SANOLNS TIDNING cs ak es Nys fe 0 tg NYA B ÖCK E R 7 Svårare slakta julgrisen. hemma a Tärna efter. nya: köttbesiktningslagen |] Sina första lärospån som över- sittare gjorde Wahlund redan un- der, skoltiden, Han började med Det råder skärpia bestämmel- Ibsons v > och Catullus 'ser för s k hemslakt och salu- ikt Ä i ättni förande av köttvaror från hem- kärleksdikter. Även i fortsättning: slaktade djur. Redan den 1 juli en har lyrik och dramatik, som i år inträdde en skärpning i kött- tänt hans personliga intresse, va- besiktningslagen, - men . först nu rit de främsta föremålen för hans har den nya lagtexten. kommit tolkningar. Till hans senaste verk ut från trycket, framhåller läns- hör Georg Böchners drama ”Woy- veterinär Nils Ringarp, Halmstad. zeck" som inom kort utkommer i Frågen är . speciellt aktuell - vid en vacker uplaga meed. träsnitt . den här årstiden, då hemslakten . OF "är mest omfattande under tiden av Torsten Billman. Han har ald- "närmast före jul, — - rig väjt för. svårigheter. och han "ol. > De nya skärpta bestämmelserna är inte nådig mot den som nöjer " RAKT I VILDMARKEN . i om : köttbesiktningstvång, slakteri- sig med ett ungefär. Med talrika Om Jol Strands nya bok, ”Dra > Wwvång och s k:hemslakt återfinns i exempel belyser han vad han me- |; skogs”, doftar det förvisso av Svensk pg stningssamling 1970: nar med en god och dålig över-|harr och kåda, som baksidan fram.) . 73 och VF 1970: 29, . ent .jsättning och han skonar ingalun- håller, men detta är endast en rin- |: "ligt den nya lagtexten inne da sig "själv "Skadeglädje och ga del av alla sinnesintryck den iskoföda avsett kött skall ha självkritik” är rubriken på. ett av befordrar, av de otaliga sensatio-| :godkänts : i försktillstånd vid be- kapitlen i boken. Det är både ro- ner för hörsel, syn, smak, känsel : siktning enligt köttbesiktningslagen, ligt och lärorikt att följa honom. och lukt som här tränger sig på "innan köttet ' saluhålles eller över- Hans stilistiska briljans förnekar likt lurviga troll,. skrattande och låtes Hill annan, försvaras å allmän sig inte: : tjoande, hulkande av gråt, barsk a OSA ne . Per Erik Wahlund, översätta. domderande eller" EE tär |. fört hörende "utrymmen 'eller i "rens fröjder och bekymmer, rande ur sriusbruna gap. ', Måndagen den 2 novemper" 1970 es ! KLAUS' HUGO HAEN DLER: Lökväxterna i ängsbacken, -Skogsbacken och i stenpartiet | I den bergiga terrängen nästan överallt i vårt land har många villatomter klippiga partier. som ofta upptar icke, abetydliga höjd-t s skillnader I "terrängen, Här har skrevor och fickor i berget fyllts med jord och givit: plats: åt mån- = -- -.g8a underbara alp och stenparti-. växter. bes + or Genom artrikedomen” uppstår ständigt skiftningar i blad och "färg som ger denna 'trädgårds--- " form sin tjusning. Stenpartiet Ioc- kar givetvis även till plantering av lökväxter,' De ' botaniska tul-. panerna är humera en mycket art- j och sortrik tulpangrupp som själv- klart tillhör stenpartiets attrak- i tioner. Men det är dock främst : tack vare' sin tidiga blomning MM och färgintensitet som dessa och andra lökväxter får sitt stora vär- TANJA - $ de för oss, överallt där vi plan-" : ” / tera dem: De förtjänar verkligen 3 namnet ”glädjens blomster”, det förstå ögat möter om våren. Här några av dé sorter och arter "som" är mest ägnade för plantering: 1 ' klippträdgården: De ”botaniska”. tulpanerna är delvig rena arter, men många är numera korsningar (hybrider) av funktion såsom ett tjänande för samhället och den enskilde. Juris- terna och lagen fär aldrig uppfat- tas som något styrande. Ett när- mande mellan den enskilde och juridiken är därför en stor sam- hällsangelägenhet. Må