Tisdagen den 20 hövåmber: 1970 , än å i i. - Till synes utan motstånd rullar tl den västtyska östpolitiken vidare med en snabbhet som förvånar alla dem som bara för tre år se-: dän såg Bonn göra på stället = LT Tisdagen den 10 november 1970 .. - Västtyska östkontakt e - DAN er . - N Sr gör: problemet,- Ett - avtal. Bonn- " Warszawa och ett erkännande av '. . "Oder<Neisse>gränsen :har Östber-'' lin längerkrävt som garanti för : "sin ;egen..säkerhet,' eftersom den -- märsch och som efter Tjeckoslo-' vakien-invasionen för drygt två år. sedan; bettåktade konkreta ré-' sultat inom en nära framtid som överoptimistigka. oc oc: oa Dödläget bröts med en signal från Moskva, tvärs över huvudet ; takter mellan Polen och ”Västtys : DDR:s östgräns. Däremot är man . : inte över sig förtjust i de följder ' ' ett avtal får, I ett läge av ökan- de ekonomiska och politiska kon "land får östtyskarna svårt att hä da. sig. ; Två gånger har 'Sovjet- . på paktbrodern Walter Ulbricht I 5: Östtyskland — huvud i. klart ' och "entydigt gått - ; darerr fill den västtyska östpoll-! emot, påktbrodern Östtyskland « tikens " mål och "metoder. -Eftér; , och. (4 ; augusti månads icke-angreppsav-; tvingat DDR till j "> tal mellan : Förbundsrepubliken ” "och Sovjetunionen var det fritt fram för Bonn att fortsätta på den inslagna vägen: försoning österut. Inga tvivel råder längre om att ett avtal mellan Polen och Väst- tyskland , kommer till' stånd; De ', förhandlingar som' nu pågår på utrikesministernivå. har två kon- kreta motsättningar att lösa. Dels den » definitiva" skrivningen : vad. - pågår. Mons gäller västtyskt erkännande av: Polens! västgräns, den s k Oder-; Neisse-gränsen, dels frågan om de tyskar i Polen som enligt upp-' gift. vill bosätta sig i Västtysk-. "og lande s sf 0e0 PN H Polackerha kräver i. gräns - gan ett klart och entydigt v " »-tyskt erkännande av. Oder-Nei: ; ' ”se-gränsen. Västtyskarna är vil- liga att erkänna gränsen i prin-, ', cip, men kräver en passus i öve - ensk Isen, som: åtminston antyder att gränsen inte defini "tivt kan spikas förrän vid ett for . mellt fredsfördrag mellan Tysk. land och segermakterna från 'det' andra världskriget. För båda par-: gäller attfirna. och 'godkän I sen i' sak, Blir den nya östpoli- na en formulering som motsva-' ; Mötena mellan' Brandt och 'Stoph ' "var ingen östtysk”eftergift, de var >" sen östtysk triumf. Att'Östtysks '" land.nu godkänt fortsatta köntak- : fer med Västtyskland på lägre ni- "vå — ett”viktigt' västtyskt krav; ” I" ' är däremot elt' klart avsteg" från” «tidigare inställning och en finger”! « visning'om”att östtyskärna"ser sig. tvungna spela med i det i « Östpolitiken?1 g målet. Den ”av :: Erhard$s ' CDU/CSU:re- gering' förberedda, av: Kiesinger/" Brandts "stora? koalition påbörj de och:av Brandts SPD/FDP-re- gåring :fullföljda: nya ö i ken 'hålle : I Ungern och Bulgarien har avise- ; rat stort intresse, I förlängningen: - sger sannolikt ett.avtal också | som: pristillägg på mjöl J ull: ettiberäknat. årli s ee . Centerns ” Ungdomsförbund ac- cepterar. de: 100 debatter som det sociåldemokratiska ungdomsför- bundet föreslagit. a > VI ser det värdefullt: att be- lysa . den:-:verkliga skiljelinjen i svensk: "politik" mellan . koncentra- tionssträvare och decentralister.' . SSU företräder den unga gene- rationen av” en rörelse som ge- roni sin politik utarmat stora de- lar av. vårt: land samtidigt som hopträngningen i :stortätorterna försämrat . mä; kornas .. sociala och fysiska” milj at s Den stora frågan: för framtiden oe är om. denna. politik skall fort- sätta eHer inte. CUF vill hejda befolkningsomflyttningen och sprida befolkning och