andra, hvilka äro egare af mer An 140,000 nervs jord i Irland, för haka arrendetkfgifterna af" dem uppbAras utan att det minsta af dessa kommer moderlandet till godo. Bland do förnams:a irländska jord - Lei- drottarne stämma: hertigen ceate:, hear. Arlign • inkionster nf ort enda grefskup analås till 1,200,00(1 franc; air Richard Wallace, som in- kasserar "mer An 2 millioner fi.anc årligen, och hertigen af Devonshire som har en årlig inkomst af 1,100,000 franc. Inkomsten af Irlands jord be- Den nya franska ministören lår raknaa inalles uppgå till 525 millio- vala definitivt konstituerad och be- ner franc, fördelade på ett mycket står af Duclerc, konseljpresident och litet antal enskilda personer, så att de., eda sidan finnes en enorm utrike.miniater, Fallii:res, inrikes-, uttrar: • justitie-, Duvais, untlervis- förmögenhet, på den andrn åter den migrantruntiare, hvilka vid e I , finans-, Billut, krigs-, tneat upprörande fattigdom. ninga-,'part T. ankomsten till Newyork möta friten- Detta sakernas tillstånd gör emel- Cochery, post- ,laur4uiberry, bedra- tingen, oro ofta -blott och telegraf-, Mahy, åkerbruks-, och lertid naturligtvis icke de s. k. egra- gare. De icke blott lura pi 'tesen Pierre Legrand handelatninister och, riska våldegerningarne på tninsta sina offer i Newyork, de taga arven interimistisk minister för de offentli- sått beråttigade, men det ar å an- ofta sanutut tåg, mom de, och tälja ga arbetena. Duvetts har ofvertagit dra sidan också såkert att hår ove- dein inåt Inridet, liverifrAn de icke dersAgligen med tryckande tvång understatseekretariatet för det inre, .ållän atm keinnta 111141 Slom belopp. föreligger nödvändigheten uf en ny Huru dessa %minda, Ar lad att begri- Några personer Giftig honung. lagstiftning till förböttrande af så p:. Alla kro lagligen bemyndigade, i trakten af Konatantinopel hat dött många arma varelsers lott. I huru val klådda och ge högst respektabla efter fanerande af honung, som hien hög grad An befolkningen minskats ut, något som icke hiudrar dant från sannolikt Stigit ur giftiga blommor. i Irland, så Ar densamma Ann o allt titt ofta vara notoriska bedragnes., Dylika tall ha blott mycket annan för talrik, enår • hon, detta otiktath och skulle någon af dem bli upp- iakttagits; vtutligen har det varit på . icke kan ur den jord, som hon med tack t och minn ditt betnyndignnde, ställen, der i den lokala floran finnas svett och möda odlar, förmå att hemta blir han snart åter sedd, utötvande många vilda azaleor, på livilktt hien medel ens till det torftigaste 'bult- mitt förra yrke, hsilket han, tack va- måtta stort värde. pehålle. politik, Åter får korrumperad re en Ej mindre Hyggligt sällskap. Ett egendomligt attentat föruf- bed' if... An 922 mormoner ankommo den 3 vadea nyligen, benådar «Brönner Fat vanligt sått att lura emigran- Juli med ångaren NevadatillNewyork Presae», mot en ung tjenstetnan i ter Ar att taga en hel hop af dein i Killskap 'ned 34 mirsionårer. Stör- Bränner sugarten. Denne prome- ifriga och upprördn, som de Aro, sta delen nf de onivånde utgjordes på våg att [dream inåt vestern — in nerade derstådem, då han :nötte en Xanbsotten. af skandinaver. 