. ken? det verkliga problemet lig: | Måndagen den 2-november . väntat Atgärder' som på tidigt stadium]: Y € Höstriksdagens - första stora kraftmätning,: den allmänpolitis-| ; ka debatten, formade sig som tt. till: en .eftervälsdebatt som efter drygt en månads” dis- kussioner kring valet i 'mass- media och ”annörstädes' rimligt- vis inte kunde, bjuda på nägra nyheter. En :' intressant . faktta- gelse bör dock göras: det var veterligt "första ' gången ” stats- minister Olof Palme oförbehåll- samt” nredgav att 1970 års val innebai "en klar motgång för socialdemokratin: Detta gjorde han , inledningsvis 4 sitt långa riksdagsanförande där han dock |: i sin” analys" över "valutgången både, för sitt eget" partis och oppositlonspartiernas vidkom: mande åter hemföll åt välkänt demågogiskt ' resonemang. Detl: var främst prisstegringarna, för- orsakade av internationella för- häållanden, som regeringspartiet förlorade, valet på. Självfallet kunde hr Palme inte finna någ- ra som helst fel 1. regeringens politik, t ex att man underlåtit vidta åtgärder: för att hindra de våldsamma prisstegringarna, |. krävdes särskilt fråh centern.” När det gäller regeringsfrågan och sotialdenickraternas: beroen- de” fåv- 'kommuniströsterna : i riksdagen — det ”obestridliga re- sultatet av 'valet — vände hr Palme sin vana'itrogen på stel. ger däri: att, kommunisterria en avgörände fråga" kan. göra gemensam : sak: med -de' borger- liga "och fälla regeritigen. Efter C H 'Hermanssons ' ideliga” för- säkringar” om' att : kommunister- tt" medver- ig! Pal mes”Krumelurer' närmast naiva. Det "uppenbara . syftet :'är: att) ; bort korten : och låtsas minunisterna "som eh icke -'oväsentlig - fara ”för:'.rege-|. ringens vara eller inte” vara i en politiskt" brännbar. situation Det är ju nägo' Palme inte € a de "centerns "andre vice rände. Johännes Antonsson ,som |. 1 hr' Heälunds frånvaro fuägerå-] de, som. partiledare": och opposi- tionsledare, :- TH "och; med..hr terns,.välffamgånt Mås ag fran i Hr Antonsson redogjorde fö de viktigaste” 'komponentern; centerns. program” som "väljarna givit" sitt (förtroende: åt; "Pill des- sa hör framförallt decentralise- nr åa € slav: sysselsätt- 'ningstillfällen;.- av. företag och|: bebyggelse, nödvändigheten ' av "det. : lokala,” medborgarengage- Mmanget för; en, vitalisering av :vårt..demokratiska system. . Sam. hället" måste öppnas möjligheter- na «till: direkt: -medborgarinfly- ".tandé i så.vitala frågor som be-|' » kan lätt bli 'ett krångligt regle- « tioner, som . svarighet hä , ar ter rerna " PRISSTOPPET GER FöR., '' HÄNDLARNA' SVARIG"” | ningsblad,:med tanke På de kommande. förhandlingarna. ' sEtt.' speciellt "frågetecken : eller. ' utropstecken :. —' utgör den här. förhandlingsomgången det :nu rådande prisstoppet, 'Hur länge det. skall. gälla, vet väl hel: der ingen. Förhandlarna får det dock ganskä besvärligt. om de skall. behöva räkna med att pris- mekanismen är ur funktion "un: " : re tid Följden ringssystem där” ingen vet'snart varken: ut :ellär iq... Nl vs "Ett -annat observanduni: utgör EEC-frågan:'och :EEC-förhandlin- garna.