'Tisdagen den 17 november 1970 LAHOLMS - TIDNING . Näs T j Sven 2. MARKARYDS- BYGDEN] Villagatan, tel. 0150 Markaryd | Sydhalländska fotografer tävlar för” smålandsklubb prärien 1 2 Gunna Gran, Korbäke Nilsson och Sune Sköld med sina priser. (Bjärnums Fotoklubb' som även har medlemmar > Halland och södra, Småland h son AB, Markaryd för bl a objektstudier. reproduktion. Inte mindre. än fotografier inlämnades ' för beäömning.. . A | vid: valet av. de bästå bilderna " har' hänsyn taggits till det konst- närliga värdet samt för produkt- fotografering ' bildernas” reklam- mässiga värde. för att i tryck] återge varans material och ut- formning. '.I "något fall förekom " också bildet som är lämpade att illustrera exempel på” "skyltnings- -arrangemang”, av ”lampör;: 1 sam- band med en träff förrättade ar- kitekt, Hans-Agne Jakobsson pris-] i södra” ar besökt Hans-Agne Jakobs- för ' fotografisk 53 färgdia och 12 svart-vita | utdelningen. varvid . pristagarna fick mottaga förnämliga produk- ter ur” företagets tillverkningar enligt följande prislista: 1) Bru- no Nilsson, Bjärnum, 2) Karl Åke Nilsson, "Markaryd, 3. Gun: nar Gran, Våxtorp. . Hedersomnämnande fick Sune Sköld, Markaryd, Sven Erik Hans- son, Bjärnum och Gunnar , Gran, Våxtorp. Se ss Nu gäller det. | att fullfölja framgången! Efter der ' fina ' valseger som Centerpartiet "fick.i samband med 1970 års val så gäller det nu att i" praktisk politik fullfölja: center- främgången, ,,sade..,..ombi Halvard. Claesson då han anförande: ”Efter valet” vid Mar- karyd, "Traryd och ' Hinneryds centerorganlisationers + trivselträff på Snapphanegården i Markaryd. "Ombudsman Claesson: orntalade också, att socialdemokraterna dis- " ponerade 60 miljoner .d v s 10 kr på varje röstberättigad svensk + för sin valrörelse. Centerpartiet får helt förlita sig. till sina "med- Jemmar och utan deras hängivna arbete hade inte resultatet -blivit å bra som det nu ' blev. Cp kom upp. till 20" procent. av valmans- kåren . och i Kronobergs län ” är var -tredje "röstberättigad center partist... Dessa röstsiffror är de högsta. som något borgerligt par- ti kommit upp till i Sverige. Han sade också att om socialdemo- kraterna fått 40.000 fler röster och. då tagit dessa från kommu- misterna så hade det blivit bor- gerlig majoritet i landet; Det gäl- ler alltså för Palme att inte tram- pa Hermansson på fingrarna om "han! vill sitta kvar' vid rodret, Trivselkvällen var besökt av vinkring.. 15 -personer. Nämnder man Georg -Olsson, Rästorp,. häl- sadé, välkommen och frambar ett tack- till alla valarbetarna för ett : fint jobb. Kvällen förflöt un- der den bästa stämning, Christina och' Karl Svensson, Tjushult un- derhöll med sång och musik och en vacker naturfilm Den gröna barnkammaren visades. Kaffe och smörgåsar serverades och barnen fick korv och mos, Trivselkväl- : len, avslutades med dans.” : Nya affärsrörelser é I det. hos länsstyrelsen i Kro- nobergs "län, förda handelstegistret har intagits anmälningar om 'att Kjell Ake Larsson 1 Markaryds köping ämnar inom köpingen med postadress" Norra Arhult "4075, 28500 i Markaryd, driva rörelse omfattaride installation, -tillverk- ning och fösäljning av Ijudanlägg- ningar :under firma Syd Audlo, Å, Larson; a Anmälan har även gjorts att Karin ; Ingeborg Linnéa Lund- ström och Maud Eivor Norén i Traryds ' köping "ämnar" Inom kö- pingen, med postadress, Lagastigs- gätan 43 a 28050. Strömsnäsbruk, . 