :lantbruksorganisatiorierna Arne Nilsson, Falkenberg, och för 4:H-or S utgjordes fr v av! vice: sekr: Margåret , ledare Sture Ivarsson, Falkenberg”. almstad, och sekr dis riktsstuc ström, Skummeslöv, Till. ledamot ::i "förtroenderå et på » förbundsplanet' utsågs Erling J ohansson, Drängséred, iLedamöter + 'Föreningsrörelsens ungdomskontakt inom lantbriksor> ganisationerna i Halland: Nils-Olof Johnsson, Förlanda, Hugo Bengts= son, Grimeton,'' Stig : Johansson, Långås,. Kurt. Larsson, Harplinge och Nils-Erik Karlsson, Ränneslöv. Bertil Karlsson, ' Simlångsdålen utsågs till ”repr? i "Hallands: bild= ningsförbunds styrelse, medan. som ombud tll ”bildningsförbundets |- stämma utsågs , Lennart ; : Breitfeld, Friltesås,: Leif . Svensson, - Träslöv, Mary : Persson, : Vinberg, ; ..Rudolf Havner, Söndrum och” K Karlss son, Laholm; : " » Lennart Skoog; Simlångsdalen ut sågs till repr vid Föreningeri. Nor= dens i länet stämma. ;ationen” v'Stig: Långås.' ; "Revisorerna "Sven Berthag, Slö- inge; Lennart Skoog, Simlångsda- Jen 'och Sven Andreasson, Ullared, : || omvaldes! ra Antalet 7 förbundsstämmoombud hade minskats, enligt , beslut" vid a jolårets förbundsstämma. De :tio representanter Halland : får - sända beslöts bli . Bertil: Karlsson, Sim- långsdalen,' Stig Carlsson, Torup, Barbro ' Berntsson,..'Veddige;: ' Maj- Lis Johansson, Fagered, Maj. Hil- bertsson; ': Hanhals, Nancy ”Arders- son,: Åsa, Margit Johnsson, Göde- stad, Ulla Eriksson, Stafsinge, Gre- svaret, — Jag är en. jättestor. kana- rlefågel. - . - Igor Berg, Halmstad och Irma Sjö- : Stä fastställde budgetförslå= j get. för innevarande” arbetsår, slu= tande: på 94.500. kr. Det beslöts att distriktets andel av deltagareavgif= ten” för. .cirkelmedlemmarna” skall utgörs 1:kr, vartill kommer" 2 kr som skall "inbetalas "till förbundet, I. samband. med stämman var” en miljövårdsutställning fördnad;"- där. många intressanta aspekter på den aktuella miljövårdsfrågan redövisa=' des, Vidare förekom underhållning av pianisten Monica Elmqvist och klarinettisten ”Bengt-Ove Gunnars= son från Kungsbacka; innan man övergick. till dans som, avslutning på. den trivsamma ' .sammanköris' Innan Ni byter Era -5l:or - kontrollera att Ni or inte "missat. någon vinst!,. LL Uppmaningen' ar verkligén 'å sin plats. Det finns nämligen massor av vinster på 1951 års premieobligationer som ännu in- te hämtats ut och för dem söm byter sina obligationer mot 70:or gäller det att kolla innan obliga- tionerna lämnas för byte. Tas vinsterna inte ut inom tre år efter resp. dragning f förfaller rät- ten till dem, — Ja, vinster som' inte” tagits ut, preskriberag efter tre år, sä- ger byråchef Karl Bunner 'på riksgäldskontoret, men vi . är mänskliga. Kan en vinnare, som kommer lite för sent anföra vä- gande . skäl brukar vi betala ut vinsten även efter treårsgränsen. "200.000 KRONORSVINST RISKERAR ATT. GA. - FÖRLORAD, "Det finns närmare 1,500 vinis- ter på tillsammans cirka 700. :000 kronor som sedan. ett haivär eller mer väntar på att bli hämtade” av sina rättmätiga ägare, däri bland en vinst på. 200.000 kronor. ; DER föll ut på serie 7957 ordnings- nummer 1529 i septemberdrag- ningen 1968. Vinnaren” har ännu' inte hört av; sig. Vinstutbetal- ningen efter den sista dragnin” gen på Sl:orna den I september håller på som bäst över hela dan: det och det är omöjligt att just nu 'exakt ange hur mycket söm. hämtats ut och hur mycket söm ligger kvar. Men också här. finns mycket pengar att hämta, cv Totalt sett kan det kanske röra” sig om en miljon kronor, 'som : riskerar att: glömmas bort. : tan för. 1951 års premielån