tiro. Gabrifören- A. I. — bdags fl. G fd eya för Y daudhaswa fetreterarebefatiningen- a sm Tee n = -— BR. e sammanträdde: “af erdsêran de ed ordföraude. ren Dod,” fom senasle tiden ester asflyltade dere P. I. A. Lenn- Stadèfullmägti fött holm fetat fom ecdförande, dad witser- _ ligen att wid watet ej men erhôll ånded Vinna röftantälet, nemme Hagen. 83 närmaft. 2" Henrilsson med .& råfter. Herr D -- derwid ---Tig - vice ordförande utsigs med 7 . rôfter handlanden H. Henrils]onz- på femme i fråga, dlanden H. om han på förnyade afsägelse godlåndes ide: re. O. Frummeria fêlo 4 e< på here hd. Perssoi 3-rôster E Nädruan .G.-L.- Akerbèrg=äteg sig vå Radslulmågtiges begåran alt fortfarande > Srånwarande woro herrar Frummeri Lundberg, Brilig o< Wigandt, : _- —. Tivoli. | För winnerua af wärt Tivotis förflånande och sáttande I de? id, en fêrlustelseplats fräswer, är det åferligen en hugnesam untervåttetje, alt dråtfellansmaren efter affluttade herr P. J. V. Lennholm utfelt bauffamreraren S. P. Pehrssou ott jemte handlanden O, Anders'pn handhaswa wärdeu em denna plats. .Wisferligen har det förr vitrats af wederbôrande att de uppskju- Ut ordnandet af Mål dels att den beras made seruwäzen ffulle femma att gename ‘ LA ' y Råra Tíivell oh, då detta uu cj tlir werkligdet, få förfaller och uaturligen den undflygteu, dels att hundskattdkazsan, fom år:anflagen till detta ándamál, ännu ej wuxit få att något med den egentligen funuat gdras; men wi tro of weta, alt den nu uppgär till omkring 1/200 .fre- nor oh, om få är fallet, wore wäl tiden inne att hugga in på björlarne, att Hyfia gångarne oc att uppföra âtminstone en revisori! tygnad, der serv.riug fon förs Kaas, Litet dwar här i staden bar länge fnotat êfwer att futet bliswit lord wid Tivoll oh, emedan wi instämma | de- ras mening, hafwa wi framfaftat desa ord. “_— Bi detlaga att I förra numret fom att insmyza fig en fetaltig notis angående fronolântman Bergmans è dda H o< lörsäfringtiummau för den- amma. Den uppgifna dödsorsaken war oriltlg, men det fan gåra mindre; dec: emot war det ett föôrargligare fel att försäfringssumman kom att uppgihvas tid 600 fr, I hålet för att det râtte- ligen ffulle warit 300 kr., ehuru till följd af bástens höga âlder blott 270 Er. ers $ålog I erfåttning, — ett få mydet för- argligare fel som det kunde je ut fom om wi flutle mitja ffråmma delezarue i - Hits hârada bolag, då wi sà der böja et drleswad ‘med: ta. filosofie doktor, sem pá förläfringsfummorna, Wi erhöllo notifen från veteriaärläkaren Knut Ce- derberz, som obduceras bilten, oc) då wi ej kunde finna hwad nytta cller nöje wäre meddelare skulle hafwa af ati lemna fetaltiga uppgifter, jå intogo wi den på god tro. (Emellertid, då wi förut upp- tust, att hr Ph. Peröton är ombudadman för. Hits häârads Häftförlåkingsbolag, torde det wara rättwift att äfwcn om- nämna, att br Cederberg år agent i Sweriges o0månna hbåftföriätringebotaga tjeuft. — Räljagt. Härom dagen inkom til laudlbrukareu 3. Andersen på Diarp eu granne med nubeten att han uyß haft den owantiga áâsynen of en råf. Wär Nümred underfötte noga famt laddade sia båsfa od begaf fig já ut med finner uppfuldt af mordiska planer. Mycet rittigt; råfiven påträffades oh träffades äswen fluttigen of tvenne flott, jom ded ej Dödade, utau mifte sytten — antin- gen ammunitionen tagit flut er han ej widare litade på bösfan, — taga till en stôr för att jaga lifwet ur djuret. — Séarglußtigt mißtag. Eu, syauer- tigaft för fitt fa na nnautjeende itt dela blod och fut glada lynne, bår i stas deu mera fänd pecjon skulle båudetjewis harom ‘dagen sôtja eu aflideu till graf wen. Uppftrådt oc med högtidligt alle war fatt ban wid sitt fönfter oh fifade ester procesfionen. "Herrn, der