Hörn vr BN Ab EEE ranta 27 . = — a agn ———— "D + — Höstterminen wid bdirmarande patty tog i torsdag? sia början, hwarwid anmälde fig tid ulráda 6 uya fårjungar o< utade ontalet för gänva- vande 23, hwilfet med 4 öfwerhörer det nied utcymmet assedda, cl — En owanlig liflighet tåderjdenna fommar wid Lagaäns munning oth baf= wa, förutom fyra från utrileg på en- det från inviled och anfemmande fartyg tesfat fina innehaswaude laster, [best ende hufwudsakiigast af ftenkol, gödnings- ämuen 0$ Eraftjoder för herrar GS. P, Ahlgreus oh O. E. Hallbergs râfuing, hwarwid den senares ångbåt warst til . my>en nytta. Di det wisat fig att, trots dey dere med förenliga risken, segelleden i fitt ofultitåndiga Mid ändo> fan wara| nyt- tig, ligger ju i dppen zal alt dessam_ ma uppbjelpt, skulle för jamhället, bliis wa af osfattbact wärde od funna wi ej nog twarmt uppmana intresferadd ed dem fom matten haswa, att hafwa den na for i lifligt minne samt med al fraft arbeta på def fôrwerfligande.} *", = Literatören H. F. Löhr är culi TR på företomuten anledning ild från medarbetarsfkapet mode ning. — Underwisning i laxodling. ¡Sä framt tillräligt antal elever anmálet sig, kommer en undermiöningalurg i larod- = ling alt anorduas under tedning ofiförs ste fisterlaosistenten dr F. ITrybom mid Hofs laxodlingsanstalt, eu half mil srän Laholm, Kursen bårjar den 20 Oltbber cd warar en månad. Underwisniugen blir fostuadésri, men fost oh logl få eleverna hålla fig ssclfvwe. Anmälanjom deltazande & denna furs bör ingifwas till fisferiintendeuteu R. Lundberg i Stod: holm fôre den 10 Oktober, — "Wesikußtens jerawäggakticbolag". Kongl. mas:t har, wid föredeagning deu 17 filllidae Juli af den utaf hrr fabriles idfaren I. F. Tranchell, kammarjunkaren Th. Gyllensköld“ m. fl, i egeuskap; af máâssmäu för ett tillämnadt "Westkustens jernwäzgaftiebolag", gjorda ansôfning dm tilftånd att anfägga jeruwig af Ilys meters (4,93 fota) Ivårwidd från Enjzjel- bolm genom Stafwerhultödalen êswer Cabelm lill lämptig punkt è eller iubid Halmstad, funnit stäl ie företonumalbit till denna anfölning lema bifall, . — Dödsfall. Den 21 dennes asléd i Ornsköldswik filesofie doktorn Carl Gu- ataf Kallenberg wid uvlizen fyllda [60 är. Den aflidne war född den 17 Ajg. 1822 i Engelholm, — Då fådden nu pågår, torde det wara af wigt för landtbrufaren att füina nedaustäende cutta medel för att undwila sádeus anaripande af mask, Manu blån dar 5 till 8 gram anisolja i en funina utfide, utbreder ce< omflyflar det några gånger under en timmes tid, hwarester det tan utsäs. | Medlet anwändes sedan många är tjl: bafa med framgång i Röpingötraftyn, Fernaweifen u, fl. ftållen oh är aslide- les eskadligi, == Sonredsbergs- moferierna. Se- dan titningen Kalmar i tilhet med Lae belms nus Tioniug detwia återgifeit Aigares* uppsats om sáttet får fröten Linds infättande på Stouradabderad dår- bus, tilligaer "tolmar” för fin del fle fande urvlvgningar, hwvarl wi till alla delar Inftåmma, "SÌ långt tidningen “Figaro.” Eco dermera, nåmues I uppsalscus fortfärt- ning att frumtimretå namn Sr Lind oh att *izarea” redaftór, bwars förkta tahfe war att [råg Koncadiberg få ut fröken Liud, "sem entast war i behef of lett iat bem," wIndi fig tid profesor | Ni rstrèm cc tezirt att i baus