H - : 4 | | I | b set sr a = fedde LJ i 3 — — C ——— msn vet anv dera SITE I e, | ng H desigtulug har, den 6 oa di wit gerd of dertill uts Srderingsmån, å den hagelskada fom den 4 êfwergi> sêrsälrade jordar, tidhêránde Laholms stad, Köpinge, lila -Tjerbvi Kungsgärden; Vonnarp, Odarp,- "> Gåbydolm samt Sofiero, . 08 har derwid "= befunni!s; att à hogelskodade 336, tune land 3 fot hivete, 265, fet råg ech 1,320,4 fot hasre bliswit fêrstêrde, hwarfôre ere sättutyg lommer;, att Big enligt, ârels " NON Fätire är brufar traften "fällan ensfålad af hagelbyar, men det inträf- perlt bilar hwad' fom fan se vdy torde wata för mången jem försummal detta, > en dyrlêpt päminnelse, att ide spara den ringa jasgist jem Mall erlåggad för-all få grådan fêrsáfrad. ‘i vo Raffebjudningar Åre wanfigen tis nina “pa : bila flatorna berätta för tajorna hur azurta forparue åre, . "get sländligt dåd. Den äfven af cf ell er el aneesten®- åter ifua di- riet om det nesliga wäldet i Slotts- varfeg ( Halnistad fêrklaras un af "Hal- tand") mara grundad på ett mißfêrstáud. Gamma tidning tillägger: = : "Wi teflaza, att en fråmling här I Halnistad blifwit få illa behandlad Få tid fin person som sin | râtlähfande här instämma med cf i deita! biflagande’ samt uttry>a. sitt ogil« landé o sin djupa harut mot dem, hwilfa ef bragit i betånfande: alt, innan någol underjöfning Mat, prisziswa en oftutbig åt en födan fmålel." , Jatagande förestående från «Norra Skdâae« kunna ri tillägga, det trovärdig person i Halmstad sedermera för oss berdttat, att frägavarende rykte skälle vard fullkomligt ogrundadt, =. =. "Körlitande 03s på alt-den' vanligen fériigtiga och väl underrättade «Hal. an{lapostena icke uti en ad ömtålig zak vågat meddela ullmänketen obevisade Ven, kafca vi, i likhet med en stor det af svenska préuen, dtergifeit den graverande notisen och beklaga, på det högsta om vi härigenom bidragit att utsprida på heder och ära gående sa= ker om en oskyldig person samt skynda all på delta sått lenma den upprättelie rilâro i tillfälle att meddela." " Erydfrihetsåtal år af kyrkoßerdeu i WBröunestads förfamling af Kristian- stáds län, fil. der E. F. Hammar, wät mel ulgiswaren ar Hallandsposten för en i nämda tidning intagen netis, hwari- hr «Hammar beftylles för förjöt till êf- toenvåld mot en tolfårig flida | Halms stads flehtspart. 7 |_. Eldswäda. På öôstra förstaden i almstad nedtroun I går afton wid tiotiden, entigt . en résandes uppgift en mindre byggnad iunchäslande boftadolå- jenhet jemte brygghus cd bagarstuga. Brandkären Änfanu fig I god tid på ftål- let få, ott'endaft matten i tilrädtig månad behölts för att hastigt dämpa elden, men fån wäg, m, m. för deltas anskaffande, orsalade att lägeubeten I fred oh ro fif nedbrinna. „— Bör Skäne—Hallands jernmwäg - pågå nu utftatningsarbeten fom bst längs Bo westra gängbanau wid Röuncä. Alt åraf fluta till alt den bliftvande statio- nen fommer att fêrläzzas i ‘Kyrlewan= gen, torde do> wara fôrhastadt, Man wet härom ungesär fila my>et som may har reda på de närmare wilforen i den lemuade foncegfionen, nämner "Norra ' Skäue® i Erzelhelar, — Till Amerila? "När wit rädhus- rätfens sanmmantráde förliden gårdag, ffriswes i Hallaudöposten för den 11. den-. ; nes, ett par mål: mot murareu N. Aker- fund pårvpades, flemnades ‘deu uppluds ningen, att han afrest från fladen och ¿ froligtwis begiswit fig" till Amerika. | Huruwida deuna uppgift är fann, weta- i wl ide. Wi funna de? upplysa, ait hr : A, sem war mydet djupt flutdfatt 06 j* bade många oflarerade affärer, ide på ôfwer åtta dagar marit fontig hwarken t fin hemort" eller | Laßelm, der han hode ett förre bygavadsaitete, hwilket êr närvarande ligger nere, då arbetarne ide fåra melat fortjätts med sitt arbete i fêljd af utcblifwen oftöning”. - &# För wär del funna wi upplysa H. P. - alt arbetet med hetellbyzgnaden härstädes, som hr A. åtagit fis, fortgår vaftrutet. allands läng fkrädgärddförenin hade i sêndazs ulfird till Skotterp I fêtra Halland, der föreningens i utfärs den deltagande 15 medlemmar på de mest {ôrekommande fått mettogos af rytts måftare P. v. Möller cd) of henem samt. trädgärdêmästzre Hanson wijades om- tring i Skotterps wénstergilla Iräogärds» anläggningar, Pi bemwigen le)éftes Nya Slettorp, Laholi3 Tivoli och Bres- torp. lS, + Ny restauratlon ‘fomwer alt den 1 Oft.-êppnas i ‘Halmhad: af- fråken Ar 4 melie Tôêcures uti afk ‘henne fârhyrda lefaler i Handl. ZJ, E, Ham wid Stertorget, Så de restau ud : finere restaura blir 4 ésra amt rna i tra wäningen. Bräuwinsktclaget har ät frå fen T. medziswit utskäukniîn srättigbet sásem cd år fâllarmästare her för of benom förburta hotesl "Swwea®, ” - — Nijde med det sira}f, : so tda bem ddömdt of Göte m bliswit häraddrätt, ha nu heder, oc) alla . em ‘af dellágarne, i wlldet wid Ge: dea förtlarat fig ‘wara. Den selte. af. dedfe. har: sändks Ul Släne för alt inför Hård 'håradsrå nrdergå' ranfafs ning för sd. VIFT tr non är "se Mamlöfa helsobruun fommer Al blifva Mådeplatfen, för. en: liflig werk= fambet ‘ester sutét af. detta åra sâsoug, Deu 15 September kemmer nemligen att päbörjas lyagandet óf. en my>et stor- matjat på *fjellet? med fablnetlec à lå Vincents i Köpenhamns Tivoli, : Dere jemte fomma' att uppfôras 6 á8 willor. mwaraf.:2 stora om 30 rum hwardera 7 Hå G [má om 8 à:10 rum. -Wi- A "tota byggas ‘eii fonsertfal och eu teater. Eu stor orkester’ pa 18 man frall aflêfa den mindre .ecfesler, fom spelar i är, oh slutligen komma - hafobaden all’ betydilgt förbättras, beráttar Helsingborgs Ridning. og i sr - 3 == Ggeudomshaudel på för arbetare lämpliga wilfor. + Orejunda-Poften bes rättar: & handlanden N, PP, Gustassson à urr 5 Nano har under de fenafte das garue fålt ide mindre äu 16 tomter til ctifa personer och till pris warleraude mellan 25 oh 50 åre pr wadratalns Köpewilkoren äro särskildt för mindre bemedlade föpare mydet., förmånliga. Stöpejtilingen betalad: nemligeu pá det fått, att 6 proc "ränta derå erlägges års ligen i 30 år, hwarefter ingen widare bketalning- fommer i fråga. Den som t. er. föpt egeudom får 500 fr. letalar säledes în denna summa med att under sagde tid årligen betala 30 fronor. = ‘En enlevering, Fwilten syunerli- gast i Lsuugbytrakteu & tadkeumit myc- fen oro i siuncna, lår wara orsaken till, att en’ung fälare samt en ung, tilde bögre sambällellasserna hörande fru i dessa dagar utan attitaga afsked, afrest tin fontinenten, berättar Sm: A, — En epokgörande i\yhet inom bof try>erikonsten, har man meddelat ch, äro llihéer af celluloid, hwilfa "Cellu= leid-Eompany*" i New-York tydats frame fålla. Typerna âro uipubrdeutligl sare och rena; celluloiden ah elas ficitet lifsom och deß molständsfraft mot femiska