denna bok verka i den riktningen”. " Hans förhoppning är blygsam. Han har dessutom skapat en unik och användbar juridisk handbok — för Dig, för oss alla. ” Nic Grönvall: Vad säger la- "gen? Bokklubber Exlibris.. ” naturligtvis enbart den. i lagen till-' låtna — har störst omfattning må-" naden före jul, Livsmedelshygie- niska skäl talar emot hemslakten, , men' skall julgrisen sluta sina da- gar hemma på gården, bör djur- kroppen = besiktigas (köttbesikt=- ' ningsbyråer - finnes vid . kontroll- slakterierna i: Halmstad och Var- berg). Åtminstone bör svinkroppen -: s bli föremål för trikinundersökning. > : Undersökning 'på trikinförekomst göres av ett litet muskelprov från ' mellangärdet, .den s k-djurtap- pen, i mikroskop. Muskelprov av nämnt slag mottages och undersö- kes för en. låg kostnad 'hos kött- besiktningsbyråerna, vid Svelabs halmstads!aboratorium vid Skanek och, efter överenskommelse, hos fiertalet veterinärer. . - Den köttbesiktning, som utföres vid våra kontrollslakterier och som även "omfattar levandedjursbesikt- ning före slakten, bakteriologiska undersökningar "etc, är ett ytterst viktigt led inom livsmedelshygie- ne sx FE unvt varandra. Så har till exempel: på-| . Kaufmanniana-tulpanerna är en fågeltulpanerna "uppkommit 'ge'lstor grupp som utmärker sig ge- nom korsning mellan Tulipa Kauf-|POM sina högt byggda, nästan : LA toppiga blommor, som oftast -sit- manniana och Tulipa Greigii." På- ter på låga stjälkar med breda fågeltulpanerna är mycket attrak-|svagt mönstrade blad. Utslagna, tiva på grund av de olika färger- markeras blommorna av 'sina näs- na och det brokiga bladverket.' tan spetsiga blomblad med: gula ståndare. Gruppen har många sor- "lokal åvsedd för beredning av livs- . medel ' eller, . om - sådant fall" icke ter, både enfärgade och flerfär- : anar) . . i . M . i j =. gade såsom Gaiety, Gluck och |'. Reflexioner'. och. memoarer. |. Andedräkten - ryker fJol "föreligger; användes" som ': livsme- nen, och livsmedelskedjan och ut Shakespeare. te «> Bokvännens' : Sn krifter "nr Strands berättelser. Sätter m: man ho: | «del: eller vid: -beredning ' av livs- gör förutsättningen för en effektiv 20. Inb. 1 50. FÖR > medel,” Inom: kommuner :; : med | kamp mot livsmedelsburna sjuks= , nom vid en eld i vinterskogen och bjuder. på kaffe och amerikafläsk, får man skylla sig själv. Inte förr- än ' fläsket är slut och den "sista -Tulipa ' Greigii betecknas ofta som trädgärdstulpanernas :' drott-| ning, Själva arten har givit upp- hov till många: sorter 'och hybri- der. De" utmärker sig genom si- demar, orsakade « av hbakterjer, eller' Marasiter.' MA v 'slakteritvång gäller ytterligare någ- ra” bestämmelser," som framgår, « av £den utsända lagtexten, : . vAD SÄGER LAGEN? Advokat Nic Grönvalls bok, Vad , na breda blommor: och kraftiga säger lagen?; är en'bok som bör historien dragen' vaknar, man näm: 3 "SK HEMSLAKT : NN stjälkar. Bladen kan vara'starkt|finnas i alla hem, Den kände TV- ligen till. insikt 'om 'sin fråsenhet | ' Om. hemslakten stadgas '4 den mönstrade.” Til Greigiisgruppen advokaten” har med sin, bok ska- sin droppande” näsa," och då| nd kiningsl föl- hör , - sorterna -Odessa, Yellow | pat en. ”Hemmets” 'égen” lägbok”:; EA . jand ”Köttbesiktningstvång s och, - kan det vara så "dags. "Men roligt har man; så länge det varar, Under: 'sina sextio år som skogstj: nstemari har: jol Strand upplevt ting, som i ””0-taléts folk- fastighet som han brukar och, [räkningsvärld förefaller näst. in- , djuret är uppfött”. : na stin "otroliga! och rent "av kan miss- "Av olika a anledningar tillämpas uppfattas som' lögn och förbannad |., fm dikt. Datarnaskinen skulle få'spa- "av djuren; Lägändringen ' ;innebär : att denna form. av slakt blir starkt der; om den ålades att' registrera ” beskuren. "Hemslakt. är tillåten en- de" människor han mött; och. de "dast av djur, uppfödda å egna'fas- hushåll han vilat ögonen :på. Lä-|- tigheten,: och får avse endast egna sarén "grips > av ;' en 7 märkvärdig | ' hushållets behöv, Vidare måste dju- längtan," efter kletande” mylla; en "ret slaktas: på? fastigheten för ' att harpäls mot kin den," ren Ha å äran: gälla som hemslakt; All överlåtelse," de insjövind.. : "även gåva, av köttvaror från hem- ” "slaktade" djur. utanför egna .hus- "Jol Strand jagar, lottar timmer; tämjer:. småvilt, pratar ” med folk NM ållet är förbjuden.; Vidare" inne- lagändringen 'ett definitivt slut: och ibland är han ung praktikant |. förs den" alk i foblem ur i -susande” utskogar, "Ibland trygg a Sm sankta problem "ur: bolagsrepresentant som ackorde: + Straffpåföljd i form av böter” här rar om ,en.. värdefull stämpling, | "stadgats för överträdelse mot dessa, ibland lyssnare bara, i Torpkök och Dya bestämmelser, «or -jfinrum, på gästgiverter.och herre-| «På: förekommen anledning : på- säten, Han bågnar av minnen," allt- |” inrves : om att' allt införande. av jämt ”lika friska och sinnliga "som » köttvaror från obesiktigade djur 4 den gången de avlades. är livsmedelslokaler är förbjudet. Så- mn '-lunda får dylika varor inte införas Så flårav er allt tajtat ni har. släng maxi "ock "midi, : "omgjorda å i charkuterilokal för saltning, mål-" - eller . annan bered-" ér med tröjor och vindtyg och; dra n till: skogs med Jol Strand, ' bort Se från" miljöförstöring” och: kvicksil- ver, rakt ini ett landskap som vi: lar lugnt i sig "självt och ännu 4 tar på' människan. Fort i väg, om så blött för några” fattiga. timmar! så Jol Strand: Dra till skogs. Be. : ; rättelser från femtio år i mar- >. kerna. LT:s förlag 1970, Cirka- pris exkl, moms 27:— häftad. Dawn: och: v Zampa t " islakteritvång” gäller icke för slakt av enstaka ”djur,. om uppfödaren . för sitt eget" hushålls behov själv utför eller” låter. utföra slakten på Hans'' förmåga att på ett lättbe- gripligt och + bästa mening popu- lärt ' sätt förklara. och presentera lagen: för. oss, gör hans bok; till en nödvändig handbok; över. var- dagslivets juridik." nd mycket stor atsträckning i Jde vanliga människorna som for- mar, innehållet i: ett lands rätts- er ordning, Det.kan därför inte vara "Tmer än: rimligt. och riktigt . och. :| kanske till" och. med nödvändigt, att. envar, av oss "får litet bättre k ingdöm om lagar. och fättsprin- ciper; och känner sig mer bekänt med, mer nära, : lagen Sn Ad "Jag tror det' är en' stor olycka om den enskilde. ki nner ett stort avstånd - till och känner sig främ- mande för" "lagen och" juristerna. Jag ser bådé lagen och juristernas dag; TOBIAS. olen går. upp” KL; 728" och ned kl." 16.22. = cl morgon: HUBERT >» Solen , går. upp kl. 7.31 och ned kl. 16. 20. ” Fosteriana” heter” eniannan. hu- vudgrupp bland de: botaniska tul- panerna.”' Blommorna skiljer sig från "ikaufmannlanagruppers ge: nom 'sina:' bredare : blomblad, Den slutna blomman" är mycket hög och ser ut: att ha en. midja, En av de. mest . kända: sorterna är Red: Emperor. eller Madame Lefe- ber som .dén ” också 'hetet, . Den är en av: de" allra tidigaste" sor- terna med 'enormt stora intensvit rödlysande > blommor. i : BARA: ATT BETALA i Det; var vid en "långvarig kon: flikt vid järnbruken under 20-ta- "Het. "Naturligtvis ' innebar det att . arbetarna” var "rejält efter med kro- noutskylderna och skattsedlarna . förblev länge obetalda. ST "Polisman Olsson. var. överhopad NE med indrivningar.” Han möter en dag hyttarbetaren Ole och ropar : om vi trångtar fler