uårosro si gelt famtal wed benne, men derwid [ritas temtizen chêèflizt fått blifwit ase | Emellertid företomma { ofwau inlag ázra bestImdt orizliga u dwill ifwa mid i ereovitta fyuas gifwa wid band ci Tefanbe Fel ptibledd idas UDI p- n, ag från âtagen lärarinuefenditien, ehuru filjémedsan då sett i gedo. cd) baft för fräna deruti, att wederbörande må Inränt jelfiwa efter någon tid semmo under fund med att at cj sted räit till. Med ofwanftående rader haswa wi endast âsyftat att fritaga förut djupt bes dröfwade föräldrar c< anbérige från wisferligen indirelt1, men dok lifa wile seledande som efôrtjenta beskyllningar. Mot godtycliüighet oh wäld äro äfweu wi afjwurna Fender, och, om en sâdau haudling här Mulle wara begången, på játt “Figaro” berättat, sä fan ingen lif: ligare än wi duska att den eller de Mys dige framdrazas i ljufet oc wederbörli- gen nåpjad.” : — Kommuualutskylder på landsdyg- den. En lårare i Warnums férsamling i Wärmland bar tillsäudt Sweusk Lära: retidning eu debetscdel fom utwisar, att han — åtnjutande i foutant lôn 600 fe. — ett är haît en fommunalsfalt på 52 fr. 80 åre, hwartill fommer "busförs höôrdffrifningéafgift" för samma är med 3 fr. 5 öre, Må tilljamnang SS kro- nor 85 öre. ör filtlidet år hade bod deasa afgifter minskats till 46 fe. 80 öre. Eu i fanning rått auseutig minskuiug i den lila lånen! | — Den swenska rågen har ett godt ryfte om fig i Tyskland. Den har nåms ligen der på ett utmärft fått wijat fig funna emotftå de ment ogynsamma tHi- matiffa förbåfllanden. Arets fförd af deusamma har utfallit särdeles god och införsel of swensk råg sramhälles med anledn{ng häâraf fåloamr mydet lönande. — En ny metod till fonfermerande of fött beftår deri att iuspruta borsyra på det lefwande flagtbjuret, sedan det- lamm défwats medets ell (lubbflag på hufwudet; Härigenom drifwes det äunn bestäende blodomloppet geuom hela djurs frepvcu til olla delarna af fötter, hiwil- fet fåtunda får fönna bibehållag friftr utomordeutligt länge. Praftisk må mes todeu wara, men djurwänlig är den be- stämdt ide. - — "Nötkreaturshemläkaren" är en af diftriltovererinåren Kunt Cederberg I Lahelm utgifwen, i belhandela uvtigen ulfommeu bof, ämnad att tjena till bjetps reda för fandtiber, innan veterinår hin- ner ar.skafsas, wid tindrigare fjufduma- fall, då afftånder till veterinär är owan- ligt längt efter denne tillföljd af bort- reja cj funnat anràfsas. Eu ife ewig- tig luca i wär busdjurens sjufdemar om» fattande literatur har hárigenom blifwit Ivtd, ly, ehuru wi ega' manga arbeten, som i Uump ashanudla sau:tliga buorju: rens fjuldomar, hafwa wi oß wetertigen ännu intel, som in 2peeie ulcslutante rôrer fig om nötsreaturens. Det före- liggande arbetet tydes genom fin klar- het c< reda i uppställuingeu, bwitllet gör det lâtt, äfwen för den mera owande, att bli tolatiferad deri, sin enkelhet I framftålningsjättet, genom undwikande af afa lärda termer, oc) bâllet fom det är i. populär stil, böra tlifwa en mwål- fommen djelpreda, säjom e> författaren fallar det, för hwarje tandtbrufare och tår ide jafuas i någen taudimans hem, Säsom ide fadmån, tunna wi de yttra cb om de angifur bebaudlingafättena stêrre eller mindre lämplighet, men förs. fattarens fända e< eifánda frora fårnät teoretista fom