" EAHOLMS TIDNING: nevarttk Ägionskon | i Dahla rör om: jiden politiska: vokabulären. "Centerpårtiets andre vice "ord-', -förande, Johannes Antonsson, var. djärv nog att tänka högt när han i valrörelsen betvivlade möjlighe- : terna för vårt land att bli med- lem i EEC utan att tumma” på vår alliansfria 'neutralitetspolitik, Han förordade samtidigt. ett nordiskt frihafidelsblock' associerat med EEC. som alternativ till medlems- skap. . Johannes Antorisson fick - skillig kritik för denna sin åsikt, Från socialdemokratiskt håll var den emellertid påfallande försik- tig, vilket torde bero på att mån- ga socialdemokrater ' har ungefär samma åsikt i EEC-frågan, som "Antonsson, - Nu har " ”ep-vicen”. — som nå-' gon socialdemokratisk tidning ut- trycker sig — rört om ordentligt - . 4 den traditionella politiska voka- bulären genom att i en intervju i Handelstidningen . hävda, att be-: grepp som socialistisk och bor- gerlik” politik « kommer att gå ran ligger i underkant, Samtidigt fick centern röster även från mot- . satta sidan, d v s tidigare mode= 7 > rata väljare. Detta faktum” tar Jos - att begreppen sociali gerlig utgör ett schabli de,. som är dömt ”att' försvinna I framtida svensk politik. I Givetvis kan inte socialdemo-" : kratiska tidningar stillatigande se hur Johannes Antonsson "nu rör . om i de gamla politiska begrep+ pen utan måste” försöka" återställa ” 2 den: gamla "ordningen. Särskilt." detta att betydande mängder tidi-, gare ”socialdemokratiska ” väljare 7 strömmat över till centern två senaste valen "utgör. "givetvis Sn | propositionen : I noggrant iönan: man kan ta slut- en: oroshärd för' regeringspartie Förmodligen. ". kommer - socialde mokratin att göra stora ansträng ningar för att stoppa: denna ut-- veckling." Hur detta kommer att ' lyckas” "beror givetvis 'även på I" hur stör utsträckning cehterpar- : tiet förmår ligga ”nä änni: skorna” med 'sin politik ” ven i fortsä "Människor 'som till" graven de närmaste d 1 upplever hur beslutar Det är, gamla schabl som i framtiden inte k att täcka "1" samhället" glider: allt:' någon verklighet, säger hr An-; tönsson, som hävdar att det i stäl-' let blir de olika partiernas' pro- gram som blir partiskiljande för många människor, Som stora” av" görande frågor härvidlag pekar ' Antonsson "på centerns” utspel” i” Iokaliserings-, - decentraliserings-; och miljöpolitiken. Det är frågor som ligger nära. människorna och - det är dessa frågor som bidragit till att. centern kunnat. göra. så stora inbrytningar i de stora tät-X orterna och bland människor som' tidigare röstat med socialdemo- kraterna. Olof Palme har sagt att centern fick 70.000 s k arbetarrös-; "ter vid senaste valet; men Johan". nes Antonsson tror att den siff- längre och längre bort från dem, = lär: inte, bli socialdemokrater för: att det ;nuvarande'regeringspar- tiet : driver ; ; centraliseringspolitik. Det" finns även "tendenser i helt” vanliga " människors uppfattning” om boéendemiljön, som” pekar på! önskvärdheten' av: att" bebyggelseri:t H sprids över landet ä även I fortsätt: ningen" och inte; ensidigt, koncen: treras till gigantiska storstad råden med alla de sociala och dra problem denna koncentrati '] fullständig enighet om ' att det : utnyttjats. till ” det: yttersta. GUNN. AR CHEDLUND: Centerns kritik "har varit fikig I "Det. råder - nu : uppenbarligen behövs . kraftåtgärder ' för' att sta- bilisera ;samhällsekonomin, Re geringe 8 proposition '. kan .ses som ett erkännande i efterhand