680 till antalet. De dam, som med mlöjan dragen för an- till e migruntitåkare, förklara för dem, Ulliga vero från Stort,' ittanien och att det icke finnes en enda station sigtet och hållande i händerna en . Tiderna förändras — sk rifves det mellan Nenyork och Chicago, ett al- trefe Linköping. För fyra å fena år Holland. Det forsnkras att mormon- vissnad trådgren betraktade honom missionärermt äro mycket försigtige etånd af KOM mil, och framhålla lirt sedan riskerade man att få bo på ge- med angeligt forskande blickar. Då dem nödt indiglieleit nit förse Ag ten, så ondt var det om boatadsligen- vid valet af sina får; tv innan de an- hon kommit tått intill honom, knata- stått* sina univändelseföreök, skaffa de hon grenen ifrån sig, bredde plöts- ned föda får en veeka. resa. 1)e heter. Nu har bladet vånda mig. I de sig noga reda på sina offers för- göta sk. Hökaren ger deut dålig sista numret td ÖstgGta Korrespon- ligt ut båda armarne, slingrade dem mögenhetsförhållanden. Så snart <led- vigt, till toa, re delen Ardelö•ft va- denten storlo icke mindre An tjugu- kring den unge mannen och — kysste ror och lager nerhårdt betalt. Med två viningar utbjudna, och medde- e,* efterforakningar uppvisa ett gyn- honom hastigt på båda kinderna. annt börjas förarbete», och ms infett förfalskad ost fair betalas laren kimme Aunt, ett tiotal, som Aro nerpå lösslappte hon lika hastigt den med Vt å 2.0 onts pr ekilpund; kort, disponibla. Pi större lågenheter år deraf konunor det sig, att blott få af öfverruskning och glad förvåuing obernedlade [utkomma till mormon- förfårdigad af drama katt, lika ohel- således en verklig uppsjö, under det — ty damen visade sig, di elejan somra em» osmaklig, 'fAr ofta betvi- att beklagligen bristen på arbetury- steten. sköts åt sidan, vara ung och vacker las med 1 titlar pr skallpund; gom- bustider fortfarande år tryckande. Stor konkurs. En af Tysklands — ton- irrade nenatemannen och f ram _ malt, dåligt bröd, köpt tunntula t id Att en fattig arbetare nödgas betala större godningsfabriker, firman Julia. 'dammade under snyftningar, medan bagerierna efter 4 cents pr etvcke åttio kronor för ett litet eländigt kv& Gebhardt i Leipzig har enligt «l land. hon höll Kinderna tör unsigtet «Tänk får betalas med 26 cents och ;tun- utan alla ,btelt åttaligheter Ar beklag- Börsen I hdlee, i . dessa dagar gått om mig hvad ni vill, men intet an- dom mer. Det mesta af allt detta ligt. Arbötarelmatadabolaget har hu- fallit. P:isbit n lånt uppgå till Reichs- nat kunde hjelpa Derpå vil- miste emigrnnternn kort derefter ka- nn ej börjat sitt verksnärhet och den- ma rk 2,000,000. Aktiva de m ot nye- le lent hastigt alingsna sig, men den sta ut genom vaggonfånatret påsatts> na torde åfven, Redan den kommit i ket obetydlign. unge mannen höll henne fast, drog ombad. IM enda de måjligen kun- gång, ej komma att nunas ara beltof- frätt nnaigtet, båg in i hen- hår Strid med smugglare. Från Pie- na förtAra Ar det hårda brödet. , vet. res tärdrnekta ögon och frågade, i dras Segra, i Mexiko Iterera., ntt Ilotellvirdar locka in emigrarftfa- Ztt nidingsdåd af nedrigit-te olag den 7 Juli föreföll en fört villat! strid det han sökte lugna henne, genom miner titan penningnr i ini hotell begicks den 17 Juli i Lökaryd nf niellnn 18 smugglare och 40 mexi- hvilken himmelsk händelse denna och gvarhålla dem under An den ena Jernjö socken i Småland då i öro- knnakti soldater. Två af sinugghttne lycka blitt it honom beskard. Den An den andra fåreapeglingen, men nen på två liAater, ett sto jenite föl, atuptule, och nio toga)* till fanga. rodnande unga damen log tipp en utan att gifvn denn knnppamt det nöd- liten bok nr IVeltatte pekande nuel s &tidiga att Ata, Anda till dess deras tillhörigu Itemmanaegaren 11. Jönsson Eu soldat mtupnde. Soldaterna be- fingret på ett snille, och den unge derstådea, Uddes någon skarp fråtan- innktigade big 40 balar Immun, ett rakningar