= IT Tisdagen den -17 november 1970, ET = i Moderaternas Iledarskifte” "Mot allmänna oddsen men med valber dni: "rek dation . fick alltså Gösta Bohman överta : ledarskapet i moderata samlings- partiet efter Yngve Holmberg. Att ” detta skedde med så bred margi- - nal som 50, överskottsröster bör ", vara en betydande tillgång ' för den nye partiledaren och för par-. tjet. Tankeexperimentet att -Yng- ver Holmberg fått några röster mer än Gösta Bohman, som fak- tiskt många tippade, hade betytt "fortsatta. svåra problem.' I. detta stycke är alltså såväl. moderata. H samlingspartiet" som Gösta. Boh-' man att gratulera; Den röstöver- "vikten ökar förutsättningarna -till arbetsro inom partiet, vilket, det-' ta säkerligen "utomordentligt väl behöver, särskilt efter den sista tidens svåra persoriliga slitningar. I mellan de två rivalerna i högsta ledningen, es . Ett : så.- . dramatiskt ledarskifte som detta är unikt i svensk poli-' tik. Det stora valnederlaget. för moderaterna spetsade till situa-! tionen! Därvidlag finns parallel: ler med folkpartiet efter: 1968 års' val. Men folkpartiet löste sin par-' tiledarfråga betydligt smidigare. Officiellt' angavs den egentliga or-", saken ' till Sven Wedéns avgång” vara” dennes : sviktande": hälsa, Dessbättre har han kunnat fort-" sätta sin politiska verksamhet och så sent som för några dagar se- "dan åtagit sig det arbetskrävan-” > de uppdraget" som 'fp-ledaraot' i; .den nya försvarsutredningen. Men partiledarskapet är förstås ännu! . mer krävande. : : 2 i " Men nu är Gösta "Bohman par-, : tiledare och : det ,återstår att se vad "inte endast partiledarskiftet” utan hela" presidiebytet kommer: att betyda i svensk 'politik. Det har "sagts att: det: inte är fråga om hågon ny Politik, utan endast om ett personskifte. Den förkla-: ringen. accepteras inte: oreserve-: rat vare; sig av den. press som normalt; :ger sitt stöd åt modérata ” samlingspartiets : politik» ochytidi-' gare" åt .högerpolitiken,. eller: av, den. svenska. pressen i stört. Över"! intervju att han” vill fortsätta attj samarbetal med "mittenpartierna. Men det. ger knappast allt. det rabalder "partiledarskiftet förorsa- : kat täckning för, Klart är emel- lertid att om "den nye" moderat-' : ledaren och hans närmaste i presidiet -i "handling bekräftar att de vill. samarbete inom .:op- - "positionen, så utgör personskiftet” inget hinder härför. En gammal; god regel är :också; 'att man, inte bör dra några förutfattade slut- satser utan avvakta gärningen. för att rätt kunna bedöma mannen — eller människorna -— bakom 'de Skulle däremot der nya moderat ledningen i 'sina vällovliga ämbi tioner att reparera sitt parti: senaste valet illa 'tilltygade. rö: siffror genom . att.-föra en poli tisk linje, som' avsevärt 'avvike "från mittenpartiernas' i betydel: sefulla samhällsfrågor,: kah ma ta för givet att: dessa markerar i ett bestämt "avståndstagande; Det' skulle i'så fall medföra en förs; svagning för oppositionen . i 'sin . helhet inför. 