att få berika: dem med flera växtslag. " : Här kommer lökväxterna näs- tan- undantagslöst : till vår. hjälp. Bland dem hittar; vi. många -rep- resentanter som väl:passar. in: i naturmarksträdgården. Det. är spe- ciellt! de tidiga ' och « smalbladiga arterna, De kväver inte det vilda gräset: och den övriga markfloran med. sina blad: > Hit hör främst alla narcisker, dä vs "pingst-” "och påskliljorna.' Plan: terade i''grupper: intill träd: och buskar, lyser de upp trädgården medan träd och buskar ännu står nakna, En stor: blå mätta: av: blå- stjärna. . Scilla 'sibrica,' "är: varje Ä trädgårdsägares dröm, Just i över- gängen mellan” den” klippta" gräs- mattan " och '"naturmarken,': där skall. vi "plantera, scillalökar: med 6—7 cm. inbördes avstånd, och 're- sultatet : kommer. inte” att Aåta vän- ta "på sig CT i Hed :: Bland de övriga botaniska .tul- panerna bör nämnas. sådana ar- ter som" praestans Fusilier,:med flera blommor - på' samma - stjälk; och : den lilla . gula: vilda. Tulipa tarda;: "Men :inte bara ' de: botanis- ka tulpanernå :passar? för: sten- partiet. Här skall. man. även plan- tera »grupper med" krokus. 'blå- stjärna :och. Scillia sibirica; vår- stjärna "Chionodoxa Iuciliae, tid- lösa Colchium ' som blommar” pPålv hösten på nakna stänglar, vinter- gäck, snödroppe och många andra. I stenpartiet. har vi: alltså chan- sen . att prova många. arter och sorter, nuv ” Den andra naturtomten är den som ansluter till ängs-, hag-- och skogsmark, Jag föreställer. mig att man där kanske. har en ansad gräs- matta närmast . uteplatsen, Gräs- mattan övergår så i en ängs- eller skogsbacke "som i kall jag göra med : utskylderna? - i Jag ser ingen annan råd än att fjärsman får göra som de fles- ' z ta andra, betala. dom! : "en: ovanlig och myc: ket gåd variant . på . temat 'kyck- lingris som säkert kommer att uppskattas av: familj, -släkt och . vänner, Ursprungslandet är kreo- lernas Louisiana kring Missisippis mynning, där franska, spanska och indianska matkulturer möts. 1 stor broiler. (cirka 1 1/2 218 — Mest nov” ag vegetarian. för . i att..jag . anser "det vara" rätt 'och TS Får ent ni bra mat vå pensiona tet? id kyldi; ociliviserat.” att dö 2 ok ga se Jag har bara ätit där en gång . -Jännu, men jag hörde att dom kal- lade .smörgäsarna för gamla skiv bekanta. ; I För Rör olja och senap till en tjock säs. Bred .ungefär: hälften på och inuti broilern, som sedan sätts in i ugnen. (175): där den får stå i' cirka 25. minuter. Ta ut den; pensla på. resten -av' senapsbland- ningen: och strö. lite brödsmulor över, Låt' sedan 'broilern steka färdigt., Pröva meå en "sticka," i Det är just dessa underbara na- : turtomter, som. vi ömmar r för, sam- s 5 msk olja. = | Häll riset i en "kastrull med 5 sd Vu 3 msk senap . Ch vatten. Lägg i paprikorna skur- salt och "peppar '- : na 4 strimlor. 'Salta och lät det| - ströbröd. -Ikoka upp: "Låt det' sedan sjuda] ' 1 röd paprika |” ” funder lock 4 20: minuter, .- : 1 grön paprika - ” Garnera ett stort fat med sal 2 msk margarin H lad, tomater och persilja, placera i : 21/2 dl amerikånskt ris . broilern i mitten. Lägg riset i en : t Öängkornigt)" ot Se skål och rör ner 2 msk smör, Ser-] .. Till garneringr » >... vera riset rykande varmt ti samt - salladsblad, persilja eta : . torhater : i. oe ; ! = « veta.: Jag har naturligtvis lyssnat” li | tanken," att det 'skulle kunna bi tanke på.sin tru och hennes släkt. |] — Jag kom att fundera på det där. Vi väntade oss, svarane Frank, TEN Av Egen NAGON, MÅSTE LÄMNA. BÅTEN: Holmberg Anders Bosse Gift och bosatt i Ame- tet granna. Ställt en och annan frå- ga har jag väl också gjort. Bilden » av "konstnären är förstås fortfaran- de mycket fragmatisk, Men en sak vågar jag "nog påstå Anders Bosse är eiler var något av en erotoman. a En allätare i fråga om kvinnor, Gif- ta eller ogifta, det lär ha kvittat.