inwerkningar göra massan myc= ket lämplig för uppgisna ändamål. Den är odiá: lätt alt rengöra famt lemnar ijrån fig ett rent oc etegant färgtry>. — Den . snabbaste färd till Amerika fom hittills företommit, gjordes af ån- areu "Alaska", hwilfen den 30 fiftl. Suli anlände till Sandyhook efter alt pà 7 dagar 17 minnter hafwa tillryg- „galagt wägen emellan England och News York. Deu 28 Juli tillryggalade "Alaska" 428 mil c< med undantag a fôrsta rd sista’ dagen dagligen mer ån 413 mil, — Nytt bepröfwadt medel mot dif- teri. Egareu af frenoapotelet i Leipzige Gehtio, herr N. Münch, offentliggör följande i en tysk farmaceutisk tidskrift, jem benäget stätts till Smälauds Alles handas förfogande: ; "Under loppet af de sisla we>orna an- greps miu 7-åriga dotter 2 gånger af difteri under fever, som’ feg till ungefär 40 gr. freppåwårme, och båda gångerna auwändes samma medel med utmärkt framgäug. Medlet war Oleum tere- biöthine, för born en full téfted på morgenen o< en på aftonen och får wuxe na en matfted 2 gäuger på dagen sam ma lid. Att drida efteråt gifwer man „barnen ljum mjöif, på det att den för- ftrådliga brännan i haljen frall lindrag. Werkan af detta tålemedet är i famning fêrwänanéwärd. Redau eu half timme efter intagningen inträder eu ljusare rodnad wid fanten af den difteritifta be- läggningen, hwillensäsmäuiugom skcumps nar, rullar sig tislsamman od) wantigen föriwinner efter 24 timmar utan alt ef- terlemna elt fpår. Mitt barn fid der- , jemte gurgla fia med en swag i, fa- tidlorifumlisning för hwarannan, sedan för hwar tredje timmar" Slutligen framställer Here Münch en bewelande uppmaning till herrar lâfare att âtminstone pröfiva på delta medel samt förfåtrar att det Malt haswa âsyfe tad werkan.. Det har redan anwäándts i en mångd fall bide. på barn oc wuxna samt har alltid wisat sig werljamt. Blott i eit enda fall war det ogynsamt, — "Den longliga swenska rättwifan.” Aôr en tid sedan omnämde wi, huwu en unz sludent wid Upsala univer itet, fom begaätt fedtighetobrott af det afftymårda slag, hwarem firaffilagens 18 fao.! od) 10 ‘paragraf wet att tala, fâtt i all fysthet Färfwiuna från Upsala horisont för att derefter dyfa upp på herresâtet Ejung i Linköpingotraliecn, der han sedermera helt frá>t. wista1s, liffem om ingenting pasferat, Til Upsala rådhusråtta stora sam bar man måljt ante> a, att înzen- ting gjorts för att esterîpana brottolíu- gen, utan att han fitt få uppenbart håna allt hwad swenfk vättfipning heter. E" mellertid sedan hela Sweriges* preh riks fal uppmårtfambeten på detta förbållande; synes- den wärda upfalien ffa rådfusråtten ruffat upp fig ur sin försmigbet samt åt- miustoue för fong skull widtagit några sk. mått ed steg för alt fêrsáfra fig om den all moras jafnande unge lagbrys laren, Men huru har cádbusrätten dere wid gâtt lillwága? . Jo, i detta ‘tide- hwarf, då en wanliz brettoling tad ware den eleftrisfa guistau -es hinner längt, innan han gripes, har radhudrätten an» wändt den gamla hederliga swenska täg= ide È PIC Peer ' betet I Oftergåtlands län: om- - ning { vå år anftillande of däftning, och har fandsböfdiugeembetet. i .