stiga till ett sådant belopp, Mannen läge; «Sympatiernam bok» — de viitska, troligtvis evaivelayrit. Då antal gevär och 40 knatar. att vården kan ligga embargo på «Ofelbart medel mut (raknar. Ciå lineveteritalren på anneadnn enkom emigranterna* reseffekter. Så snart En mycket djerf och sällsynt en formiddleg långs ett vatten, bår dettn skett, ,köras de ut, för alt 5f- till etallet, betens fölet vara mycket operation utfördes härom dagen i den id, utnn att sägn ett ord, en viss- illa tilltygads. Venatra örat var helt vertagas af myndigheterna, F0111 kan- ett menngeri i Andens. På ett stor nad gren i Ilånderna och kyss den och hållet bortfratt, och så var Af- ske skicka destin allaren tiggare till och mycket vild tiger hade en klo förste unge man, som möter 'dig och \Varde' island. Vidare luras emi- ven förhållandet med venstrn eget, y:lxt in i köttet och vållat en inflam- kvarts yttre betingar dig, knatande hvnrjetnte djuret spred den mest granterna vill vexlingen och räknin- mation, som hotade djurets lif. En grenen bakom dig; på harin kinder- gen af det mynt de ej Aro vana att olidliga stank omkring sig. Det operation var oundviklig, och hr Du- na.. Den tunge mannen såg för tal- handekos med. Runnarnes Inehdörta nedideghttles genant. Stoet derentet :lena, dittrIAlcere, nnfö. trodde' infö- mul på den v itl.keplign mom offer tro, att de alven hkr skola fin- torde möjligen kunna räddas. SkAligen misetAnkt för dådet Ar randet al såsosmos. Sedan försöken trots sinn frAknar var förtjumande, Da den redbarhet vid hvilken de i' att kloroformera djuret mi.dycknos, och rörd stf hennes uppriktiga blvg. hemmet varit vana, :nen ile bedra- en af Jönssons g tinnar, en helnot:Ina- forfårdigntle man ett sinnrikt instru- sel och hennes nu efter fullborand ga sig och blifva plockade An på egare, hvilken fann för godt att hålla ment, medelst hvilket man kunde be- det ena, ån det andra Eldigt beslö- sig undan, då lansmannen hår om runktiga sig djurets sjuka tass och Ineltealitt frnmbry.ande ångest, bjöd han henne sin arm och förde henne dagen infann sig i Lökaryd för att jade bedrIgliga slutet. draga demeunina genom en öppning från det snik, der hon ville linkat En amerikansk tidningereferent, taga reda på vAldsvcrkarcn. utanför buren. Mim knn knapp före- (vitt sina fråkrinr, och haut i stallet som ville underoka huru dcue her- stilla sig, hvilka nnstrangninger ti- rar emigranthandlare bete sig, klAd- Ystad. Offentlig pantlåne-inrått- gern gjorde for att befria sin. fångs- förlorade sitt lugn, Ty — i korthet de ut sig sjelf till ruttnare och en af ning. 1)et ar med nöje man finner lade taga; tio mate hvilka köllo fast engdt — redan under (le närmaste sina katarnter till en gammal tysk att stadens borgmästare inbjuder till den med läderrenunar, måste artvån- dagarne skall det unga paret för- emigrant och beger sig så med den- ett sammanträde å rådhuset on.dn- da hela sin kraft. Under fruktans- lofvu ne boet till qu eutigranthökarc. Den gen den 1(i 11:5 för att ofverlagga % ånit rytande. hvari en:tidige lejon, patunir etc. i nArbelågna burar in- ten. orbags0 etånnde, fullåndades operationen, och en del af tassen amputerades. Den Rikedom och fattigdom. _ 3 — opererade befinner sig sedan dess Då vi hår vilja såga några ord om vål. Tungan, livartned han oupphör- rikedomen och efattigdomen ur sedlig' ligt slickar måret, enutter faThandet, synpunkt betraktade, så Aro begrep- liksom den fortfarande fängslar tusende, för och snart skall han åter vara i full pen !arom liksom om allt annat hår