• i k e, inför vederbörande myndighet k, eder senaste „tials Milda ess »il - sig vara är, immades anglivit den 20 September 1875 till as »stum Trimma vid namn »Made se 31 åra g, 'ont bodde hona Softa Dahlber & idra teaterhuset hårstådea. tijelf- i B påstått. att de mr sigifvanse hatta gar blift it es större summa pennin *Aidas g rov.- *Wide af numera gå mord. t, Imadlaren Pennsalt att be erinra dg, Sam våra lavar. ,tame Nit ~dodo *torka misstankar om På gerrault vore gerningomannen. al denna pjelfanklagelse ha hanka hak- ikling och Roberts« dessa da- ide Chiengo. Enligt i utrikesdepartementet 'filthatt gar till efter verk•tAlda un- telegram har, der•ökningai utrönts, att den nf sjelf- uppgifver sig heta nagifverne, som vid namn Lind, Hilding, år en renson truts. Ställning en krigeakådeplat- Den ter sig enligt senast inlopps on- derrattelper Iår ~varande pi Ml- Janda satt: 1 etallningnina i oeh om- kring Alexandrin, &mich och bli- halls står generad Ilanalevi andra en- gelska diviatun jemte brigaderna A- limma och Woud med tillsammans 9 bataljoner, 6 aqvadroner och 2 batte- rier. hvartill ytterligare kommer A- lexandrias neeattning, bestående af matrosyr, marininfanterister och 2 ba- från hafabottnen upptagna vantarna gingo tillubotten med fartyget. För öfrigt fann matt e ejelfve landet en- i dast eu enda hittills obekant Irma. Mr heigh Smith tackar i Times för den 22 413 hjersligt Inne och en som intresserade mg för expeditionen Helt sånskildt ilen i 'inledning af expedi- tioneus nteblilvande nedsatta kombi:, som fdranotaltade abiludandet af en dyrbar 'inlett tningne x petlit ion. «Fåras, laknre loar i Times offenr- liggdort en intressant nypon öfver liesatiningens ItelnotilletAnd, som var taljoner. Mot denn trupper, hvilka Mark va ytligt gode, i synnerhet då man representera en aanunnitlegd myska tager hänsyn till, nit de 'skeppsbrut- af 12,1100 man, ett% i Allukir 5010 ne, som miste ötvervintra i en koja yt" oin k rin,, (40 gr, n. hr., till «ar- och i Kafr-el -Dewar 16,1100 egyptier. m i p171,1 af jag'. Endast ett Langs utåt Suez-kanalen och med s in dolm, Mycket ringa förråd citronsaft her- sin litifvuelsierIcet i 1-ttinil'n står gene- rell Willis första engelska dit istal' s) ntlee, intimt fartyget sjönk, men ekar- ugg visade sig alls icke, och då med brigaderna entmanght och Gia- sl utligen dagen ånyo g rydde efter haken samtidigt med ofvannåtmln hem med tillsanmeans 9 bataljoner, den långa ptinrnntten, väntade do brotts fÖröfvende afijenatle Pitt stra ff 6 sqvndroner och 6 batterier eller skeppsbrutne att i hvnrnndras bleka tillsammans 9,000 nian, livnrittom ge- Stockholm. Den nndre Or stöld i smstgten låsa spåren af den ovana ojeltangifvaren, som kallat sig Ro- neral Maephensons af 8 bataljoner konsten och slet långa mörkret, men kattun. heter sannolikt Nilsson. 5Iel stel, 12 og vndroner bestående indiska har ent4les tid utrönts, division kommer att störst till denna blcfvu gladt öfverraikatle att se, nit vishet full .snåla hade ruda kinders. Köttet till- att han vid tidpunkten för mordets afdelning. Då denna indiska division ade innu aldrig varit i Stock- likaledes raknar omkring 9,000 man, redde tunn genom att skåra slet i Lind har till alla delar åter- kommer således hela den styrka, öf- Små stveken och koka det i tre tim- tagit sin ejelfangifvelse. Det gyttra ver hvilken general NVolseley för- mar. "Når man sköt en björn, beva- fogar tid Suez-kanalen, att inberäk- rades blodet omsorgsfullt, och genom således Vara otvifvelaktigt, att lilcle hålla något af det i kitteln, t leva- Lind och Nilsson i afsigt