kommer dea, ropade en tseusteande oc) den hig- tidlize rusade ut oh intog eu plats, men ej agent någon, flottade han fig led för fed olt:långre fram ch, då ban buanit de främfte, yttrade han: ”Frå- 900, år lde detta herr S. begrafuingt” Sware utfél: "Nej, dettär Jônsa Nülsa Per i ÅA" Förblufsad lafêll den wilse- fomne: "Dra åt h —e*, samt Intog i Ipråugmarjå) rätt plats på rätt frålte. — Till ledigföcklarade flodare. oh cxgaulsttjeusten inom Ostra Karups och Elammedlöfe förfamlingar böra anjöls ningar Inalfmas till foatraftpeosten J. A. Berg före den 3 nsifemmande Mars. ‘= Köpinge slolhus êppuas för nu- ee " derwiöning násta måndag fl, 10 st. u, om Ga mgstisk färfefshistoria, bile. len ‘om den är sann — jåger Hallaudc- Posten — -suart torde komma alt bli mixfet omtalad. bar | dazarne ‘btifwit af “ry‘ten > friugspridd i Halmslad,, Eu ida, fom har sitt hem i närheleu-af taden, salle warit sedan en tid tillbafa O f 1 EE D "| wistaded I Köpenhämn.} Fästudn hahe, wide! i en fedken, f 3 några mår, nader- sedan ffusle ‘wistats“i Halmstad, eH umgätis i bättre kretsar, - Sha da: gar lire fal fane bafa balit aNlidlt mn | ester, fårtårande “af en seppa. © Fástmèn: fåt en láfare underfåla: dryden, dä teu befanns: lunehálla ‘en - farkt. dosis gift. Denna fêrwänande upptädt föranledde; i t i fistmön som ständigt häugt sästmannea ÅA Rêrande de af åhverbofftalm. Tor- Fu Halland; sou rest ned (lll dauska! [ron i Didea före bearafmingen, blef eco: bjuden en fopp cbololadj fom fntafade få motbjudande, att hon (de funde deida den. ‘Hon föl firax på mibtankar oh: att lilbppning blef anflätd Î den döde fäftmannen” resultafet Be den sorge iga upptådten alt äfwen: denne erhållit Vi, - bwaraf ban aflidit. Rivalen till em halfen alt han måtte brota förtef- ningen oh fuvta en ny med henne, blef ertappad sâsom glftblanderska oh Häftad. Nu afwaktas blott ransafningen i denn ohvzgliga fat. — Soderprifen. Sfäuska ioterfa- brif&altiebolaget i Landefrona har neve fatt yriset à alla jötwarer (utom firur) ett öre slälpundet, , — Pedagogier äro ide allmäuna lä- rowerk. — Värviwerköftadgan af den 1 November 1878 föreskcifwer i $ 21, alt lärjungar, "hwilfa êfwergä till ett oll: mänt lärowert från ett anuat fådant”. äro befriade från iusf-ifningöafgzister. J följd härzf anság sig reftern wid We- sterâs allmánna lârewerk A. L, Wekbera ofôrhindrad att från inskrifuiugoafzisters ertåggande befria 6 ynglingar, fom 1880 êswergdtt från vedagegier (i Köpiug, Lindesberg och Hjo) till Wesleräs all- månna lârowerk, Kammarrätten bar imellertid à aumálan af revisiensafdel= ningen genom ulslag af den 2 sifll. Nov, fôrklarat pedagozier ide wara "allmänna lärowerk®? oh Térdeoskull dömt br Moß- berg fruldia att ersätta fratåwertet desa obeÿdrigen efterskánlta inskrisningsafgise ler med 60 Ir., med rått för honom att af wederbörande ätersôfa sitt ester befor genbet. — Dödsfall. Näsllidua föndag den 7 dennes fl. hall 1 på morgonen intráf e fade i Stockholm ett dddsfall, hwilket all sprida safnad och wida deltagande wida fretsar. Nämnda dag aJed nåns ligen af magiuflammazion difpachôren I Stocthelm, riddaren af walacrden Wil- helm d'Aubigns uti en âloëèr af nära 52 år — Lyod>liga barn! Det har förut emtalatg att zwinuan, som få bemflt deltog i mordet wid Källijò dött i fân else. Nu har af henuea i fängelset ramfôdda barn åfwen tudtigen fält gå till en annan werld, : — Egendomshandel. Genom egen: domsageutureu P, Lindgqwist & Comp., Wietanda har, fandtbrufaren G. A. Pe- terskon från Anita képteaf À. PÞ. Pers3- son dans eqendom Kärciuge i Angelitad joden of Freno ergs lån för 8,509 fr. Tillicädet fler den 1 nästkoauande April, " — Bättre "husförhör!" Frän Audis i Stine Mrivwed