- 2. se Y LAHEOLMS TIDNING FA föthare Fredagen. den--9- oktober 1970 | Fredagen den 9 -oktober.. 1970 ET = LEE -—==E Finansminister Gunnar Sträng I Svångremmen dras åt jardlån i syfte att förstärka nä- ringslivets investeringar och där- imul produktionen. kommer: troligtvis -att få gå sitt livs .. match mot depar med hefskoll kechef, och Vv andra anslagsäskande krafter = i samhället, då han gör upp stats- - budgeten. för nästa år. Men det beror inte. på att hr Sträng blivit snål på gamla dar, En bister verk- -lighet tvingar honom till att vara mycket restriktiv med statens ut- gifter; Förmodligen: kommer så- väl 'sådana brådskande åtgärder som en ytterst önskvärd och nöd- vändig förstärkning av polisen för att' skydda: fredliga - medborgare mot överfall på offentliga platser som" mindre' akuta jämlikhetsre- former typ sänkning av allmänna" pensionsåldern till 65 år att bli Speciellt med tanke på de mindre och medelstora företagens situa= - t tion . rekommenderade ' Gunnar Hedlund även en delbar rän- till styrelser och - N ya landstingets debut "redan den 15 december Det nya landsting som valdes den 20 september kommer att sam- >- manträda första gången redan den 15 december i år, då val förrättas för den k de treårsperioden. Följakt- "ligen kommer detta ”julmöte” a tesänkning. Regeringen tillbaka- visade dessa förslag med stor harm. När lå i Höstlandstinget kommer även att ta- ställning till förslag om omor- t i av landstingets kansli tt återkomma vart tredje år, kr, ledamöter 1.500 kr. Sociala och utrustningsnämnden ordf 15.000 Ted. "| samt till ny nämnd och kr, 1500 r. Sociala ämnden ordf 12.000 kr, ledamöter nu räknar med att investeringar fram till mitten av 1970-talet måste få' prioritet kan på goda grunder frågan ställar om vilka som bedömde situatio- nen mest realistiskt i valrörelsen, centerledaren ' eller ” regeringens företrädare, Ytterst är det näm- ligen investeringsviljan och in-,. vesteringsmöjligheterna 'som be- .. lidande "på : den aktuella ekono- miska situationen, för att nämna ett par konkreta frågor, '.' 2 "Det är den s k långtidsutred- ningen, vilken väntas lägga fram ett :betänkande i nästa månad, for varslar ett så bistert ekono- tä produkti storlek, vilken ligger till grund för vad" -: samhället kan kosta på sig ifrå- .' gå om reformer och service, Det är alltså regeringspolitiken som skapar mer eiler mindre goda för- : utsättningar härför. Det är där". miskt klimat; Tongå stäm-. mer väl överens med de hr Sträng: själv stämt upp, efter: valet... I valdebatten var som bekant vår! samhällsekonomi 'mycket stark! enligt försäkringar +från rege-' ringshåll. + ' Hd H oriktigt pi i stå att den försämrade samhälls-: reger et för den eko- 7 kom= ” nomiska utvecklingen bl a mer in i bilden, - En vision av. > . regeringssituationen '. sådan den kan bli i den nya en-”' I riksd fick kanske Olof'” k situati är » en; isolerad svensk företeelse, Såväl . från Norge'som Danmark har uns « der' de senaste dagarna rappor- > terats att i vissa fåll ganska dras-: tiska åtgärder kommer. att vidtas: för att stärka ekonomin, I bak-! grunden finns även bilden av en' : världskonjunktur, som' passerat' högstadiet och är på väg nedåt: i i De verkliga .sötebrödsdagarna - är i '; "tydligen slut för den här gången, ' - Men detta förutskickades också, I valrörelsen. De kraftigaste. var- i ningarna stod centerledaren Gun=, : 'har:: Hedlund 'för,': Han "tvekade - ånte' hellerät t rekommendera mot-' ! it Verkadé' emellertid I tog. rike! Palme om han på onsdagen lyss-.:. nade till C-H Hermanssons utta-:2 lande 'om vänsterpartiet-kommt='-' nisternas inställning till Kaitum projektet, Lägger regeringen fr. förslag om förverkligandet "äv detta röstar kommunisterna mnej..