att få hi with dc land-otta sjötruppernn uppgå • till omkring 20,000 man. Med tle,ea ket kokte, fick man en nårantle sop- bentres* pådiktat sig detta brott. trupper skall nu den engelske öfver- pa. Kallbrand inträffade endast on- ge anka var Smålands Allelintr- befallt:d-vare:i lösa den ingalunda lat- datongsvis och i ringa grad. Hela ds* uppgift. att prinsessan Ligeti(' ta ttppgiften att fraitoranga mot Tel besättningen, 25 man, angreps på vå- skånks 56.01$' kronor till en svensk el-Keber t estertit från Ismailin långs ren af snöblindhet, dock endast lin- kyrka, i Liverpool. sötenteenskattnlen och jernvagen öf- drigt. Elkarens rapport slutar med eer Ruinres, der 3,000 man at Am- ilen förmodan, att denna lyckliga of- bis förtrupper finnas. Vid Tel-el- vervintring på Franz Joseples land Kebir har Arabi tydligen med be- Skall uppmuntra skummande expedi- gaOSOrttn. gagnande stf de norrut belAgna höj- tioner att öfvervintra liar och loftet af jagtbytet. Sexton grisar föddes nyligen i derna och stödjande sig på Abtl-el 1 medeltal såg man två isbjörnar WeaneraborotrakIhn af en sugga, Menaggi-kanalen låtit vid EI-Karaim i veckan, mest gamln banar, och från tipprAtta ett hefAst tiger. Angående, potta dock denar varåt så 'nedtagen, Oktober till Mars sköts icke en enda att hon ej kunde nåra småtting:arun, de i denna stallning stemmandragna hona. SÅ snart !sjömana.. snut koin hilka i måttet medels diglas fingo egyptiska truppernas styrka föreligga olika uppgifter. Enligt senast in- (mo från barret, finge lukt af kojan, sia fåda, lavartill gården* hela mjölk- gångna underrittelser skulle der e- ging° de rakt emot den. Räfvnene förråd knappast rackte. mellertid stå 15,000 man med 60 ka- voro så nårgångna. att de uppehöll° Varning att ej anlita kloka gub- noner. Arahis nå.sta försvarslinie g år' sig tutt utanför kojans dörr, och ister bar. Under höslåttern innevarande i riktning af Zagazig helbris. För en af de skeppsbrutne gick ut för sommar blef 25-årige heininansegare- narvarande lär han skola halva sitt att bortjaga slem, t yning° de endast sonen Fredrik Enkuon från Trona hufvudqvarter i Tantali, en norr om några få slutar. För att bli dem såvitt i St. Tun n af våda huggen med en Kairo malne de båda Sil-annarne då de *tulo födoämnen, måste man lie i ena benet. 1 stallet au anlita betagen jcrnt*gskuut. De.1 i strate- skjuta några då och då, och de be- den en halt mil derifrån Knade Ja- giskt afeeende vigtigaste punkten på ekrifens 'såsom nästan alldeles, mim. karen eller inforsla den skadade, sA- deltat år dock Beflita-Cl Asi vid östra Af hvalrosser och logier sköts en del. som han ejelf ville, till lasarettet i Sil-svinen, der jernvågarne från Ten- Väl använda penningar. Ii vilka Falun, vande man sig till en gubbe tah, Zagazig och Kairo löpa litium- i trakten, som under sju dygn vår- mani. Då Arabi i allininhet ar myc- otnkostnader bombardententet il A- lexandria medfört, derom kan man dade honom på ett sådant sitt, att, ket sysselsatt med att uppföra be- dl han omsider derefter införde, till tigning tir, vicker det ingen förvå- göra sig ett begrepp då man får veta )ånalaearettet, det ej langre var na0: ? - ning, att han Arven förstärker landets hvail lovnrje skott knotat. Ilvarje skott' ur do fyra 80-tons- ligt att radda den unge mannens bl. bufvudstad genom anliggande al fort. Den gnidne var en lofvande ung man, Enligt hvad det uppgifves, tåra dv- kanonerna på Inflexible kostade 460 kronor. Skotten ur 25-tons-kanoner- hade genomgått folkhögokolain semit lika befåstningar vara under uppfö- na, af hvilka Alexandra har