prattifta duglighet, färskild1 I den genre beten ashandlar, år en får ler borgen för att allt bliftoit utarbetadt cc) föreffrifivet med fårfta samwetözrans het oh åntamåtsenligbet famt, der egen erfarenhet ide rádt till, med aulitande af de bästa fällor e< avlteriteter | den mwågen. Ait det nya mätl- cd wigtjy- a antwintig, torde förde deri ofun- niar fynas utgöra ett wäseutli för att funna tillreda den Ma binder il 1 auzijna nie- diciuen, men dá en fullfomfigt uttöm- mande, flar e< tydlig reducering deraf till gammalt mått cå wigt förekommer i ett bibang, tjenar det HM att wä ‘ja fia wid det system, fom ju inom fort inget oh hennes- TNA Mer 6 serdeleà- trewIrd 1 ä bill fem YR Ant d nodren ti lydilga fruntimret för hennes ti ' de Ni „Nagra lerta regler fur a "Tätt efter Huta rätar IA | a TÄNDA uván 1 mnenuistesdal äro: âswen, till godi ‘rätiesndre [de all- mänbeten, intagna, dá derwidlaz under« stuntem ett esorswartigt Isttjinue' oc) fergtösdet utan tile råder. Li féreipà det af behoîwet påtalade, nyttiga arbe- âllaude.-4- åre redan gi fall och afjägelser e< dels på grund af att nâgre ledamèêter of fammaren tjenat ut fina nio år. - De tedamöter, efter hwilka af denna fisinämuda anledning uya wal mäste aue stáflas, äro: justitierádet E. H. Carlefen, reprefentant för Kalmar längd ‘norra del, gziefwe K. B. E. v. Plaken eS" friberre O, AP. Namel, båda från Malmöhus län, samt f. lêjtnanteu -K. I Storden» felt från Sfarabkorgs län, Tilt följd af dödsfall sola wal anstäl- las efter brufsegaren Nhedin från Werme fauda tin famt gedéegaren Jôns Pehr- son i Kräferyd frin Kronobergs 1a03 Asfägelser erfafa nywal ester hvite- preseutanter från Östergötland, Gustaf Autdersîon i Käsllstad och K. I. Pelters- jon i Aby, ester lsandshôfding Ekström ifrån Jönköpinzs län, samt ester friherre Eederstrôm från Krenebergs län,“ * Debntom wäutas Ytterligare twá af- sägelser, från großhandlaren J. J. Ek- man frön Göteborg, bwitfen, efter åtta års arbete, ide will tängre bibehålla sitt med heder fulda förtroeudeuppdrag, sami, enligt hwad ett rykte länge och euwist pâstätt, från landshöfding Weunerberg, hwilfeu är en af representanterae från Kronobergs län. — Arméförslaget tär, om man får tro en forreipondent till Orebro Tidning, ej fommna före wid nästa rifddag, Skat- tefomiténs fôrslaz, bwillet som dekant stal framläggas jamtidigt med arméföôr- aget, torde uemligen cj hinna till ifs dagens * sammantcädaude undergå den erforderliga granskusngen af: landohôf- dingeembeten, kellezler m. fl. Qch äf- wen om denna grausfuing skulle hinna fullbordas till ‘reto flat, tår ej <efeu får finausdepartemeutet, hwilken har den bes [wärtiga butgeten att ordna, blifwa färs dig ined sitt utlåtande I ärendet, — Lützewfesten. Anledningen, hwar- för de påtänfta deputatiouerna från sweuska regementen blihvit inftålda, är ide att föfa deruti, att fejfar Wilhelm af religiósa eller andra Ta undanbedt sig sweuska truppers närvaro wid festen, utan beror på ingångna. upplysningar om festeus tarafter och tièpunften för bef firande. Deosa upplysningar hafwa gilwit wid handen, att festen, fom för- anstaltas af lofalmyndigheter och enskilda Feiler ide kommer att erhålla den om- altning och betydelse, hwilfa allena sulle sia i samflaug med ett uppträdaude