kan.” SÅR SSSSSPEFSA alltså bi en lönande syssla. Att|Då är det "säkrare att skaffa en så många. vinster glöms bort be- officiell ' "Iror delvis på att många männi] ännu :bättre. att prenumerera på skor. bara tittar: i tidningarnas |listorna,:- mo — dragningslista. —- eller Då behöver. man .inte Vinstlistor. — men där finns ofta | ens : komma .ihåg :dragningsdagar- inte. alla "vinstvalörer - -medtagna. nar Större: delen av de:outtagna - Den ; gamle , provinsialläkaren a ; N-ng var en barsk herre som, om det. ville” "sig, kunde ryta till åt patienterra, En' dag beslöt sig Jo- ör han Petter” 1' Långed att. besöka ; doktorn för att få bot för sin allt- : mer avfagande hörsel. Det uppstod en stunds tystnad inne i "undersöks ngsrummet;” men snart nog kun? dé patienterna ute i väntrummet höra” följande dialog: : ”Johan Petter: — Men vem kan > då hä skett där? : Kändes igeii a ' Stickan heriide för: Pelle om . högra. kassan; vi tog en drink och åt på ett my- . sigt ställe. Sen blev det en natt- |. . klubb och; jag följde" henne hem, vet du vad hon sa?.. ; — Jaså, du har: "också v ” med henne! : Jag bjöd .ut henne, I. HALMSTAD: 'H talongen så) Hallands. museum :, öppnades på söndagen inför 700 personer av Hallands” konstförenings - ordföran. de, arkitekt: SAR Svend ”Bögh-. dersen, Laholm, ; Salongen har sré. dan haft' sin premiär ock det-sked= ben? ”Till. den jurybedömning 'som föregått utställningen” har insänts när: Hasse Eriksson, Varberg. Han. äv verk och 92 har & antagits. för ufställningen, > ”Jurymän har varit konstnärerna Roj. Friberg, Veddige, Lennart Ro=> [sensohn, Vallåkra, och Axel Olson, : Halmstad; . : » Hallands". får motta det vid halvårsmötet ir / novemberi"” 5 >. : 4 Stärkt okmånnainslag | . i EE | » Halmstad -- kommit i kläm 1' vårt konsum-' " tionssamhälle; Allt är Y'dåg cen-" - trerat kring människan. Miljö- "+. vårdsdebatten : måste också röra | djuren. HN TE ” Så: sade Jack "Holmqvist; ordfö- rände i, Djurvärnet- i, Halmstad. Hen talade vid Djurens dag, som ölls” på ; Församlingshemmet. Ett 3 100-tal personer hade mött upp för att lyssna på Elsa Grave; som' be” ttade om djur” i litteräturen och r: att se på fil en om Kolmår- dens djurpark > fs Jack Holmquists tal var en ma- - + nifestation för djuren och han'sa=' "de i sitt anförande bl a' att skol- s Und ervisningen ; i fråmtiden måste "ta med mér om djurvården. Sam- . Djur: och nafuär, är "någöt att slå vakt" om;y' det "tyckte redants den helige: Franciscu i har hållit värierat i intresset för dem. > . Jåck Holmquist menäde i sitt an=) förande att Franciscus” idéer måste hällas "ständigt "levande, 'Den' inhuc, mana livsformen som” ” människorna ör. att stressen") Halinstadsdistrile- mn tet skulle föras' till.'en Bö. teborgsregion, : - Drätselkammaren har intet ' "att erinra mot” förslaget till distrikts- organisatio och ', välkomnar : f slaget om, polisstyrelser med starkt inflytande; Däremot kan : och 'det' naturliga béteendemönst- ret: för . människan störs, ; Djuren bör komima in i. centrum igen) d hör hemma bland. 'öss,. Samhället / måste ge oss en ny syn på djuren, Det" kan hjälpa” till” att få” bort stressen, -menade hr Holmtuist, : kammaren ' icke , biträda utrednin= gens : förslag. att medborgarrepre- e | sentanterna skulle, utses av lands-' tinget” Också. när'. det gäller ' £ slaget om den regionala organisa= "'., tionen 'nödgas kammaren" avstyrka . | utredningsförslaget om "åtta regio- > Djurvärnet "avslutade med - Jen förbön för djuren, , . .ner i stället för den nuvarande or- Tganisationen länsvis: : EN en ny, bil, en: res SN S vinsterna är = naturligtvis mindre valörer. Men det händer inte så sällan att också högvins- ter. ligger kvar under länga ti der. Ja, det har t, o..m. hänt att högsta vinsten inte tagits ut utan vinsträtten har förfalllt, Och det är ju bra synd, : Tänk Er själv ' vilken fantas- tisk. känsla det måste vara att "| vinna sen: högvinst. Vi träffade häromdagen en man som vet hur det känns, - Han hade. nämligen just. hämtat ut. högvinsten på G8:orna - — . 