• — Kom hit till mig . . . Hyrd tanker du på? -- Icke pi något. mamma. Mes ben har dock kant ett styng i År Hon skakar på hufvudet och eter: — Jag gör er många sorger, barn, Oas sr icke långro, det Ar snart ierhke De gå bort till henne och förmärs henne, att de ilska henne, och att hal nog skall bli kry igen. Hon *varar .nej' med ett stumt tecken med knfrudet och hennes misstro till deras vaxar. Det Ar en frnktansvård dödskamp, förgiftad af penningar och skatter. Sjukdomen varar i tre veckor. Fem af de rycktbaraste lakarna ha redan tant och sett till henne; men allt hopp ar me. Fluakkaren mew, att man heart ögonblick• kan vig., att den sjuka dukar under för sin af- mattm ag. Så år det en morgon, soul Nötierne tro att hon fallit I sömn, och de uti borta vid fönstret och tala om en uppkommen evirighe:. Man akrifver 15 Juli, och hon plå- gade ajell inkrifva hyrorna af dem mun bodde i henne* hus. Sönerna tro i stor förlogenhet, emedan de icke veta huru de skola fl in pen- genie. Vice virdanie ha redan fordrat be- sked. 1 det svaga tillstånd, i hyn- kat deras mor befinner sig, kunna de ieke tala till henne out utfaren De miste emellertid taga upp hyror- na för att betala vissa personliga ut- gifter. — Om ni vill, hviakar Karl, så skall jag gå till hyreagisterne . . De skola förstå Tir belägenhet och betala oas pengarne. Men Georg och Maurice tycka icke om Nåtts?. Också de ha blifb it naittetinkaarnme, och den förste ti- ger: — Vi ha alla tre utbetalningar i lusa dagar. — Nita!, jag skall nog lunna er pengarne. . . . Ni tror val icke att jag springer bort med dem. — Nej, låt osa hållre göra det till- ammans, det tr det basta. De ss på hvarandra med ögon, hivad vrede och hat framakvmta. Karl svarar bittigt: — Nej, lit om talja bort armare går det icke ... Ty om vi strida nu. så gir det vål icke med mindre in att vt slå Nol byar- andra i morgon. Men ett stönande kommuner dem ha- mit, att vånda sig om. Deras mor har rest sig upp likblek, med vild blick och hufvudet darrande •f feber- frossa. Hon har hört samtalet och bon attacker sina magra hAnder mot dem och alger förtlrad: —18arn . . . barn! Ett krampanfall bastar henne till- baka ned på kudden, hon dor med den fruktansvirda tanken att hennes söner heetjila henne. Alla tre h• de som förstenade fal- lit ned på sången. De kyssa den dödas bandet , de tillsluta snyftande hennes ögon.- 1 detta ögonblick kom- ma de ihåg sin barndom ml i detta ögonblick Minna de sig rullade och allenast gom törahlrehloa been. Men denna törfartiga död -föder A andra sidan förtidiga 1111111 ■ rt•agg och ett bittert hat. Dan döda klitt,. på af kammar- pigan. Man skickar rflrr ett minna att vaka vid liket. Emellertid ha de tre sönerna ung att göra mad att skaffa dödsatteaten, skrifta sorgebref- ven och ordna om begrafoingeu. Gm natten vaka de skiheavie tillsammans med nunnan. Mldt i rummet, lavart gardiner .ftro fördragna, ligger den brödet. Natten kryper långsamt fram och dagen gryr. k o tituute före be- &retningen fylles trappan af minn,- ekor. Porten Ar behiagd med star- ta kliden med ailfverlranaar. Der står likbåren liksom ett litet kapell, mungifven af vaxljus och tickt med kransar och buketter. livar och en, 'lom kommer, tager en vald i fatet med vigvatten, som står vid Potterna af kistan, och stinker lått pi den. Klockan elfte sitter sig tåget i rö- rörelse, den dödas söner gå i :tret- tien. Bakom dem komma några em- betnmån och större handlande. hela det högre bor anståndet med tamtam ckar på de nyfikne steg och sidobli åskAdarne. Till sie kommer följet, aotn består af 112 vagnar. Man rak- nar dem och ligger no ga mirke till dem i hela qvarteret. Emellertid bli folk rörda af att se Karl, Georg och Maurice, braka gorgklidde och med svarta handskar gå bakom kistan med sankta huk tiden och förgråtna •nnig ten. För öfritt Ar det blott en menin g om dem. De brgrafva sin mor på ett mycket pan- gande sått; en gammal notarie alger med ett fint leende: — Om fru Guttrard sjelf betel, sin begrafning, så hade hon sparat In sex vagnar. 