Onsdagen - den-7 ' oktober "1970. EAHOLMS TIDNING Socialdemokraterna tappade två av d > preliminärt vunna mandaten i Halmstad RÖSTER I HALMSTADSVALET = - ” - .” Nya böcker ELEVENS LILLA VITA heter en bok avsedd för all ungdom men speciellt för elever] på grundskolans högstadium och tpastor i Halmstad + N let för Halmstad: HALMSTAD: K ire slut- II u fäknades på måndagen av länssty -elsen, Jämfört med 1966 års val M CP FP S VPK KDS KFML Div S:a I de högre skolorna, Den ger sun- . vann socialdemokraterna et: mandat och får 22, medan kommunister- 1:a valkr. - 1723 1248 1883 3548 413 . 1690 47:- 1 9023 d synpunkter på undervisning-|]. na förlorade ett och har kvar 2 mandat, Moderata samlingspartiet |3'3 valkr. - -. 851 1129 1322 4819 482 ' 122 "37 "1 8273' |en, lärarna, skoldemokratin, reti- förlorade 3 mandat och kommer Stå aka 5 mandat den Lt 3:e valkr. 825 2.524 1.459 6L37 551 108 46 '— 11551 | gtonsundervisningen, gänget, för- äktige, Centerpartiet vann 3 och återkommer me mendat, = - = at > . falnat änpartiet erhöll oförändrat 8 mandat, Styrkefö:hållandet Totalt 3.399 4911 4.654 14.404 1.418 - 388 1130 2 29.249 äldrarna, kärlek och sex, tobak, | alkohol, knark, « friluftsliv, livs värdena samt den kristna tron. Genom «konkreta +: uppiysningar mellan borgerliga och socialister förblir oförändrat eller 24 socialis- ter mot 21 borgerliga. : 2 s Förskjutningarna har helt skett | samlingspartiet och = folkpartict MANDAT 1970 JÄMFÖRT MED 1966 1:a valkr. 1970 (1566) 2:a valkr. 1970. (1966) 3:e valkr, 1970 (1956) . inom de två blocken; Jämfö:t | vunnit vardera ett. M 3: (4) , or (2) 1 (2 och en saklig debatt vill boken|. med den preliminära sammanräk= | Vilka personer som valts på de CP 2 (1) 2 . (1) 4 (3) ' lvara en hjälp för både elever; ningen valhattén har socieldemo- olika partie:nzs valeed!ar blir klart] FP : 3 & : : & 2 e lärare och föräldrar. En verkligt kraterna genom poströsterna för= först i dag, eftersom det är ett PK : | a = 1 D värdefull och tillförlitlig vägleda- Jorat två mandat och moderata Hidsödende arbete för äk- re. Att skaffa boken och ge 'den |! MILL - mm 13 = (15) 13 (15) 19 - (15) åt sina barn som är skolelever. och därtill läsa den själv är en narna att kontakta alla de valda SAMMANLAGT MANDAT Ökad Iuterhjälp i Jordanien Iodamöter, som fått röster i ände] = M > 5 (8) > |fruktbärande investering. en en fv : ra valkretsar än den där de re- CP ' 8 (+) I | - " HS. . 19; I a gistrerats, detta beroende på att FP: 8 (+£0) ” ELEVENS LILLA VITA. till hårt drabbade flyktingar olika listtyper använts och stryk- s 2 (+1D) t EFS-förlaget. Cirkapris — kr. . . : v vt "ningar förekommit, =. ov cc VPK 2 (1. 5:53 moms inräknad. Den scnaste tidens händelser i Mellanöstern har på ett grymt sätt aktualiserat palstfnaflyktingarnas redan förut "7 hårda öde. Genom 6-dagarskriget 1967 och därpå följande upp- ' repade gränsintermezzon upplever mänga tragedin att vara flykting för tredje gången 1 sitt liv. Många som var på väg att bli självförsörjande behöver hjälp återigen. H : . H DN i Nykter ungdom - framtidsungdom tingarbetet öster om Jordari. . -. Under. det verksamhetsår som avslutades den 30 juni har Lut-; herhjälpen satsat i runt tal' 1 miljon :kronor på flyktingarbe- tet. väster om" Jordan, ' Härav 450.000 kronor för driften av den. svenskbyggda yrkesskolan 'i Je- rusalem, där 165 flyktingar —' varav 35 blinda :— får en 3-årig - utbildning, '800.00 