4 LAHOLMS TIDNING pare " ”Ohnsäågen "der; resor tv 7": oktober - 1970 ”y q 7 oktober ann LT = — LT -Onsdagen den =S Johannes Antonissons syn Å på svensk EEC-anslutning. Det finns knappast något land i Västeuropa som har så svagt utvecklad EEC-debatt som Sve- rige, skriver riksdagsman Johan- nes Antonsson i en hörnartikel i måndagens Dagens Nyheter. Un- der valrörelsen försökte Antons-' son "sätta fart på debatten om' formerna för vårt lands anslut-; ning till europamarknaden genom att aktualisera tanken på bildan- ansökan och börja: förhandla om ett — frihandelsblock.: Inte alls, framhåller artikelförfattaren. Det : står nämligen i det brev Sverige sände till EEC 1961, och som un=" dertecknats - av dåvarande" ut-- rikesministern - Österi - Undén, att - ”den svenska regeringen anhål- ”. ler om" överläggningar rörande : ekonomisk associering med ' Ge- menskapen”, Alltså inte medlem- skap. : Joh Anti fram- - det av ett nordiskt frihandel block bestående av Danmark, Norge, Sverige och Finland, vil- ket "skulle associeras med EEC och alltså utgöra ett alternativ till fullt , medlemskap, I valde-' battens hetta utnyttjades Jo- hannes Antonssons EEC-anslut- ningsidé som slagträ dels mot' initiativtagaren persorligen, dels' den lugnare" . : slag på bred nordisk bas ett po- mot, centerpartiet, I oe 7 efter fterk återi nu Antonsson till frågan och hop-. pas på en sakligare debatt, Vart syftar då centerns andre vice ordförande med sitt alter-' nativförslag? Är avsikten 'att för- hindra en utvidgad svensk han- delsmarknad? Svaret på den sist- nämnda frågan blir ett klart nej. Johannes Antonsson erinrar i' sin DN-artikel om, att EEC-tullarna kostar vårt land 1,3 miljarder kr pr år, 'Genom medlemskap i EEC « skulle vårt land komma innan- för ' denna kostsamma tullmur. Den' stora ekonomiska fördelen kan, även nås genom associering. Däremot: ger inte vanliga han- delsavtal ' möjligheter" — därtill. Kommer inte vårt land innanför denna tullmur, får den svenska exporlindustrin betala dessa - 1,3 miljarder, vilket i sista hand går ut över de anställdas standard, Och det vill inte Johannes An- tonsson vara med om, Johannes Antonsson ställer sig emellertid . mycket skeptisk till möjligheterna för vårt land att få medlemskap i EEC med bibe- hållande av vår strikta neutrali- tet, bakom vilken står ett över- väldigande folkflertal," Detta arn- tagande understryker Antonsson genom att i DN-artikeln ci- tera”.en rad framstående EEC- ; vars är ungefär desamma ' som den nye presid i EEC-k issi italienaren Malfatti, gett uttryck för 'i' en intervju: i Veckans af- färer,' där "han säger: ”En monez tär och politisk förening går hand i hand. EEC som kommer att bli världens mäktigaste handelsblock måste också ha' en gemensam: ut- rikes: och handelspolitik", «> ” Självklart är. att ett medlem= håller : också i sin artikel i DN, att han anser att parallellt med . förhandlingarna om ' fullt ' med- - lemskap bör regeringen även för EEC:s prövning framföra alterna- tivet om associsring av Nordens ::' länder i form:av ett frihandels- block. . sot Så vitt vi, förstår utgör Johan- nes 'Antonssons ' associeringsför- sitivt inlägg i den hittills torfti- . ga EEC-debatten i vårt land. Om - det sedan är alltför pessimistiskt eller bara realistiskt får framti- den utvisa, eo a Kraven på sänkning : av - pensionsåldern "7: 7 Cs till 65 år även för den halva av . svenska folket, som nu har 67 år som allmän pensionsålder, hård- när: allt mer och mer, Detta för-, utsåg centerledaren Gunnar Hed-:; - lund: när: han för: cirka: två och + ett halvt år sedan i ett tal i Vis- ... by aktualiserade frågan, När då- : varande statsministern Tage: Er-':" lander ville göra gällande att en ” sådan reform skulle kosta allde- les för mycket pengar och att det” var angelägnare att höja pen-"; sionsbeloppet : hävdade centerle-, M .daren att en sänkning av 67-års- strecket i första hand är ett rätt- ;;. ;vise- och jämlikhetskrav, som inte kan avvisas eller skjutas på fram-:3.