till. hr. "Strängs. stabiseringspar ketigtg 'Atstramningen måste nu med nödvändighet fa formen" av fi- nanspolitiska åtgärder, eftersom ränte: och ': Kreditpolitiken redan De olika, förslag. "söm." läggs fram: i "måste "övervägas giltig ställning, Redan nu :står det emellertid - klart att en höjd - arbetsgivareavgift ” kommer : 'att leda. Hill, svårigheter för mänga företag som redan : är hårt pres- sade ioch: dessutom -minskas möj- ligheterna att: uppnå de lokalise- fiöns. satt undanta. företag inom stödomrädet från. den höjda av- för med sig. Vid bedö sådana för de:'enskilda män; skorna betydelsefulla frågor. det sannolikt att schablonerna so- cialism och borgerlighet förl i betydelse för väljarna,” rv . FÖRENKLADE TULLAR PA: ' HYRMASKINER : ” Medlemtnar, i Nordiska "rädet, bl a. riksdagsman Erics Carlsson . (ep): föreslär. reny. rådsrekom- : Sverige att genomföra. fri in-'och - utförsel "mellan" länderna, av hyr: 2 da maskiner för. blt:a Skogsbruks- och jordbruksändamål;” Ett”sys- mh a de tullbestämmelser, "enligt vilka: "sä varje "särskilt "fall,- i: spraktiken utgör hinder, för: uthyrning. maskiner. övér grånserna” smidigt sätt. Nu ände” för: förhyrning ”ånläggnings.. maskiner ; från” grannländerna bör reformeras.;En I ning > bör omfatta ” även; Mas ners användning. i skogs-: och jordbruk. M NE HÖGSKOLA: ' Kiksdagsman Leif Cassel (m) föreslår att Nordiska rådet re: kommenderar” regeringarna un- dersöka" "möjligheterna att 'grun” da :eh nordisk sväterlnärhögsko- N Förslagsställaren. . framhåller att den nordiska arbetsmarknad, som 'rédan genomförts för olika sjukvårdsgrupper ' som ' läkare, tandläkare "och, sjuksköterskor, planeras inom kort omfatta även veterinärer," Detta "liksom beho- vet av specialisering: inom vete: rinärmedicinen "och integrering med andra forskningsgrenar har väckt tanken att skapa en ge > mensam ' nordisk” veterinärhög- skola. NO . En: nordisk vetérinärhögskola vore en tillräckligt stor enhet för att utbildningen skulle kunna ra- « tionaliseras "och effektiv utrust: ning anskaffas, Äveri utbildning |. av forskare, ålerinärer' "frå "länder: och ' nordiska: "veterinärer: ta med ' uppdrag :i'. u-länder "skulle "Kunna; bättre tillgodoses: En: "Så-: "de”med god tillgång på? djur” och | möjligheter”: till. kontakt :"med' andra medicinska” grenar "och med: förskni om" livsmet t ett. boda; verbalisera .. sig” , att väcka uppse- + ende? Vid varenda "liten. demon- v stration: örsummar män inte att | underrätta "skulle det. inte. "vara roligt: 1ö rer Detta'.skulle :också:-led. . Slutsatsen attide i: sgrunden "rätt ofarliga.-Vid' en fmaximal|. konfrontation? = fortfarande en tendenserna i Sverige i är det” nog " förhastat. att tala om; ett fascis: i . tiskt återfall, tror "HP brukarnas Föreningsblad niskor 'somi inte trivs i.sina former: befordrar ”a i Det nära "nog total " hningsstopp; 'som SJ under” chefs- epoken” Petersön” slagit in på hår fått allvarliga” "konsekvenser, |" skriver Göteborgs: Poster - (lib). Han har som utväg ur. den: denria vecka, | stjrelsens- priskontor eller direkt! hös Pr nden,, Strindbergsgåtan och vissa. tillämpningsföreskrifte - skriften, .Prisregler 3. Häftet har distribuerats. till Pros däktions- och distributionsföretag 36, 1531 Stockholm fCk Idag. där Jesus gått. nde, hans, n rhet; där.” Ser”. -fotspären” "efter. i-det dagliga : livet: : När Dan MA kolp 'tagi tin imetoden. att [Internrékrytera”: inom 'SJ, Det "vill säga flytta” äldre SJ-anställda s från” deras