af tolrifa deputationer från sweuska armén, Då bärtil fommer, att ‘den är ämnad att jeuwäl wara ett firande af Gustaf Ade!ss-föreuingens 50 äriga jubileum, torde lätt, wid det förhällante att den ide eger tum på fonungena dôdoda wa en belt aunau äu man från början hast äl fêruts.tta, Näget bestut om ulsändandet af de- putationer har aldriz warit af regerin- gen fattadt och någon befallning om ut- teende of ombud har derför ide heller warit of <efen för landsförfwarsdepar- nare meddetauden från Tyskland rårande feften oh deß beffaffenbet anfåga der emellertid lämpligt att, Innan ârets må ten asstutades, åtftitliga förbercdeljer SÖ nem frigöftyreljena törjorg under hand widtoges, för den häindelie utfindande af deputatieuer sramdeles skulle ifråga- femma. y — Ur djurens lif (Meddeladt Idulk.s Pin.) Säjem näget i siti flag oway- ligt må följande nimnads: Kyrkowärden Guslaf Dlesoson | Namnäs i Gäilleryds joden, bar i många år (gt elt par práf- tiga sto, hwilfa nåftan dagligen woro i fällskap sâwil ute pá arbete oc bete, som och inne på stall, Förliden wär fjuk- nade det ena slect oh dez Hter någon tid sedan de blifwit uisläpta â bete. Del friska djuret wisade tydilyen teden till fedåstad öfwer fin gamle wäns iráfge de fjuldom och wille ed förtåra mera ån Rit lemna. benta plas utensåtersvände cappbörtlyt dit lör alt fe elter, om fame raten ‘sulle tåta fig finna, och churu suart fre månader förflutit, har hen ej î den- na stund_ funnat*äterställas till fitt mans lîga humör, utan wisar fig fortfarande tet en stor afgång c< mánga upplager, . i 1 ba lI i | E 1 i 1 | | ot ; ] - le iran — ‘hon utflåppes | betedhagen, går hen duster ‘eh uedstämd, och bmarje född rit utan redau i Seplember, deß pregel blije temeutet utfårdad. J afwaltan på når vtterit litet föda”: Det döda! djuret be= |: joe beteohägen. Den efterlemnade FE" amraten funde: länze{derester cf körnåg |. bärwid meft dreg, war ded autazligen den att fruntiniret, sedan bow utgifwil în man och fepparstagare till yrfet, före a sig felf finna "beta både falt ob „fâ”, hwilfen uppgist den |. lk. ”maue ue yttermera beslyrft in sin för: flaring att ben wore “i reta lärd. få —" Gumman, jom börjat Jå tåns uing af átskilliga ålderdomåträmper, bade då genast db historia od bedt den andra hjelpa fin bwilfet hen fryndade fig förklara, att hon både wille och funde. Förhällandet war nemligen endast det ait någen istas finnad persen hade "förge'et" Katrina oc) alt denna ”förgifning” wore absolut dödande, derest hon un ej kommit fem en räddande engel: före bara bylta ihop allt hwad hou hast rå fig wid — fin sista nattwardszäng. Delta bytte skulle hon widare lema lill sin gäst, bwilfen dá sulle lärga hela högen i tadugården, der det utan aft ses efter skulle förbli lade i Z:ule dygu, Efter denna lids förlopp sulle den, som "förgett” henne, sjelf tomma bem bärandes med fäderna e< hon sulle ester den betan bå.e bli frist e< tomma i tillfälle alt hämnas på fin owän. Det lât ‘su få tofwande oc lemnade guns man fuappt någon nattro att hon arla morgonstund gi> ed) plocfade ihop hela sin natlwardöhabit, få samwetögranhit att till oh med både "stubb" oh — he! mlse fingo göra sálskap. DÅ hennes åfter vå morgonen bjudits på kaffe, ulle nu den märkwärdiza luren