1973: års "val. Gösta Bohman . och. hans medarbetare har emellertid gott och väl två” och ett halvt år på sig att visa” sina politiska avsikter innan väl-'. jarna nästa gång avger sitt vo-' tum,. såvida ' det -inte blir nyval: vilket dock just.nu . förefaller ', mindre. troligt. . Tilläggas , skall . emellertid, att Gösta Bohmans ut- : talande i radio och TV strax ef. ter nytillträdet av partiledarpos- : ten tyder på att det finns förut- -:; sättningar” dels för ' fortsatt 'sam= ;"x irbete inom oppositionen, :dels för :. att moderata samlingspartiet nu. "får en fastare ledning än: under : de -:senaste ”partiledarnas 'rege-. ringstid; Att partiet — precis som' Gösta Bohman framhöll .— har !| en uppgift i att försöka balar ra politiken "mellan den konse vativa eller moderata ' samhälls "åskådningen och de” "politiska bitioner .som övriga partier fi träder är självklart ' Men ' utom-! - ordentligt viktigt ä är på” vdetta' sker” ock"; det" blir Gösta” betonad: högerpolitik -ö än den” Yng- veg Holmberg var talesman för. Visserligen. betygade Gösta Boh-, man. Urider lördagskvällens "TV- "ställer väljarnas krav: härpå och som 'samtidigt har "utsikter att 1 Bo h : verkligt ' svåra tppgift att finna en lösning som tillfred5- da 'tillj resultat ' och ' inte” "endast blir demonstrationspolitik. ' - gon i vecka "sedan organisationen ”höl tugrande - stämma många kloka 'ord i med "att Y blev ett faktum." Då "betonades hur. .viktigt” det ir att "slå. vakt om de, folkrö setraditioner som förknippas med "det ' gamla ” RLF-namnet, Det, . yi Lant]. - brukarnas Riksförbund. måste bli "er demokratisk” folkrörelse där den "enskilde medlemmens intressen och . medbestämman-] derätt” ställs - I > centrum: "Om detta vär ålla' ense! Den hyvat de . förbundsordförande Sigge Oscarsson var optimistisk : om möjligheterna "att" "verkligen le. va upp till dessa förutsättnid- gar. "Den: nya : organisationen startar med "en god del"av 'det gamla. RLF-programmet ' 'som grund, och . RLF-stämman. i Folkets Hus kom till "slut "att påminna om.:en, RLF-stämma av. den gamla kärnfriska typen. ” Det "Iigger "mycket "av post tivt. värde i den sammanslag- ning som "nu , genomförts. De skilda fackliga och ekonomiska topporganisationerna har. med ären ' fått allt mera " likartade uppgifter och risken” för dub- belarbete blev allt större, 'En annan pådrivande faktor är gi- vetvis det vikande 'medlemsun- derlaget. 'När det blir allt färre "> medlemmar kvar sgäller det ätt koncentrera resurserna. '- ta Arbetsuppgifterria/ för ' en or- ganisation ” har” emellertid inte minskat i takt - med ;lantbrukar- |: gruppens ' numerära” tillbaka-|: gång. När den hya :organisa- tionen ru startar har den enor” 2” ma uppgifter "framför sig. Utan att: "överdriva , Kan" man" hävda att det svenska' lantbrukets öde nu står ' på. spel:: Om inte sam: hället radikalt ändrar sin atti- tyd . till "jordbruket: och ' dess utövare : så kommer - landsbyg- den och livsmedelsproduktionen att mycket snart ställas inför” förändringar, » Lantbrukarnas Riksförbund går ut med ett program! som är intressant ' ur flera synpunkter. Visserligen är . detta program ännu : inte slutgiltigt - » utformat, | det sker: först. vid . 1971 .