mångåriga bostadsort Hd sen helt ny boplats och också -tillsen ny typ av arbete in SJ. ck. av den. mycket ”tunga” öl lsänteckning som ledar- ss eptatsanställdas gjört i samband. med ett företags- nämndsmöte På SJ och som 1 ""klartex diga ledarna. nu' fråntar sig an- svaret, för vad som händer. SJ. Det är nog också så att miss- "nöjet. bland personalen vid SJ är «Stort över underbemanningen, | stressen 71" arbetet; det myckna - vertidsjobbet och de ofta hälso- ; att förhindra utbrott av. "vilda x s nytt. JLKAB", a "svårt att lyssna på vad len har - att. säga och Vv Synpunkter, ” nöterar GP. Generaldirektören anklagas för ra ;konungsligare än kung- kr personalproblem” och ”visa "I; nonchalans mot andras uppfatt- 1: ningar”." Att avståndet mellan generaldirektörens skrivbord 1 + Stockholm "och :-de' SJ-anställda Tpå bangårdar "mm: fl! platser är "långt rent geografiskt är en sak, men det: borde inte hindra när- ":demokrati inom SJ och lyhörd: Järnvägsmannasektionen |; förbund |' . säger ifrån att de fack-]: | > ptrejker”” Oroande tecken tyder |: + På-attiSJ är på väg att bli ett |. för" att" vara ”oförstående |. a Jo, Jesper, jag tycker att dina |Halmstads polismästar er. i sammanhanget. Utredningen är HÅLMSTAD: Förvisso förefinnes stora brister i den är. emellertid 'att ' utredningen ”Polisen i samhället” helt inriktat sig på utredningsuppdraget, näm- "ligen ” ”att göra .en översyn av indelningen i polis- och åklagardistrikt och av den regionala nolisor- ”ganisationen”. och icke ansett sigg böra beröra andra frågor som otvivelaktigt är väl så betydeisefulla t 3, ”folisor; i ” Anmärkningsvä ärt h tydligen av den att bara man kan komma or "brister i en större cent . Polismästare C W Sjögren i : Halmstad har en rad kritiska an- » märkningar att komma med mot -utr ifråga. Poli: en den lägsta befälsgraden vid krimi- nalpolisen att vara! uniformspliktig för att-i enstaka speciella fall kun- di för polistjänst i uni- framför sina erinringar i ytiran- det till länsstyrelsen över betän- kandet. Bl a går hr Sjögren emot förslaget att sammanslå Falken- bergs- och ' Varbergsdistrikten, utan förordar istället hela länet 'som ett enda polisdistrikt. , "— Det föreligger stora svårighe- se terna na disp form. Över huvud taget bör efter- strävas att söka åstadkomma större flexibilitet beträffande .möj- ligheten att disponera större delen i detta sammanhang uppmärksam- mas. det .beklagliga förhållandet att flera välutbildade specialister. vid kriminalsidan i allt större utsträck- ter att I a arbet: jämväl i större och medelstora po- Jisdistrikt,' svårigheter som -> alltså måste bero på helt andra orsaker En just distriktets storlek. Jag åsyf- tar här bl a ”personalbristen, - sorå för! ordningspolisens : del": medför slora” svårigheter att åstadkomma en: tillfredsställande + kontinuerlig övervakning: under hela dygnet och som för.utredningssidans, del med-]s för att denna får dragas med, stora :] balanser: och lågå uppklarningspro- center, skriver -pölismästare "Sjö- gren, : e Vidare skulle en mera ändamåls- enlig polisverksahet' kunna åstad- kommas om det förelåg större möj- ligheter att disponera en större del av personalen i vissa lägen på ett bättre sätt än” vad nu är” fallet, "anser hr Sjögren som här åsyftar, att polismanstjänsterna i stor ut- sträckning fixerats' till viss avdel- ning, sektion eller rotel: = -Y vo Jag ä är fullt inföstådd med att "detta "i' viss "mån hänger :samman med lönegradsplaceringar o d men en" bättre . tingens ordning skulle kunna 'åvägabringas bara genom att | Seb införa en skyldighet för tjock och stor: provryttare. till gäst- givargården : i. Ava, och ” ville . ha skjuts. Han. bråkade": då" skjutsen inte” ble "av genast, varför gästgi- se lilla. Vi ska allt försöka: ta dej i ett las: Irdnade dv. | |-Anders ” är. tillbaka S ; bland spå efter att ha varit hos läten 2 Först ; var jag . hos: doktorn. Han” fick "femton" kronor, för han "också, Sen gick jag still” apoteket; och: hämtade-,ut "me- Potekarn He fick. femton han ska. ju, leva : han också. Sen gick jag hem och ' häll- -de ut medicinen i toaletten; för. jag "ska : — Jo, jag skulle nog göra det, "om jag bara var säker på att hon tycks inte ha tagit. något |. uppbrägt min gos-]" ning söker och erhåller befälstjäns- ter på ordningssidan eller vid läns- trafikgruppen. Att så är förhållan- det har ekonomiska orsaker men är otvivelaktigt ägnat att' inverka på möjligh att 'di . utbildad” personal på. rätta sättet. ETT ANNÄT FÖRHÅLLANDE som i väsentlig grad att i "dagens läge fullgöra € målsenlig" Ppolisverksamhet” är i hög ”Jgrad de ofta förekommande. centralt . dirigerade aktiviteterna, främst. de från rikspolisstyrelsen. direkt: eller över > Jänspolischeferna -" beordrå- de aktiviteterna på bl'a trafiköver- vakningens område, fortsätter po- lismästare' Sjögren." Dessa aktiviteter kullkastar 'ot- ta den av distrikten planlagda re- gulära - polisverksamheten ; för- utom att de beordrade insatserna på grund av lokala förhållanden i: många fall bort ' utnyttjas : på ett helt. annat sätt. För. övrigt kan. av polispersoralen. För övrigt kan|. stor utsträckning att elimineras, med . brottsplatsundersökningar från den tekniska roteln i Halm stad, heter det i i yttrandet. LÄNET ETT ENDA DISTRIKT —— I stället synes mig, i likhet med vad ledamoten i utrednin- gen Tage :Sandkvist framhållit i fande mera kvalificerade utred- NN ningar liksom lämna understöd i N spaningssammanhang och hjälp RN sin reservation till utredningsför- slaget, böra övervägas att göra länen till ett' polisdistrikt. Man skulle härigenom kunna ' åstad- komma 'en genomgripande och ra- tionell förändring på distriktssi- dan och 'en” organisation med möjligheter: att erhålla " en nöd- vändig stabilitet. Urs Med en sådan, organisation s skulle otvivelaktigt .. länsstyrelserna -helt naturligt kvarstå söm högsta - pö- lismyndighet i länet; "vilket ”polis- mästaren ånser vara av' största be- tydelse ur flera synpunkter, ' -— Genom att. tillskapa. ett läns- distrikt faller sig naturligt att det nuvarande residensdistriktet ' utgör huvuddistriktet "med "en 'polismäs- tare. som chef, underställd ' länssty- relsen ”' som. högsta poli di; en måttlig” cen iralistving: av” "polis- 2 i organisationen, grafen ifråga. Över huvud laget s) syn nes : mig; utredningens” Tésonemang om ' dessa .regionspolisstyrelser ', och . distriktspölisst relser. minst sagt märklig, : skriver polismästären, I som tillägger, "det sär, få verksäm= heisgrenar inom samhö slivet som är så - > observerade på ”skilda' "sätt, bl.a genom” "massmedia: av skilda slag,. soni just polisen, Skulle ut= redningens förslag likväl genomfö= ras anser likhet .med , ord- - förandens fredningen., reserva= tion, att p fen bör vara själv- skriven som förande 1 distrikts- Bolisstyrelsen. A andra /sidan: bör polismän ej vara valbara. som. lek- och "med de "nuvarande distrikten som lokaldistrikt, i vissa fall: sam- manslagna, och under" ledning