- Ja, jeg tror faktiskt att han föredrog gifta kvinnor. > — Några namn? kom" det torrt 4rån Frank, - — Nej," inte än; Men. det: kommer en mycket lukrativ affär för honom om "Anders Bosse plötsligt dog un« der pågående utställning! : - — Fortsätt! - uppmanade ' Frank, då Eli Olson tystnade, = — Anders Bosse skulle aldrig me- ra hålla!i en pensel Tavlorna i ateljén hade totalförstörts, men Aden- löw hade: konstnärens femtiotvå sis« ta verk! Konsthkandlaren skulle kun- nanstrissa upp: priserna, han kunde låta, bli att sälja, tavlorna 'skulle -ba- ra stiga i pris, ja, han kunde fak- Tror du att det är bättre ställt: på andra håll här i landet, kanske? - Torgny Frank :brast ut. i skratt. Eli instämde och sade: ' « . J — Så åkte man dit tgen. Men hör du, blir fiskalen med oss ut i mor- gon? : — Nej, hän har drabbats av rygg sko tt. — Skämtar du? undrade Et Olson misstroget, — Absolut inte, Han låg till sängs under: mitt besök. Han:hade förres- Men nu förstår jag. > + — Det. var. så sant, sade Frank. Vesterlund berättade att någon gång efter tio på lördagskvällen den tret- tionde, hade. en öbeo sett att det Iys- te genom ateljéfö iG — Jaha, sade El 'JIson och drog huven över skrivmaskinen Det kun- ske är så gott au ge sig hem för rågra timmars sömn, om vi ska iväg klockan fem i morgonbittL Var har -— Det: var en. intressant upplys- ning, sade Eli Olson,. utan en. tanke på att vitsa Men det bevisar för- stås inte att konstnären befann sig där. eller att det var han som hade 1"-0 lyset. MI VERRr .= Nej, men vi vet en annan sak, gin bät Hg- fande? — Pontohen vid: Slussen. ? Apropå båtar e&å hade den där styrmannen = Exprest D ännu en sak att för- i d mej kan vara värd sti ha I min= net. Någon timme "ör det att Ex= — Jaha. Hela teamet? rika.. Men detta kände tydligen .in- | väl så - småningom, « om jag får hål- | tiskt "göra vad han' ville : med delten fått sig en- spruta butazolidin Styrmannen på Expres: I, som|pr O hade nått Getö, så hade N Ja Hamnpolisens gubbar skjut- | te konsthandlaren till, eftersom han | la på. "ö or: |femtiotvå tavlorna. Rent juridiskt vo- | av provintaMläkaren, . 04 > mycket väl. känner igen Anders fyrmannen av en tillfällighet fått sar ut o: hade uppgivit vid efterlysningen, att | -— Inte otroligt. - + |re det ingen svårighet för Adenlöw | : — Stackare! Ryggskott är en verk. Bosse, har talat om för lardsfiska- | se en arkitekt Knut Valtersson kom- — Då blir det åka av. Hur dags konstnären inga anhöriga hade, = ”—'Ja, så har vi då Konsthandlare att tillskansa sit rätten över tavlor- lig bedräövelse . och hemsökelse för len att konstnären. var med på tors- | me smygande fån aktersalongen. blir det? . => Nähä, :kom det från :skriv- Adenlöw; som tycks ha ett mycket na," om, som ' sagt,' Anders Bosse "har en arm människa, Jag minns när ,..| agsturen . den tj de ut. tilll Mi hade enligt styrmannens — Prick fem.” bordsstolen. där Frank med ögonen | gott renommé. Trettiotvå år 1 bran- | de förolyckats. :— Sväva inte ut i jerimiader! av- | Getö. . beskrivning . varit kritvit i 'ansiktet — Svinotta. Hoppas att det vack- följde en rökrings flykt mot taket. |schen och räknas till de få stora i — Ja, du borde veta'vad 'du tar bröt: Frank kallsinnigt.' Om det nu| — Jaså, "Såg styrmarinen att” "han och hade sett mycket upprörd eler ra vädret håller i sig. '— Ja, jag tog en titt på konstsa-|om sitt gebit, Endast verkligt erkän- | lar om, sade Frank och kratsade ur kan -vara dig till tröst, så: verkade steg iland på Getö? . - fc. I svrämdute es soova — Det kan ju alltid vara till trev- | longen Artist, . Mosebacke . torg 6. )da konstnärer” göre sig besvä "tylpivan — >= Vesterlund att trivas, med sitt på-|. — Ja — Jaha, sade El: Olson, då Frank nad. Men jag ser på ditt pokeran- sikte att du har en del att förtäl- ja Så sätt i gång att berätta! > = Vem ska jag börja med? = Ta målarn först. — Anders Bosse är född i "Katari: na försarnling här i Stockholm. Ogift. Studier vid Akademin. 