till Sk. Alteh.: Den oute förfoberden Gisltauder i Nusåo har nu begynt med att hills Quaförbör i fêrjamlingeu, tem ban häsler i min- dre fretfar, till bwilfa ban förfamtar folfet från 2 a 3 bemman vå aïtuarue e< dá endast med bibelförftariug oc jamtal underwifar fina åhörare. Alla syuas wara glada oc belátua med an haswa bejöft de upplvggliga famman: fomsterna. Daltadt fresjarne haswa mas rit sm, hafwa ändå busförbårsbejöfans dena warit många. Sáâfom bewis fan nåmnag en frets, fom bestod at 46 mede teomar och befötftes af 39, då deremot under något föregående år "/, af för- samlingen fallade6 till huöförhör åt gån- en o< fnappast elt 10:tal besôfte det amma, dá det war frågan om fatefes cd) fateleståBning och det sordrades att man frulle funna både "lillan oh låin- an”. 0 Aswen från andra orter fårfyårjea att presterna mer oh mer börja betrafta bugs förbören ide säsom "examenstillsällen,® dwilfet numera blott wä>er anstôt, utan i fråDet sou uppbyggetfeftunder. — EStyrelsen för Släue—Hallands eruwäggaftichslag dar wid | tiedags âllet Jammauträde förrättat följande wal fir året: ordförande feusul P. Olas jon, v. ordf. famnarberre Stlerneroua,, weilst, direftêr fonsul N. Perssen (i fi. f. fonsul Stewéniu4), vice d:0 godsegza- ten m. m. I. Lyttkens. Hr Perssou war ej bägad att mottas ga walet, men assade sig dod ej alldeles wid tilllället. nérbjelm inföpta skenerna, bwilka er- bjudi18 bolaget, tiljaltes en fomité får all undersôka desfag beskafsenhet och pris. — Rär en Radars bonde fall pro- cessa mårfer ban förft rätt grundsigt bur ban fau blifiva Minnad în på bars benen af sust dem jom forde, vå grund af fin ”intelligeno" oc andra têrtráfsiiga eaenflaper, mera [ågga”an på ott bielpa ån att stjelpa tonem. En boude I Wise, ermlaud hade 50 fe. att fordra of en tåpman i Krlistinehamn, KA filt ble tråde I'rätteaängen antog bonden en ine faäferare i Kristi edamn. "Bonden wann målet o< tåpemanren álades att betala fummanr, men {- Rållet uppwaklades done ‘den af itt juridisfa biträde med em tål ning på — 00 fronor... Nu wiste han Ingen ¿aunan’ råd. Än alt tåta få fin lingman tid: (uridiltt ditråde. mot. sitt dera furidita biträde. > O<h.dit fnogade a nader förra Grdagens yrwäder, men elt oblidt dde war nära ‘att gåra "pros cesfen fort" med wår man, bwitlen föl få illa deran blef, han, a ; jom . bårt bans nödrop o< Mynbat dit, men fågo spîren Mita wid maten, de- gáfwo för till länsmannen 0 [nrappors terade mannens duifliga åndalulj Han blef emellertid uppdragen af AT kanmvalt 06 ráddad ál detta bráfiga lif. — Tre landshöfdiugar erhöllo rôster wid rorzmästarewalet {Esfilstuna, nem ligen laudehdsdingarne earl (168 röfter), Berafirönt (60) och Treffenbera Defutom afgäswos Ägs röjter edle. (10). | (86) på statsmlnistern greswe — Wederlagdt rykte. Af Gesleposleu har utipridts att leftor Waldensirêm ämnade taga assed från sin teltorsbe- fattning för att odeladt egna fig ât pre dilvmwerfiambeten. Sä lår emcllertid > wara förhällaudet, Under fin wistelse Jönköping för några dagar sedau tär lefter Waldenstrôm bestämdt hafwa för- flarat, att en dylik afsägelse aldrig war rit påtäntt. — Ett drag af kroupriusessan Vic toria. Eu 8 år gammal jon tili en i Hardanger i Norge boîatt prest hace utan fina iöråtdrara wetftap fkrifwit till fronprinjesjan Victoria, att han hade ett porivätt af henne, men att han gerna wille hafwa ett af deu lilla prinsen. Han fd till swar, att det ännu ej fans något fidaut porträtt, meu kroupriufes- fon sände honom 10 fr., som han borde lemna sin moder att derför föpa en jul« klapp, c< anhöll tittifa att få weta, om modern bekommit penningarne. Hemsk oly>a. I tisdagd efter- middag owfring fledan fem fulle nit- tonåriga Mathilda