uts(= ras. Kläderug lemnades. oc) lades vf undergörerskau my>et -rigligt i henna eget efipage, hwarester herrskapet afreftg Nyfikenhet, du moder Evas Mdtefynd, du har wiöserligen âstadfommit muydet vubl, men bår gjorde du dock eu anfals till något bättre. Gumman Katrina unde nemligen ej berga fig från av glänta pà lagärdódörren; hur bon uu gläutade blef nåjan allt längre och läuze re sjaml drog fig, âtfêljd af hela tårige gen, in | lodugárdens asta wiuklar oh wrår, utan att ded något frår af helg- dagöfostymen tunde upptådas; Nu and» de gunman argan lift och blef, som hen sa! "jä ‘arger att hou sulle kunna1 få dem allibep”.' RNesclwerad fom hon war, betänkte hon fig emellertid ej länge utan spraug som beu gif och stod efter de bortresta. F-ägaude alla dou mölte ef- ter dem, fät| hon sig ej förtråttag och fid ocfjà till filt sia belôning, ty sedan hon i ett ftråd iprungit fina tre fjet- diug6wäg, hann hon dem till sist eH nu lät hon fika upprörda fändlor, äts da i ord, brufa ut êswer deras hufwiu- den, plo>ade hop sitt pid och pad; hems lade fåndaran o fi beta sáliskapet fast. den ene af de medfötjande farlarue wara. ôrjat berätta sin sjufdoms-- Katrina Mulle der=- målet och medlen. Näe nu ‘he Palm så ohjelpligt fom af fig redan betcåffans släs, att de swenske arbetarue äunu iva- rit utjatta för feciatismens freftetfe fa. def farlighet, och sáledes Ännu mindre, dan frestelse torde nogen gång pålont- ma ‘e< dâ* hafwa till sitt förfogande frafter af werfligt flarpfinne ech juille — den har få hastii utlandet. Men äswen då funna wi fog med tidjörfigt tila lil det drag of uyfterhet,- fem fån" nete>uar wåra arbetare eh hela wärt folk och inför hwilfen' socialidmens mil oh medel afdriz funna wisa fig hänga ätt wäl fillfammans, : oc En persisk biffop har, fåfom tt förut omtalat, bejölt Yinföping, stadd vå rundreja i Ewerige får att infamta vanmingar till nôdlidande friftna för famlingar i Persien, Med antedning häraf frauställer Natioualtidende det ' ivåråmål, om det möjligen Mulle wora samme bedragare, eu rusk jude, som i fjor blef afstójad i Danmark’ efter att bafwa brandsfatlat både Swerize och Norge samt Kdöpenhamu efter en“ stor måttftod. Tidningen uppmanar de Även ska myndizheterna att wara förjigtiga med desja Ft. "Perser." Stockholm. ' Äktenskapsatatistik, Under den 11 Augusti har k, mit tillåtit 5 yng- lingar att träda i åktenskrpsonktoadt de icke uppnått i log föreskrifvon Alder. Under. aomun dog ha äfven upplösta 5 Aktensknp ullu på onsö-' kun Af hustrurna, or ‘ ! En egendomlig olyckshändelse tilldrog sig i torsdags afton i etthus på Riddarlolmen, En mode: tratt Jemte sina, två små Hickor, hvarat den yngre en ettåring, och väntade tumiljefudrens homkomst. Trö:t la- de sig modren, påklädd, med deu Mdro flickav i om fömn, ati hrila en stund ga sången. Under tiden sutt dut andra barnet svål ombonadt med kuddar i en pgungstol, och for att hindru det att falla ned var em" snöre nubrangt mellan kairmarne, EG ter en timmes slummer vakoada m0- dran och såg ti lilla glidit nei och al snöret blifvit atrypt. Ögunblickligen tillknllud la- kare kunde endast för deu törtvifa- de modren konstatera buruets död." Tttorligaro om Aofla Dahlbergs mord. nder deuua rubrik hufen vi omtalat, utt tvenne avouskar vid « I 1 i | f t årm till he främmande en tjenst o å \ 4 - st ENN St Ja g "blott, att Jag skullo liemta något inno i Tommys » = M — 26 — : b Så snart Kate fick sigto på 088 stannade hon yr. barligen förlägen, höjdo på hufvudet och satto duka i ordning. Jag släppte ögonblickli och i det jag lyfte pa min nne, pekade på lorden och sade så naturligt som möjligt: >ursäkta, Kate, att vi störa er, meu :dofno:' ntleman här' bar nyss tagit Tommy i” vill nu gerna tala med er om'honom.; När man vill tala med on qvinna om don Kon' älskar, kan mat vara temligen säker på att alltid" finna gehör. Bötlägenheten försvann också ögonblick: : ligen hos den vackra Kate. Att den djupa rodnaden ännu böll sig qvar, måste tillskrifvas det, att den'på. dot hela taget blof rörd vid hennes hemlighot, mon!—# Kato' önskado nu synbarligen att få v i Och då jag var säker härpå, lyfto jag åter leeudo ‘pA È hatten, vek dereftor om det närmaste hörnot och — +" der stodo nu Kato och lorden ensamma qvar. 1 | Med hjertat likaså otåligt kluppandusom m - da Tommys, när: han“ begaf“sîg till trädgårdamu gick jag nu:derifrån.;; I en hav g di somrpå-audra sidån af. husot földo 1 hans '"modöra. två .amå rum. vid spisen i ‘dot yttorstanrumme steka några fiskar till’ denMilla familjens middag. Utan att berätta för honno något om sonens lyck- liga anställning af fruktan att blifva ) pt min följoslagares att, gick jag bort ara idel öra. on, I; var On n ! till Jag: träffido. tour kande” ide den’ gamla” uppehållon, sado «- + [L od ba | , CT att de hárwid bestält preswet. En sä- , naman Hildiog och Robortsson, byil-« t, syssolsatt med att 2 ; h "=. O N i . . : O! : och oh ot , H i end Lama: sera 4 | ' i oo d oo LS ie e | : . "> : betet, huru bunge | — Den - fockaliftiffa: agitationen! 4 n e C «PN föräldrahemmet, dertfrån hon wißt något som "Belt wißt 4 wäsentllg mån unan Bon ender på bete hi Sue dee Swerige-torde får denna gången ha felt: r S st Saholin, 1 Eta meriden“, uta der dan | ly e linda aflmänbelen Ul, Ln8n, "5 | heb gamle män 06 sêtiestaóré lager bée | sit, flat: I 08 med be Dafur fompidch, fi : 4. LITE OM ss KT hvärtom- wälat flora sotger c< belym- f - i e ee ss ac è dei jar, omkrin affo på: det sista follmålet:! wid Li För xfäne atlandsjeramäg: Renstak- | mer, | bolla. det farten torde wara |. —'Lätsad fjukdom.”. Sedan uppmårts grasen. 29 Bi Veh hrjar ata. Denne" Jans. Ait döma af åtfilliga teder sd od Y Clef sermvágen &r nå för denna | grannlaga eller ens tilständigt attinför | fambeten” börjat riktas pá -förcleelser af PA fwärdiga sôretcelse är egnad att wäc- ‘hr Pasms nederlag. wid detta NOJfälle + - i \ ningen a c< synes på de‘alkecnativa | allmänheken nårmare ingå, Hwad den | denna ark, haîwa esters allt flere ‘fa "vir undran ‘isynnerhet då man wil sataastrosen på en agítalionsbana, fö |, : q 1° del offta att êswerginzen ¿swèr Lagan | åftven omtalade brodren belräfsar, torde fall of-fådana fåöregtfna'fjuldomar blif- "furu: enzmenniffa med; sundt förnuft | lör: dtrigt endast hast att uppwisa [mi "os | (Peon n bliswa den tälafe | men wi-} den insianation, för bristande breder8!