kronor gick ser naste; äret till flyktingarbetet på” a den" s k östbanken, Här satsas: stora pengar 'på hjälp till själv- Och när den här artikeln skrivs utsätts väldiga flyktingläger för beskjutning. Orsaken ' får sökas i att de motsättningar, som i 'så hög grad. gjort sig märkbara utanför lägren och lett till inbör- deskrig, även ' råder inom flyk- tnglägren. vr et Och hur skulle det: kunna: va- ra på annat sätt? Årligen föds fler än 50.000 flyktingbarn. .Tio- tusentals ' 20-åringar ' har saldrig fått leva. ett normalt INv. Ett fladdrande tält eller i bästa fal Halmstads nye pingstpa -, dition, 3 END red . korset. För 23 mil] kr förra årett |. | +. "HALMSTAD: Pingstförsamlingen|innan har han tjänstgjort i bl &.. , DA ” : i "Halmstad, har' sedan en tid till-| Skåne, Medelpad och Småland, 2 "baka en: "pastor, Bengt: Erik . Pastor Jernberg började tjänaj a en.'ny. pastor, pingströrelsen redan vid 16 års ål-|'' Hjälp oss hjälpal ; . ol P . Röda korset: Jernberg. .; Han : efterträder pastor der, då han gick ut 'som evange- ett trängt cementskjul är demis hjälp. Exempel På S FA NP Giro 900 800 Bror Spetz: som flyttat till Karl-ljst, Efter att i fem'år ha varit . hem. Brännande .solhetta: om" da-lär skyddade ' verkstäder för blin- : RA a stad. Pie sor medhjälpare till pastorer 1 olika =. da och. jordbruksundervisning.'. Men också allmännyttiga -projekt 3 som -'skolbyggen, vägar och vat > oo 3 tenförsörjning uppmuntras. och 2 får stöd av Lutherhjälpen: (post/ AA bankgiro ' 90 02 56-9).: I många jor- 23 danska byar 'går hela befolkning-- en samman kring' exempelvis - ett vägbygge. Det sker som regel ge- fom frivillig arbetsinsats; Vad en' sådan gemenskap betyder för att skingra:' tristessen ' i. flyktingtill- varon, är lätt att: förstås" soc Rullånde sjukvårdskliniker ”är . ett "regelbundet ånslag i flykting- lägren och byarna, På' sina håll: svarar "LVF" helt för den medi-. [cinska" vården äv” samtliga” barn 7 under ' fem” år. -Hundratusental patienter får årlig sjukvård, - gen och isande nattkyla tär' på : hälsa - och humör. Arbetslöshet 4 — och oro för framtiden gör resten "för att skapa 'revolutionsstäm- ning, 1.376.000 'registrerared pa- lestinafiyktingar (jan < 1969): är] en. realitet som "bör väcka en hel världs samvete, AV Pastor Jernberg, som : är 36 år, delar av Jandet, sökte han till mis- k er nä från Bollnäs, där|sionsskolan i Örebro, där han gick -'itre år. tgjort i fyra år. Dessföj x- Vv NIOMILJONER PÅ FEM wo ÅR FRÅN LUHER- : Under tjugo år har) lutHerska kyrkor. genom Lutherska Världs- förbundet ' (LVF) -lämnat .dessa "flyktingar bistånd i olika former. Den svenska , Lutherhjälpen, kom redan från början! med 4 "det omfattande ' hjälparbetet: och har sedan lämnat ' bistånd år” efter år. Enbart under de senaste fem åren uppgår 'Lutherhjälpens bi-Å. stånd till'sammanlagt nio" miljo- ner kronor, UR Kyrkornas 'hjälpprogråm :' ge: nomfördes i samarbete med :bl"a MT DEE - Mer än 50.00. flyktingbarn: fi | nerna Danmark och Norge: om charterflygningar ' med : förnöden "Det rör sig om en. aktion .lik- nande : den som "Lutherhjälpen |: gjörde i samband med junikriget 1967. Planerna för! den fortsatta hjälpen. under hösten är omfat tande. men beror till. stor del; av hjälpviljan i Sverige, vs: i" KATASTROFHJÄLP "Vad kan då Lutherhjälpen. ut- rätta ” i nuvarande ' katastrofläge? Vid sidan” av ”dét. ordinarie” ar- Förenta ;' Nationernas ' speciella | betet hår - blodplasma , och annan hjälporgan för Mellanöstern — brådskande ' medicinsk "material - UNRWA, Härigenom bilr' hjälpen | sänts "med flyg. 40.000 kilo" livs! fördelad så rättvist som möjligt. | medel, : filtar "och :rhediciner "har Fram till junikriget 1967, skickats. sjövägen från Göteborg. Och från London har dirigerats 100 stora tält på uppdrag av Lut- herhjälpen.” Samarbete har inletts med de kyrkliga hjälporganisatio- övermäktig," nä flyktingtillvaron . hotas. SR et OLOFE: BJÖRKLUND 7 i Ditt medlemskap. i Rädda Barnen" ' betyder meräntian. |. Bli medlem nul' : =" B " Blodsutgjutelsen och förödelsen i Amman är en tragedi som kan få. vittgående följder för de re- dan så hårt drabbade jordanflyk- Jerusalem. Därefter var det nöd- vändigt "att upprätta en: hjälp central även I Amman för flyk: 2 AT Freiburg (LT); ”v5 i I Dlatsen för alla när förbundspre- "Den -soligaste , storstaden -inom sidenten "dr, Heinemann; öppnade Förbundsrepubliken. .Tysklanc det"-officiella > festprogrammet, — rar. i år sin 850-årsdag: En , atträktfon, Inom åtadsplane- im"'Breisgau med 160.000 invåna- ringens område är 'de 8. k. Bäch-. "Ire och”cirka 20.000 relativt sett 1e” (små bäckar till höger), som fredliga studenter. Denna.s-helt under medeltiden hade” till upp; enkelt älskvärda stadens 'mellan | gift "att. försörja' staden med Rhenfloden och Schwarzwald .kän-' nét och "den blomstrande 'turist- | dricksvatten. Det var en Freibur- netecken är den gotiska doinkyr-|industrin:; En: hel-.dag. flöt detjgare, kartografen 'Waldseemiiller, / - kan. (påbörjad : 1299), "vars '-£ili-| vih "ur +brunnen vid" domkyrko-] söm uppfann namnet” Amerika, .. graniartade torn (till: vänster). av den. schweiziske konsthistorikern aeob Burckhardt kallats för/det vackraste; som». kristendomen; kan bjuda "på. . Internationellt anseen- > kan Feiburg, tacka sitt uni- et. ce om grundats." 1457, vackra läge, det utsökta vi [= 4 ZPREAA a ao EA »och tittade fir kol ooeg ler inte skicka sin karl. Man kände David reste sig och räckte honom nog till karlarna, När de fått ut|handen. Men det fanns ingen hjärt- vävlönen, skulle de ha sig en styr-|lighet i hans röst, De var Inga brö- ketår på krogen, och ville det sig[der, det kände Björn. Det skulle inte då illa, så hade man kanske suttit|bli lätt att be honom om' hjälp, : och vävt förgäves, » ” De satt och språkade om de usla ta. Hon var.inte snabb som falehas- ten, han haft, och kanske inte rilk- tigt lika seg som en norrbagge. Men pe det var en flink och snäll häst som han fäste sig mycket vid. ”. ' För att det inte skulle gå likadant David talade vitt och brett om sina 3 "Han; harskade ; sig svårigheter. Björn teg. De uslin som suttit i styrelsen för. Malmö: dis-|i kont borde ha fyrti par spö, dun rade David. :, :no go ts es cd ra Sakta, tveksamt tog. Björn fram i Då'"reste" David sig,. gick bort till kassaskrinet och stack nyckeln I lå- set. Hari stod med ryggen mot Björn. Nu var Björn illa ute, Han hade skulder som måste betalas, men si- na egna fordringar kunde han inte få in, Han hade hoppats kunna för- tjäna åtskilligt på dessa' varor som blev stulna. Nu måste han skaffa fram pengar på något vis. Annars var gamla Backa 1 fara. Många gick 1 wo verskan, Men förläggarna tjänade desto bättre, och 'mer än en av dem blev snart: gulltönnekär. Somliga kunde hålla flera hundra väverskor med arbete. oa David var en av dem, Han kade