Peterssou, boende i Lilseholmsquarteret u:o 24 | Jönköpiug páfylla en fologéntampa. Af owarsame det, berättar Sm, C, råtade hou att stôta omful läpan, hwarwid folozénen ranu ut på golfwet vh fattace eld. Försträcft tänkte den unga sli>an låda elden med fina fjotar. Men trotigen hate nedre delen ol dessa blifvit dränft of den eldfängda wätskau, 1y inom få iefunder stodo dessa I full låga. Adr- wirrad of ångeft och smärta sprang hon nu fill dörren, dà af det upplomna lust» draget lågorna Ännu mera êlades, vd) började frifa på hjelp. När granuarne fommo utspringoude, war hela flåfan ett flammande etdhat od) lågorna stodo êfwer bufwudad. Gam futlade de det arma vssret omfull på go fivet samt qwäfde elden utedels täfen. Alla fläder ända till midjan woro helt oc hallet uppbrända, till oc) med de tält a:sil- tande strumporna were sôrfolnade. Bee nen haswa’ blijwit illa brinda o<h hela ryggen samt framför allt midjan, der fäderna suttit åt, âro ett enda ftout får. Deu era handen är förfärligt ula fill tygad oh har förmwandtats tilf eu oform- tig bräaubläsa. Det eua kindbenet vå hafan haîwa blifwit starft \wedda. Den staars flidans plågor ärv mudet jwira och fradorna få betáufliga, alt föga hopp finnes om hennes wederfäende. — BBigtigt för rättssólaude. De un» der deu & Oktober fiftlidna år utfärdade lôrordniugarue angäende uppropslistor wid de allmänua dowslolarne och om böler för. \warandeparts uleblifwaude från underrätt hajwa från oh med iu- newarande års börjon trådt i gáslande traft. 3 förstnämnda författning stad- gas, aft hwad firjkildt angår radstuf- wurälter, der sali för hwarje rätte- gängddag, innan målen fôdretagas, upp- riftag c< anflis eu lifta, hwari de in- stämda ch uppfljutna målen uppföras I den ordning | bwitfen de tomma att uppropas till handläggning; och bör denua fänn werka stor tättuad för de rätte. | êfaude derigenom, att hwarje part blif« wer I tillsälte att på förband göra fig unterrittad om, wid hwilfen tid på das gen dans mål frall fôrefomiua, och fås medelft undwikz att, säsom hiiti0s wa rit beddfllgt, allt ifrån fesflonene början afwalta sitt måte påropaude. Men à andra fidan bår bod erlnras att, till sôljd af iscägamarande fåreftrift, en part genom försummelse att wara tillftådeg wid sitt måls påropande fan förlera rått att widare warda I málet bird, di, fåiom wi antaga, målet, en dug pårepads, owilforligen företages till bebandting utan afieente derå, huruwida någon af parterna är tillftådes eller ej, ed) alt det ide widare torde ifrågatomma att, fåiomv hittills ofta neg fett, ett mål, sedan det pårepata, får onftålafmaktan pd parteruad tilstädesfommande. . Den andra föôrfattningen fdeeskrifwer, ait då i twistemäl, som är till under- rått fusiEmdt, färauden tillftådesfomprer å deu daz falen förfta gången têrckems mer. till bandiSzgusug, men swaranden ata ulebliswer utan att framte taga: förfall, 1” [4 E © i NS fålaB till bôter af från 6 tid" 100 fronoisind lan filedef en tredskande- part ‘ide’ uumera, sásem bil 108 genoni sitt fêrsaleldsà utebliswande & den dog, bertill ett mål blifwit utsalt, dnswarafeiit föranleta. uppflof ‘med mån lö ofgêrande eZ kl oppad, ‘áit tenua förlattnin Vind allwar tl0Smpad, Mad i sin mån didraga til ‘ash]elpande af den êswerklagade länge fambet med” måleng belu ande till at: drande - wid wära: underräiter,. hwilken fasad af uddíza fôreskrifter i un fö rewaraude hänseende mången gäng ie funuat af donstelarne undwilag. ">= — Trydfridetens mård bör ide ligga nägen nårmare cut bjertat än det efeute liga ordets män, och detta ide blelt dà det gäller att aswärja intrång på rätten Un det fria ordets gagnande bruf, utan åfwen lila mydet för all aswända faran af att denna rått fôrspilles