denna syn icke är mora ny än den var för oss. besittning af sina krafter. på jorden relativa. livad för den — Ja, sade Tommy, då vi åter vände osa om, Förhållandena I Irland. Ar ene mod skål kallas fattigdom skulle >det är fart i don skutart.) Det vore icke så holso- 1841 utgjorde befolkningen 8 milli- för den undre kunna vara rikedom, samt att komma för bogen på henne, — så vida man oner; för nät varande uppgår den och hvad som för en anses såsom ri- nemligen sätter något värde på lifvet. endast till 5 millioner, en minskning kedom kan för est annan anses såsom De vitna orden tycktes mig röja litet 'cora än af 3 millioner på 40 år, under det fattigdom. Vill man deremot när- att i Emu land tillvåxten varit under mare bertätutna begreppet och eitga vanligt svårmod ; men jag svarade intet, jag liksom antagna and 155 och i Skolland 100 att rikedom år att halva mer ån man min sidokamrat såg nod öfver don lilla staden, livats. procent. Fur utt ge ett begrepp om för sin lefeadsstållniug behöfver, och skorstensrök af en lätt sjöbris fördes bort .öfver do eländet på Erinra gröna må tunn- att fattigdom är att nakna livad den- tegelbelagda eller torfbeklädda taken. Solen höll på [111,4, ntt 228,000 familjer derstådes na !stallning krafter, så blir visser- att gå ned. Husen låg° nästan allesammans i skug- franislapn sitt bf i ett slags usla ligen dermed något sagda, men klar( gan. På en enstaka skorstenspipa, utefter on ensta- jordhyddor, omfattande ett kyffe och bestllindt har derföru ej begrep- kvardera. Uti gretskapen Galt . av, pet blitvit. Olika fordras i allinar- ka takås spelade några solstrålar, hvilka hade smu- Donegal och 3[nyo erlägges 54,060 het nu för tiden emot Inuti som for- git sig ned bakom klippan, hvarigenom turtnoln går. arrendeafgifter understigande 100 drades för ett par matiaåldrar sedan, Piren, svin löper ut i vattnet, var förgyld öfver hela franc årligen; 400,000 arrendatorer och Arven nu föreståller sig den ene sin yttersta hälft och fyrtornet syntes glöda. Vid bro- odla 30 acrea jord (100 acres--- 82 behörv n otaligt mycket Iller Au det, hufvudet, hi. arest den inträdande floden nu åter här- svenska tunnland), 300,000 odla 15 britt:med en annan nöjer sig. Ar det jade sätta )'the Cliannelto friska vatten i rörelse, lågvy och 130,000 endast 7 ;term Jord- fördenskull hardt nåra omöjligt att egarne kunnat indelat' sålunda: 170.000 trontika någon gråter, der fattigdomen några större och mindre fartyg, riggade astroll fol- asres jord tillhöra en enda eggat,: 3 upphör och rikedomen vidtager, så ket på . denna kust brukade. innehafts 100,000 nere. lavardeta; 15' måste vi nöja oss med att sega, det Det var vid dessa fartyg, som min sidokamrat ego 50,000; 80 besitta 20,000 och nuråtta blir regeln lör hyarjc lefnads- lät sina stora, ärliga ögon dröja. >Hade jag bara sått. Och ehuru Afven detta ord är 452 endast 5,000 nere,. Dessutom klagar man öfver att d' ett ganska °bestå:mit, så finner likval min båt igen, så skulle nog allting gå bra.» irländska jordegerne icke lefvn upp don samvetsgranne, och Anno mer Tommy var en af de raskaste ynglingarno i hela sitta inkommer uti Irland, och dessa den mann t kristne, i vift e lamt tut hvad staden. Och detta vill icke säga så litet, ty ehuru klugornAl äro fullkomligt berAttigatle; han kan tillåta sig och livar lian år staden svar liten, Nittios likväl många raska ynglingar exempelvis finnas i Londons City pligtig ntt manna. i den. Ingen skötte emellertid en åra eller en ror• Den frågan nr icke så lätt afgjord en stängd