>- vå Om detta' sker först nästa år och... | i den' icke socialistiska" 6ppositio-'' nen är på samma linje, faller” i slaget, Visserligen är inte denna"; fråga av den storleksordning att, den - kan” föranleda regeringskris,.,: Men precis samma situation kan: ju tänkas applicerad på aridra frå-. gor: av större "betydelse där C-H.. Hermansson: också : anser. sig böra -n : säga nej. Starkare. än:;så är. inte. -'re3eringén' Palme i vår nya riks«, '., ålder; kan väntas iom några :år, och tatt” lösa :hela ”kömpl « Om allt: detta: r att säga.” JämlikKet ' inför, pénstons- åldern "är en" meningsfull -jäm- likhet, Viktigt är. också-att' man ger rum. för. individuella. öns- kemål, " varför "en rörlig" pen- slonsälder är en tilltalande tan- ke; Slutligen är det uppenbart att -vad "man än: kommer- över- ens om rörande. 'de -sociala för- månerna i årets avtalsrörelse så blir det från 'samhällsekonomisk synpunkt en "post 'som. får vä- gas. mot: andra. förbättringar, N Tillsammans mäste allt: rymmas inom" "den ramsom . ekonomin möjliggör. .'Det . är. den ”sista punkten som kommer 'att vålla värst bekymmer, Hr Geijer med- ger. villigt att LO:s" aktivitet kommer att överskrida ' utrym- meta Coe fo rer Det ser:ut som få "en ”larmsignal tid. framöver, > m om. vi skulle dagen en KREDITPOLITIKEN | 0... har -slagit just så hårt på in- "dustrins investeringar som man I Klara : ord värnade för" från näringslivets sida, skriver Ek'o- nomisk revy: I CV Finansministern tlade 'i-.valti- den om en. 15-procentig ökning men 'glömde. nämna att det.var 1 värde och inte i-volym. Völym- ökningen förefaller enligt de .se- " naste enkäterna stanna vid hälf- ten, -7-—8. procent. revs es' Det är, i det läget klen tröst att påstå att inflationen. skulle spätts' på ytterligare om indu- strin fullföljt alla investerings- Ekonomisk 7 rTevy- > behandlar också " regeringens beslut , om Prisstopp på vissa livsmedel och « kommenterar: ;." oe | Vi. kan: lämna den :' juridiska aspekten. på prisstoppet.åt si- dan -.öch blott konstatera, att -re- geringen .. med = prisregleringen tog till ett medel, avsett för rent exceptionella "förhållanden, Och ändå kan iman jihte fria sig från Misstanken, ätt: åtgärden sattes in i-hopp om. politiska fördelar snarare 'än” om- prisstabilisering. Prisstopp på. varor, som: bara | +-politik, "men "dess "reell. ”serligen idöpts: om örd är. ännu. förborgad;.. och - Ssättningstillfällen och -ungt: folk glider -iväg från bygderna;; som förbuskas. till:obygd; en kvärle- « Vande gåmmal dam. i' Norra" Klar- älvsdalen - sammanfattade"! ras sin 'syn; på” den-lokala'sitvä- =tionén "med 'orden"”snaärt är det bare änker”och' sör Lärartid- ningen/Svensk:.Skoltid- ' Var:". handelstjänstemän- "nens kongress som utgjorde pub. likurt, . Finansministern -sade sig bland .ännat ha iakttagit. att de fackliga '- organisationerna . till den förestående . avtalsrörelsen framställer ” så orealistiska. för- handlingsbud att de-vittnar om att man” har tappat kontakt-med den . bistra : verklighet : som «' vi tvingas leva-med.. . te N « Veterligen har ” handetstjäns- temännen' icke för tillfället nå- Bon .avtalsrörelse: i gång och har nansministern. "måste "alltså ” på deras kongress bland annat ha hållit tal' för absent friends; Kan- män för vilka. han är överste general vill han -uppenbarligen gärna glömma hur. statstjänste- männen haft det under” de två I --Senaste åren, Det är icke. någon måttlös utveckling som-ägt rum -ket "finansministern säkerlige "känner till; Det som ökar” stats: tjänstemännens Jöneanspråk har den. allmänna -löneutvecklingeri till. grund, saker och ting som redan inträffat. a ban. sagt lär finansministern också ha förklarat att de'en- skilda 'arbetstagarna — och sär- skilt om de är högavlönade — icke kan räkna med att få öka sin privata konsumtion: så 'sär- deles mycket' under de närmast samt presterar till ' ökande av våra resurser :skall alltså näs- tan . helt tagas i. anspråk för andra ändamål än löneökningar. Om något är det en orealis- tisk. fördelning som finansmi- nistern'- vill göra. Så . lä betsmarknaden .