alltid haft näsa för affärer och pen- gar, Nu var han en känd man, hade stort kontor och många bokhållare, Men sitt gamla -öknamn hade han kvar, Backa-Davitt. Det var ett verk De satt där, på bänkarna i det 'sto- ra kontoret, var och en med sin väv- packe. De satt stilla och. tysta,. men deras ögon och öron var med över- allt. En efter en gick fram till dis- ken med sin vävbunt. Bokhållarnå mätte tyget med aln, Det gick så ge- svint för dem, att det var svårt att följa med i räkningen. De mätte all- tid snålt. Man kunde veta att det var sexti alnar I rullen, men likaväl fick bokhållarn det aldrig til mer än femtiåtta eller femtinio. Vävers- kan vågade sällan säga emot. Stötte det lutade. tiderna. Som en herre var han klädd, men han talade fortfarande allmo- gens språk, Björn hade komma fram med sitt ärende. Han började med att tala om alla sina fordringar som han inte kunde få ut. Själv hade han 'skulder som måste betalas. Och nu hade nån us- ling stulit hela hans 'varulager hästen ; och vagnen på samma gång. Nu såg det illa ut. för honom. - David lyssnade, Han förstod varåt Han ändrade. inte en min,. Bara ena mungipan :krökte sig svårt att och något ur fickan. Han räckte det till sin bror... Stans nat — Allt som ja skulle ha mä mej på resan stal han, den skitryggen — allt utom den. här. Den hade ja i feckan. on Mee vv David satt med det lilla föremålet i handen. Han satt stum, han tittade på det länge. Han mindes sin .far. Han var ofta med på fars resor. De hade” färdats vida omkring och upp- levt. mycket tillsammans. Far blev en. annan människa när han kom ut "i packe; som 'knalle.. Då blev han glad ochj|- .— Hur mö: behöver du? Hans röst -|var butter. Han "vände :sig: inte om. Björn nämnde en försvarlig sum- ma; Utan" ett ord räknade David upp pengarn. Han räckte” Björn sedel- — Här. Dä ;blir' fem "procents rän- ta frår? denna dag. Han gick till dör- ren.-och; tog sin. hatt från hängaren. Nir får -jd kvecka mej;'ja ska träffa affärsbekantd. 7 cores so oe Björn stod med sedetbunten i nä- ven. 0 oc . ae — Ska” ja inte ge dej revers?:- med denna som med den andra, skaffade han 'sig ”fjätare”.' Den be- stod av en kedja som låstes om häsg- tens karleder.' Sedan "kunde, Ingen stjäla hästen," + «+ +; M Vintervägen var fin att köra, Den gick för det mesta rakt och hade gäl. lan några backar. Men -:den kunde ofta vara' farlig, 000 Nu kom Björn en vinterdag på hemväg genom tivedsskogarna. Det . hade varit lenVväder 1 flera dagar, och föret började ta slut. " På ' den dessa dagar från gård och grund. en sig med den mäktige, kunde en |något, så den alltid gjort, när isto-| David gav honom: sin genomträn- . a Han funderade hit och dit. Men|av Johanna, den hatade Geta-Johan-|rfa och av det, = han tänkte stygga tanker. Det visste språks, a de öpon ol ita gande: blick." + = -> - - oo. grusiga landsvägen skulle det gniss- hur mycket han än funderade, sålna. - ös Björn frågade var han-:kunde få rn — Dä kvetfar. Du ä betrodder. lat erbarmligt under medarna, men kunde han finna bara en enda ut- väg. Den hette David, Backa-Da- vitt, Den utvägen ville han slippa. Vid denna tid hade något nytt till- kommit i vävarbygden. Man hade börjat använda engelskt bomulls- garn. Detta fick införas mot tull men var ändå rätt billigt. | Nu uppstod en ny överklass t de sju häraderna. Företagsamma karlar, mest välbeställda hemmansägare, tog hem stora partier bomullsgarn som de