-Jämförelser med EEC är besvärliga; eftersom .. det: inom .den gemensamma .marknadens länder » förekammer många : oli- ka. former av. jordbrukssubven- ione e har sin mot. i Sverige. Att det kan ligga en fördel i en an-| "passning på "sikt till en "större gemensam " marknad” torde väl varå” obestridligt, och -förhånd- larnär”vä kerligen -- medvetna härom, =" NÄ OMÖSS SG 'En-huvudpunkt.i förhandling- + arna blir. priset på mjölk, kors-|. faterat -eoksdl JF. ” | LT ': Måndagen den 2 november 1970 | | | | Riksdagens eftervälsdebatt .nebäranide br ”skapsprogr. byggelseplanering och bomiljö- ; ; sn lara [OM Posten i Alstorp har jag lust ernas utformning. Det mest markanta exemplet på. felaktig politik ansåg hr'An- tonsson ;/ vara” der: regionplaäne- skiss som man nu har för Stor Stockholm. Enligt: denna ; skall " befolkningen ;: i. ”Störstockholin -: uppgå "till. 2,55 "miljoner ' vilket : betyder 'att omkring 90 -procent av "den väntade. befolkningsök- ningen i landet skall. förläggas . till Storstockholm. ' Var fjärde svensk” skall "om: nägra ”decen- j stockholmsregio- nen 'enligt planerna, | Denna. problematik” blir kär,.. ungdomen n stämd,: De: tär och förblir det vara mycket väsentli en” handlingsberedskap : för” en ändråd konjunktur. Hah rade : eft” fempunktsprogram. ringsföndernä omrädet.”Behov: lans :område; som an; fektivitet somtrivsel : "tet. .Ska "lärarna ha: möjlighet u "att arbeta. effektivt, : skriver -Lämartidningen/Sv SkOktidnjingi en: kommentar > (44-45/1970) > sålunda också" lämpliga -årbets- Sä ” mycket "större när man. vet”att " Stockholni redan nu brottas med ” bostadsnöd, trängsel och jäkt, tilltagande" Social ” 'missanpass- : ning ' hos”, ungdom, länga; me ningslösa restider etc. Samtidigt har' man "den" spegelvända "bir den Intå bära i glesbygden "utan . även '[ de mindre städerna och tätorterna med-en:-åldrande -be-' folkning, ett vikande ;skatteun- derlag,- sysselsättningen. mins- på arbetsmarknaden en'.starkt "bidragande. faktor :till.såvär ef lugn och - ro kan platser: och; -lokaler, stå -til;.de- ras förfogande... Kommentaren är föranledd "av ' en "enkät 'som] gjordes” gemensamt av ei sköf öyggnadsgrupp' inom '. Sveriges Jlärarförbund,: Svenska facklärar.]” förbundet ' samt :: Lärarnas :-riks- förbund. Enkäten är: inte-xtill- räckligt---omfattande; påpekat tidningen; "för. att- kunna "anse "statistiskt säkerställd," Den: vi sar ”emellertid att alltför stora . brister fortfarande finns för, ati skolans i perlonal "idag helt ska kunna”, arbeta enligt: denr nya läroplanens: "intentioner: RN > Som "anmärkningsvärt" måste noterad, att kommunerna alltför -ofta tycks frångå bestämmelser: na om skolpersonalens. medver- kan vid - projektering, oms »och nybyggnad av. skolhus, Hade, så- dan medverkan: kommit. till stånd i större utsträckning bor- vå de avsaknaden av arbetsplatser för lärarna, "omklädningsrum. i anslutning till.exempelvis 'gym- nastiksalar, samt: för städ.:'och skölmåltidspersonalen inte” vara av den" omfattning som 'enkä. ten ger vid handen. Likaså”tor:| de man med fog kunna förut- sätta. att. vilrum för "såväl rare, som elever inrättas 4: stör- - re utsträckning liksom rum där läråre, föräldrar och" elever "il: tala ut -om «olika problem,» = tv för fbr . Nära nog skrämmande ter sig ibland enkätens, svar på frågor "om de ”sanitära förhållandena? -Att- samtliga. toalettrum också är försedda "med tvättställ bor: de i dagens