lika- ledes av en polismästare, vilket ur flera synpunkter måste! ånses vara av stor "betydelse, pfa: genom "att na” bibehållas” beträffande” bolis- myndighetsä enden, | genom” att den dessa - tralc icke genomföras utan ett; väsent- ligt övertidsuttag, som för övrigt för. närvarande "är begränsat ' till 15 timmar per polisman och må- nad. Belysande för problemet är den” aktivitet, ;' som förekommit vid ett tillfälle denna månad och som”: icke kunnat verkställas för detta distrikts. vidkommande utan ett övertidsuttag om ca' 96; tim= mar för polispersonal från över- IS "Jag måste-åven i sam -hanget framhålla svikten av: att, därest en: omorganisation skall äga rum, man Jå alla sätt söker: åst. som, har förutsättningen att: -bli. nå- gorlunda varaktig. Det får näm- ligen. anses. vara "av största vikt ur flera i :synpunkter + bl a. ur rekryteringssynpunkt : även i ben: träffande” befat! i po: lokale' -polismästaren "kunde ''bibe- nom att denne" otvivelaktigt" har'de största förutsättningarna för att åvägabringa' en: god kontakt med kommunala, myndigheter inom ' di- striktet. "Man skulle genom ett så- dant -länsdistrikt kunna” åstadkom>+ till residensdistriktet överflyttas al- la kamerala göromål som lönerap- por 4 1 av" skilda" slag, ;räkningsgransknin« Vidare kunde vid. till-(? sektionerna ” och" träfikgrupperna i länet ombildas till eh" särskild av- Gning” — ett länets trafikkomman- chefen: för denna avdelning skulle ingå i "detta? distrikts” ledning. 2Re- sidensdistriktet skulle” svara för för- en god" fallmän servicé skulle kun-| :- hållas som "ordförande i trafiknämn- |: derna inom lokaldistriktet' och ge-I'. ma en rationell 'och' kostnadsbespa- = rande organisation. Sålunda kundel” mannarepre: såren sådan styrelse. Om så, skalen vära .fallet helt i i "strid "med FARLIG: ICENTRALDIRIGERING > " Betråltande!: n utgör. f laget äppenbat. ligen ett .dörsök .p tf. söka, tillska=, på fe; gioner; helt, u n "geografisk förank yftemå et hår tydli- gen en" I i . verksaniKet” 'utan vtarike på att man idå. helt. tjärnar, polisverk=, samhetecl från r läneir med dess, komrhunala, förankvingar, konsta terarjhr; och kommunal: an! bör eftersträvas sätt ibehålla, bl a den intima koatakt Lsom nödväns: digtvi et finnäs mellan Ja myndi dighet; tärk av den övervak- lischefskarriären '— att :man på allt sätt: söker : eftersträva : att åstadkomma en ödvändig- stabi-' litet - inom ' den viktiga del av samhällsfunktionerna som. -polis- verksamheten, utan tvivel utgör, NEJ TILL SAMMANSLAGNING s FALKENBERG-VARBERG ”: . avseende" ändrad. distriktsindelning, även om, som tidigare angivits, för- bättringar: ingalunda” blir. av . den omfattning utredningen framhållit. För Hallands län skulle förslaget : Beträffande utredningens' förslag å ter i läns medan: trafik> Kvalificera- I hela "länet. Biträde. vid de utredningar, ä normala insatsel ulle lämnas äv. residentsdistriktet liksom" vid. vissa särskild - Re nde Balls 7: a ”anser' poli ENOM LÄNSDISTRIKT - kontinuerliga trafik ervakningen i ijlik brottsplatsundersökningar och .' vid ban natur: rate den myn- dighet. som. er ;kommunerna här, att! taga! befattning” med ' nämnda äla” frågor" bibehålles: som skulle" lekmannainflytandet kunna tillgodöses inom ramen för den nya länsförvaltningen, varför: någon sär- regional thyndighet. även betråffan- :sådana” Man vill 'i-ub- innebära : en. : av Falkenbergs och" Varbergs ”polisdi- strikt med Varberg som kansliort, I avvaktan på viss organisationsun- dersökning skulle enligt utrednin- gens förslag Kungsbacka. 