- tiden. LO-chefen : Arne Geijers' .söndagstal bekräftar att Hedlund: bedömning var mer realistisk än Erlanders, Det finns nämligen in=", gen" möjlighet att. med framgång försvara. den nuvarande skillna=" 3, dén i: pensionsålder. mellan till .. exempel arbetare och tjänstemän, .där de förstnämnda ofta har: ett : hårt" fysiskt ' påfrestande arbete, + som snarare borde meritera dem till. en" favoriserad "pensionsålder ' än tvärtom. Om regeringen' insett ':+ "frågans : verkliga: betydelse + då ”' Gunnar ;, Hedlund. : aktualiserade ; den, hade den kanske inte heller, ; "behövt köras frain så hårt i årets. avtalsrörelse, som Arne Geijer nu :, "varslade, 'Det gör. den' ännu mer. skap med en sådan politisk bind- ring". ;icke : är + förenligt "med vår "alliansfria. neutralitetspolitik. Däremot ' kan "en, ing till EEC mycket väl tänkas; utan så- dana ';. förpliktelser... Om denna "samtidigt - omfattar., ett. nordiskt frihandelsblock, markeras neutras liteten — ytterligare, . menar An« -tonsson, som även understryker att enligt Romtraktaten: finns in3” gen. utträdesklausul, ” varför” det är uteslutet att ett land kan hop- pa av, från ett fullt medlem- skap om det börjar brännas ut-' rikespolitiskt, Kort uttryckt är Johannes ' Antonssons syftemål Solshlock med ett nordiskt frih Alkoholfakta är en tidning: med artiklar ÅA alkoholfrågor "som "framställts. .av SSUH,..Sveriges; Ungdoms Hel: nykterhetsförbund,' och 'som säljs direkt till. allmänheten ”av' för: torg., Detta är ett led i SSUH:s arbete, föratt öka medy om ””alkoholfrågan : hi grupper soch'. är! en:? följd. äv SSUH:s satsning på ökad utåtrik. BIR ttlav gt associerat till EEC att med bibed hållen neutralitet delta i euro pamarknaden innanför EEC-tull- murarna. ' Därtill kommer en chans för Finland att kunna dels . ta, vilken givetvis är helt uteslu. ten medlemsvägen. . 1 När Antonsson tog upp EEC- anslutningen 1 valrörelsen ställs "des bl a frågan, om han menad att Sverige skulle dra tillbaka sid [ETT ORD > | > PA VÄGEN Vid ett ungdomsläger. skulle man göra en båtfärd över. ett sund... Det blåste kraftigt, och vågorna. 'gick . höga. .Ungdomar- na njöt av turen, eftersom de litade : på den -sjövane ledaren. Alla utom en. flicka. Hon var fullständigt ” skräckslagen och skrek högt för varje väg. För- lamad "av rädsla satt hon och höll sig i bänken... Alla kom lyckligt. fram. Men skillnaden var den'att'en- av dem färdats med stor. oro, medan de andra kände sig glada och lyckliga.: Tro på Gud! Låt det vara själva ;gtrunden, "för varje dag under äret. Om vi, tror att Gud är vår Fader behöver vi aldrig vara oroliga. Tron kan bära oss över djupa vågor. Vi är rädda så många gånger alldeles i onö- dan och förlorar då vår glädje och lycka: Den människa som förtröstår på Gud kan göra re- san hem, till Gud i trygghet: . ot tadi; verk et, 1. Alkoholfakt -betonas. genom: deras anhöriga, .