två, Mo- var alhållen af alle, Mun kande ho- vid Gize (r å ven-tre Pilstran- nare!' och Temeraire fyra lev:ullen. rande nom. Hans stoft jordade. å St. TIDIG den midt emot Kairo). vid Schubra kostade 126 kronor hvartlera. !Ivar- kyrkogård den II siad. Augusti. (norr ont Kairo), vid Kultub och je skott tir 18-tons-kanonerna. :tf kva- Fall af rödsot Ila eken yppat sig det så kallade Barrage (nordrest ont lm, af hvilka Alexandra !mr IS, Sul- i Lund. Heleovirdsnamden dersta- Kairo). Dessutom kommer han val tan 8. Superb 16 och Temernire 4, des bar vidtagit energiska itgårder ärren att öka antalet stf de fort, hvil- kostade 90 kronor, och nr 12-tons- att Limma sjukdomens framfart. ka redan finnas på det Kairo belterr- kanoner:In, ni hvilka Invincilde har Ilelsotillståndet i Lund Ar efter lekande Mokatamberget. 10, Nlottarele 2 och Sultan 4, 66 kro- hvad man senare erfar, enligt veder Skörden i England har i år ut- nor 42 öre. Penelope år armerad hörande likarea uppgifter sådant, att fallit arv medelmåttan, och sadel' sned 8 nio-tons-kanoner, Itakas skott det icke bör ingifta Ozon oro för har i allmänhet inbergats under gyn- n Det år tvIrt- sam videtlek. På några stallen lie kosta 54 kronor. Mon:ange och !lit- Dierande n åtminstone. tera sköto med 6%-tons-kanoner skutt om i visst afseende ovanligt godt, nå spår af potatissjuka visat sig; dock till vida som Innit icke afhörts något Aro utaigterna för rotfruktskörtlen i som kostade :11 kronor 50 öre. Ka- ttonbåtarne Benens', Cygnet °ett l'e- enda af de nervfeber- eller tyfoidfe- allnalnliet goda. nelope aro arneeratle mad 94- och' berfall, hvilka sedvanligen bruka der Eira-expeditionen. Ledaren af 40- punditigar, hvilkas skott kosta förekomna sporadiskt vid denna års- den rådda& Eira- expeditionen, sur 18 och 12 kronor. I Iårtill kommo tid. Dödsfall af rödsot ludra in- Leigh Smith. bar, enligt Times, med- ~kostunderna för slet mindre ar- idtrånkt sig till de tvenne af Skånska delat tidningens korrespondent i l'e- tilleriet på kanonbåt:1rue Cygnet Con- Aftonbladet förut om:tamda. terltead, att det vetenskapliga resul- dor stelt Deeoy, tatet af expeditionen på grund af Ett mord, och ett bland de g- fartygets förlisning år nästan intet. Alla de insamlade humilierasa och de ak,. vårduste, omtalas frön Lille. Al- phonse Lotschard, en tjensteman vid spårtagen, såg sig tvungen att öfver- gifta sin hustru, LtSonie, på grund af hennes skändliga vandel. !lan tog deras båda åldsta barn med sig — 27 — till sin moder, hos hvilken han fann ett hem, men det minsta, helt spada kammare och så slapp jag då in, närmade mig,på tå barnet leninntle tunn Svar hos hustrun. ' uppbrända nästan ogenomskinliga fönsti et, det af solen Tisdagen den 8 (1:5 kom fru Louchard och öppnade med en inpiskad mbrottatjufs rörsigtig- soyftaode till sin man och sade ho- rit J het den lilla dragruta, som Tommy sjelf och knappast utan någon bestämd afsigt hade sa t in. Jag hade lorden rätt under mig. Men han hade vindt ansigtet från mig mot Kitte. Den fördömda dragrutan! Jag kunde icke få upp den till mer än balen. Kase ku nde jag icke se, men hvad jag kun- de höra var, att den gode lordens stämma hade blif- vit ketydligt blödigare och mindre dåsig än ombord. 