2esor, Tysk- land, " Frankrike, Engalnd 'och > Is- land. 'Färgskalan stram. Men det har du ju själv sett. Motiv, utskärgård, porträtt och naketmåleri. Represen- "terad på Na'ionalmuseum, i Göte- Jag tog med mig en katalog,i Har skrivit upp priserna' på en 'del:tav-' lor, som -jag låtsades. vara. intres-' serad av. Inga billiga saker precis. ' I alla fal räkhade jag till nio röda såldlappar. ” Inte illa efter" bara två dagars utställning. Och: där har du de få fakta jag hittills fått fram om Anders Bosse. = — Alltid något. Men så kommer vi till vad du brukar säga, med två öron: och många bekanta får man höra det mesta, det lär vara en nåd att få- ställa ut i Salong Artist, ee — Såå, Och ekonomiskt? i — Mycket förmögen, sägs det, Flott villa på” Lidingö. -Fyld av konst- skatter och allt det där; du vet, För en tid/ sedan sk — Från det ena tll det andra, vad hade fiskalen att säga? = Inte stort mera än det han ha- de berättat i telefon, vilket kanske berodde på, att den. gode Vesterlund ren förresten ? hundratusen til en hjälpfond för er 1= Jaså, sade kommissarien och lät smått förvånad. Om 'det var med tanke på summans storlek eller gå- vans ändamal, var inte gott att av= har svårt att komma: till tals med — Jaså. Impopulär? : — Inte precis. Men någon biktfa- der för. äborna lär han inte vara. Men som du. vet, Eli, så har skär- gårdsbon 'och lagens represnetant tvungna sängläge,. . —Då var det inte mycket - till ryggskott, avgjorde Hi Olson ' be- - Du får väl fråge bonom, om ni de en. cigarrett och återupptog sarn- talet med att fråga:. rv .'— Har getöstugan ” tet fom. et ter Vesterlunds besök? — Nej, en. av. landsfiskalens mar. när går vakt därute, .Det berättade — Hade (Anders Bosse. sällskap med någon? '< . -: Nej.; Styrmannen , bade pratat några ord med Anders - Bosse, som :-hagade göra en.paus I berättelsen, ech vad hände sedan?. ' — Styrmannen hade förstås blivit ryfiken, I synnerhet som han hade bland annat hade sagt att han. känt sig trött och därför änkt "n sig en tupplur. = ' ” — Då tycks han: 1' varje. fall” ha kommit - fram till. Getö och. inte drullat . över ' bord. .Meé, tanke på bord, fast utav ett helt annat slag, st var Ström: över hit stråx inhan d" kom. . Fingeravtrycken -de fann trott" sig böra ' underliga ljud från aktersalongen. Han hade -tagit sig e" titt in I salongen. Pi en av sof- ferna låg Anders Bosse på rygg ' En uppvikt tidning dålde större de- len av ansiktet... Men det svarta hak= skägget stack fram, Och konstnären :— snarkadel + + sn H sällan varit såta. bröder, sade kom- . . 9 «tl borg, Oslo och Hamburg. Allt en-| EN Olson -skrattade och. ceplike- göra. + | missarien med glimten i ögat. '.: I han vid telefonsamtalet 4 morse, Det |: ateljén på Trångsund förekommer]. Vädret var smådistgt och grätt, då Liet konsthandboken. rade: VV: . '— Innan jag började höra mig för | - — Aja, detta är ju ' rena diskri-|var därför jag. tyckte att det. inte Inte i deras kartotek. 4 de fem kriminalmännen med kors : Det lär finnas en äldre syster til — Ingen dum k bi ska du iom handlaren, så lekte Jag med | älnationen,' tog pi Olsen 4 med] brådskade med utresan, — - - Ny det var; väl Fngetär val. ar Sör Wort) oc
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.