[ôrdags "j-bebårig: ordning®- åfwerfändt denna begåran ‘n erlens- frônosänöman för att bringag tid werlstälßlighet, On! den unge baroner: under fåtana 7 omsländigheler antráffaded, sulle hôgeligen förvåna vB. Det ser? utfom, en. tauke, alt wan. ide: underlåsit' något för att han fall hinna undfomma, ed det bör derför" ide förs, 'undra’ någon, ou Hela” den fora allmän helen - detta Mans rättsftipning tyder fig fe ett upprepande of det gamla orde fpråfet - om de. fuå: och. stora tjufwarne. - > Ej mindre. än 271 ordinarie folks ffollärareplatfer "bafiva uuder innewa-, rande äro förfina Gålf? warst titl ausêfe ning förflarade ledîga. . EN I Ur äftenskapsryßjan! "På kal om det alltför initet affärömessiga och I öfr riga fall "lättwindiga” fått bwarpå åt teuskapoförbtiudelice Iywåre få ofta -fny- tas of mår allmoge, skriswer en föries spoudeut till Nua Wersöbladet följande: *J månad hände sig: i H. förfomtling af Krenoberzgs län att en ungerswen fats tade behag br eta plgo eller fanske råt- tare till hennes egotelar, hwadan han, som det heter, gid att "frâga efter" fin utforade. Om giftermåtet bkef man jnart ense, helst friare ej gsorde anipråt på nigon hemgist.- Sedan lyoning emeller=- tid frett vh den- bliswande äkta mannen fätt-uppgijt pá hemgiften, fêrklarade han sig ej wara dermed belåten och wägrade ullborda áfteuskapet, .derest han ej er- hêlle en fo famt revers à 100 fr. ?Härpä wille de> cj wederbörande gä in, hwadan uppgsordt blef «att allting skulle wara "lut". Dä försaulingens pastor de> ej wille eller funde inhibera vanne, tom . friaren igen \o< ly>ades med ina böner förmå fin tillbedda att åter tága henom till nåder, o< ofêrtôfwadt Låta fullborda åftenflapet. Den, fom i fem att, plea. några resor pá áfteuskapostigen war emellertid bruden. ln AZ Den älta mannen wisade nemligen fig mwara få hemfallen under girigheleus des mon, alt han nefade” hustrun “áta fig mätt e< sar till od med 'märken Grödfafan för att fe hwad som, åtgått. Hade detta enligt hans âsigt warit för mydet kom “máster Eri!” i rôrelse, “Att detta till sist Uef euthärdligt för den hy- gifta ‘huflrun, fan wäl ingen förtäufa henne. En waer dag tog hon derför, efter endast några we>ors sammaulefuad, sin Mals ur fotan oc) begaf sig stad till siti gamla ‘hem igen ant har un begärt âftenskapöskilnad. Sä wardt det flut med den romanen. © am Grundsfatternas afsfcifning har edsá i Preusien warit på tal, Bismard. fjelf stor egendouisegare och slug politi-- fus, är för afftoffandet of denna tunga pá sordbruket; med hwars dare rilé- tandleren will" frå wäl, emedan kan i dem ser en hjelptrupp alt anwända mot, de liberale od) framsteg8männen, fom få DBismard emot både i politiken vh eko-. nomen. Nu har, \ägs det, det fouser- vativa partiet o>sà upptagít denna grunde! ffatteafftrifning pá sitt program. Sklat-" ten utgör 36 millioner fronor egeutlig grundskatt,' hwartill. fomma 24, millio- ner fronor i "bygnadoskatt," Motivet för particts upptagande i fitt program af detta fôrslag sage3-wara ônskan att upphjelpa jordbruket; men i botten år meningen noz oj den ati winua po- litisfa wäuner lilt! förstärkusng mot wen- stern, Bismar> cd) funlerpartiet ha alls tid sympatiferat bra med hwarandra, {1 os — En bögre lyftning, näftan ameris fauff, börjar den tyska asfärêwerldeu att erbälla. Se ‘här ett par annouser, som tala för detta pástäeude: "En: tysk gods- egare af adelig börd önffar ex ledjaga- rinna för tifivet, hwilken till fitt Yttre” oc nre lilnar' bjeltinnan i 'Sacher-Ma- so<h's novel, "Frau vou Soldan,” utaf wen { April