3 . • . Som säger er, vackra Kato, jag önskar att göra något tör Tommy. Jag önskar, att han skall lära navigation (Jaord på ett skepp, så att Kan kan blifva en dugtig styrman och fara på främmande land, berest man lärer något och hvareat man förtjenar pengar. Alla utgifter bestrider jag, och med tiden skall jag nog ska ff a honom ett fartyg att föra. Men ut bör han komma ; det är icke bra för en rank ung man att för beRtajigt be s a.» .kt, och det förekom mig, som o holt icke var fiti säker på rösten som ag väntat, »efter som ni nu är så vänlig mot . . not Tommy, hvarför då icke hellre bjelpa honom till tt få en sådan båt, som hans fader hade. Allt fol- et här i staden säger, att Tommy kunde bli en dug- g fiskare, om han blott hade en båt, och då ni nu vi ll . . . och då ni nu . . .» nom, att hennes barn höll på att dö, samt bad honom vAlsigna det. Man- nen följde henne, djupt upprörd, och medan han böjde sig ned «ver slet enfvande barnet sprang husfrun frans °oh stötte en stor spetsigt> kult så djupt i lians hals, att han genast föll döende till golfvet. — Icke mindre förvånanivårdt Ar ett fall som nyligen varit föremål för undersökning vid kriminaldomsto- len i Leicester. Ilufvudpersonen i detta drama hette Burdett, en liten inpiskad elak pojke blott 2 och tre fjerdedels år gemene'. Den lilla Alfred !lordett stod ankla- gad för att Ila mördat ett elfva må- naderyngre barn. Man har vid al- drig förr hört, att ett 33 månaders barn mördat någon. Oe 'det m ark- vardigalte ar att Altre icke förd- vada geningen i okunnighet om Mljdernn, utan gjor- de den med berildt• mod oclinacil af- sigt att döda sitt offer. Redanför- ut heds han gjort sig kand för den synnerliga törlarlek, 'ned hvilken linet plägade misshandla små barn; libell vid detta tillfalla förgick huta sig anda derhan, att han anföll föremålet för piet raperi•nte på öpptia gatan, alog ~kull den lille stackarn vnrelson och d ett s tyc- bearbetade helna littivtid me ke tenn, tills han get typ 'andan. Den lille gossen atlet till följd af hjer- att hufvudskålen oprAcktee och -nan blifvit avart skadad. Mördarens hin- klarler vore naveket nedbloilatle. dren med af, att tunnes liuta hade mycket dåliga anlag , men hon sade styra ho- tillika, att hon- ej nom, oaktads han ännu icke kunde tala. Månne vi hår ha att göra med en ny Caliban en miniature? Juryn förklarad') emellertid, att den lille mördaren var allt får ung , för att kunna *fallne till nnsrnr för sitt brott. UnderrAttegångs-Mrlinildlingnrnegrep den förhoppningsfulle babyn obduk- tionsprolokollet och kastade det på golfres. Efter all sannolikhet Ar den lille vildbasarens ejillittilletånd ej nor- malt, och man kan 'eko tita n rysning tanka pil den framtid, som möjligen förestår honom. Det Ar nemligen alls icke otroligt, att Im inom sig bår fröet till en förfärlig mordmani. En jemrdrelse emellan det svenska Och amerikanska landtbruksviisendet. En sned amerikanska förhållanden vål bekant perenn har uppdragit en högst intressant jeinföielse emellan den amerikanske «farmaren» (hindi- brukaren) och den svenske bonden. Svensken, säger författaren, Ar al- brig så praktisk som ninerikatutren. Den förre arbetar hårde, men den senare utriittar mer, emedan han stad- se beräknar huru han skall kunna inbespara tid och arbetskrafter. Han vidhåller icke envist begagnandet at dc åkerbruksredskap, vid livilka han från sin ungdom varit van, utan han tanker alltid på att få dem så ända- målsenliga som möjligt. Ilvarje för- hattring antnges genast, och detta icke endast nf den mer bildade och välmående landtbrukaren, utan Ätten nf livar och en, som i större eller ntindre skralta idkar jordbruk. 