«- holm" méd' stör "erfarenhet av:ar- bete "med" hemlösa alkoholiserade män, berättar: om en" av sina, pas tienter: och två unga läkare Ste: fan" Borg. och Gunnar Ågren dis- kuterar : med "utgångspunkt från lets vård av de alkoholskadade.” «Lennart Svensson skriver i en artikel om hur. man: gjort :med ”gubbarna” vid ett behandlings- hem. : Psykologen Dörothy ' Been skriver om behovet av" intensiv: kontakt som 'giftproblematikern hål os sh en Ante Verksamheten .vid Bålbäcken.i kotika-i ocH--ölmissbrukare ' vistas som fosterbarn på en gård" bei skrivs 'av en av, de SSUH-iter som under sommaren , förestått. gärden! Göteborgsläkaren Carl Carlsson legaliseradé" - narkotikum” " "och Björn: . Abelsson” -diskuterar hur en-" organisation som SSUH kan föra kampen" mot alkoholskador- na. Nya metoder, måste till och arbetsformerna måste | ständigt diskuteras. : kan beställas " genom "insättning av kr" 1:55 på då Prenumerera på LT bundets medlemmar: på gator och. gåénde" ”alköhöltraditionens '; Bety- |. delse och kravet på ökad: solida-|: ritet med de: alkoholskadadeocH I! Birgitta Alexius, läkare i-Stock-| Birgitta Alexius” patient samhäl-|. SSUH:s postgiro |: fF " ROTEBATSMANNEN Johannes Nilsson-Lind i Högalt, Hishults socken, var son till Nils Jonsson och hans hustru Boel Kielsdotter, Elnabygget, Våxtorp, och föddes 1, september 1816. .'Vid närmare 27 års ålder sam- manvigdés Lind den 17 april 1843 med pigan Cathrina Nilsdotter, skrivna under nummer 23 Båts- manshuset, Windrarp i Växtorps socken. Hustrun Cathrina född 21 november 1811. 'Barn ! första äktenskapet: Nils Petter, född 7 oktober 1844, och Christina, född 22 december 1847, död 21 januari 1848, endast 30 dagar gammal. : NM "Den 6 december 1883 gick Jo- hannes Nilsson-Lind i' brudstot, och denna gängen var det med Anna-Stina Nilsdotter, som föd- des den 20 maj 1837. Anna-Stina var dotter till Nils Bengtsson och kans hustru Johanna Christjans- dotter från Ekesuna i Wäxtorps församling. Detta äktenskap var barnlöst. ; . ' Johannes Nilsson-Lind tjänst- gjorde under sina krafts dagar, som rotebåtsman på sjön, Båts- manshållet inrättades . samtidigt med ” indelningsverket för lant- hären... och. hade . 1845 8.121 man, varav : likväl 792 voro vakanta, och för vilka en avgift fick er- läggas. — Till- båtsmanshållet på landet voro anslagna krono- och allmänna” frälsehemman uti de En rotebåtsman i Hishult | Y flesta vid sjökusten belägna land- skap, vilkas innevånare ansågs äga sjövana, och: det' förhöll sig med båtsmännens uppsättande, enligt emeilan kronan och all- mogen avslutade kontrakter så, att ett till fyra hemman — till och med 12 smärre hemmansde- lar — höllo en båtsman. Dessa sammansättningar kallades båts- mansrotar eller rusthäll. Även städerna voro lagda i bätsmans- håll, det ena varmed de bidrogo till den ordinarie krigsmakten. Soldatens resp. båtsmannens förmåner. utgjordes i större de- len av landet huvudsakligen av ett torp med 'stuga, uthus, åker och äng, allt till nödtorftig' bärg- ning. H Båtsman Johannes Lind var 1 sin -mannaålder en läng, stilig och : respektingivande personlig- het och var mycket begåvad. Det berättades dock, att han aldrig fann någon tillfredsställelse. med sin tjänstgöring ombord. Det rätt hårda och' råa krigarlivet var in- te lämpat för honom, men han fortsatte dock under en lång följd av år med att tjäna konung och fosterland. Lind var ytterst punkt- lig, ordentlig och tillförlitlig. och hade sina förmäns aktning och fulla förtroende. : sö PÅ DEN TIDEN förekom, nä- gon gång avrättning ombord. Det berättades, att då en sådan exe- kution skulle : verkställas på en man, som gjort sig skyldig till ett "mord, att samtliga på båten skulle närvara. Johannes NilssomnLind mäste nu, jämte kamrater och över- ordnade, åse på sin bät denna skakande syn. Detta blev dock för mycket för vår båtsman, och han ådrog sig från denna stund epilepsi eller s.k, fallandesot, en svår sjukdom med anfall av med- vetslöshet, krampryckningar och utmattning. Denna allvarliga sjuk- dom medförde att Lind mäste taga