är fri,. är. något alldeles omöjligt: han plä- > dérar för. Han har tappat verk- Jighetskontakten. Detta-kan icke döljas av att. han. koketterar . med 'sig, själv som sanningssä- gare," den . regeringens "surkart . som suveränt. avstår frår.att av- ge glädjespridande löften, + -.- motsvarar 12: procent av den + fotala privata konsumtionen, är" . Men — om de fria. avtalsför -;:menigheten är 'skeptisk.: Syssel-) väl alltså icke framlagt 'några| orealistiska förhandlingsbud.' Fi-| ! ske" rentav. för de” statstjänste:l : v.. arbetsgivare. Såsom arbetsgivar-|. på ' det offentliga området, vil] . Till understrykande "avi vadb de kommande åren. Vad vi gemen-[. ; skapas"; för de voden till ordförande och ledamöter ; 2 nämnderna, Enligt förslaget blir dessa väsentlig högre än nu, vil- : ket motiveras med önskvärdheten ” av att ekonomiska förutsättningar förtroendemän som deltar i nämndarbetet att ut- . öva en fastare ledning av förvalt- ' ningen. och nå det ökade engage- 26 Se iderna i dessa der. I . - a band härmed föreslår även/|1.5500 kr.' Personalnämnden ordf d isati dni ar-|12.000 kr, vice ordf 3.500 kr, le- damöter 1,500 kr. Utbildningsnämn- Arbetsvårdsstyrelsen ordf 7.000 kr, den 7.000 kr, ledamöter 1.200 kr, ” "Vad händer I Indien i.dag?' Vi får. rapporter om jordockupatio- ner, om att hundratusentals bön- der och lantarbetare i. de flesta av Indiens . delstater .med fred- liga medel. försöker besätta WANN ÅNS | ouppodlad jord som ägs av de &. 3 SNR Sy SN stora finansfamiljerna, t ex Birla ÅR SS | och Tata. Kampanjen tog fart i: ; SS augusti och under första veckan : SS NS fängslades 12.000 ledamöter 1.200 kr. By dsk mitten för nytt sjukhus i Varberg j 1 . Vi får rapporter om en ”grön ”, som sägs kunna le- ordf 5.000 kr, led tens au 1.000 kr. Sjukhusdirektio- husdirektionen i Varberg ordf 6.000 mang som den nya or . ger förutsättningar till, -" ; valtningsutskottet, ordf 20.000 kr, ; vice ordf 5.000 kr, ledamöter 3.000 x kr; Sjukvårdsstyrelsen ordf 18.000 isationen De föreslagna arvodena är: för- kr. Sjukhusdir i Falken- berg ordf 2.500 kr. Sjukhusdirek- tionen i Kungsbacka ordf 1.500 kr. Ster i > nen i Halmstad ordf 6.000 kr. Sjuk- ' da - till att. Indien, snart skall . kunna exportera spannmål. Vi får rapporter om en : splittring av, Kongresspartiet och om att Indien har nationaliserat de 14 största bankerna och att maha- Indiens | landsbygd vaknar. > : radjornas privilegier har: :av- Ordf i styrelsen för. folkhögskolor- skaffats, na” 2.000 kr samt ordf i. styrelsen för "lantbrukets yrkesskolor 2.000 kr - indisk politik att ingen riktigt vet tierna. "Ända sedan självständighe- fo HÄRA? GENOMSKÄRNING OCHIDEN SKA VATTNAS : (KRoKOS, BLÅSTJÄRNA FETC). NOVEMBER =— I v 7 itf mek ten från engelsmännen 1947 har:ju K Partiet. -— Gandhis och Nehrus parti, 'självständighetsrörel- sen —. varit: absolut :dominerande i landet -Men 'så' kom"de sénaste valen 1967 då partiet; lett av In- dira Gandhi, ' förlorade makten i hälften av landets delstater 'och då gg v / Z "för regeringarna: i ' deistaterna Ke- rala och. Västbengalen. Om ett och ett- halvt, år är..det allmänna val igen, Indira. Gandhi har fortfaran- ” | de en majoritet bakom ' sig men det är osäkert om hon kan ha det går in i en allians” med socialist- kommunistparti, :. > diska landsbygden i:'dag är ett långsamt ', politiskt uppvaknande bland” fattiga "bönder och” lantar- Ett rnått på hur. långt den- ering: redan”-nått--är + att a är: politiskt ; möjligt: och framförallt -politiskt. nödvändigt för etablerade, partier” söm högerkom- n na och. sacialistpartierna ång en' jordockupatioris- dersnu att. dra s kampanj av'det här slaget” : Vid en intervju med högerkom- munisterrias : och” jordockupationer- pas” "ledäre 'Dange; frågade: vi: vad ban tror komm d vidarejitveckling av bönderörelsen, -baserad speciellt: på , lantarbetarna; en starkare sammanhållning, orga- nisation och ,kamp- bland 'intelli- gentian. . Ett. .sammanbrott av. bor- gerlighetens "solida" front, . varige- om klokare" delar : kommer BONDEUPPROR ', hänt en. hel. del dramatiska" saker flera ställen har det: blossat upp oa : Uppror: : bönder. och: lantarbetare 'Karl slagit: ihjäl. godsägare och be- -- satt-jorden och-delat upp den sins- 7 > | -eméellansoch-i en del fall försökt v upprätta "kooperativ och ta hand CENTERN : OCH : : "SiPENSIONSALDERN - : "Årné Geijer. tryckte-starkt.på | pensionsåldern 7 i. sitt :utspel in” uför: HTF-kongressen öndags, + konstaterar Skånska. D ag: "bla iDet' finns: helt "argument. emot" en "sänkning, ; .. förklarade ensionsålder, men ;: det i var, Inget "entusiastiskt krav, I ;flera'är: här centerpartiet” drivit . frågan m lika. pensionsålder -föx.saNa; arbetare som 'tjänste- män... Socialdemokraterna "har gått emot. Man har endast öns- kat: partiella. sänkningar. ' - Både; LO. .och- socialdemokra- "terna”hår tu tydligen funnit att i det finns: en' allmän önskan om : 11.65' år sänkt pensionsål- eg alla." Regeringen ansåg 'Centerförslaget "för dyrt. för +samhället.. att . bära. Men: nu "tycks kostnaderna inte vara så stora: — om 'man. får- tro LO- = Ve handlingarna på arbetsmarkna- "den avlyses, då kan finansminis- :terns program genomföras. Var det detta finansministern egent- "ligen: pläderade” för, "undrar -tid- vn avs Nykter. ungdom i ; e om- administrationen över lite: stör- en;. Det har rört sig om ETT ORD: 0 : a ör De här ks inta ha - P Å VÄGEN vatt särskilt sämmordnode och de : : KR SSRSEE har ofta snabbt slagits ner. av po- + Som” föräldrar" till" tre. Välar-| fis och militär. Men just nu före- tade "barn. kände min: man. och! kommer: flera . revolter ' söm : inte jag” oss "mycket 'glada.: Vi” flöt | har kuvats;t ex i delstaterna Väst- liksom ovanpå: 1” livet, främan-| bengalen och Andhra Pradesh i : r centrala Indien... ne oc oc de; för. alla "bekymmer. re "Så föddes ' vårt” fjärde barn. |: Indiens två etablerande kommu- ( z nistpartier (det finns också ett nytt Han var-en annorlunda och be- revohitionärt parti) tar helt av- svärlig- pojke, kunde, inte: tala, stånd från de här revolterna, men men vi älskade honom också. | inser samtidigt att de är ett tec- När vi fick reda på att Han var | ken på att något håller på att hän- -mentalt efterbliven så brast vår] 'da bland byarnas fattiga,-och söker Iyckals (CD CT Sn! Lt] | fånga upp”denna utveckling med ' Sedan barndomen häde vi till-| "sin jordockupationskampanj, hört en kyrka. Nu vände vi oss Man re naturligtvis inte ge de ill; oo l8 else gl är ' revolterna : alltför stora pro- - ah ans led förtvivlan, en "portioner; Det är säkert inte så att a ans edning som aldrig någon revolution 'i stil med den förr. "Vår. bön lärde oss att för- | kinesiska står för dörren i Indien. stå att vår stolthet över de'an- Men revolterna har' betydelse, lik- dra barnens framsteg var myc- | som den 'senaste tideris jordocku- ket kortsynt.. nn va pationer, som tecken "på de väldiga Vi måste lära dem att varje | rörelser på djupet som kommit begåvning, stor eller liten, för-| igång i byarna, Ett annat' tecken pliktar. oss att utveckla den så 'på detta är de fackföreningar för mycket "som "möjligt. Så måste lantarbetare ' som . bildats och, nu 2 i / för görsta gången går, utöver kast- vi i vårt överflöd ha omsorg : Un om dem som inte kan. klara gränserna, M sig själva. - ' Å Vi frågade Nagi Reddy, som är . i ledare för det största bondeuppro- ; Gud har rört vid våra ':hårda| ret i Indien vilka han tyckte var hjärtan genom vår efterblivna, | de värsta problemen i Indien i dag. men älskade son, DR Han sader'r stin; a ggr at tt — non > '— Jordbruksproblemet, . Gods- ägarnas ' förtryck : växer : men det gör folkets . motstånd ” också. Det kommer "att finnas uppror här och "där i landet: under den närmaste tiden, Att samordna dem alla kom- mer att ta tid. De feodala godsägar- na har nu större politiska och eko- . Presl ke sr oA , - framtidsungdom - Det har hänt så mycket. inom hur vinden blåser för de olika par-' kommunisterna ' kom "i: Jedningen också efter nästa val om hon inte" partier och ' kanske: också +; något "Vad: som”. sker ute på "den in | de'- senaste åren, har. det i "på den "indiska "landsbygden. På|" mer” eller "mindre "spontana: boride- |: de ki teck s 2 av SN 7 I dag den indiska! vad e' hade sat chtävling: ta” års ”fasteaktieni Det" gäller / att klistrå;' rita; "måla : eller "klippa en affisch ,som” kan "inspirera. till+ gi- vande,” everituellt. - med -anknyining till temat för 1971 års aktion, Dela med 'dig”, Bästa" klass: vinner "en resa . till ett. främmande "land, "där Lutherhjälpen. med : svenska" givar- medel: har gjort :€A' insats — det kån' bli 'Syditalien, 'det:kan bli Je- rusalem; det :-kan: rentev bli, Afrika! : ber, skall tävlingsbidra- as in, och sedan skall pres- gen.säl stående av bla tecknören Staffan Lindén' —: han sor stollar”" '—: TV-värdinnen,. Maud Husberg och konstnären Lennart Hellsing. Det är inte alls, säkert att det mest vältecknade och skö- naste försleget finner nåd för ju- ryns ögon.' Men tydliga, klara; enk- la,' glada" förslag "kän :kommå högt upp på prislistan! ;' 1 Taru Exakt vilket land som blir första- priset ' bestäms ' dels : efter - samråd med'den"segrende klassen och dels av hur stort deltagendet, blir, Blir detta mindre än en trediedel av 2l- la mellanstadieklasser så blir' end rapriset — en tredagarsresa i Sveri ende" av: intressanta” alster, från främmande länder — instrument, konsthantverk :m m. Genom ätt varje elev betalar en krona i täv- lingsavgift, blir hela tävlingen” eko- . Inomiskt självbärande. Och på skol: överstyrelsen har man ingenting att erinra mot tävlingen; - --- tone - Lutherhjälpens- '+' affischtävlings- grupp: har också utarbetat: ett. lek- tionsmaterial.. Där, läser, man om fadderbärnsverksamheten i Kong, yrkesskolan utanför Je lem, ' Flying Doctor: Service: (den fiygande : läkartjänsten): i Tanzania och den nyå skölan i Caracas slum- | distrikt: i Venezuela; Till:varje av- snitt hör en uppgift: spela-en pjäs, rita en serie 03 v.-, landsbygden, bönder och lantarbetare ! bl: a försöker "med fredliga- : s medel, besätta ouppodlad jord, Mette I hår! mot åldisk by:sJordfördelni oh. de flestach tationerna bedömas av'en'jury, be-l” "gör" ”Staffans |. ge till” valfritt mål — förstapris.|' Dessutom utdelas''15. priser: bestå-|- revolutionen” varit 'som. mest ges nat rige: ock : ingutlånaren- "som char makten, i- byn, Ofta TT person. eller..så samar] borjde från "bb av |volutionens” > Kathåmuthy, och : :penri mycket som levnadskostnadernå: i' verkligheten 'har lönerna' minskat. Jordägaren. håller .på skörden tilla det blir-1i é fattigare och de rika har: blivit: riksre: Först när landsbygdselitens . makt, har -brutits kan Indiens oerhörda” - resurser nyttjas" till fullo ”ock till flertale bästa,” De" senaste tjugo! åren har visat 'att "den makten ' är. "mycket svår att bryta uppifrån. Fattigbön= der och "lantarbetare "måste" orgä+ nisera sig och genomåriva föränd« -Undanköll en” ” eger fer milj. skätter:.;>> "+. STOCKHOLM (TT) köar ".. En läkare från "Stockholm, stod - På: onsdagen åtalad för att. sedan 1965 ha undanhållit över 1' milj kr I direkta skatter:. Därmed; inleddes det största deklarationsmålet efter de senaste årens 'skattérazzlor /inot läkarna, "7 SN Yet mm > Läkaren; förnekade” falskåeklaras tion i den omfattning som, åklagaren ration i ett fall; "= SR "Åklagaren" kommer - att ' yrka : på fängelsestraff. För knappt två veckor sedan dörmde "Stockholms -rädhusrätt en direktör som. uridanhållit méörvärs deskatt. på »sammanlagt.-3,7. till två års fö 136, ax
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.