1 Ame- rika finnes icke detta stora afetånd emellan den bildade och obildade . landtbrukaren: sona existerar i Sveri- ge. Den bildade svenske landtbru- karen, Ar sita amerikanske broder öf- verlAgsen i teoretiska kunskaper, men han Ar honom underlAgsen såsom af- famnen, och i konsten att taga vara på tiden; han Ar icke så praktisk i småsaker och icke heller så fallen för experimentet.. Om man gör en jemförelse mel- lan den ave:lake bonden och den amerikanske farmaren , hvilken står på ungetar samma ståndpunkt Sone den förre, så utfaller denna jeinfö- relse bestå:81dt till den svenske bon- dens nackdel. Amerikanaren Ar 1)A- de klokare och mer företagsam. Om den °bemedlade farmern icke har råd att ladyn egna trösk- och skor- dem:I:skiner eller höpressar, så hyr han dem. Alla hans redskap, liften de enklaste, Aro af basta modell stele rivalitet. Såsom ett exempel om- nåtnner författaren nit knffegvarnen, hvilken hos oss nåstan alltid hålles emellan knäna, i Amerika Ar fast- skrufvnol vid väggen, hvarigetioen hnfva arbetet besparas. 1 Sverige behöfves i tillusånliet två karlar gör att sko en haut — i Amerika år en tillräcklig. De förskinn, som begag- nets nf våra arbetnre, hindra dem att klattra, ju. stundom Arven att med lätthet gå, de amerikanska turskin- nen Aro uppskurna till ofvanför knät, och de båda halfvorna fastInendna vid fotknölen, levilket både Ar be- qvatnare och båttre akytlilar kläder- na. 1 åtskilliga delat, af Sverige åter arbetaren fem mål o m stigen, under ekördetiden med sex, och ensamt denna vitna gör att inie- rikamtren, hvilken endast åter trenne gånger om dagen, men då ,bättre titt svensken, med framgång -,kan Una med denne. Ameriknnaren malm aldrig brast- vin nar hma arbetar, han år icke lat så snart hans husbonde vänder ho- nom ryggen, och nona han behandlas med aktning,- gifter han Alven mer akt på sig sjelf, An hvad Nitet år med hans svenske bröder. Stundom blifvea de, som i Sverige varit rikti- ga dagdrilvare, i Amerika goda nr- betare, och detta är en naturlig följd af den [wire sociala niUlning, lever- ns; de i Amerika befinna sig. ITtia- gAnge kan naturligtvis endast kom- uin till stånd emellan persone r af ungelår samma bildningsgrad, iucn derfor är slet icke nödvändigt, att de, som fått båttre uppfostran, visa öfveraitteri och förakt mot den nr- hetande klassen. Den Man natio- igenom förhindras både den intellek- tuellt och materiels utvecklingen. I Amerika förekommer don icke, och de ob ildade klasserna, hvilka der hafva damma rättigheter som de bil- dade, utjemna g enom sitt praktiska ingripande mången svårighet, utvid- Ks am egen synkrets och tillegna mg ett mer förfinadt sått. Det ar icke den amerikanske arbetaren. för- delaktigare materiel* stallning, som hindrar socialdemokratien att gripa omkring sig i Amerika, utan det ar hans bottro stallning i ',timiditet, som ar orsaken dertill. Om etåndaskill- niden inom Europa hade varit min- dre utpräglad , om arbetaren genom ean dit med bildade personer blifvit mer upplyst och intelligent, skulle do sociala rörelser, hvilka nu i flera landet utgöra en öfverhängando fa- ra, aldrig i så hög grad tagit öfver- hand. Det år ett fullkomligt misstag, nar man tror att nmerikanaren står un- arbetaren i der atrAngare tukt Europa. Den amerikanske husbon- den gifter korta och bestamda be- fallningar, tillåter icke rökning, och afskedar genast en lättjefull oell oly- dig t jennre . Efterlåtenhet Är något som aldrig ens kommer i fråga, och detta har säkerligen mycket bidra- git till att Röra den arbetande klas- sen i Amerika så utmark som den år; men inga orimliga befallningar utdelas, och klockan 7 Är allt arbe- te, Alven ute _på taket, slut. Den amerikanske farmarens hu- stru Ar mycket vei k-am:nare och drif- tigare an hvad mången resande för- fattare om henne utapridt. Hon ar- betar icke så hårdt som hennes eu- ropeiska systrar