4. bolag idka handel under firma Handarbetet, Norén och 'Lund- ström,' som tecknas av bolags- Markaryd m fl socknars ömse- som, : Råstorp och., « sidiga kreaturförsäkringsbolag - har hållit sin andra ordinarie årsstämma för året, Därvid före- kom bl a val, Mötet hölls under ordförandeskap av Börje: Johans- son, Örnafälla. I "styrelsen : 'omvaldes: "Wiktor Crona, Harpholma, Robert Jons- son, . Hulabäck och. Sven Gren, Ulfsbäck.: "Revisorer: ror. Olofsson, Prästtorp,. -- .. Försäkringsvärdena fastställde enligt följande = till högst :3:000 kr för häst, 1200 kr för” nötkreatur över 2 är, 800 kr 1—2 år och 600 kr från 6 mån upp .till ett år. För svin blev de högsta värdena 400 kr för sugga och 1100 kr. för gödsvin. Hur utfaller. EE grundskolans -nyd läroplan . Stockholm (TT), "7 ' Skolöverstyrelsen har för av- sikt att under innevarande ter- min inleda en 'systematisk upp- följning av .den nya läroplanen för grundskolan (Lgr: 69) och dess funktion och, utfall, Målsättningen är. att samla in- formation om verksamheten i skolan på ett sådant sätt att eventuella problemområden snabbt kan upptäckas och åtgärdas, sam- tidigt som positiva erfarenheter och förslag kan spridas från en- skilda skolor till en vidare krets, En systematisk uppföljning..av läroplanen kräver en bred och väl utbyggd fältkontakt. För att göra det möjligt att skapa. denna kon- taktyta har Sö därför vänt, sig till länsskolnämnderna, "som" så- väl. genom sin, inspektionskår som genom 'sin ' fortbildningsor- ganisation har nära kontakt med det dagliga arbetet 1. skolan. . i För-' höstterminen. - 1970 är i första hand en enkät och några ämnésbuudna . : undersökningspro- jekt,' planerade. Enkäten . avser att belysa ett antal frågeställ- i skolans" verksamhet, föranledda av Lgr 69, såsom 'resurstimmar- nas användning, kombination. av schemamodeller, " förekomsten av arbetsområdesmetodik etc. Under "oktober. månad har näg- ra länsskolnämnder haft enkät förslaget på remiss för att yttra sig om frågornas relevans, tänk- bara undersökningsmetodiker och målgrupper. Enligt dessa, nämn- ders bedömning är en enkät ut- sänd till vissa:slumpvis utvalda rektorsområden den bästa vägen - är gift med metallarbetare' Yng- > "I've Svensson; Markaryd, Roland, Iström höll griftetat och: förrätta- Georg Ols] ningar' som berör; yttre faktorer]. FÖDELSEDAGAR - 75. år så ÅR . fyller i "dag Y d. gummiarbe- tare. Sigfrid Arneberg, "Skogaby- vägen, Veinge," vas 60 är ” är fyller i morgon. frå Elsa, Nils- son, maka till' lantbrukare Karl Nilsson, Käphult, Fishult. a LÄ DÖDSFALL -» Erik Magnussc on, I en älder av 59 år har järnsvarvare Erik Magnusson, ”Andsjöholm,' Mar- karyd, avlidit på” Ljungby” lasa- rett. Den bortgångne! var född i Örkelljunga. "Under en tid var han anställd vid Svecia-Verken dan ' egen företagare” under” 8 år. Erik Magnusson” kom, till Markaryd 1959. och fick därvid anställning” vid Markaryds Me- tallarmatur.. Sedan ett år.tillba- ka arbetade "Magnusson hos Hans-Agne Jakobsson” AB. Närmast sörjande” är' maka Och fem barn av, vilka Ing: Britt polisman i Ängelholm, Ingvar, polisman i Kristianstad, Yvon- ne maka till telearbetare Bertil Arnidersson, Markaryd” och Ma- rita "som vistas”. i, hemmet. I sorgen deltager . "dessutom" barn- barn, syskon, övrig: släkt och många: vänner, i MN BEGRAVNING” SS På mändagen- jordfästes i s: ta Katarina kapell i Halmstad . må- laremästare Hugo Uhlin; Edenber- ga. Prestaverande var. målarmäs- tare Karl: Irige: Uhlin ,och., förre lantbrukare Karl: Erlén, Som tin- ledning spelade. kantor Greta Jo- hansson ”Larghetto”. av Ture Ols- son, som följdes av psi 572:11—4, Komminister -" Gunnar . Hammar- de » jordfästningen "samt: -begrav- ningsmässan :som .inramades av psalmerna : 355: .1—8 och; 331: 1—3,. Minnestal hölls i kapellet av" lantbrukare : Ivär: "Persson, Klägstorp, '' byggmästare. ", Bertil Nilsson, Skottorp, badkamrer