400.000 kronor — 320.000 kronor efter skatt, Han beskrev det så. här: : Man får helt enkelt: chock.” När, man som : jag varit. med flera är. och efter varje « dragning: förhoppningsfunt' tittat ; i dragningslistån « utan att få an- nat ' än. någon lågvinst "och så plötsligt : en" dag "sitter "där: med listan” och : hittar? numret först av: alla. — högsta vinsten — ja, då . tror man inte" det är sant. '- Hjärtat börjar” bulta;” blodet ru- ' sar "ner, I: knävecken, . man kän-. ner sig" yr i -huvudet; Man tar sig. så småningom, samman och: stapplar: ut otil fru och ber henne : kolla ; också -—"för .säker-. ' hets skull. Jays sefter.en tid repar " us och. börjar så smått :” ti fantasternä off ”villaköp,' 'enér vad det nu'är, "Inte: bara” jär fantaster. . TS Hur, ska. det. då inte '; kännas hjälper sjua ble 2 - och ' gamla P5 Hjälp oss hjätpal -7 Röda korset so - Qlro 900 800 ten. :. en . ETT ORD -: PÅ VÄGEN I Tennessee är det. gott om grottor, och vi hade våra favo- rittillhåll.. Ibland gick vi:på upptäcktsfärder för dessa-sma- la, gömda gångar: inbjöd til äventyr. ” "AA pojkar : söka sig: vidare in me- dan vi andra väntade på deras rapporter. Men plötsligt gav vi OSS iväg” allesammans. "Kamma- ren längre. ner tyckte vi var ett storartat fynd och från den utgick många ; intressanta - gån- gar. När vi. skulle tillbaka igen var det mycket svårt för mån- ga "av :oss att klättra upp för Vid ett tillfälle skulle ett par den branta stenväggen. Vi fick verkligen uppbjuda alla krafter ti kraft så vore vi fångade. . innan vi lyckades ta oss ut igen. Lika . lätt: som jag lockades in: i äventyret. i grottan: kan min själ frestas att undersöka syndes vägar. Syndens vägar är. bedrägliga och:. grymma, Samtidigt som” de lockar: oss|. med en: bekvämlig > lycka : så lämnas. vi med 'en : orolig, be-]- dragen. själ. Funnes inte 'Kris- ”Bocopa Pros JT 2027 | fade kuris att utrota rovdjur En hade kommit in på orätta. vä- gar. Nu hade" en också börjat sälja] hålltjack. Skuv kallades det också. Eller Jurenårejerl. Annars" var det bara färgstarka 'engelska bomulls- tyger. Kvinnfolket var, så glada i dem, Förresten - lurendrejeri! Vad faen var det för nånting? Det var nånting. som överhetén hittat på. Vad gjorde granna engelska bomullsty- ger för skada? Då var det värre att en också börjat sälja kuris så smått, ty. med det kunde en fördärva sin nästa, > >. Folk nästan tordrade att knallén också skulle. ha arsenik i påsen, Ku- ris kallades det. Elter makurja eller ".socker eller: bara ”litte vitt". Kuris var hälsomedel och = förgift. Det var till livet och till döden på samma. gång. Somliga ' tog så pass som en halv ärta var fjortonde dag och fick hälsa och glatt humör där- av. Hästarna mådde också väl av en nypa vitt emellanåt. Men många nytt- och råttor med. Nän'gång kom det. ock- så i orätta händer, och förskräckliga saker kunde hända. - Kom länsman på en med kuris påsen, så blev en olycklig. Då fick en ärende till tinget, och i böterna blev stora. Men. en tjänte bra, 'så län- ge det gick. En fick inte vara" för snäll här i världen, Den .som gör sig till får blir av vargar uppäten. .Plyga hundar blir aldrig