månad, Leipzig“ 1882. ‘Ree flefterande häuwände fig o. |, w." Dete ta år sz eu liten puff för den- omtydta romanförfattare, meu Ämne mera uppe finningårit är en fråddare i Wien, hwils ken annenferar fôljande; "Huru fall man bli hudegare? Nylijen”glorde:en herre fin lyda på ett mydet egendomligt fått. Han töpte hes underke>nad én nattrod, en bellfoftym, en pels, a soumardswers red samt twå fostymer för fn yugste fon. Sedan. han | betalt alltjammans, kom han att tánfa| på att han förtjenat 20 froncr på affären, îy en annan flråde dare fule ewilforlizen warit få mydet dyrare än undertednad. För de få tätt förtjenta 20 fronorna löpte han ex lotte sedel och wid nåfta dragning wann han 20,000 frouor, för :hwilfa han föpte ett wadert hus wid.en af Wiens fêörnänsta gator, Man ser häraf fördelen af ati töra fus fläder hes mig.” När skola wára :fiwenfla sfräddare. warda lifa til- mölesgående mot fina funder? = cs +“ Qmålands : flumrande: millioner. En” Ystadsbo, font! uyligen genomreste |- | Småland, bar meddelat några a} fina iaftlagetfer derifrån. i Han fönvånade ig öfwer alt finna få ‘betydliga landfieådor lgga ‘cuppodlade ‘c< ebegaguade. : Wissa områden beftå of dâlig,-stenbunden serd, men andra arc af anfka ged beskaffen- het. Under resa från Wislanda till kô- ordningen, fletfmit tid landöhdfdingeem= VL a EA ge - - - ingeu Ljungby iakttog man, att vå he: ftridan frán BRybby tin sion Bolorca ligt [logs jordmånen utgöred of drâd- ‘beredas; på: all D rit tilgånga ty tegelbrut. finnes och tinc. mer få .fôras sand ‘hêfwas får jordens beredni t > Vv i marken släl: eh fl 4 rioßjord; liggande<pá lerbottén ‘af; & til:3-folå djup fall) får befallt 1 walten fan [St d | agd-bygriadämateriel/st äljes billigl; på: sernwägen fanxdit- e) Lus, om-fådant sfalle be= ng 1.7 "På denna råda taga tufentald tunne ‘fand ouppodlade, wäntande vå [kapital oc ‘frastiga armar för att förvandlas till. bördiga fást. Nu år sorden få mål: tad af’ humus oc. fyra, att der inte eus wäxer gråd. Men påde ställen, fom åro uppodlade, - wårer. råg o< andra idea: flag, od dessa stodo tila wadra jen i Sláne, En - dank -landibrukare, fom I förfjor fêpte cirka ‘200 tunnland för 6,500.Ir., har’ sedan def upparbetat fin ‘egendom få, alt han nu har 45 funn= sand fullt öppen áfer, hwarä wäxte en sfôrd, lifa ymnig sem någon i wär pro- wins... Na är ban för samia cgendou bjuten. 18,600 fe,“ Andra danskar, som oförfigtigt neg, fört jord. för beta fitl fapital, utan att ha näget öfver fill joro dens. beredning, .ha ej lydato lifa bra. Orsaken till den ödsliga ofcuftbarhet, sem bår år rådande, “är endast brist på lapital och wiljefcaft. En. mångd: af Smálandds- fordbrufare leswa mest pá sina sogar. På de «efantliga slilterua oms fring Ljungby töping funde minft 0,000 persouer* finna sin intlèmst: ' Det ät forze ligt alt se en’ få betydlig utvandring till Amerika, fom nu år rådande, medan i’ wärt eget Tand rwigfträdta vnråden jes. tigga ouppodlade, od der ganska ged jord fan få fépas för 50 a 60 fr. tine landet. Delta år något för wära'arren- debönder att fundera på 4 i Sammet rcsande! jalttez. âfswen wen arne skôslas i hela Suäáland,' äfven wid “eit hizéreZEgeiteaar ‘RER sogofróu âter utsäs. I följd häraf lige ga tufentala, lunuland, som endast tuna till” og auwäudad, fde dd ‘vfrnltbara, — Je delta fall-uudra wi om ide lags