års stämma, men. huvudlinjerna: är! genomgripande ” och med att. man. tar s Klara Rörelse iktningen i « giveni. Det intressarita "med . grammet Fd enbart :jord- "och! skogsbrukets ; rena - fackliga" "och ” ekonomiska "mål. ”av> mera. omfattande till en.rad: av: dagens och. -mor- gondagens : stora. samhällsfrågor, ” Programmet: sätter "in ”jord-]| bruket i ett regionalpolitiskt 0. .niljöpdlitiskt "sammanhang, som det 'slår fast att samhälls- "planeringen måste, bygga på en "långsiktig. -regionalpolitisk ; -mål-] > sättning där, jordbruket' finnas” med :i bilden, é Programmet. slå ägi läntbrukande. ”befolkniägen... att målet skall vära bärkraftiga, fa "miljeföretag i: Jord "och" skogs- bruk sanit' att man med” "kraft skall verka för att inte värde- full" åkerjord ödeläggs genom en - ortsynt. jordbrukspolitik. - : långa, stycken - känner... vi gen” forråuleringärna / från "det program ' som centern” 'antog vid sin extra. stämma dd Göteborg, Samstämmigheten mellan" cen- tern och jordbrukets fackliga, 0. ekonomiska organisationer ' sär inte'- ny.» Från-'' motståndarhåll försöker man "gå rna. knyta, "det »ta.samband till"ett gemensamt " gruppintresse, få Big: besvär att. "studera sam- hörigheten närmare. skall.:fin-|' ha vatt” aa sia orsakerna "Centern - och: Lantbrukartias |. Riksförbund” har” en" åsiktsgemehskåp? i Synen" på: de ringspoltik, regionalpolitik 9. miljöpolitik: Dessa gemengam- ry "nte lag” har; jen: miljon: välja- ;bakom. sig.? varav huvudde- len. sysslar med: annat än jord- bruk, Vakthållningen kring od- lingslaridskåpet ch dess miljö- Å "lika. angelägna frågor för .storstädernas - oentervätjare SVERIGE TILL BEC | Vilken typ av såmördning” det ]' etui t | materia [ över. . satt. det; inte. be: a "gränsar: sig :"till satt behandla "problem: Programmet” anger-ett ] att kl CH. vel på" reglo-] INU "mäste" jordbruket få Priser på sina "produkter så att produk- tionen blir” lönsam, Det är en förutsättning om vi skall kunna bibehålla " ”en' "livsmedelsproduk- tion; i detta land. Lönsamheten skall: avse täckning av: kostnader för!" insatta" produktionsresurser" i form: av” kapital ”och” arbetskraft. En nyckelställning intar mjölken eftersom den 'är "av "så stor” be- tydelse' "som inkomstkälla i 'jord- bruket: : Så "preciserade Lantbru- kärnas” Riksförbunds första. stäm, ria iiett uttalande . näringens':ut- gängsläge: ”"införrde kommande för- handlingar om nytt : prisavtal.-: ;- Förhåndlingarna med staten om nytt prisa tal. blir den första. sto- pgiften' för: ”den' nya: orga- ; Det blir ': :ingen lätt lemmarna är: upprörd , för att in-, te: säga” ;hätsk.. Detta: :framgick inte minst. vid. stämman 1 Folkets Hus.t, förra veckan där man san- nekligen.. inte skrädde" orden. 20 er per kg mjölk : vär” "ett mihimikrav-. enligt flera ” | Eftersläpningen'.. för'. jordbrukets folk vär inte, ny; men "den. har för- värrats Stterligare under : senare . alla. andra: grupper: har sin" ekonomiska: "ställning jordbrukarna "stått stilla eller 3 m. fått.se sina. inkomster, sjunka «1; rena' pengar räknat. Så I aant, kan ; inte” accepteras dd. ett. välfärdssa 11 om solidaritet och jämlikhet. Det : fräder idag något av--en. ”nu' eller aldrig-stämning" > bland jordbru- Förhandlingssitsen ” nte. tätt, . Enligt” tiven : måste ', ett . nytt, Pp isavtal. : I vara Klart under- das Ad för att innan. andra” "grupper avtal, "väntar de läng] rei får de: inget. nytt, avtal. förrän under -senare- "delen ” av "19717 Ne tt; intressant I siffer- riksförbundsstämman på ".jord-]u essa pro- mellan” jordbrukare industriarbetåre. År ortsgrupp .