af samma eamlialle- euellning, hon sköter icke kreaturen ochhemtar aldrig ved, kol eller vat- ten, men ich destomindre Ar hon. ett mönster af husmoder. De Anda- malsenlign anordningarna i kök och visthus, samt alla de tid- och kraft- besparande inrättningar och maski- ner, hvilka underlatta hennes arbete, Aro i de svenska arbetarehemmen fullkomligt okända. Amerik anaren Ar icke allenast praktisk i nnordmindel af sitt hus, i behandlin ge n af sina t' enare are och i af sitt jordbruk utan arven i valet af "de växter , hvilka han äm- nar odla. Samma klirr och vatten- dränkta marker, temin hos oss anses vara v ärdelösa och omöjliga att plan- tern, Aro i Maseachusets och New- Jersey besådda med tranbär, hvilka gifva tio gånger så stor vinst som mad, vuxen på denbasta jord. Man måste beklaga att hår i Sverige ej tillvaratages vått, i vissa trakter, Of- verflöd af bar, såsom tranbar, lingon, hjortron, blåbar, hallon, smultron 0. s. v., !svarat varslet säkerligen kan uppskattas till flera millioner årli- gen — På de annars så ofruktbara kalkstensbergen i liertnont och Maine äro planterade skogar af sockerlön- nen, hvilka årligen gifva 30 nål). skalp. socker och 1,736,000 kannor sirap, allt af basta sort. Samverkan mellan Amerikas lantlt- brukare och köpman — tvenne klas- ser, livilkn IM os. aldrig tanka på hvarandras fördelar — har haft det bästa resultat. Den amerikanske kolon:tullen underrättnr landtbruka- reit ont hvilka produkter, som Aro mest elt erfrig,utle på marknaden, samt huru dessa, för att blifvn Ittup- lign till utförsel, böra behandlas och inpnckns. Desse köpmän förstå att da endast kunna importera (rimman- de varor, såvida deras kunder genom fördelaktig export slitas i stånd att köpa. Farsta gången persikor, färskt kött, h:fr:ande boskap In. na. expor- terades till Englund misslyckades optik ulationen totalt, men köpmannen livande icke förr än ile genom ar- riktar i tidningarna, eirkulårer, mö- ten o. s. t. hade Iårt både produ- center och skeppsegare att vidtaga de mått och steg, hvilka skulle leda till ett önsktolt resultat. Köpman med grundlig bildning och vidfogar- fattande nffårer företog° sig att på ett 'nalle måtta i gång biskötsel, på ett annat neal.tggn fruktplanteringar, på ett tredje tobaksodlingar o. s. v. snutt att bearbeta dessa varor så titt de kunde utskeppas. Styrelsen gör Arven allt för att skaffa och (antikt% landtbrukarne om platser på verldsinerknaden. I Ame- rika finnas nelligInhliga bolag och föreningar, der vetenskapstnin, köp- man och landtbrukare, kvar och en i sitt lack, med enighet och fram- gång arbeta tillsammans. Våra hus- hållningssällskap och hushållsgillen uppeskattn säkerligen kunskaper stelt vetande till sitt fulla värde, men de tala för mycket om !Arla saker, ont smiter och syror, o bisnderna kun- na ej företa dem. nerna emellan, som med livarje år ifrignre, och som tager blifver ralla intellektuela krafter i anspråk, .let söka att underlåten fOrmi li ngen kan icke langre ledas uteslutande nf och försaljningen af våra hamit- de bildade klasserna: musea al fol- brukeprodukter, som nu verlintelles ket måste deltaga deruti, och den på ett vårdslöst och ofta Antinmåls- nation, der folket Ar mest beredt för vidrigt natt. Narra Amerikas inne- en dylik verksamhet, Iskall komma vånare kunna låna oss mycket af Svenakarnee, binom alla ett- denim fårdoinsfrin, sljerfva ech out- roptSern, klues-atolthet år ett natio- tröttliga essfe/fhje/pa, haken g ör ett nalfel och en nationalolycka, ty der- folk så starkt och oberoende.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.