kIndeshandlare, modehand- ilkentlern år lyckligare, den rike lare, kryddkrämare, fiskhandlare och Unfamma. &nlebniagen till fsbrifen. fisnatibe bit från „Vernbamti Ida bar 1(3m i beboftect af ett centralare låge, tå ten omanligt gcbo travan Prnbitt f6r- fTaffa fig en martnatiClali, ontfattanbe hela .9.fatibinarien. On bel liten fekal af bluffar bar i ed) Pr fabrifeiså na3it fig nå telt: 910qtrarn. ken- t orsebro fLt titta ben ftera affirrn ar ett banfft fruntimmer. .15ara atimbrare flotta.. ekat- cifanfia titningen 'Zbe s2`kefle 9litcriait" omtalat htbrågcrier af 'ruttnare, boll. btrilfa ofantliga ed, i/sårbar e. bel., mima emigr, itter tuib framfot:Olm till 2luicrita få lått bliftra ref. Ziiltingea till . mattare farklIdde vinkade hö- karen fides och frainataltle sinn förslag. «Ni år nybörjare«, sade hökaren. stIn, jag lur juet i dag fått mitt bentyndigaintle. Hur många procent vill ni ge mig,? *Fyrtio procent talltita ittåfver de vanliga viu.ten. .Jag vill lm femtio procent«. .Ne, det kan jng icke ge«. «Nåja, då går jag med honom till en annan bod. Det är den vanliga procenten.. .Ja, den ge vi åt dem som Att, gamla i konsten. Alen kunna vi ga. ra någon finarv 'drar med t101111111, så skall ni få femtio procent.. Nu följde en :serie fon-ök att i or- dets egentliga bemärkelse plundra den föregifnu emigranter'. han smick- rades., sk rånulem, hotades och ljög. full, men allt utan resultat. Han födde( hela tiden så omedgörlig, titt det ingen tatr kunde blifva nf. eÅlt, jag skall nog försöka h oa honom :andas, ande den föl egifn e runnaren till hetkoren, dal han slutli- gen lentnatle denne med «enligt-un- gen.. «Jag kommer hadanefter ge er blott tjugufem wcent., blef höke- rens svar. Så går det till och icke bottre be- handlas entigranternn (tf jarov igmbo- lagens tjenstemån, som svårina om- kring Castle Garden; af denn 'be- hatidlas de såsom boskap. och besluta om bildandet af en pant- aktiebunk. Det Ar kåndt och crkitndt, att en dylik inrAttoing, eptn står un- der offentlig kontroll sett drifres mer oegennyttigt an de enakiltla pantlå- nenffarerna, år at -fort tänts för ob.•- medlade och a tt en Itehöflie i stöt t remhalls, ht alkul vi hop paa att det tillammide ((tretaget ekpil omfattae med intresse. eller den fattige.. Mycket katt sågas för och mycket emot på begge eddor. Just derföre anse vi att svaret blif- ver detta: man år icke lycklig lavar- ken för dct ena eller andra läget, tv lyckan betår i menniskans inre tillstånd, hennes sinnesbeskaffenhet, hennes andelie, ea stållning. Mången fattig går med fritt och glndt sinne, under det mången rik Ar nedtyngd af bekymmer och oro. Förnekas kan emellertid icke, att rikedomar skulle kunna göra en menniska ganska lyck- lig, :mul. såvida hon egde det råtta sinnet och rätta förståndet att bruka desamma. Rikedomens lycka år att nian deruned blir satt i tillfälle att' a endra godt. «Att göra godt«, år i muntlig en nfundsvArd lycka. Att vara i tillfelle hjelpa den nöd- stålde och hjelpa så, att det förslår, — att kunna befråmja en fatrig yng- lings framtid, att kunna åtaga sig fader- och tuoderJösa barns uppfo- stran, ett kunna aftorka enkåre uttrnr, att kunna afvålta tryckande bekym- mer i fattiga laminera hem, att kun- na kraftigt understödja Adla företag till mennerkoslågtets lycka, att kunna blifva medel till vidsignelae för en hel bygd,- såsom historien visar nit åtskilligt rika blifvit; — detta öch sådant mer år utan tvifvcl aftuidsvardt. Och den rike är att lyckönska, som förstår att så anvånda sitt Ofverflöd. Han skall ock i sinom tid få skörda ktirfvar af de fält. sona heter .rike- domens våleiguelee.