stistuingen, lunde-éch borde träda emel- fait, då hela, lánde:s"klîma} år beroende på fMogarneg tillwaro. = CY SALEN — Sfkona barnex! ÖOfwerafit börja nu röfter böja sig mot det abfurda'fåte tet att låda barneir, oc man protefte rar allwarligt mot at modet Matt ostôrdt få lef alt swiuga hin spira äfwen ôfwer de smâ. . En af de ôsterrikiska tidningarna innehåller sälunda fütsande traftiga ute talande: J den upptvärande quwinliga ungdomens intresie skulle det wara i hégsta grad êustligt, om modet omsider pâ ‘allwar wille skilja emellan hwad fom pasfar för wuxna damer o< hwad bar: net bör wara iflädt.’* Bira stora och frå frolflidor fostymeras nu för tiden pá samma fålt i som deras fru moder: JA Mmörtif ‘af fillben,: uppuffade. underfjotar med plisjeer,, êéfwerkiädningar befatta med broderier, spelsiga skor med höga fladar o. f. w. Baru böra ej wara modedo>or; de böra ej bära tätt âisit- tande, "med “graunläler' utstyrda kläder. "Före i tiden war en pojle til sitt tionde eller tolfte år kládd i en wid beqwim bud; uu flanera smäsunkcar på tre— fyra år omfriug, isôrda âtfittande ben- fläder, tränga jador od styfwa lragar. För hade [má {>orna_ fjolar_med lóst atsittande bluslif, oh då funde de af bjertang lust tumla omfkriug oh röka fina lemmarz un fattas det egentligen blolt slâpet för. att? en födan liten utftyrd boda fall je ut fom en folett salongs- dam, J detta” hänsceude äro engels- männen mera praltiffa ån de flesta an dra nationer.* Der bära de unga flic= forna Ända till sin fonfirmatien en får: fild drågt, hwilken sys få beqwäm oh enfel som möjligt; och i England fer man nied ett. medtidjamt smäleende på art Läge fe (& ”lörtjulander gt 4 fra | ÍA 1: del allra. flesta fall Hedre' mitja wara . tine { grá buldaullåder, få or be lan i kund? fina om | trädgårdar eller fig. : Mäter utpy ert.äfpat era. galan frain och noza 1334 sig 1 jaft, att ul deras bjefs ffryéfladt oc ta sigt. >Men - wore ‘en - moder få förnvuftig att hou tHädde flns > bard förständigt id. :m.- f.' ef fyraint . deur; ej winläzga fig om att de bise motera ‘ohe fåta dem Promenera på - ‘danfutiga, wigar, men deremot tilläta - denf ait! wältra sig i gröngräset, sä skulte ? natijellytwl$ många pá fullt ‘allwar pie ftå att hon försummade fina barn: Gö reb:zelser of- fådaw art funde emellertid förnuft a mödrär”anfe fis höjda óswer, fy em ån fullwuxua personer beretiwits tigt finner g i detta’ of, som medej pe -lägzer. dem, já borde man ded sófa att frigöra de fmå från denna trydande cd fMabliga träldom, ty barnen biifwa förs nertigew. hwarken iwadrare eder bättre gevom af! utpyntas med allt detta bjess ec; glitter." Barnens, Möudet beltår deri att iderag linder fålla of” frihet oc atf; mal werflizgeu ‘fan fe atl de åro bara och ingenting aunat Än barn, dn, Olynne. ; En del pecsouer, syn» nestigaft . minderåriga pojfar, brufa det" offidet ätt flrifma och. rita jamt på om dra fått smutsa ned huswäzgarne. Tet offif, fom mången pång. bidroger ati sârá’ anständszgheten; kan de> få den schi bårtill gör sig Myldig ganfla dyrt. Titt, kan hänilizen slrafsas med biter. eli fängelse.i till e< med 6 nrånader. JIufôr poliskammaren i Norrköping wers uylfgen-sukallade fyra mindre. pojtar af tet ede -sdröswat dytitt ofog Ä en egen- ron (den--de orçnal med fonts ur rinn flenen) wid Skepparegatan, och blef dar öfdfres dömd alt bita 10 froner, bwar- fule de äfven infätlade mödrarna âlae jedaga de andra. } »_, -— sl vå a VO ' N. T,° > Att swälja lysmaskar lorde hôra liu sälisynthéterna. Det hände doc hir onu dagen ‘eu hederlig landtbrufare i nár» helen, af Jönköping. Nämde tandibru- Care fimnade på gwällen för magena fkull taga 1sig.en sup, uppblandad med fryd- dor, ‘oh > hade“ fôr det äudamälet i ett frydder. i På qwällen git fonen ut alt bloda ly3maskar.’ Når han fom hem, nd han ' fatt i det'glag, hwari jadren Jagt-krydddrna. Desja hâlde han ut o< lade; j stâllet dit lyömaskarne för alt bes wara I dem: fill följande dag, Sent på wällén fom fadern oh tog nämda glas och. bilde deri en dultta sup för fin ma- nes Uil. Gubben ly>te att Iryddbrins winet: suíakade bra och hade en vyperlig inwer7anz pà magen, men när sonen fes dermega omtalade, att fadern förtårt ej ¿derligé landtbrufare - till fin flora för- måning, att detta wälsukaude brämvin cej war wälgörande för matsmältnings- 'organgn utan asldeles tvärtom. so ‘Induftrielt. Ett fort efabligfes ment, skrifwes det från Linkêping, är „den wsd „Nygwarn tnråttade sästfabrileu. ‘Tislwerlkäingssättet är en familjheulig- ‘hel, sem: på det onisorgöfullaste bewaras. ‘Den 1 del af tillwerfningen, fom utgör Tjelfrod bemligheten, förflagår alltid nat- felid, "då ingen utom werkmästaren- får wara nårmarande. Ingen främmande fär tillträde till fabrifen. Intet patent Är uttaget, uta esaren auser förre få iferhet jor oqwald befittning af sin egen- dom, ligga den ulmbus af bemtigbet, “hwarmzd- han hittins ly>ats omgifwa - monniskas lätthet ochimed en jügaros isriga uppmärk- samhet, han då sprang ned från perrongen och i en framåtlutande ställninf; fästude sina grå, plirande ögon «+ på don näcmastövtunnelöes" mörka Söppning, hvarur. : Ty det var på ton, som staden med 1 vägen 'mollan Dover och Brigh- vin jornbanestation låg. ' - tade mariongtter mac. : tlifwer frydder utan lydmaskar, fann wär be> > na nol ‘granvlátex, “De: [må modedaurerna tan || manu ej förebrå för detta, ty detule'j: -hwi:fa den äldfle nyligen sylt 15 år, för" ' Ala fagt en wål hoplagad blandniugaf - ovor—Brighton-jernbanans i lokomotiv skullo fram- sticka sina rykande hùsvudeh. ;- Närmaro bostämma desy lägo kan jag tills, vida- med namnet. Tommy och jag a ton uppe vid i 1 set och sågo, och skrapado utofte 8ta vagnarne'mot Tokomc tivels Och nu -ill historien —(Tommys historia. 3 |: sn radön:saf. vagnar förbi Ena oa iitôdo jäst en vacker snmmaraf- \ skondîna, sù hördes 18A pi: ro icke; dot får. väl vjra härmod 'på samma sätt som t o, . . >» ida och stönande for den långa” ;088;; Man bromsade, .det.hven > ernvägion on liten bit från staciohshu-: * I mru, tôgot från Brighton kom hväsan- do och bullrando fråm uriden-mörkå. tunneln, hvil- ken är sprängd igenom klippan, son stupar..lodrätt sent j “mot stranden. : Knakande oc | 2 C | 3 'pipan,. BÅ: könduktörernas | onformign ‘[rop, så slamrado : några), « dörrar, så hördes några: fotsteg på porrongen;> ov pan igen, on svart töky, någdt motstånd 'af do eftor-', tyranni: — och så bär: | | det af igen, 1. I NG 7 ba ” ar inc ov Hvarken Tommy ‘oller Jäg sågordonna Byn för .: + första gängen, : Ioks jdosto mindro fängeladò don 088 - “le Y Y e BN >” z SN Mer EEA aa, |, I N - Disa osa ån sd oo bo mera lien dala.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.