näringsliv till. alla delar av Sverige, Kampen mot centralismen mås- te föras på alla områden av sam- hällslivet. "Det . fordras ”kraftfullå åtgärder av regering och riksdag för a" stoppa centraliseringsvan- sinnet. "Därför behövs ett starkt samhälle, men ett 'starkt samhälle red ' en annan' viljeinriktning än den som representeras av social- demokraterna. ' Ne ee 6 miljoner; kronor, varav 50 ordbrukarnas inkomster” i' norra ”Sverige kom: mer. från. mjölk -och kött. och. TS z med Östtyskland,” Sör FOppösitionen i Västtyskland lär, inte kunna Utgöra "något. .oövers: : komligt hinder. Den är lika hög-; , ljudd i' ton som! den” är tvehåj tiken" dels framgångsrik konkret, Av siform av avtal, dels 'grun-: rar bådas i som kan tolkas på två sätt och ; sålunda tillfredsställa båda, > : ”v-Mera problematiskt blir: det ; ”minoriteteit;+t Polen...Polackerna' ;- hävdar att frågan, är en, rent in ',tern' polsk", ängelägenhet - och at ok den: alltså ver huvud taget: in "skall ingå i"ett avtal.” Skall” avi kan mycket - väl bli en skrivning, na Tösningar "kring den. tyska! « den för a "i Europa har: sannolikt Brandt inte bara vun-i'. nit den” segern : utan':, dessutom”, 7 bäddat ' för ett långvari; innehav i Västtyskland. KC : HÖGA SKATTER svårigheterna och Ö verblicka: och : behärska hela den komplicerade skattelagstiftningen, "Men. mest: obehagligt: är det för d . som”. skall: betala skatterna "Väven ”om” det "ite skal. för- nekas alt. vi får åtskilligt för. de ;skatterhiljarder som rullar in:så . måste man förvåna sig över den tysthet med vilken. herrar poli tiker "utövar". skattedebatten. Häromdagen i riksdagen var det | — ett" förstrött intresse som ägna- des åt ett beslut om en ny; ut- , taxering av: svenska” folket på ett. par miljärder, kronor, .: Så" mycket” mer” larmar man ärd; "stora" reformer 'och';”pa- i av allehanda 'stag. Att 'det själva som till sista: öret r' välfärden, det' tiger 'man med, "påpekar t JF, ETT ORD is .. PÅ VÄGEN | NN | FO Att, människor hedras. och bé lönas "är ' mycket” vaniligt.:. Tänk så 'många "medaljer, pokalef, priser och grader :som :årligen delas. ut. .Tioåringen i'scoutkå- ren såväl som de återvändande astronauterna. kan få” höra 'or- den: ”Vi. hedrar. dig för din in- sats” rst i | ta belöningen: Många husmöd- rar. får aldrig nägra priser:för sin matlagning, men de fortsät- ter ändå: Den” olympiske" löpa- |.” ren sätter inte på sig medaljer före loppet. Segerpokaler sam- lar bara damm, men. insatsen består, 3" Ae Helöverlåtna kristna frågar inte efter någon yttre beröm- melse för att de följer Kristus. Da vittnar på samma' sätt som Paulus: ”Jag "jagar mot: målet — för att få den segerlön som hålles framför oss genom Guds Mira 2 Själva kampen är den störs-) överbrygga: de berörda”: a nas misstro. mot. varandra ' ökad". marknad för Svenska :pro- i i dukter; I: politiskt hänseende : ; Sverige gå sin egen neutrala väg, oberoend : andras" politiska : block, : " den anledningeri föreslås att Pris: stödet, skäll, läggas ;på dessa”. pro: dukter. Stödet bör. utgå. till hu- vudsakligen samma; område: som vu får extra ,njölkpristillägg, Lik; som "hittills - bör ' stödet ”rninskas stegvis från norr tll'söder. "i. : FÖRSLAG TILL . MJÖLKPRISTILLAÄGG: . Norrbottens, "Västerbottens" och Jämtlands län, del av. Anpgerman- lands :inland, sämt Särna och Idre ko : oh älsingland 40 öre per nötkreatur; och : får." LO. Innan TCO-K hade fattat; beslut om att:begära sådana över- melse" härom" redan t lan : TCO och regeri iunåltjärstemannaförbuädets sida har tidigare” kraftig kritik riktats”. mot framförda” Jönekrav vilka » förbundsordföranden Sven