-konstaterar : -Jordbr uk äl nas: Föreningsblad: i-Medlemskap” "tycks r infe åktuellt. Hur är då den: Svens- då -om:; svenskt - "berört av.: en. lö- .sare "svensk anknytning till. EEC än den medlemskapet ger! Bety- der. associering;: tullunion eller ..shandelsavtal. att jordbruket över huvud -itaget: inte. berörs? Det] ..heter.'visserligen I: de” officiella aktstyckena från 'ministerrådets möte den 8—9 juni i år att ”ett fritt: "utbyte av industrivaror 2 och: :"Jordbruksprodukter (kurs, + här)” + skall -"eftersträvas; i Men det finns" välgrundad" anlednirig ' sätta frågetecken” Inför: möjlig- ”heterna' att innesluta” jordbruket "1 en!sådan överenskommelse, ' $. Det är ovisst -om.'vad som : kommer att ske och hur Sveri- ges, ansökan, kommer ' att bll be- 'handlad,' menar Föreningsbladet, « som ' inié heller tror på. någon örre framgång med, det svens- ka sUmskemiäler att'bli” behand: a FELDT KITTLIG? ' : id När, "han? blir” :trängd, het: sar han upp sig. Då slår han all : deles för hårt på sina/ fmotstån- ', dare; säger nygifta". fru Birgitta |: ; Feldt, :;Hon ; tycker att maken, » statsrådet. Kjell-Olof Feldt, ' vid sådana tillfällen, låser” sig I.-en » dum; "Position, Göteborgs- Posten: (lib). .kommenterar: .r v' Unga» fru. Birgitta — som en- ligt Aftonbladet är en terbarns- mamma — finner det vara'sin uppgift” att ” kritisera" mannen, Han behöver höra kritik av nå. gon 'som- vill honom väl. ' Kanske var detta anledningen till; ått fru Birgitta sittande bar "fota"på golvet följde: statsrådets "Presskonferens. 1 Bryssel: Nästa "gång väntr:vi oss en intervju I AB inte bara om hr Feldts för. måga att slå hårt, utan också om ; hans 'uppträdande 1 andra sam- ""maånhang; Var det månne fega |. hänsyn.till EBRC-herrarna, som , kom. honom att behålla skor och "strumpor. på vid konferensen? |. När kritiska frun visat att man Kan. "bli "frågan: ommellan? Sve: han kim Mnder tårnag priser. som ger lönsamhet ämningen bland med” talare, : den" fortsätter. att.:minska: Under Jägronomii Lennart i Tiberg ka" "beredskapen : här det. gäller ” bör uppträda utan dem, miner är och 1968, Det var det, utgångs- läge ” man. häde vid. "förra. för- Kandlingsomgången. Sedan. dess har egentligen ingenting hänt i utjämnande riktning, ”Industriar- betaren har: fått en. löneökning]: med ca 5.000 kr. "under de senaste två åren medan, bytesvärdet för jordbrukets” "produkter minskat med sju procent. under samma period.” Under: '1970 beräknas en 40. ha-gård få prisförbättringar på ca 9.000 kr men dessa äts het upp, av ökade Kostnader. Det : är höjda arbetslöner. och räntor som äter upp de. förbättrade priserna, VT ”riksförbundsstämmaåns utta- lahde slogs det; "fast att: jordbru- köt är den” ”befolkningsmässigt största Dan eftersläpning sor i vårt ' ytterligare kommer” ätt S ärpas om de krav, som andra grupper i samhället n Ställt inför ”löne- och om inte joräbräket 1 fatidigt til örsäkras' en väsentlig” inkomst Kning, - : ret mm MJÖLKEN SI : . Ipet” första. "område - där verk: ningarna "av 1967 års' jordbruks- politik niv:börjar visa sig i prak: tiken är mjölkpröduktionen. Från att ha. haft ett besvärande :över- 'skött har :sitbätionen nu: vänt så att 'det 'är: brist -på mjölk. :-Mjölk- invägningen har minskat” så "att det för närvarande är svårt att Vv upprätthålla en inhemsk)" ostpro- duktion och mjölkpulver: har. man redan ' fått" importera. 