Nils Nilsson,.. Skummeslöv, förre lant- brukare, John- Forsberg, Edenber- ga, skräddaremästare - Karl-Filip Hägerström,” Laholm, | som talade för Laholms : Hantverksförening och förre: läntbrukare 'Georg Nils- son, Edenberga;-«som:' talade för ä pensionärsförening, framfördes . av ' entreprenör Ar thur Svensson, . Vallberga. " Som avslutning: spelade kantorn ”Gam: mal Fäbodspsalm” äv, Oskar Lindr berg. TI Hinnerydl: kyrka” forafäs tes i lördags f. hemmansägaren Algot Jonasson, Markaryd. Sam- lingen skedde :i kyrkan: När de närmaste; inträdde, spelade vik. kantorn' fröken. Sara Gunnarsson, Tånneryd,; ”Preludium i g-moll” av Albert "Runbäck, Prestaverna fördes: av hemmansägaren Frans Andersson, Hjortsberga, och åke- riägaren.' Arne - Andersson, - Mar- karyd, Akten inleddes' med att fröken '. Anna-Maj Johansson,' Bo- hult, sjöng ”Tacksägelse”' av JA Hultman. : Efter 'psamen ' ”Vid evighetens brunnar”. höll pastor Bengt .. Andersson . griftetal'' och förrättade: jordfästningen. Så följ- de psalmen stJag vet: en ' port, som öppen 'stär”; varefter offi- cianten sjöng begravningsmässan. Slutpsalm - var s”Sänd,' Herre, di- na änglar: ut”. Fröken Johansson sjöng ”Långt "bortom" :rymder vi da”. av Julius Dahllöf. När klistän bars ut, spelade fröken Gunnars son ”Preludium' i h-moll” av V. Söderholm, Vid graven, på nya kyrkogården ' nedlades en vacker blomstergärd, : Tal : hölls därvid för barnen av sonen, verkstads- arbetaren: Stig 'Jonasson, Stock: holm, ' för barnbarnen av: Ingen- jör Kenneth Pettersson, Stock: holm, samt av skolvaktmästaren Hjalmar Andersson,” Markaryd, hemmansägaren . Robert ' Anders- son, - Exhult, ''fabrikören — Erik Johnsson, Bjärnum och hemmans- ägaren Georg Andersson, Hjorts- genom en gåva till Hinneryds Blomsterfond. De sörjandes tack för hedersbevisningen frambars av officianten, som också 'höll bön och ' bjöd evighetens. frid över gärningen, minnet och gra Unisont |sjöngs, psalmen ven. ”Blott en dag,.ett ögonblick I sänder”. Vid en : minnesstund i så. pastor Andersson. = i sin: "födelsebygd;' Han "vär! sep ; rea hedersbetygelserna Ä berga. Minnet hade också hyllats|y. Hinneryds Bygdegård talade ock: . [ Nja böcker FÖR SÄNDARAMATÖRER , Sveriges - Radio : Göteborg har producerat” en” ”programiserie om fem program för radiosändarama- törer och blivande sädana.. Pro- gramledare är Egon Kjerrman, själv aktiv sändaramatör. ; Programserien som har titeln Dadidadit” Daddadida" sänds i TV2 och till serien "har Sveriges Ra- dios förlag utgivit en” komplette- rand bok av civilingenjören , och 1: sändaramatören Lennart” ' Brune, Boken heter VÄGEN. TII C:CER: TIFIKKTET "och undertiteln, jär Grundkunskaper, för, sändarama- tören. Boken är avsedd som en-lär ro-” och. sbok :för den Som” vill avlägga i skrifter, Dessutom finns "det an. visningar. om hur man avlägger provet, övningsuppgifter , och in. formation om: användningsområ: den för kortvågstrafik. oa " Omkring en sån här hobby finns det ju alla möjligheter att samla ungdomen. "En hobby som ger 'in- tressanta utblickar och person- Kontakter över hela världen, Sän- daramatörshobbyn bör ha sin giv- na plats inom skolan, på studie: förbundens ' program : och. inom ungdomsorganisationernas fritläs: verksamhet, . ot on : Lennart Brine; VÄGEN TILL .C-.CERTIFIKATET ca 20:— in- kt. moms. ; Sveriges Radios f för. vä VTROLLA MED TRASOR När vi talar om arbeten tillver- kade av trasor, är det oftast tras- mattor vi tänker på. Varför det? Jo, det. har av hävd varit mattor man använt trasor till. Men, när fyra. duktiga textilmänniskor slår sig "samman "och tänker” på vad rmman”för övrigt: kan göra av tra- sor, :kan 'resultatét, bli.