1 kyrkan Aro dörrerne uppslagna pl vid gafvel, orgeln spelar orig ',re- sten meddelar syndaförlåtelsen. Se- dan de tillstidegvarande defilerat for- bi kistan, möta de rid utgången ur kyrkan de tre sönerna upptakt* i rad för att mottaga handtryckningar af alla dem, som icke kunna gå med på kyrkogården. Der sel de i tio minuter med bau- den utietrick och trycka hånderna på folk, som de knappast hinna, knap- plit någonsin sett; och bita sig i lipparne och återhålla sina tårar. Det lang mom en stor Utmed för dem, når kyrkan Ar torn och de åter börja långsamt gå bakefter likvag- nen. Familjen GuErarda graf Ar på kvr- kogården Ph.e Lachaige. Mycket folk följer med till fots, andra stiga opp i forvagnarne. Tå get gir öfver Bastiljplateen och ned för Rue de la Roquette. De förbigående te upp och taga af hatten. Det Ar ett rik- tigt liktåg; arbetarur i fattigqvarte- ret glo på det, medan de tugga på en brödbit. Ute pil kyrkogården varder tåget till veneter och Ar strax vid grafven Der står ett litet monument, före- stillande ett götiskt tempel, på livars framsida de två orden «Familjen Gu6-ards Aro inristade i (vart. De tillatidemrande Aro tankspride upp- ta gna af att betrakta monumentet eller också söka de skugga under traden i en nidoall& En duna har utlaga:lat sig för att bett:tilta ett prakt- fullt rosenträd eller rn vålluktande blomsterbukett, anta ligger på en an- nan graf. Emellertid har kistan blifvit ned- sankt. Prenten framslger de sista bönerna medan dödgraflarne i sina blå blusar vante några steg derifrån. De tre sönerne snyftet med ögonen stelt flata på den gapande grafven; der Ar det, der nere i det mörka, som också de en gång sköla når deras tid kommer. Någrn vAnner föra bort dem, di ~gräl\ arne nls- ma sig. Och två dagar derefter, hemma hos moderns notarie, skymfa de ht or- andra med sammanbitna Under lika !Artigt som fiender, )vilka Aro be- star:11th för att icke vika en fotsbredd ur vågen för hvarandra. Det dr i deras intresse att vitta och icke på- skynda förnaljningen af egendomarne. De slunga hvarandra de grötens san- ningar 1 ansigtet. Karl vill sluka allt med sina uppfinningar, Georg har naturligtvis en eller annan flicka gem plockar honom, och Maurice Ar silken allaredan invecklad i nå gon g alen spekulation, kvartil' alla pen- g ame komma att gå åt. FörgArves söker notarien förmå dem alt komma örverens i eldighet. Dr skiljas At gned hotelser om pottors. Det Ar den döda, som går igen i dem med sin girighet och sin Ange- lan för ett blifve bestulen. Når pen- g ar förgifta (loden, föder den blott Ilat och'ride; si sia.* forn på gint- %•nse. TTY•■•-•3 Nvttiou rön. Handskars godhet. 111.111 rattet alt oh ertyga sig demo:, år att med båda hintlerea fatta tag i leatold.rtt och stråeka ut dess åt öart sidor. Svett'. då 'stila prickar i sömninine, Sr det ett bevis på att skinnet Ar skott; men 4.111 vid den starkaste ut- dragning narrs en förblir ofOrtindi ad, kan Mall tara raket, att *kimme, As gode och ■ PtfIlktigt. 31jukhet otit smidig het aro v 'dere kinnetecken på goda Landskar. Då de töjas ut bör skinnet förblifva i samma låge, som amen dragit slet ut; om slet tlerelutot såsom puerilt kry- per ihop igen ar det ett besitt pi dålig beredning. På denna egen- skall beror liven horst handokarno Nya bindskar *ont i förhål- sitta. lande till sin långt' Aro mycket bre- dare, sitta aldrig »ål, nar de komma på handen, då deremot de smala van- ligen med smidighet forma sig efter fingTarne. • Ett annat bevis på 'skin- nets mjukhet ar, att det kan dra gas ut på (våren. Låter det icke tånja ut sig annat ån på lAngtlen, må man vara öfvertvgatl, att det 1r skört och dåligt. Narfvens renhet Kolven på det 'Att, att handsken drages ut på ling- den under det man håller den i full dager, llvarje liten felaktighet upp- tfekes då låst. Matta, glanslösaafAl- len, a. k. akuggfiockar, eller fint lu- det lat håreurån synas då. Bida des- eil felaktigheter göra ej handsken mindre hållbar, men minska dess ek- g rins. Ganska ofördelaktigt år lik- vid. etui narfven Ar aprucken eller afskrfven, hvilket tillkinnager sig g enom mattat, ojemna flackat eller !tvina prickar hår och der i skinnet. Sådana handskar hlifva 'fort smutsi- g a och kunna ej gerna Råtta*, hvar- emot de, nunu Aro /jorda stf god fullkomligt felfritt s inta, låta ren- göra sig tre till fyra gånger. N. • 11144n461 1: 20. leta, aultartarsiviatieru**. 