Ahlgren. betecknat. som, ”Tönepoli- tiskt, vansinne”, TCO. framhbåller emellertid att "man -imte "vill. ha något; stägs -återkorimände "”stabi- iserin; Ser; I men" anser ar för: att:nu m de: ekono- fats Mm gemensamt, gå i miska problemen, "; Guds" kallelse i'Jesus Kris- tus är i sig Den 'reser,'oss 'upp. från, ett. liv i fördärv; till, ett I Å C kallelse ovanifrån i Kristus Je- läggningar; hade-:en” överenskori Å älv vår segerlön. abordskonferens! | men-:dock försök: till: ansträngnin- |gar”att tilsammans diskutera den ekohomiska ” situationen." Med: nå- gon optimism "kan det' tänkas att denna” form' av samtal utvecklas tilllatt omfatta också andra be- ördä-"parter, :”oppositionspartier- "Med sådan allsidig” sarmmänsätt- ning kunde 'de nödvändiga ”ga- ärvt: ekonomiskt; 1 vi, nu. upplever, De I redan :ävise- rade extremt-'höga :lönekraven"å ena 'sidån ocK arbetsgivarorganisa- tyd å:den andra får ställas "mot den hård -åtstramningspolitik som stabilisering av :samhällseko- Xomin' kräver. Ingenting synes' i nuläget . naturligare. än. att: alla parter sa I ningar, .. eb Maren rä Några omedelbara påtagliga: re- sultat "av geniensamma ” överlägg- ningar -kan "ingen självfallet räk- na -med”—'bl.a har hr Sträng vid olika. tillfällen: antytt att sådana här. diskussioner överhuvudtaget inte kan. ge något positivt. utby- te: Därom vet emellertid "varken hr. Sträng eller. andra” någonting innan -man allvarligt prövat for- Mend I ARA ND > Initiativet måste; tas: av; rege- ringen. Några "kortsiktiga pres- tigeskäl med hänsyn till att kra- tionernas "ytterligt negativa: atti-). s' till: kraftansträng-|. ordbruket i. norr | Gästrikland. | samt” Kopparbergs och. Värmlands "län 15 öre per kg itt av” nötkreatur 'och får. |. För fläsk" bör, således" pristill- .| lägg. utgå” endast ide fyra nord: ligaste ” länen och: för kött dess- tiutom i Gävleborgs, Kopparbergs "CRINGSSTÖDET. För; att. bygga, upp: rationella, bestående brukningsenheter I nor- ra» Sverige krävs vanligen 'sär- skilt "rattonaliseringsstöd: (SR, ti- digare benämnt: KR): Rationalise- ringsutvecklingen i har ' under . se- redningen "räknar "med att takten i uppbyggnaden åter kommer. att öka med. det. föreslagna 'prisstö- det. - fler SES lämnas I rige”'skall 'kunna” utsträckning. > STÖD TILL” FÖRETAG MED B GRÄNSADE:UTVEC s | bedöms : kunna: nå" fullt. rationell drift,' men som kan ge nuvarande ägaren "en sörj en. förbättrar. fö- reétagets lönsamhet: och'. kontant- överskott: o Vv samt .statlig garanti för yttre och inre rationaliseringslån -ävensom för driftslån”, 1 vissa” fall.” Stödet bör” ges "endast till: relativt be- gränsade. "investeringar. Sv Statsbi- drag "till..inre rationalisering bör kunna utgå med högst 25 procent av." godkänd ” Kostnad. ; Bidrags- grundande". investering "föreslås till. i regel” högst 80.000 kronor per . brukningsenhet . eller i, un- dantagsfall -högst . 120.000 kronor. "| Bestämmelserna för denna form av stöd bör begränsas" att gälla mnden'. handlägga ansök- nsat” investerings: —; ÖKAD: FORSKN BEHÖVS, fö 0 ot i Slutligen föreslår utredningen ett” femårsanslag på sammanlagt '5' miljoner, kronor till'forsknings- och . utvecklingsarbete" om” jord- bruksproblemen . i : norra” Sverige. "UTREDNINGENS "MEDLEMMAR, "vev - Generaldirektör Ingvar. Widén, ordförande, riksdagsman Uno Hedström, riksdagsman” Pr Jönsson, riksdagsman = Gunnå Lundmark, "riksdagsman Nils; Ås ven kommit från oppositionen får inte i längden lägga hinder i vä- gen för konferenser av detta slag "för säkerhets skull kan ju re geringen kalla dem för något an- nat. än stabiliserings- eller. runda nare ' år bromsats något men ut-|. : Utredningen föreslår också att]. investeringsstöd / till" nyetablering | av, trädgårdsföretag 'i norra Sve-]' E S ökad |: TILL 'JORDBRUKS- [På hörtolog eller. ambulans,. . sitt bästa terns' tre riksdi tenterns' ställning Ant Soas 0 "Axel Kristiansson, Alvar Andersson och Johannes Antonsson, - i + oc - Vår politik ligger rätt såväl ideologiskt 'som "praktiskt i dagens svenska samhälle och det var främst: tre "komponenter som befäste .