'Irnvägning- 1970/71: räknår "man: med 'en 'ned- gång på drygt fyra "procent: sade | på f Läntbrukaärnas » Riksförbunds | stämimnä,” Samtidigt ' ökar konsum- : mellan." minskning- en :. av tt mjölkproduktionen ' och 1967 '; årg : jordbruksbeslut fram- går av: et faktum att. det :är de små familjejordbruken' som enligt detta --riksdagsbeslut skulle :. ”slås ut”. som; nu lägger. ner: sin 'pro- duktion... Mellan 1964 och; 1969] > försvann. .det Au. 300 ;-besättningar per år i storleksgruppen:. nio kor etter. färre, ;' Fortfarande ; kommer 35 procent. av. mjölken från :be- isförhandlingar. "om en; -fortsatt., mjölk: i Ti ;öregon ” råder fett” "relativt milt ”klimat;. och häftiga stor- mar är sällsynta.” "Men oktober- stormen 1962 var 'ovanligt' förä-] dande.” »Stora - | träd > drogs upp 'med” rötterna.” Gator 'och vä gar: blockerades i flera "dagar. Mänga ; familjer var utan 'elek- tricitet en: hel vecka: .; Många. av. oss hade" varit med om liknande stormar , på andra, håll, där stormstyrkan " terligare - honom; 24: OD Naturens djupfrysta he N" när vintern alltmer börjar : sluta oss 'i sin isiga. famn kan det vara av intresse att ägna några -tankar -åt fenomenen värme—köld och den polaritet, som dessa be- zrepp innesluter. Vi nordiska män- niskor, som är födda och fostrade ; inom . denna polaritet, finner 'den: väl i regel 'så självfallen, att: vi fillan eller ” aldrig funderar över ess väsen, Att vinter skall följa” på sommar 'är . oss: lika självklart som 'att'natt skall följa på dag, Vi grubblar väl: heller inte. så myc- ket över frågan: Hur kallt kan det egentligen bli?. För drygt hundra år sedan besvarade emellertid en stor brittisk vetenskapsman / för första gången denna fråga och bör- jade överhuvudtaget reda ut våra "begrepp -om . relationen värme : köld. "Det var den' berömde ;fysi- - kern William Thomson (1824—1907) år 1866 adlad och förlänad .baro- . nettiteln under namnet lord ' Kel- vin, 'som vid mitten av förra sek- let för" första gången räknade ut, hur: djupt temperaturen kan sjun- ka "innan den ' når den : absoluta bottennivån. Han” kom - fram till siffran 273,2 grader Celsius. Med nutida, förfinade räknemetoder, har man kommit det rätta värdet yt -en' ' decimal närmare: —273,16,; Men vi kan bortse från denna finslipning 'och hålla oss till siffran —273,2, Detta tal betecknar :- alltså . den: absoluta nollpunkten, Kallare kan det aldrig någonstädes bli, varken i naturen eller i ve- tenskapsmännens 'laboratorieförsök. Om man från denna 0-punkt byg- ger upp en termometerskala, så får man den s'k Kelvinskalan.' Enligt "den ligger vattnets fryspunkt vid 273,2 grader K och vattnets kok- punkt vid'373,2 grader K. Män- niskokroppens ” " nörmaltemperatur blir då 273, PET gr=310,2 grader K osv. : i Va betyder ”kyla” och vad be- tyder ”värme”? Svaret lyder zå Ett föremåls eller ett ämnes ". värme är lika med den energi, som härrör: från den: mer. eller mindre tivliga". och "oregelbundna - rörelse, 3, som" "ifrågavarande föremåls "eller! åmn s "atomer "och. . molekyler ' är "inbegripna i. Ju varmare: ett ä Ae är, "desto livligare är denna” äm- nets” inre - rörelse.. Ju kallare ett imne är, desto