lämnade ut till. vävning ute 1 bygderna, De kallades förläggare. DF betalade vävlön per aln, och det blev inte mycket för den fattiga vä- Räddningen fanns hos David. Men det bjöd emot. De hade aldrig varit vänner, och som bröder hade de ald- rig känt sig. Men"det fanns ingen annan råd. Det var bara att kröka rygg och be om hjälp. Och så hade han, Dvid, ett lysande tillfället att ge Igen för Backa-Davitt och allt det där — om han ville. Det var mycket kvinnfolk i Davids yttre kontor. De kom till fots långa vägar utifrån de små stugorna 1 sko- Egen. Ofta bar: de de stora vävpackar- na på huvudet. Nästan aldrig såg man! en karl, Detta var kvinnornas arbete, Många av dem vågade hel- träffa . David. Bokhållaren = tittade skarpt på honom och undrade vad han ville patron. : — Jaså, ä han patron Fråga då bror sin! . . .Bokhållaren blev genast mjuk ryggen och öppnade en dörr åt ho- nom, : : Där satt David vid.sin stora pul- pet. De hade inte sett varandra på flera år. David hade blivit fet. För- läggarna var snåla mot sina vävers- kor, men själva nekade de sig inget. Han var. klädd som en herrekarl sa : Björn. patron om han tar emot - och såg ut”som en sådan också, han inte om själv. on Björn kände sig med ens 'modlös och maktlös. Han satt inte hos en broder. utan hos en människa inte kunde glömma och förlåta. Han son, Geta David aldrig skulle upphöra att hata. Björn fick: aldrig” framställt "stin fråga. David började tala om sina egna fordringar och förluster. Nere i Malmö fanns en stor bank som hette Malmö diskont, och den hade rege- rats av svindlare, Många hade för- lorat stora pengar på den banken, bland dem han själv." , — ” Björn satt tyst. Nu hade han fått besked utan att fråga. var som som lilla saken, den som han nu bhöll-i handen, hade roat många. En liten granrot som såg precis ut som en lagom hundskit. Många hundar hade fått skä oförskyllt för den; och månget gott skratt hade stämts upp. David satt och tänkte på far. Han såg bort på Björn. Nu märkte han hur lik far Björn blivit på dessa se- naste år. När han tlev gammal, skul- 1e han bli far upp i dagen: - . David visste inte vad som egentli- gen hände. Han satt och':vred den där. förbannade dumma lilla träbi- ten I handen och visste inte vad han skulle säga och vad han skulle ta sig Far for Tä fiera da is likaså deras pengapungar. Den här|-- "Björn stoppade ned pengarha, säg rummet; ' tittade "på det stora, järn- beslagna kassaskrinet, > " — Du: kanske ä gulltönnekär. ve dä här laget? David rörde inte en — Dä ä på väg däråt. Men, fort- gatte han med viss hetsighet, dä ska ja säja dej att en har roligare för dä. - inte ett 'sket . De gick genom det.stora yttre kon- toret. Det blev tyst därute.: Bolkhål- larna arbetade flitigt, men kasta . |lenvädret tärt på isen 1 flera dar... förstulna blickar efter dem. .. - Björn "köpte sig en ny häst, ett H- här på vintervägen gled släden över, de bara :fläckarna; sr Nu gick vägen längs kanten av något som såg ut att vara en liten sjö eller ett moras. 'Det stod ett par ' tum. vatten .på isen. Här och var stack det upp vassruggar. '., . ' i Björn satt på slädkanten och spa- ' nade oroligt framåt, Morasen - frös, ofta ojämnt. Var det vitmossa 1. dem, hade vintern svårt att fränga ned. Ändå värre var det om det drog ut ett källdrag från land. Och nu när . lätt tet brunt sto som han kallade Brun- ee eh
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.