å årets val som landets näst största parti, fram- Ioh Centerpartiet måste följa upp val genom. tiderna RR ilintern överläggning vid höststämman i Falkenberg på lördagen. Fr .v Ar media och: bidrog, där ligen kraftigt till i i Gunnar, Hedlund förvirrade iiven' regeringspartiet genom sina snab- Dahla Men :innan- ril : rade valresultatet inför" centerpartiets hö 6 lördagen. Dessa komponenter är decentraliserings-, ”miljö-. och. lokas, liseringspolitiken.. Den politiken var: å . valrörelse och partiets företrädare kunde tala med samma språk var- . helst de framträdde i storstäder eller >> "grep'det talet och gav den politiken sitt stöd... : an” Antons- | deltägarr bl.a då han'analyse=" i Falkenberg: på ba politiska utspel. Detta föran= ' ledde, socialdemokraterna att un= der .de sista fjorton dagarna före valet helt inrikta sig på att" be kämpa centerpolitiken,. varvid, de glömde bort kommunisterna, .., .... + Personligen tror jag. på en de temat i på landsbygd och väljarna be- "och uttalade|' — Fersoni . ännu -större valframgång om tre 'eoh inledde sin omfattande val "lys hälsåde.han i egenskap'av ord: lands; N Jobs] = | distrikt tack till al- år, fortsatte: talaren. Det stora in= : | .tresse, som ungdomen;ägnade', åt förande ! i första bätarna vär 's/& Örn, och s/s Gunnel, som; gick” på "Ange manälven: méed : pråmar:, öch” tim- Sedan. blev "det ängbogserbåtarna Kramfors ochiChristopher Kramm (nuvarande Det gamla trädet Här : stod ett” träd : utanför "mitt; fönster: 7: (symboliskt. för. platsen); Trädet "var: gammalt, bortåt" hundra år eller. mer. Det ' var: snedbildat, krokigt; delvig"förtvinat, . + =. : utan sav innanför den grå barken, det, H . zz r verkan "utifrån. ' Ingen behövde "kalla Trädet bara föll utan' vidare. och "lade sig tillrätta” på marken väntande” endast” bära Vi som" bor strax: bredvid - sörjde” inte: . ” Vi ansåg trädet vara gammålt. nog och 'att det vanprydde ' - genorit "sitt "krokna” utseende, + Men ' ett hade vi gemensamt --- nämligen ursprunget från ett frö, med; sin "särart fog som gives från växt till växt, -: från: varelse till varelse — för att stuta i förintelse. | ; "NICANOR. ling, landstingsman, Filip Johans- son, överdirektör Stig 'Johansson, avdelningsdirektör' Gunnar Jepps: son, sekreterare. M es bordskonferenser, - | denna, Med” de "din i en taxi ock sa fill chauffören '] de arbetsveckan till 40 timmar på +! skolvalen';! bestyrker | Idemokraterna lyckades te" organisera” sin" valapparat: méd > ' ILO; »tyngdpunkt; lika effektiv& -Bången; som; tidigare, an«= såg. Johannes: Antonsson; Inte hel«' .de beslutade samhällsorganen.;Des-|- ing eldar Sa avstånd är på väg att skapa ett Vsågs till » exempel od ;främlingsskap mellan'samhället' och fatt" bli ”en- stridsfråga isom: sociale | . a DI i CS FÅ KN - : (BT den enskilde individen på 'olika.om-| ao. omsoanl äh de ige 5 ERNA EIVvIG 4 2 de; itade'1sig' mycket råden, Centerpartiets deécentralise- 'ticrha "inte ehe ringspolitik -syftar : till:”att :minska|. - ; dessa "avstånd och: engagera. män- | Antonsson" / s ör : Talaren tecknade även en. snabb- bild: avs livsmedelssituationen, för världens "folk. och ställde vår sven= ska jordbrukspolitik, i'beslyning”av|3 snabba ; befolk- i: världen” behöver duktionen: :fördubbl. på tio år,. framhöll Johannes An- tonsson, söm under valrörelsen fun- nit att. väljarna överlag har stor förståelse” för en pos iv svensk pro- duktionsinsats för att lindra världs man;,;: som: inté ' bör "underskattas, fortsatte "Johannes z Antonsson .sin partiledaratralys.” Men : förmodligen. blir han. aldrig: den' ideologiske le. 4 ' dare. socialdemokraterna trodde 'sig få: 1 honom: Palme” gjorde ' även vissa psykologiska! missgrepp i val» rörelsen, menade Antonsson, Ett så= år” förkunnade, att itu med Hed=- ningstillväxten' i - J. - vän s på ” folkpara ; fadersgestalt, som. . ;|tiets nye ledare: Gunnar Helén blev ; niskornas; förtröende. ” Dessutom "len. stimulans: för partiets väljare, gjorde. han. mycket staika, fram- som "satte" positiva resultat i val= frädanden' i valrörelsen i mass- i framhöll Joh An IT ; tonssoii, 'som även ansåg -att mo= "Sevärdhet "Ideratledaren Yngve Holmberg gjora == "En bondgubbe::och' hans familj |de bra ifrån sig i-valrörelsen; Han reste in till' markriaden, Där" visar bemödade sig-' även” om att. ligga" I. des en prisbelönt. tjur som var bes. | Nära mittenpolitiken. i römd i hela landet. Men det kos- C-H. Hermansson "är. En av lan | ” Idets :; två skickligaste "partiledare, = >< tade en slant att se den. :Bond- gubben gick då. fram till Det var starkt av. vpk att ta:;sig. som sålde biljetter och sa: : över fyraprocentspä ren, vilket är en, triumf för partiledaren, som i ; — Skulle man inte kunna få tit- ta gratis på tjuren. Jag har arton hög 'grad bidrog till att vända val= vindén till vpkis: förmån i 'valrös relsens slutskede, =; se: vv: > ' a barn. . : . . rn "OL Vaaal?!" Arton: barn! 3 "REGERINGSFRAGAN OCH. år : 12 GE ; a Mie dn Dä - Nr - £;.- MITTENSAMARBETET taså ri ställ 2 : ” |: Regeringen. Palme :kommer ;san»" Jnolikt att rätta ter omständig« . om .den koms - mer att söka 'stöd i väsentliga frå= gor” hos! de -icke söcidlistiska' pars tierha. "Talareris uppfattning var att att köra till-ett hotell. "Under tiden centern 'inte ensam ' kan -lämna så= upptäckta 'ehaufföreri att passage. ;dant-stöd. Folkpartiet måste i.så t'raren börjat klä av sig, + ; - > |fall också medverka, - pröroror '— Vad i hela världen har farit il: Beträffande relationerna mellan er? Ni är ju inte framme än, . .. ; folkpartiet och centern, så trodde I" Vad då...det kunde ' ni. väll inte Johannes - Antonsson på en' sagt tidigare. Jag ställde nyss mina | snar sammanslagning av de båda 'skor utanför dörren, +. SÅ mittenpartierna. Centern har inte eV den strukturen på" sin svalmansr bo ri av ; | kår som lämpar, sig ärför, i : .: Gamla goda tiden". De lägsta inkomstfagargrupperna Gamle. smeden Persson har lite | finns i centerpartiet och folkpar= - svårt att hänga med i svängarna; tiet inrymmer stora grupper hög- Allt det nya på art knaden | re tjär än. Det kan bli svårt förbryllar honom. När de förkorta-| att förena 'dessa: gruppers poli- tiska intressen. Däremot bör sam= arbetet , mellan ” folkpartiet och centern ' byggas "ut "och fördju- pas såväl på riksplanet som re= i gionalt ' och . kommunalt, ansåg — - Antonsson, + G Den närmaste uppgiften för cen« terpartiat är nu att följa upp den ' politik partiet. kämpade. för i val« "titta 'på er i stället, ” TNF ORO OfL "Kände hemma :: ; En ordentligt påstruken man steg bruket sa han... ::3 fl nen Nu igen? . När "jag var' ung smidde, vi från halv fem på mor= ron till sju på kvällen i ett sträck! Vv Men när åt ni då? sa hans yngre kompisar, . i... ss a ;'— Man fick passa på att slänga i sej.-en bit: mens. släggan var I SLI; ' vers cs (Forts på sid L) duften.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.