genom def mißbruk. Alt medwetandel Hirom är lifligt bed pressens män I Swerige, decpä har den sist sêrslulna wedan lem- nat bewis. Ester det redan många rds ster inom landsortspresfen uttatat filt djupa föralt för det trodjrihetene miß= bruf, bwartill den f. l. grisliteraturen gjort fig safer, samt amvifat medel till det sammas stäfjande, hafva nu äfwen bufwudstadstidningarna tagit fill erdel i en jamfåld infoga, som på enahauda sätt fraftigt häfdar den hederliga prev- sens ställuing säsom den wanhedeilizas uaturligaste oh bestämdaste wedecfakare, Det hade fannerligzen kfe beller gait au i läugden att föra tiga idjäl stvggelsen, tystnaden månde nu än ha warit dt wältatizaste uurvel för föralftets ty i bägnet af denna lystnad ffulle ite alles nast mißbrufet ha frodats och wurit, u- tan jämfides dermed funde lälteligen en opinionsstorm ha uppstätt inom måltiga fambållalager, der man ontingen werl- ligen ide törmålt inte, eller e>sä mij- ligen baft intregie af att undanhålla fil. naden mellan det fria ordets rätta och oråtta bruf, c< inför bwilfen den från ett håll påwijade distinkilenen mellan dagblad och flogitriit i alla händelser färer ha lommit att betyda bra litet. En fådan opiniondsterm skulle derför allt för mål funnat fomma på det fufallet alt med ens göra rent hus genom art sopa bort all weifliz trydfridet. — I rifadagens benägna åtanke bör en plats fôrordas åt de briftfålliga o< kuapphändiga bestämmelser i bewilluiugs- stadgan, fom föreskriswa hwarest skatt- frytdia all mautals- och sfatiskriswag, bwarett ban sfall anses drifwa rörelfe o< uvåring, od då rêrelsens bedrifwande eger rum inom flere taxeringsdistrift, huru ftor aupart af röretieng asfastuing bör fomma lilt taxering inom hwarje. Dessa föreftrifter åro oneklligen i flere afjeeuden iwäfwaude och lemna allt för ringa teduing för deras tillämpning på den mångarlade werktigbet, som wåra dagars näringolif företer. Deraf uppftå enppbörligt anledningar till deësa genom alla iustauser fullfötjda beiwår, om hwile fas mångd den i tidningarna ji ofta förelomnaude rubrifen ”beffattningsmår” erinrar. Tet år uu wißt godt oh wit, alt det finned en muyndigbet der dedja beswär funna blihva asgjorda; men der: med äro dod allmänhetens befogade an- ipråf ingalunda îafle tillgedosedda, Det tårer nämligen förft oc trämft ide wara alldeles som fig bör, alt ett slags lag- friflniugsmaft inrymmes ät fammarråt- ten, något fom bfefwe förbållandet, om dennas utflag werkligen hos taxerings- fomitéer vd andra beffattuingsmyndig- beter i orterna tislwunne fig helgdeu af prejudifat, som för framtiden borde Linda till efterrältelse, Men uu är för det andra detta alls ie sêrhällandet, Dels ‘\waraudéu- fan TS 'wetla wåmligen fonimunernad. larerínziruÏn.ostast i oftôrd ofuknighet om all den ledulg stga : besfaltniugdfrägor, - fom fammar= ansfa ofta förefommit, att når eu be- Faitulu ttwist mellan en loumuns måls. mån enskisd, skatiskyldig person’ dilj- wit af kammärrätten jasgjord till den je mares "förmån, få bafiva de, förre Muga- tunda betrafktat foten: fålonr dermed äfs | wen får framtiden afgjord, utan med ett förberpuingajullt "bättre tyda nåfla gång” år efter ár- widhállit, få widi pa; dem anfontnilt, samma ausprit som en gång bliswit unpdeckända, : i til fan fu möjligen sdrefinuas i det förs hâllaudet, att fammarrá?ten för fina ute Jag ofta ide haft ait tillzi öd ad fö refintliga klara bestämmelter, utan mäst låta sig bestämmas af uttolfnluzar i hela bewislningostadgans anda, billig be- rättigande att gälle i lags slálle atluräns helen ide infest, utan i Hället troll dem tiltomna Ti att fäga vå böft od utan lillräflig förnedent om Oct kärskuda fall hwars pröfning warit i fråga. — Dlydsprofetiorna