situation” och "i-en skola. där. man. bl-a söker : undet heter ”koskenkorva”,” h "Med Yanledning av LT:s artikel att' berätta om' hur ' Postutdelning- är, ordnad för .endast nägra "då; postdiligensen” ;kom farande larsdsvägen -till "Veinge stations- samhälle och kusken blåste signal I sitt". posthorn. Det:var år 1885, alltså, året. före. invigningen av Skåne—Hallands ; Järnväg.. Många [personer. hade. samlats: Det: kunde kanské vara något: amerikabrev som anl t,. avsänt av "någon an- brev .var "visserligen sällsynta, ef- tersom amerikafararna i de flesta fall inte ..kunde vare, sig skriva eller:;läsa.;skrift. Men kanske än- dä! Spänningen "inför det nästan omöjliga .var alltid lika. stor. Min mor hade; kusiner i; Amerika, ar. 1 tisterna Brothers Norin”, och det kom verkligen ett hrev från dem. Tre stycken kraftiga och välväxta pojkar; på: medsänt fotografi.” i I Edenberga, "där min fars äldrar ; bodde,' hade” farmor post- 5 "hand. Hon hämtade "det fåtal, tidningar som å ett. mindre. postkontor i Posten: 'bar : hon. till : en själv fick | ställt henne mot en avgift av tre daler' per, hushåll och år., Den som [fick sett jbrev -hade 'att ytterligare betala farmor två: styver. Farmor hade: sitt ”kontor” 'inrymt i sam- makeriverkstad. Var det någon ej : läskunnig stod farmor till tjänst kärleksbrev, tog. farmor denna-el- ler,ydenne med ut i köket, ty sek- || retessen måste upprätthållas. När :det'.hela var över bjöd" fårfar skämtade 'och hade roligt en stund: Denna !. gemytliga »:-postutdelning härljag ii gott. minne," | : Senare”, bosatte" mi a äldrar UifKöping är "var: det lite är | annorlunda" ordnat.” Byarna. L:a Tjärby, . Köpinge," Restad,:' Snap: pParp, 'Östorp och: ösärp hade 'ge- mensamt' anställt en. gumma som | Marta!” Hon. Hade Väl också ; mön "det vär” ingen som" kände' till "detta."Det var bara Utdelningen; skedde. i 1" Marta hade det slitsamt, och jag förstår Inte hur hon: orka de, Särskilt svårt var det om vint- rarria,;' dä: det ju Mbland var myc ket. kallt, : snöigt och "halt. Men z lärefter.; Hon drog :pånsej' flera :par isträmpor ch Yandrade fram'””på:sock”; men fråm skulle: hon; även;om. ygten klarhet."'Vi' kän bara ”hotera att sä "inte vär: fallet. "Inte: heller finns ;duschmöjligheter för gym- rare. i -' skolmåltids- ckning som ; en, denna fråga är positiv till Fisamverkan med .läraror: nerna :och att det finhs anledning' att'hoppas på "en .god "fortsättning av detta samräd :lik- gor” et utbyggt-sådant :i kom "SNART f 05 net nsson kom 'till. Malmö för sa på bekanta. Han frågar is"'vilken. buss han” skata hållplats på ändra! sidan” gatan. Sä går Polisen vidare "och åter- I kommer, efter sin rond till nämn- då hällplats,. där” han' finner Per Jönsson” förtfarande' väntande: a, står .ni här ännu och väntar, säger polisen... 7 "— Å, ja, men nu kan det inte dröja så länge innan jag kommer u här, det, gått 17 bus- STOLT - "SÅttaåtige Thomas har fått följa med mårnima och pappa på en vec: .