äte | mit upptädtas Sör fort tid sedan beråle | Mången gång (ones glömma sin bälte. lydanden; od den tillförsigt, som gena) = * - Pide ch fårmeda alt terrà gördäts; tet, fom han får uppbåra, wara lifa c- | tadeg om en flida, fom inför láfare I win få fort han bilmit nedmyflad &1 wid hr Palms förfta uppftådande Jaites 7 Dore a ie måtte tåaga hinder i wägen | befogad. Twärtem bidrager denna in= | Upsala mäste widgä att bennes föregifna staltveni : ' tid wåra arbetares otillgänglighet fir a | a banant framdragande ralaste wägen, sinuation att hes en hwar, sem fänn-r | fjufdom "war lätjad..- En. lifnande bes granello, v. Säfom ell bee] foclallsmens willfarelser, har bäemed FE i ör i Halmstad e< Tjerby. ' | den ifrågawaronde unge tålaren, wäda | rättelse meddetag nu af Jönt. Tidu. från | — Grundligt fura? âtre enhet; | wiß mån. wisat fig wälgrundad. DA - od. rot den, fwitlen tin fårje. | tiviswel, Terpå att saken wecklizen fire] beunnsorten Lannaskede. En qwinna | wis på den « widsep ga lâtfrege forte] bör ded härwid Ie-lemnas alldeles e. i ' - Hotellboggn sr NN efkikande, ålter fig få, fom Fen utan twiiwcl blif» | femmer dit, buren i fintiång och före | fom — trot ilmar ghelen åta byáder,! bealtadt, . att fociallämen fnappast lun, VV get entreprenad fertftrider) nu une | wit framfråltd för “Aigiro”, hilfen wi | giswee sig wara få swag att hon ide fan | leswer lite här oh fött ve. fifa {:} nat erbåfla en swazare c& oftidilgare 3 | betydligt fêrsenaded TENN: Ghr. Au» | {fe betwissa hafwa i densamma hand- | resa fr Då lâfaren ester weekstäld nus | vilja wi andraga e i ved L| taleman än den, som tog si an att | der ene borgen Had êswersakande’ | fa? vå sullfomligt ged tro. Lifaledes | dersökuing ie fann henne tida af uägon | Nya Beriöbladet. P Katrina Beuglde | bryta mark för densamuta i den ofa | : | derifond från vale att ealigt [allt ut. I woro, bär På orten det olviïga Rega | fjutdem, jêlte ban met hennes protester dennes aukom till enfan | t tallare- samma sweuska jordmånen. Det år ne y ' drivánande rost, inom fealraltets tid feuutimrets “abercationer® fänta ed bes | förmå henne ati lemna fjutfängen. Hon dotter i Ströfwelslorp eil |f 6- ch) eljest få, "att äfwen i wärt tand sinus" | . eende denfarmnta broad sem än} me- flagade- Vångt innan hon Hcf förd till I iwidhöll cuwist fin rol af sjuf, ända fia | fånftan bestäcude of fweune OR tarm | vått mydet af feciata mifförhånander ' (¡+ liier färdia, cd êswer älwen facaden Keuradsöberz, och deesa lára tänat ifrån Ijåtaren tefwade att bota heune — med | en awingperjen. jemte eu w OM famt c< ell ur detfamma framfprutget mig- ! “ra år, torde deruti NN medzifwee, inom | Marit {à ebetydliga som berätteljen | | ett 75 grader warmt bad, då hon i fôr- ESälskapet medförde vilt let dj tes | Håje Men wära arbetare sordta doc : om wäderlefen fåran utfade til ide rius | Si3åro" antyder, Ej better all det | frädelien genast wardt frift och try. anböll om uatthecterge, hw Île fort för | of dem, fost will gåra affär detta mig. + : samma A pala, ei + | haswa warit förfta gången sem bon pa — Tio nywal tif Adrsta fammaren wiljades dem dau uf geiler el nôle, alt han a funna wisa dem både y ga dgonfág grund af sin finnesförfattuing mål flit- na dels på grund af dörde hwad de woro för ‘ 1 de det förra, få lag det fwårtigen å4- . > - I sin fan ait den ' 4 I Y , + | I a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.