'polisdi- strikt. däremot. bestå tills vidare.: +. — Man kan emellertid ifråga- sätta om det är så mycket vun- net med en organisationsändring av Falkenbergs och Varbergs di-'l; strikt. En sammanslagning av des- sa skulle icke åstadkomma : ett fullt bärkraftigt polisdistrikt. Jag åsyftar här förhållandet att Halm- stads ”' polisdistrikt vid en sådan sammanslagning "likväl skulle bli nödsakat att i det nybildade Var- bergs. polisdistrikt utöva den s k stödjande ' verksamheten beträf- skild regionspolisstyrelse icke skul- Ile erfordras, menar hr "Sjögren. På lokalplanet borde. som hittills" po- lisnämnden kunna fungera som di- striktspolisstyrelse "med" ' samma uppgifter som -'nu "åvilar. dessa nämnder. Att tillskapa distriktspo- lisstyrelser enligt utredningens för- slag .skulle icke ; åstadkomma en fördjupad insyn från lek hå i förslag; + förstärka: Jek- för dén nya” läns rvalj ningen: För övrigt, bör: man väl "såväl ' på: det lokala: som på..det: :régionaia plånet söka främja känslan av samhörig- het mellan allmänhet och: polig. nå got som; är. ay” 7 polisens ' verksamhet. ' Däremot]. skulle en. farlig dualism -uppkom- ma. som" såväl ur . personal- som trivselsynpunkt rhåste anses myc- ket otillfredsställande. För: övrigt har utredningen i utkastet till ny polisinstruktion givit distriktspolis- styrelserna bef som står åstad av ett gott resultat inom ipoliséns , .verksanthetsområde. Dennd viktiga 'samhörfnghetskänslå skulle: bli lidande gehöm "det 'av utredningen”; nä framlagda förslaget .. om större” ”regionér: och "regionssty- relser: utan” ågon” verklig fégional eller lokal an) iss belt i strid med vad utredningen brotestsånger är fina, men varför «| te göra för doktorn. . ' . Värre SN "Stefan träffade en riktigt snygg brud. på diskoteket,” = - — Följer du med hem? . frågade han. När de kröp till sängs sa hon: — Det här får jag egentligen in- - Va, sa Stefan, d du ä sjuk? -— Nå, s sa tjejen, men jag är gift). med honom? . - . Familjeidyll En Liten flicka blev häromdagen tillfrågad av en besökande när hon öppnare dörren, . — Träffas din pappa hemma? - — Nää, han ligger och sover” ska dom » Stidshandla. om min mat- gentemot Fri "het: från generaldirektörens. stda . — Din mamma då? N De > Nä, hon är också full = > 0 I tre små ihop, : ena. Se - Jandra, jag skilsmässoadvokaten.., H På jorden . - Rolle och Fålle "satt och hängde över var sin grogg en kväll Rolle log, ” — Min fru & är en ängel, Fälle, sa han; = Ve Lyckans ost, sa: a Fålle. Min le ver. fortfarande, fö - Bild av livet - AN barn i I Hollywood lekta -— Jag vill vara pappa, sa: den -— Jag vil vara mamma, 5 sa den -— 'Okey, sa tredje barnet, gå är anfört i sin kommentar till para- a ” . Jskulle enligt! "Islag helf kunna islöpas :och 'orga- nisationens arbetsuppgifter. :: övers flyttas. till och? "samördnas med. re- sidensdistriktets ledning. Därest bör vissa I ” Inspektionsuppgifter ligga utanför: där "de Sj I LÄNSPOLISCHEFS- ORGANISATIONEN här: skisserade för- | länsdistriktets- ledning" och licke' lä pligen. kan åvila; rikspolisstyrelsén "bör övervägas "| om: icke polisiära" inspektiörisregio= ner, utan beslutanderätt. "bör inrät="' Uppgifter torde dössa rk kunna ' åläggas - vissa! ”eamordnings- uppgifter ;på: trafi område, dmrädsuppgifler "med mi=. litära "myndigt vervakningens oci lavseende, beredskapsplanering - "och på aid. 7). -(Förts,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.