|käs semester till Spanien När han kommer. tillbaka till. skolan Herät- tar han för fröken om resan: Möre Då kan du väl prata spanska nu då, "säger: fröken, .:' na v<—Jaharå, jag vet hur man sä- ger åg älskar dig” både på spans- ka, engelska och tyska... "Med. stolt .min talar han om det, > Och på finska: tror- jag ätt. an förvant som. emigrerat. Sådana | r farfar'hade sin sadel” med läsnihgen, men var det något | på; en'pris snus." Och så nös man, / Nn nödvän:] : fr. imhålla "att 'skolöverstyrel |: or 2 H När Marta dött: ordnade - post- kontoret i Laholm med en manlig brevbärare som åkte på velociped, Det blev Birger Persson i Åmot, Brevbäringen kom då att omfatta även "byarna söder om : Lagan. Birger avlöstes snart av sin yng- re bror Emil, Denne blév senare fast" anställd 'brevbärare i stan. Emil Persson efterträddes av den av alla kände Dixi, som i verklig- heten hette Johan Jönsson. Jag skulle kanske kunna berätta hans livs: historia, men den hör inte hit. ' : ” Vid sekelskiftet var , Laholms 'postkontor inrymt i grosshandlan- 'de Lundgrens fastighet vid öÖster- tullsgatan, nämligen i den -lilla 1o- kal där det nu är, frisersalong. Postmästaren . Hette Wigandt. och till hjälp hade:'han dels en post- expeditör Bergström" : och : - dels brevbärare Nils Nilsson. Postkon- toret var öppet alla veckans. da- |. gar, men 'om söndagarna kunde mån få ut post genom en” liten lucka . i. förstudörren.” Ppstutdel- ningen skedde eljest tre. gånger dagligen, men ' den ' var fortfaran-' de av så liten. omfattning att pos- ten Kunde hållas i handen av brev: bäraren. En "liten," liten" väska : e'. visserligen över ' axeln; | : mön denna "var: vanligtvis ' tom. i 4 Året 1903; då jag kom. till/stan, | 2SHmässa hålls iår var: brevbäringen så: ringa att brevbäraren "gjorde" sig" tid att dricka en kopp kaffe hos den som fått” post.” Och 'även 1 affärerna stannade”, brevbäraren” iblånd för en' pratstund på en halvtimma el- nadsstämning. med stånd, vid stortorget, förflyttades: posten dit! Här gjorde sej tjänstemännen män: de: stora, ostätarn bättre.” Det "var: herrar 'som : man |; ostens. ligatopp hålle; gärna lyfte. på hatten -för;s 4 —w förbrukning av ca 9: ”vÄnnu så sent som-1921 hade Ny. person: oc by, :Sofiero'; och Såghuset' ingen postutdelning.: Där” boende måste själva avhämta posten på postkon- toret... Pest in Postens :vidare' utveckl ner vi alla till: 50 ov frånsmän, ; schweizare. och” ing kän- ån hela landet besökte i komma för att bl a höra jordbruk. . Och framtiden. "Ett annat inslag : Ca 2 km' långa vägen mellan Ska tmässa i Skara norm | > oc för svenska osthandeln "Landets. "största 'och tongivande i 'Skara, säger konsulent: Erik” Davidsson, Svens- ka" Mejerierhas "Riksförening. . Då möts” osttillverkare "och uppköpa- re "från hela ländet. Allmänheten strömmar till för att: titta på ost, köpa och:uppleva mässans mark- åka ler. mer, -.; > åra AV ng : Å : : Ostexpressens” tåg draget av ' Ett par: år senare, 'då d 'ektör | gammalt. ånglok (mmli: = et H. Henriksson. byggt sit "gy na'.tillhör sic ' Det finns". en. "skillnad "mellan svensk rnas "och”:kontinentbornas sätt" att "äta ' ost:!. Svensken före drar attkonsumera "sin "öst som Im |N SCC är ra C-och Ostmässans lokaler. i ys » nad &. Ost är j internationell han-' delsvara.' Den svenska ärsproduk- tionen är ca-60 miljoner' kilo; av vilken 'eå "8,5 "miljoner sätjs' til utlandet. "Sånitidigt: importerar vi omkring 13 miljoner: kilo från bla Danmark; ” Holland, "Finland och at "Vetenskapliga. .'Yön; : gjorts "i samarbete mellan alla