-så många olika områden, som de som finns redovisade i den här boken, + Naturligtvis är området inte:ut: |: tömt för det, och 'boken vill in- spirera allä' i; det här: ländet som väver — och det är ”otroligt mån- gå människör” —-till egna kompo- . asor "innehåller" 68 olika förslag : -— de: flesta. vävda, men ' även. 'arbeten "1 trasflamsk; applikationer, lappteknik 'öch virk- ning. förekommer." + ja Det finns ”alltså "många olika ar: betsområden” gär man "kän .använ- da trasor, t. "ex till julgransmattor, dynor,” "kuddar, bonader, mattor, 1ekd kuber, väskor, förhängen, dra: perier, sängöverkast, grytlappar, täcken och. trasflamsk; i Trasor är ju dessutom ett mate- rial, som vi alla har eler, lätt kan skaffa. Det är. billigt och färgglatt och på grund av. sin” grovhet bör det passa bra för” exempelvis pen. sionärer, arbetsterapi.” och" arbets- vårdsområdena. fe Ma ; Till, samtliga arbeten finns för- utom bild, noggrann arbetsbeskriv- ning, mäterialhänvisning och i för rekommanide, £all en arbetsritning. GC Ingers — K. Mauritzson — »-M. . Meijer = V.' Westerberg, |. . Trolla med trasor. 112 s Rikt illustrerad, .Y' svart-vitt och Oskapets 32:— ntan Dre TACK FÖR ORDET - :& . Fackföreningen :häde, möte.” På främsta bänken satt Jorisson och kompisen Grén,- båda 'i: något avancerat humör. Frågan'som dis- kutérades gällde avtalet. Till: sist äger ordföraåden: ” '— Är det nån mer 'som önskar yttra sig i frågan. GÖR En lvrig röst Kördes. från förs: — Ordföratn; ordförarn! ee : Ordföranden: Hon " ' end Kamrat' Jonsson har ordet; : Jonsson reser "sig ser 'sig' an: . strängt upp och yttrar: A — Ja kamrater ja är ingen ta lare å inget har ja å säja men ja kan inte tiga 1 den här saken de va bara de ja ville ba sagt, tack]: för ordet, ” 2 | Varpå han'satte' slg ner osv. « Gren: som med beundran lyss- nat till Jonssons förkunnelse for upp som ett skott, och utbrast: i Ordförande, ” jag instämmer med. föregående talare, - d "> SAMS. ” l En person kommer in i en a järn a handel och frågar biträdet:"' i — Har nå lyktor för ljus? för att inhämta uppgifter av den männen var för sig, . / art som föreslaget avser,” . I i ; (Co | Biträdet svarår: — - Ni, men för ä . komma något slags -”säkerhetszo- ner”. | 1,5: milj ton'-näringsämnen; per år, 1 och foskargödda fökbasänger) 1 varg grödmän som' bitter | och styr något” "slags ”traktortrålare”, Fu jättelika moderfart g? Det finns” en gel vi h "och iker ' 'som tror någonting ditåt. . Till de mera prominenta i? skaran hör Ox fordprofessorn Alistair Hardy. i" Nuvarande' fisk metoder; och keintensitet är: inte” mycket. ” att hurra för tycker” han, och häri har ” har fått 'en 'del medhåll från störa fiskenationer”soni Japan, Norge, Is land, USA och Sovjetunionen, > " Det pekas" i 'första hand på det!/ faktum "att: drygt 70 "procent: äv : jordytan utgörs av: hav; men" att .vi fortfarande . hämtar huvuddelen. av ; | vår; föda. på: landbacken.; Världens samlade: fiskeflotta redovisar. . en - årsfångst. av. ca 20 milj ton ätlig , fisk (inklusive » valfångsten kom-= mer man upp ill ca 28 milj ton).' Den sammanlagda” globala fiske- "skörden. uppgår ” visserligen till närmare 60 milj ton, men huvud- - delen av denna ' används : för. di- "' verse tekniska ändamäl: oljor," göd= sel m m. MH ' Ändå är produktionsmöj igheter na per ytenhet mycket större till - sjöss än till lands, och professor ' Hardy påpekar bl a att det för ett . verkligt effektivt utnyttjande ” av havets 'rikedomar krävs en omfat- tande kultivering av 'fiskbeståndet, ''V: ad 3 forska Havet bör med endra ord: göras , ning då ett ducerande årligen . ön frambringa till ”åker” inte bara i "poetisk utan ca fem gånger. mer vegetabiliska ämnen än vad en motsvarande” ve även i praktisk bemärkelse. | " Hardy och hans. meningsfränder E snsér ' att man "genom utrotning med sina Aeoreter: om säkerhetszo- av vissa "rovfiskar och andra dju- ner även om, gödsling med; fosfa- pens' marodörer "bör "kunna ' åstäd- fer av vissa” "skyddande" Kuststråk, laguner, avgränsade ” fjordar ' och sund, dammar osv, ( Genom, dylika åtgärder :: skulle + vi,” hävdar ' han, kunna, skaffa . mer animalisk pro- tein: 'periodlingsenhet än i det mest rationella jordbruk; 7 Metoden. är känd och i någon kt ar, lank sq : största Han & säger: När: den. globala ”sväl- ten inom en inte alltför avlägsen Flitiga" forskare. har. nämli- gen räknat ut;'att bortåt en fjär- dedel. av all matnyttig fisk: stjäls” av mer eller "mindre onyttiga" rovå fiskar: Inom de tänkta säkerhets- zonérha skulle; tror man fångster- na ss kunna tiodubbl — och då: räknär man fortfarande med - konventionella” "fiskemetoder. Det: finns emellertid också: fif- keexperter — och till dem hör I bli a professor i Georg Borgström" —"som är av: helt annan mening. De tror inte / "på utrotningens' välsignelser, 1 3; "och inte heller är.'de. entusiastiska] a. inför tanken: på ett alltför högme- kaniserat' "havsfiske, t. ex enligt de kombinerade" radar- och elmeto- der som det under senare tid skri- vits 'en del om'i västtysk press. Vad alla, däremot. rekommender. te mat, I senare fallet blir vi au= tomatiskt kannibaler. N Professor Hardy, : som "hör: till tenskapsmän, säger, på tal om. vför- sörjningstäget i i världen men änni:har man Änte i tillräck- lig. grad lyckats förbilliga: ' produk- tionen av. effektiva” gödningsämnen. I England. har man i, rovfiskfria ket gjorde 1 slutet av 1700- talet, och ett dylikt konstaterande jag inhebära en ”icke föraktlig. kälz la till tröst”, Kanske har han rätt. Mång: Tysé ka "vetenskapsmän har yttrat sig på liknånde sätt, "och den amerikanske biokemisten Henry : Borsock, som i: sina :forskningar. bl: a” ägnat sig åt den biologiska syntesen av pro= teiner;! ävdar bestämt: att” vi ull vårt förf har kapli; experiment med? rödspättor |. äger sig "ha nedbringat ” ”späd- barnsdödligheten” hos dessa -> till inimum,' Ute i haver ä det barå” en. bråkdel. av alla ”rödspättor som. blir fullvuxna, och ännu mer prekär fer sig makrillens livsvillsj kor:stEvitensimiljons yngel: nämligenthögst tio som lever länge nog sför- att pni eri:längd av ca och tekniska” möjligheter ' att. få. fram livsmedel som täcker . beho= vet i nästan varje; tänkbart. ”läge.. ; Det har "häm igen beräknats att..-ett .: typiskt" planktonproduce- rande område årligen” kan :fram- bringa ca. fem ; gånger. mer - Vege= :slukas av. Tov- zhör. « emellertid nu" går till: gödslingsändamål. eller ”Janvänds som kreatursfoder, ” skul= le "kunna: rädda hundratals 'miljo= iskor; från svält. Här öpp= säger . khan, intressanta "svarande ;..veteareal härtill - kommer: '; då ' även : stora kvantiteter animaliska ä ämnen. " Växta "och djurplanktonp' finns enorma mängder och är. ett mye. För att sine talar Din mängden" av ket. högvärdigt närlngsmedel.. "| fiskätande skal- och snäckdjur.? +: teinhalten' . uppgår" .genomenittligt Vad vill vi-avvarå "och vad villl Till 50 procent och ' härtill" kommer vi 20 "procent kolhydrater. och! 7 prö- nent fett, nr sa aa vn | i i Fiskar "och "skaldjur," : Yalar' osv sätter i sig: miljoner::ton' plankton årligen, . men: överskottet är. ändå "oerhört. stort, Det, vi 'tillgc > sig. eller” kon erveringsmetoder i indie helt offra. delikates- för mer. prosaiska men 'sam- ökningen, om denna. fortgår i sam= tidigt ' också" mer rikligt förekom- ma takt 'somm nu: Då" kommer "det - mande förstklassiga födoämnen? + |om. ca 1.000 årsbara att-finnas en ;. Cynikern har sin” inställning klar. kvadratmeter att vistas på för var= sn lje' individ, och om 5.000 år :över= duktion av organisk substans -be- lym jordklotets: dito.” står huvudsakligen: av de .djur:vi fångar . och: av, vilka "endast ' "om- kring: hälften ; används som nä- ringsmedel, Det är framför allt fis karna vi” benyttjar oss” äv; men även JJnusslör, 0 ostron och kräftdjur undran, om" man blir" sexuell "av whisky" och" bad ”manima förklara sakew' närmare. "Månima harklade sig och började: en stammande fi | Klating, men avbröts av Sven, ” + Ja, ja, det där med sexuell ve! däggdjur « så blir ändå ' totalkvan- Jaana mee vad e är hiskyf titeten en relativt obetydliz del av! 'y: vattnens ' hela: produktion: 'Katte+) fel gatt t ex ' beräknas ' producträ” ”cå hoss bekymmer nog. :Vad-angår ut= tens '. "Även "om vi I våra "mest pessi=" mistiska ”ögbnblick?! ser” herrarna Hardys' och "Borsocks och: -andra auktoriteters:-teorier och progr som, de--bräckligaste.. blend. ”Istrån,. bör, vi dock, inte helt : gera dem, I" varje fall bör vi väl tills vidaré känna kosta på oss en” : Jenutta "entusiasm för" intensifierad ">. | planktenförskrine 'sarht för en ochi .Janrman liten” forfatgödslad: barsäng --I med delikata födspättor i. > Sture Wahlström fr där, I 35 mer är, fisk,: utgör endast: 50.000 ton, ca 0,3 procent. av .totalproduk nen, | Följaktligen; är det. alldeles up- penbart att det "finns 'mängder avl: föda till överlopps nere i'havsdju- pen. Men hur skall vi egentligen lösa knuten? Skall vi gå in för del: av: professor: Hardy och andra re- «" säkerhet . na och dä ärigenom öka fångsten av ädelfisk? Eller är det måhända ur både 'näringsmässiga "och ekono-|: miska! synptnkter 'klokare att. in- rikta sig på ett storindustriellt ut- nyttjande av planktonöverskottet? "(Atskilliga-lovande initiativ på om- rådet har redan tagits både i Sve-|. rige och en'del andra länder). Mera skeptiskt lagda bedömare |. håller se vahlhigivis till linjen bå-l. "de/ochi I" övrigt 'hänvisår de' till . den gammla. tanken att naturen själv I stort sett. ordnar balansen, men att människan självfallet har storal- ehumr ändå - begränsade möjlighe- ter 'att ingripa -.med stimulativa och regulätiva i åtgärder) av: skilda. slag. i Professor, Hardy talar i samband En stor stark karl sar I 7 Ir Känn på. mina muskler, gosse. Med en. hand. kan jag "stoppa et! tåg. | =S - Skryt lagom, s sa glabben.” - — Det är sant — jag är Tokför . vel . Klockan - var tre på natten. P. jen bänk i parken satt, en. man med närmade sig. : - Hur : står det till" här då? — Jag sitter och sörjer över min = i Jag tror nog: att jag glömde förloräde "plånbok, Då polisen bad min baddrä "ute?r du lägga den i ett luftpost-dnen: ' 'kuvert och skicka den till mej? kategorin: relativt ' optimistiska .ve= """ ”Fiskerinäringen står i Jae på N ung fär samma hivå som jordbrus” världen hålla jämna steg' med folk= : träffar mänsklighetens samlade vo= åren, ; De :komrher förvisso "att: ge : | sikterna till tröst i. bedrövelsen, så S bör vi. nog inte bortse från natu= . ti er sommarstuga — om en bx skrivning, svarade mans . > eareul förmår. Bilden visar-s k Radiolarier som ingår som en av de .- . Prgenismgrupperna i plankton, ca trehundrafaldig förstoring, sr på framtid drabbar oss, existerar det st : endast två alternativ: mat eller in= ' oa a j . huvudet i händerna, En polisman möt frågade han, 7 7 oc ' = = Lång, slank och mörkhår FR ; dal herr a see
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.