avsked från sin tjänst på sjön och försöka finna sitt leve- bröd på annat sätt. Efterhand flyttade Lind till Hishult, närmare bestämt Högalt, där han på 1860-talet hade en hemmansdel. . Sedan gjorde han lite" bytesaffärer och synes ha flyttat en kortare tid till utmark i samma by för att slutligen ham- f. d. Sven Perssons hemman (nuv. ägare är fabrikör Oscar Karlsson), där han brukade den 's.k. ”Lind- sa lycka”, ett jordområde på c:a 2—3 tunnland, Vid sidan av jord- området "bodde . Lind, jämte sin hustru, i en enkel byggnad ända till sin död, vilken inträffade 24 november 1903; och han var vid sin bortgång något över. 87-år gammal, - va Min far talade om att Johan- nes Lind alltid brukade blåsa in julen i sin klarinett, och det var na på Högalts by största gård, ” Det: skimrar av liv mellan och — borta är mörker oc Allt kan dö ... men icke rymden även hammets a Allt kan mistas. bland de vita: björkarna s samnia hymn som förr! skall elden brinna som på öppnats... . . "> klädnad. ' Det sjunger i blodet en levande säng, > ' som klockor det spelar 4 dalen, >” REN Nu. blommar min värld'$ skönhet och ljus. . Nu klingar den, höga cymbalen, '- > ” IL. MEN. ICKE RYMDEN 3 hagar. i : &. Ändå kan du ströva kungarik när sommargrann stod gårdens hägg: och när ljusa barnaröster. ere ekade mot bergens trygga, mörkblå vägg, HI. UNDER STJÄRNORNA | Så tyst som skogen står i Gud — byt min slitna färdedräkt” hot barnets: IV. VÄGEN: SN ' Så mycket fåfängt blir tryckt och sagt: ' vi smickra, beljuga, förklena, "=. iu Vi behövde gå bort till en öde I 'och vara mycket allena. : - Befriad och helad jag reser mig upp a | a i höstdagens gryningstimma. Mo NK . . oK skogens” träd h dimma om spelar "grå "septembernatten. höga - höjder stänts: nd i ' Ett barn med knäppta händer '.är. en hilens : port. som . Vea RUDO LF. ZETTERQUIST Svensk succé vid skräddarnas världskongress Hårdsatsning -på ungdomen ny framtidsmelodi "Det svetiska inslaget vid skräd- darnas . världskongress i Madrid med+:..deltagare från 18:' länder, gjorde stor succé vid den gala- visning av herrkläder som' öpp- hade kongressen. Y.ouoooooo je] Det svar vår. nya. satsning på modemedveten ungdom som gick hem med dunder" och brak, berättar skräddarmästarna Axels- son, Götrich och Hertzberg, samt- liga, från”Stockholm, .som' övervar kongressen.” Med” den starkt . indi- viduella 'smak som dominerar da: gens :ungdomsmode har vi skräd-” ” i Värmland där ett antal. unga nar-| a: skriver om- ”Alkoholen:.— värt | : (ALKOHOLFAKTA |, | . Skräddarmästare Axelsson, Stockholm, svarar f med silverband. Den vita jackan hälls samman med en högsittande silverkedja och kan tas av utan att elegansen flagnar. Byxorna sitter stramt över höfter och lår och är svagt utställda. Tyget är. tunn ullgabardin och för designen svarar Olle Hammarsten, riges - » Skrädderiidkareförbund. Men. efter :ett förslag : från” IWS — Internationella ' Ullsekretaria- tet, tog vi en chans. — och gjor- de succé! : ST . — Nu här IWS lovat”att. bl a ställa sin' internationella ihforma- tionsapparat: "ill :vårt ; förfogande och främja. ett nordiskt skräddar- samarbete. Att: just IWS går med oss är kanske inte:'så: underligt, då 95:brocent iav de. dare här: en stor - uppgift som väntar, vo ov oc. — Håller vi oss ajour med mo- deutvecklingen kan .vi med: all säkerhet utvidga . vår "marknad att även omfatta de unga mode: lejonen med sinne för individuell exklusivitet och passform. Nu får det vara slut' på det. ensidiga skräddandet åt stadgade 'gentle- män. Fram för lite idjärva snitt och färger! od LX ”— "Vi var smått skeptiska >mo! att delta i-kongresseh, säger om budsman ” Alfons Söd ” fr ST a TT a So a kt th r denna en hade gjort pen "| Lind" på! senare; år ofta, tänkte "I grannar "bl. fick i snälla och försöka, "då Kan gått) : "istället skulle man vilja säga att .I'Han begärde då att en sista gång -I till. kyrkan. oo. " Joch hustrun Anna-Stina, som när: lärs gosse. 