êswer utgången af den stundande stora rifödagsfantpans fen börla uu ordeillgen bagta fräs alla håll. Det år saunerlizen ingen afundas wärd ställning miuistären Posie eller fausse rättare flatominiftern Posje intas ger, di han nu öfverjtidar huru lan- det tigger nedom oh omfring honom, och uahända beredes houom (>e iynuers ligen teôïtefullare ntfiat då hau blidar uppåt. Ofwerallt låfes îdel mißtrôstan. Det iparas wiosertizen ide pá goda råd, men ide ens de rädgilwande sjelswe dôtja, alt efterföljander af vegfa råd båtar HIN platt intel. Deh allt detta innan regeringen Ännu intagit sin båll- ning vi den bliswande walplatjeu, eller åtminftone îunan det ännu år tände, buru n walt den! Men det är werk ligen få, alt det år alldeted êfwerflödigt att weta någonting derom; nfan fan I asla, fast med afgårande wißhet förutjäga, att" bwillen rimliz position miuistären än intager, få blic den Magen, oh det år all finnolitbet för handen, att den blir sagen få gruudllgt och för, åtectå- get tvungen In i en sädan riftalng, att deu ide på den wägen fan för sla forte satta existeus jålom .miniftåren Pose ráfna på founngeus stôd, > cv De fi k. hözertidningarua förehålla naturttytwls regeringen nödwändizheten af att I landets framtids oh i tonun- gamafteng wälföiftädda intreofen stälta ji på den meninzofraftlous sida fom de företrädaz men med den allra stôrsla uvvriftiabet bekänna de, alt dermed ins genting fan winuas, åtminftone för näre waraude, och att i alla händelfer uumas rande msuistären mäste stupa på den fuppen. Alldeles samma öde ha de i beredTap åt hr statsministern, om hau baudlar mot deras råd, och ingenting falar för att de derutinnan mena mins dre allwarligt eller äro mera aflägsua från sanningen. Y Meu mau kan ju upplôfa Fôrsta fam- maren, eller oià fan ju fonungen pers fonlizen göra filt luflytande gällande hos wära gensträfwiza "lorder", heter det från ett par Hall på deu andra sidau. Wi hafwa ingen rätt att påfti, att dese rádgisware ide âro i god tro ifråga om de förordade inedlens werfan; meu ders emot bafwa de giswit of rätt att påftå, at! ide eus de tjelfwe hysa skymteu af tro på, att något af deosa medel kom- mer alt anwändas. Den fidan af får len fan derför usldeles lentas ur ráf- ningen. afsigt, då han gic elutat. vagn. « tviflan utbrast “ Apropos Miiton?A pos, aldrig —> - karlen är död.> Mathilda!» Mr Ja, ja,» afbröt hennes broder, du bör ej tala om honom så, Mathilda, den stackars röst .både. deltagando och förebrkende; hastigt af slag utomlaudsa.» : — 10 — fullkomligt beröfvade deras ömma mödrar lusten att för andru gången föra dem till Piet's Hill. Men låtom oss icke alvika från ämnet. ekulle delgifvas denna svåra händelse och det var mr Kerrisons åliggande att säga henne det. Häns“ in till »!unchem», var att tala om - det. under måltiden, men oron behorrgkado honom, och ban uppsköt derför meddelandet, till desa de hade Då gick han hit och än på den ena saken än på kan underrättadö honom, qvart i den tid, till hvilken han hade befallt fraw'sin Mra Smale dit i rummet, plockande den andra, till dess kloc- att det fattades blott en Vidare uppskof var icke möjligt och iwin för- han helt tvärt: Y Mathilda, kommer du ihåg "Dudley E >Hvad! den slarfven, som du brukade tänka så högt om? — och om | hvilken jag sade, att han - summe man, men Ne Y Det var då för vält © Kerrison Yörsökte att göra sin >ban dog helt | - gi sôrekonimaude\twl=: >: rátteus ntslag tit’ áswenlyrs flute. hun" na erdjudaz dels ir det nog Sfroen före: bidlandet, ‘att fammarrälfens anftoritel-;: ide as: dem anses med får det 'Andamå - fet iasques draude * respekt; Det „bar - örflarlugen här- '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.