långsanimare dess DS inolekylära och atomära rörelse. Det enklaste och åskådligaste: exemplet ver oss vanligt vatten. Det är kal- e--än vattenångor, enär dess mo- akyler: rör sig mindre: hastigt än n3äns Det" är: varmare än is och molekylerna, i sistnämn- na . av” vatten ”stelnat” . hejdat sin rö- else; "Is "och, snökristallen ger re- Jan i, sin yttre. form ett uttryck |55 ör den återgång till' ”stillhet. och öcdning”,.som följer av energiför- id 7 den "absoluta nollpunk- 273,2 grader” C, råder abso- 'möolekylrörelse;: all "inre ”oro” hos ' sila: ämnen i världen, Där. råder zbsolut ordning och ro — den eviga ens ro, kände” man vara frestad "al säga. + > Om” detta förhållande var. man . nom. "vetenskapen fullt på det klara ':eden urider lord' Kelvins tid. Man Insåg också," att den "absoluta noll- »unkten skulle vara” ouppnåelig vid alla laboratorieförsök, men att män- niskan förr eller senare borde kun- "Lång frist: = Kan du tänka dej. Malin, när : jag hom kom i går så hittade jag en vilt främmande karl i rummet, -— Men Asta då! Nad gjorde du då? soc ..— Vad skulle jag göra? Jag gav : ovanfö den absoluta nolipunkten : blev 7 "flytande ide helium” Ce "grader absoluta nollpunkten), "så började heliumvätskan i "skålen: att. flyta uppför glaset väggar och över dess kant "rinna ner i glaset; till dess "vätskan i glaset” uppnått samma ni« ' å som vätskan i i skålen. Om man 'sedan snabbt lyfte. glaset upp ur skålen, började heliumvätskan ge=, nast rinna, genom ' glasets botten, : alldeles som om denna varit ett ör den Alldeles oavsett det rent trol« iga i detta' fi för- 71-50 Lord Kelvin. na komma .i närheten av den, om så skulle visa sig vara av intresse. Dock :räknade man. för 100 år se- dan icke; med, att.'det :skulle löna |? peraturer' som låt : oss” säga —270 grader ec. Man antog, att alla äm- neh "även ”under ' så extremt ' "låga temperaturer skulle förbli .sig lika, bortsett från att deras" molekylära och atomära rörelse skulle: sgrad- vis upphöra. och övergå i vilotill- stånd.; oc N v största "belydelse för:"denna nya ' forskning blev ett "ämne, som hade aktualiserats genom den sd 2. "og 92 ri ia mödan att frambringa så låga tem- nivå, "om den däri, genom kan ' bli varmare; Exempel härpå( Om man ställer ” ett "tomt ” glas" i en; skål nied "flytande "helium "av angiven temperatur”, och." ärmer;; upp . gla=, sets innerväggar,” | upp till brädd står man vilka "svårigheter det in=" ebär för laboratorieforskaren att hålla en sådan "vätska under kont= 11 och hindra" den att förspridas, Mycket mer som” vätskan i frå= ga är lika Benomskinlig som den” klaraste' luft! Hz och varför beter sig flytande. helium” på detta besynnerliga vis! vid en temperatur av: 2 grader K?: Frågan hur kan. besvaras: Vätskan ifråga sprider ut sig i form, av en ytterst tunn hinna (vars tjock ' ' lek motsvara?, blott några hundra AX atomers sammanlagda .