3 en verklig njutning för byns folk att avlyssna denna: högtidsstund, enär han var en mycket skicklig klarinettblåsare. - : Omkring femton av sina sista levnadsår. . var Lind - bunden: vid sjuksängen.. Han” var "dessuton jämte” hustrun, : Anna-Stina, ket fattig, men det' oaktat de man aldrig honom, klaga sin: hår: het mottog. hamn de små gåvor. grannar och andra "kunde und- > böjdå.”. Då på sin förestående hädänfärd, och säkert..var beredd ' i sade har” bort, att' böja knäna' och benen så mycket tillbaka, så” att han finge platg i, åin "kista, «' Con : Gamle, Johannes" 'Nilsson-Lind var inte” av det' hårda" virket, han var mild till sin natur, en god och "rättskaffens människa, och som sådan skall hans minne leva aktat och ärat, : a Den .28 : november : 1903 ' skré det lilla liktåget tyst och stilla till Hishults kyrkogård. Det hade hunnit omkring 100: meter, . då sonen. Nils Petter, enda barnet, anlände med skjuts för att över- vara sin käre faders jordfästning. på jorden få se. sin far. Detta kunde dock inte ske, enär kistan var väl tillspikad och tiden knapp Och så satte sig sorgetåget åter i rörelse tillsamamns med, sonen mast: sörjande, "en ca . : Nedtecknaren av ' dessa "rader såg och hörde mötet och samtalet mellan sonen och några män, som deltog i sorgetåget. En gri- pande scen, även för en 10 :1/2 Hustrun AnnasSstina avled 6 juli 1916. Frid över deras minne. LEONARD JANSSON, je Onsdagen den 7 oktober 1970 I dag: BIRGITTA - Solen går upp kl. -6.30' ned kl. 17.29, oc 1 morgon: NILS. . - "Solen går upp kl. 632 och och da "lott. Med” upptigtig' tacksam-T< . : 3 vara i mat och "klädespérsedlar, kö NE > FRAN - MITT , sjätte till” mitt] Bor? tionde "är var; jag: sä, gott .somj 9! varje :vecka, ibland" två' gånger; ”|1.; veckan,.1 det lilla hemmet med. ';, ditsänd > av . min. goda)! får flygtransport.: .av;kassan? ; | : 'reha' glesbygdsöftirär denå 'och' vissa skärgårdsomräden är det 'nu möjligt att.1 viss om- ' | fattning anlita” flygplan: eller”he- iikopter "som - häturligt: färdmedel. vid sjuktransporter. "Utredningen aniser: sålunda att starka 'skäl ta- lar för att kostnaden" för” flyg- transport inom , dessa. områden godtas som "ersättningsberättigad enligt” sjukförsäkringslagen.: Och detta framförallt när ett utnytt- jände" av "andra till" buds stående transportmedel :bedöms-vara: sär- skilt tidsödande. och: strapatsrikt för. den sjuke; =: «. ' tv » I. speciella fall :betalas. nu .er- sättning för. försäkrads”utgifter för följeslågares förlorade -arbets- inkomst, Ersättningen; är maxi- merad till. 20. kr . per' däg och har gällt” sedan -1959.”.Då ' var ningen är . av. den meningett”att em; höjning upp. till. högsta ' sjuk- penningbeloppet. är motiverad av hänsyn till: bl a' försämrat pen- ningvärde..och höjning av. den allmänna ' Inkomstnivån. Unn Utredningen: har som. tidigare meddelats föreslagit. att”den egna bilen skal! bli generellt godtagen som billigaste färdmedel, Kilome- |] terersättning för 'resa med: privat bil är nu 25 öre.' Utredningen föreslär ; ätt den skall bibehållas och även innefatta kostnad för vårdare och följeslagare. .' i I de fall, flera, sjuka färdas I en, och ' samma privatbil. skulle ' "ersättningen likaledes gälla samt: oavsett deras liga . passagerare,., antal. or ned : kl. 17.27. NM c rn je
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.