världens mejeriforskare.” es > Konsumenten, har ”j dag”. flera ) venhska 'ostvarianter att 'ti ev vo Se MS h' förordningar: kontrol- | :- är den "Svensk Se :' En"info central för "invandrare rättas i. Halmstad. Den förmå är'.väl' insatta i: de problem : och frågor, som invandrarna ställs in= för. En sådan central skulle te. bara; komma" invandrarna" till: godo, utan" även de myndigheter: och" inrättningar; som - berörs, av" "invandringen "skulle få 'stor ' in förening av"lärare som under vi vandrare i svenska, och där. » för hår: man lämnat: in' en motion. i detta ärende till stadsfullmäktige, .som kommer. att ta ,upp frågan-i- dag, torsdag. sn. sb mn De :+ SVI:s : ordf; Karin- Löfgren," + ger: — Eftersom ' vi undervisar in. "vandrarna kommer. vi -- dagligen i köntakt med deras problem.'De har ' dermåliga och har "ingenstans att vända sig, när det är ågot de inte förstår, och då kom- er de till.oss. Vi gör givetvis. vårt ' bästa, men det är ju så mycket vi ' : inte klarar av. Som det nu är fast- nar invandrarna ofta mellan olika. S " . .: myndigheter, bland. annat p g a" Några av initiativtagarna : tolkfrågan. Det finns visserligen ordf i SVI, Karin Löfgren, 'o tolkar, men många av dem är uns ss Von ole te : dålig kännedom -'om problemen. Inf ler, liknande den vi vill ha, finns i "många andra städer, men' där är!” . de,inte fristående utan sorierar un- .der någon myndighet, Detta har vi- 'sat' sig. medföra många nackdelar ” och därför anser. vi att centralen ra- raren kan vända sig för: att - få. hjälp och råd. Även arbetsgivare, - till motionen, fr & Ingrid Schrammy riks= tiva röka, dgren v ordf : | hade dot -och organi: sina kontakter med invandrarna, ' - - ga för ett positivt här 1 Halmstad bör vara fristående, framhåller fru Löfgren. ” ' : Motionen, -är undertecknad: av representanter för de fem i stads- fullmäktige representerade partier- > na, vilket, tycker man borde varidrären kan få de upplysningar, - |som är nödvändiga, när man är ny, som invandraren ställs inför. bor- n or. de 'il' Lärarfö SVI har sett som i > fullmäktige. . Tätta i vårt samhälle. att anpassa sig, Det - santralt organ I staden, . Motionen är av följande lydelse: — Halmstad har liksom Ae fles- ta av Sveriges större samhällen "många invandrare anställda i sina : Industrier." Dessa invandrare har kommit till vårt land med stora förhoppningar och i en tid med -gtört behov av denna arbetskraft. - Det är säkert en önskan hos in- vånarna i Halmstad att dessa in- vandrare skall finna sig väl : | — Vi lärare i svenska för in- :, vandrare, som kommer i nära kon- takt med” invandrarfamiljerna, vet "ätt det är många svårigheter och problem, som möter invandraren och gör det besvärligt för honom i dlinns inget dit fnvand- invandringen berö invandraren tala och förstå sven- ska utan också att medverka till att ge våra invandrare samma möj: ligheter till anständiga levnadsvill- kor, som våra egna medborgare. — Vi föreslår" därför att 'stads- fullmäktige utser en samarbets- el- ler arbetsgrupp, i vilken skulle: in- gå företrädare för stadens myndig- till-|rörda av invandrarnas problem, ar- rarna . själva, :som- kunde fungera som -ett kontakt. och rådgivande organ. ' Denna arbetsgrupp föreslås få "till uppgift att få till stånd en informationscentral e d med tolk-' väl våra invandrare som övriga av Ser, Invandrarverkeét har ingen reglo-. ; nal eller lokal organisation, där in-. bets och föreningsliv och invand-: som uppgift inte endast'att lära ' service fill nytta och gagn för så- . nyn har .