feta. Men något gott gjorde en väl ock så, tänker Björn. En gång kom han till en liten gära, där ett ensamt kvinnfolk stod på .10- gen och ”trask enpeck”, som det-het- te. Att tröska två var att tröska tvä- peck. Det lät så dystert och övergi- vet,:den ensamme prägeln :som dun- kade i golvet med långa mellanrum, inte som den hurtiga takten när två eller flera sjang mot varandra, Hon berättade att hon varit änka sen i fjol. Det var ett hyfseligt kvinnfolk i sina bästa år, Någon dag senare kom han till ett annat lite ställe, där det stod en en- sam karl på logen och trask enpeck. en fyrtiårs: karl, och. hän” "berättade att han bodde här ensam, sen hans gamla mor fallit ifrån, Det såg ut jatt-vara en både rask och redig karl, — Dä ä inte bra för en kär å trös- ka enpeck, sa Björn, å inte för' ett kvennfolk heller för - den ' delen, Ska ja skaffa dej fruntimmer? ” Först visade karlen sig liknöjd, men det var bara konster. Snart nog började han'höra sig för hur kvin" nan såg ut och hur .hon hade: det ställt och vad hon dög, itänd och tingade på Björn, att fara stod ensam på sin loge.- Det gjorde Björn. Han smorde 'sin tunga med honing och Jade sina ord så väl han nånsin kunde, Först blev kvinnan röd på käkarna och "brydd och vände bort ansiktet och ville in- te höra på det örat. Men det var bara spel. ' När första ' häpenheten lagt sig och Björn beskrivit och be- römt karlen, så lät hon tala vid sig. Han Kunde komma hit och ta prä- geln med sig, sa hon. Så fick de se, hur det passade dem att tröska två peck ihop. ' Nu for Björn tillbaka till: det and- ra stället. Karlen blev glad som en brudgum. Han köpte blå vallmar till nya kläder och randigt tyg till väst och dessutom strumpor och röd hals- duk. Inte det minsta han prutade; Nästa höst var Björn tillbaka, Då trask det tvåpeck på logen i god takt och sämja. Nu hade -de varit ' hosl Det: lät inte bra det heller, Han var prästen och flyttat ihop, Björn blev ill, Han blev] tillbaka . och tala. 'med henne som] väl mottagen. och fick goda. kunder i dem, < Det ' fanns så många ' ensamma människor här i världen som inte behövt vara: ensamma, 'Det var' bara det, att de hade så svårt att finna varann. Björn "går och tänker” på att" ont och gott han gjort och undrar om det. goda..väger upp det onda, -- Härom dagen var han inne på att ”Aninop var förvänade, ty salan' - [gav en: knalle; bort : nånting. : Töse r själv: stod där. handfallen. Hon :;blev, röd på kinderna 'och fick” inte ord. för, sig. Sidenduken' glänsté så vac: kert över hennea axlar... Den gick så väl ihop med hennes unga ansikte,” När Björn kom ut gör öck såg det och. alla: såg med en gång vilken, grann tös hon var,. Alla: tittade på! henne," -och--hon: blev -ännu” rosigare' på kinderna. Men mest tittade hem-j och 4 De hade be- ställe, och mycket folk" kring hans påse. Kvinnfolket var all- tid främst Särskilt hade de en het åtrå efter: sölke. . Sölket” ingick "11 kvinnans drömmar, lent, glänsande sölke i mjuka ” färger, halsdukar; schaletter. Döttrarna på' stället var tykna. De plockade i hans ' varor, prutade, handlade -och stod 1. Men längst bakom de andra stod en'smal tös. Kanske" hon var sjuttån år. Det var bara en fattig legopiga. Hon: fick inget sagt; hon fick inget att tumma på. Hon hade' inget att köpa för. Hennes lön bestod av lite 'ull och "lite vallmar och lite linne och någräå riksdaler. därtill; och de var slut. Men hennes ögon hängde fast vid sölkeschaletterna, och hon såg så längtesjuk ut, att Björn på nägot' vis kände sig gripen, När han skullé gå, tog han fram en' schalett: och lade den över axlar- na