-djup);-och denna hinna: slickar: sig fram över ' varje som: helst yta: för att finna Den kan t o m klätt= ' in egen nivi egen ursprungs= å flyter helium ur skålen och” fyller "glaset nyupptäckta radioaktiva strålning nämligen ädelgasen helium; Denna gas, som bildas' vid alla under al- fastrålning fö siggående 'radioakti- va omvandlingar, är ur både" fysisk och kemisk 'synpunkt en högst märkvärdig substans; Den "är den näst väte: lättaste av alla gaser (den "väger blott omkring en tion- del: Rv vanlig, luft: ikt); och den Varför beter: sig flyta de h lium på detta” absolui orimliga vis, då det” kylts'ned tll 2 grader K? Den- na fråga har vetenskapen. grubblat på "utan "att "kunha "ge. "ett: fullt nöjaktigt svar! Men: man antar ätt förloppet är följande: Vid 2 grader K "kyls några av'det flytande he« liums atomer, ned till den absoluta 1 kten." Dessa, atomer ” bildar sist, 1908,” lyckedes det” 'emellärtid en.” holländsk - fysiker, -Kamerling]-":, Onnes, 'att.nå åsyftat resultat. Han ningsrésultat i övrigt var så bes tydelsefulla; tätt” "han. 1913; erhöll; ett -och - utan" ått; i: egentlig j- [mening flyta” breder” cut: sig i rikt. er av” dessas. absolit' kalla, atomer Z tl tväder till synes. ock döminerar 'vät= . skans ; -uppförande. »Man kan" emela extremt "låga". tériperaturer.: Onnes hans. ansträngningar med helium. Man lyckades nämligen då: sänka temperaturen" ytterligare 2" grader till omkring. —271 grader: C; Och här "inträffade något i fysiken ab- solut. sensationellt och. . dittills otänkbart:”.: Det + flytande" helium förblev "visserligen ' fortfarande .. vätskeform men visade.sig vara en vätska, med, helt nya och absolut fanta iska egenskaper. Två grader avled 1926, Ett: år senar& skördade kär eninyi i forskargeneratior lönen "för | Y har na I ulistötande” talat om delgasen heliuims” reaktion: vid + extrema-”lågtemperaturer.' Det: in= nebär. givetvis icke. att: icke även laboratorier. Så I har man exempel=' vis' undersökt en: hel rad "metaller "ilöck" andra. göda elektriska” Jedaré för: ätt "utröna; hur deras lednings= förmåga påverkas, vid- extrema: låg- Det . förvå helium ”så "rörligt, att det exempelvis" kunde rinna uppför en' vägg” eller "tvärsigenom ett glas! Vätskan” hade: fått - den egenskapen, att den: under alla om- sökte bibehålla eller återfinna. sin. even nivå. Exempel: d timmar att försvinna Om 'ett tomt "drickezles' ställdes ned; i mi innehållande fytan I er, ätskän flyter i rikt= ' en ning "mot "värmen, "och: detta" flöde för :bort värmen eller; rättare sagt, ökar kölden mångä hundra gånger snabbar än” någon” som" helst annan vanlig värmel da faktum har därvid. konstaterats; att vanliga metaller som "tenn och bly, som är goda: elektriska ledare, vid vissa kritiska lågtemperaturer ö över= sår till att bli. absolut perfekta, fd ; ax vs totålt: mötståndslösa ledare” av on elektrisk ström, Om man. exempel= vis släpper in en.'elektrisk st öm en. blyring, som nedkylts.. till 40 ovanför. den; absetöta nollpunzen, . (Forts: på sid, 8). var lika” stor,' men inte ' alls åstadkom, sådan förstörelse i skogarna. Skillnaden" var. "den, att på de plåtser, där. stormar är. van- liga ..har . träden.” mycket dju- pare rötter för att. kunna mot- "Istå. » påfrestningarna. : ' ”Psalmisten påminner :oss: om att : den "rättfärdige "skall vara lik ett träd, planterat: vid: vat- ten. . Han. egen tro hade' vuxit till så att den "kunde -uthärda livets stormar. Genom : bön och daglig överlåtelse. åt Herren hade han blivit ”allt. starkare i' Herren och hans. väldiga kraft”... 4. a den ytterst tunna” hinna, som: utan cc d-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.