« Men rikedomen bar ock en *för- bannelse,. Denna ligger forst och frntnat uti det sätt, hvarpå många betrakta sinn jordiska tillgångar. 31ången anser sig för Nina jordiska rikedomars skull vara båttre An an- dra. Den fattige år för honom så- 80111 vore han af ett såmre menni- skoslug te. En följd hårar blir ett falskt 'begrepp om lifvet och menni- skota värde, ett förverldadigadt sinne, ett jagande efter det joidiska, ett vArderande af ytan och akalet - under mismakteude af kärnan ; vidare: hög- mod, fålänga, sjelfviskhet, girighet, afund och dylikt, livarigenom vi för- nedras. Målet för menniakeras struf- vande blir icke att varda förädlad genom sann ödmjukhet, brödrakarlek och verksamhet till nikt:Int val, titan att varda mer och mer rik och der- med vinna ett förment högre varde. Att kristendomens sköna bud: den der ypperst ör ibland eder, han rare de andres ijenare, måste förbises, för- gåtas och föraktas, ligger i sakens natur. K riatendornens mula nr full= komligt motsatt den anda, som pen- ningehögfården bår i sitt sköte. .1e- 1,3113 sade derföre: huru xrdrliyen var- da de 8,11i ela, 80111 rikedomar halva? Alen rikedomens förbntmelse lig- ger icke blott liårtiti, liten jetsval uti det förvända sätt att bi uka denna verbleni goda, hvaruti många göra sig skyldiga. De bruka det till sin njutning, de göra sig sjelfve till före- mål för alla sinn stråfvanden, för att . kontot såsom ilen rike munnen uti liknelsen ,elefvn kråselign och Made sig i purpur och koetelig bad:lade.. De blifva sitta egne a fgutlar: Af detta öfvermått på vallust och val- leInntl följer icke tillfredsstållelse, utan Ackel. Vallusten ur hrilfbroder till alöden. De bygge kunna låd tåg mattare Deraf denna förslappning, detta bebo!' af öfverretning, detta jAgtatele efter mer och mer, sons man ofta varreblifver hos denna reddens rike. Ungt ifrån att öfverflötlet gör dem lvek4e. det gör dem tvertorn. olycklige, tilldess de andtligen störta', i det djup, der det icke finnes «en' enda droppe vatten att luska deras tungnu. — Att vara lycklig år att •• örn undra lycklige. Den, som icke förstår denna enkla sanning, han må leda rilla jordens sillustatrömmar in öfver sig *jett; han skall icke desto' mindre varit och blifva olycklig. Vår pligt, ifall Herran har beskArt oas rikedomar, ur tydlig: se till ntt dc anvåndas så, att de («ra vålsig . ruelse med sig; se till, att de icke. blifva förs1tilda för evigheten: livad åter fattigdomen sArakildt, beträffar, så bör den sanningen ickd . förgat:as, att fattigdomen aldrig be- ri haver blifva bitter för den, tom karl t och vill arbeta och som heder Gni! orn ea förnöjsamt sinne. De enkle ' och vanliga orden innehålla i sanning en ganska stor lefnadsvirliet: nrbc- tu och var nö l jd!‹. Arbetet år Pen för- trAtilig våg till sällhet. Och titt t tåra nöjd år en daglig fröjdebagare. Men - år fattigdomen förenad med sjukdom eller på nuna' sått fororeakad oföt- inträder det för-r maga att arbeta, ItAllttede, då fattigdomen och rike'-• domen böra mötas. Just hår bår det> rike mota den fattige. Just hår hor Ofverfledet titt skönaste verknings- lått. Och det ' lår icke uteblifva, ntl Itvarbelst en fattig, som Ar oförmö- gen titt Inelpa sig sjelf, af allt bjerta söker Herran, der sänder ock bonu n Herran hjelp i hans våg och gift honom livad honom göres bebor: ty Herran förgåter aldrig de sina. 5e Salomos Ordsp. 22 kap. 2 vers. M. P.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.