på tösen. . t — Då ä en bemärkelsedag för mej i dag, sa han, Därför ska ja ge bort en present. Ta" den här, den kostar Inget, ! stämt inte lagt märke till henne för- ut. När "Björn kommit .ut; kände han sig ångersjuk. Kasta bort dyra sölke- varor på det viset!" Men dä kvettar dä får en aen' betala: Så stod'det knallekatekesen, ” i Han: kom: :till' "en stor bondgärt med bara en dotter. Rik var hon nog, men : hon" såg inget ut. ' Och Björr" tänkte på det där ”dä får en aen be-- tala”, och där'stod Hon nu som skulle betalat, Han valde ut den "dyraste sölke- schaletten, lade den över axlarna på tösen och sköt henhe fram till den lilla spegeln på väggen. Det mössgrö- na silket pa-sade så precis till tösens tjocka gölaktiga håt. Hön' stod där och beundrade sig och fann sig själv mycket fagrare ' än hon. var, Björn läste i- ansiktet "på henne att den schaletten skulle hon aldrig: släppa. Med ledning av detta .begä han kalv, ”gralade' bonden? Björn” pruta-| Äter blev Sven Trana' tagen på de av:lite. för syns skull. Och tösen bar gärning 1 sitt förgarskjul I sko- skulle ha sin dyra schalett, hur” myc-| gen. Omigen drogs han inför: rätten, ' ”ket bonder' än väsnades; Hon hade] Nu skulle domaren visa att överhe- medhåll" av. moran söm" pckså blivit ten inte bar svärdet förgäves, . och . bländad. > >: te Sven dömdes att' böta mycket. .— Dä får en aen betala, sa den stora fähuset: och hörde alla' nöten sorglöse Sven; Den som fick betala röta, så: kände hån sig styrkt > Honl|var Björn. Och det kom olägligt, ty "kunde ' gott' betala. Att hjälpa denlihan hade fått dållga affärer, , Han rike var som att gödsla på dyngstan.|hade borgat ut mycket varor ' och Det var den fattige som. skulle .ha kunde inte driva in sina fordringar, ”hjäpen, U ty” det: var dåliga tider för ala. Så hade” också Lasse-Maja tänkt. : Vid den tiden hände' honom er för- Därför kom han på fästning, Men nu skräcklig sak. Han hade samlat. ihop på sistingen hade det berättats, att! ett' nytt handelslager och for in till han: blivit. Kock. åt tull Ika i Borås för att få va- på Karlsten, Sämre kunde det ju; 'ha'rorna -.stämpade där: Ty så var det slutat. - > dföreskrivet. När- detta var gjort, blev Björn - går. hemåt - med” Olof. vid!han bjuden på krogen av bekant, handen. Därhemma” på :Backa har: Han skulle helst 'velat slippa, men aan två barn till, en son och ex dot- det stod inte tills . => >, : ter. Han" har "inte varit lika >» flitig När han en stund senare kom 'm- som Sven Trana, som redan har er baka, hade det förskräckliga — hänt, I .|stor kull. Men så måste också Sver Både hästen och hans stora knalle- sitta vid. svarvstolen tidigt och sent lass var borta. Han sprang längs ga- för att kunna: nära" och kläda . alla 'tornå åom om han varit galen och ungarna... 0 detade, Det' var lönlöst. Han lånade Nu, hade Kal Hm ämmen varit en häst och red omkring på vägarna borta" i åtskilliga, år. Kal som kun-, en hel dag: Men hästen och: lasset nat bibeln som en präst och som haft var och förblev 'borta, Här var det så m cket att berätta, H | någon som gjort ett gott kap. Hästen - N och varorna tillhopa var värda myc- Björn låg i krig med färgarna f stan, ket. och han drog det kortaste strået. | Far hade alltid” svurit ö över krogen.” ett pris som gjorde bonden aldeles ifrån sig. Sia för je inte' mer för en brä Skr var, inte attiDen skulle en sky som pesten. Kom lekå med. Hantverksmästarna-1 stanjen dit, så hände det alltid: Jedsam- skickade ; eme!lanåt .ut spanare -'' för heter, att: léta éfter bö nhasar på landet.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.