- ofta .behov:av hjälp för att klara av. - i samhället. En invandrare måste '' även ha tillgång till tolkar, som är ' väl insatta i de problem och frågor - heter, styrelser och nämnder be- . "PA VÄGEN - En - nyhetsreporter ' klagade: ”Om man bara hade :'ett enda exempel på att människor kan förstå - varandra, förlåta och enas om ett bestämt mäl”! " Är inte detta vad vi Kristna kallas till idag? Förvisso är det så, att vi inom" kyrkan har många olika människor, olika uppfattningar, känslör och livs- mönster. Men att ha olika syn- punkter är både hälsosamt och normalt. Det förhindrar tanke- slöhet och befrämjar :skapahde verksamhet mellan dessa olik- tänkande. fr : Vi. har alla blivit frälsta ge- nom tro på samme Herre, Vi uppehålles genom samme helige Ande. Genom Guds nåd kan kristna visa en enhet. på dju- pet, 'därför att vårt hjärta om- mans egen ställt Ett jande sa: vit: f attar en tro. som förenar, fjol ostmässan i Skara. I .år: väntas -ännu flera - ' sminister Ingemund Bengtsson -talä om jordbruket, ”Ostexpressen”, det gamla ångtåget, som kör besök framhåller Brik. Ostbedömarna :får' inte. stör av: yttre påverkan. ; De. får . inte efter två veckor hon beställt: ”Lönen är en & taget och er — diskutera i lön med andra”. so vc MM . När kassören sorterade kvitto-. na hittade ” "Ingen: risk mycket £ N | | . mjölken > arna den Idrottshallen, : i en. En stämpel" visar: numret "för mejerie ännan som framställt osten, en lar 'om "fetthalten . beräk- på" ostens torrsubstans; :'Till- verkningsdatuhv angesal av en treds je. stämpel, ' | ostsortens. Fjärde: btämpeln” är tillverknångsnummer - Isar att: osten med godkännande ' passerat kvalitets. kontrollen” hos den statliga. kön- trollanstalten - för”. ter och ägg; KMA. - mejeriproduk- nd, Säderinanland, 3 Wtreg repre-" nikerhåll, itre ål "tillverkar. ftflktighet, r gälle -ostens. ytt- énskaper;" texturén: som” kan undpipig, grynpipig "eller tensen. samt ostens:lukt ' presen t as äta "tabletter, : dricka. öl sis- ta timmen före ostprovningen.. ”,Bordsvatten "är det "starkaste de får skölja munnen: med, '' kt fors F SNODDAS | Mina äventyr. med länsman är rena' Åsa Nisse-historlerna, be- ””Jrättar ' Snoådas ” Nordgren; 'Jag : "| glömmer aldrig” den "gången 'han . ” var nära att sätta fåst. mig.” Jag tjuvfiskat; och såg när han Gömde "mig i: buskarna» när . han prasslande närmade sig mitt gömställe. Han' stod' så hära utan att se mig'att' jag plockade fram ett brev jag fått av gåmrman för att postakoch stop; pade, det 1 läns" ' kavajficka. När han, kände brevet trodde han väl,det var hans Hulda som: lagt: ner 'det I fickan. Och att” han stoppade det på "brevlådan :vet jag. Brevet var till .en . postorderfirma och v or fick gamman vad INGEN RISK oc 'stort företåg, lät trycka föl- meddelande och. uppmaning till sina anställda. Det skedde på lönekvittona, och där stod att lä- ak mellan” före, nte er han ett där, någon skri- , k -Jag skäms. lika
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.