2 - tab. 144 O 96 *afrr 77 a 7)4 ört. tItåelsis t: 7o lit pr tunna fflitrbergi bild b. 9 Mul. rorteradt la ger, billiga priser 0. P. Ahigrell. hos ' tettr, 1: 30 1: 40 a 1: r10. Ox a t: 15. åt. O Asea, 1 h. e 0: 9n. Crilnafin 1: 67 *c tunna. Nu inkonanait: etuin' atriabes. 9intkattie t(1: (11rg3no Virade å 1 fln.» 140-1M. 116-13n. ., 9A--list. „ 3 r Ikattuabetie Puttat oföriebrabt flau. fia~~1011111~~ Tilllkannagifraitden. s v,RINGS -AK 14 ,,_ uuz464, derlöjlnant till en kantrat, i det ban pekade p4 ett ting vaxt fruntimmer i pariteten: Tanker du hjula upp slet der linjeskeppet? - Nej, jag Ar enga g erad på san- nat håll. - 1)Å gör jag det sjelf — sade underlöjinustten och anhöll hos den damen OM B19111(11 valt. • Denna, anm hårt hans f0regåentle ytio ande. replikerade genast: - Oår ej tör sig, hett 'nide, lajt- num! För att Nia ett linieskepp ■ Anforis, 12 Sardiner, hos G. P. Ahl gren. NIIRDSTJERNAN 1);....kt STOCKHOLM Perelsertnresumma. orrar 904000.000 Kr. homo«) Årlig Inkoznat. 4,000.000 randar. Aktle-rdrblndalaar 4,800.000 iiii(1satta priser: IlormS01, (i:., (E., »insikt, Ris-, Sago-, glo n no-, Hal- )'e (111 _Ko)'ngryn 11, ,H Cl. P. Ahlgren. Agent i Laholm: Flera sorters 11 •■• Från marinen. PO en bal, till- »tåld al sjöofficerare. yttrade en tun- &Map i iliirkat . ot.lt Ii ummer, ffituarithauba. - livad ar det? -- Jag vill att ni skall alska mig. -- Älska er, /tummade pressen och stirrade på den obekant., under det han inom mig gjorde den anmark- ningen att han aldrig sett en mera motbjudande varelse. --- Jo, pastor, jag vill ett ni skull !ilska mig. Och ban satte nig nu serb slöt sina ögon, NOW 0111111111 viss- unde på pastorns samtycke. Budet lyder, fortfor hon: Aleken hvarandra., och jag erkånner att jag ulskur er. Nit öppnade han sina ogin, och stir- rade på pr-riten. - `'Alan, sade denne, er begaran ur, nar allt kommer omkring, gan- ska enkel. Jag tanker i mån- g a sir varit yla förlorad lou och utt ni insett er synd och att ni istianer- het kinner e:• i bebor uf Gutis tjenare* kårlek. Ja, jag Makar er. • 'fack! Då vi Elaka någon, Am vi t illiga att hjelpa honom. Gif mig en 2-krona, pastor, gif mig en 2- krona: För rr kÅrleka skull, gif mig en 2-krona! Premien reste sig, tog fram ett skrin och går kesokaren en 2-krossa. - Ferval I Jag hoppas att ni all- tid skall Ulrika mig. Och alskuren gick. — Nå hur gick det? frågade en ruskig vagabond, dl han kommit ut på gatan. — Bra . . . har aldrig trial-ut mer An en prest SOM jag icke dragit v id nasstn, och det var en baptistpredi- k int rom futilt *tidigt ville doppa fisig i åta. innan lut kunde Älska trug. Pre- eter tycka om någonting ovanligt. Det hjelper icke att tigga af dem på det gamla utnötta viset. - Far jag se penningarme! - IlAr Aro de — ris DY 2-krona. Den var falsk, och de tvi bnfvar- ne sågo på )vetundra under tystnad. Krigen stuck luft lidet öfeer stake- tet och skrattade.. Han hade lått 2- kronan i sitt kollekt Nista 'söndagen. Vindruivar, Konfektrussin, Mat- dito, Ka•akmandel, Catiainplonin i mr, Turkiska pl(»n mon, Sviskon, Corinther, Citroner. don. L. ..akerberg. SA går det. Scenen en littottlig pregtgård. — År det bitr pastor Fernstedt? sade est tunn med ödmjukt utseende i det han trådde in i Maltaran ar- betarsisu. • sätt er! Jag har kommit för att bit e- elÅ en affar, som från verbfen, syn- punkt kan synas löjlig nog, iucn som sedd från religionens sida ar ganek% Lampor åm Gara>. PC, a !lo OU. • i I «A I G' '7 P I ffl111.7• fordras &Ginet en kapten. dum kats beses i handlanden \Vin- berg* gård, sAljes för billigt vi. Af 17 knott nktrtren Möller. Otabeled bart b. 9 Sam. rik 1::la artttwtit Y: ...ön tillf' *mal. al, Irsraff, 8 J1)::)47101 12n Att befria flak trått dynmak. 17.1 det ofta hinder att fisk, särskilde tirskrattenfisk, får en dyig smak alt slev kokas, kan det narrsans att &n - na smak för-vinner om nian under kokningen Jagger ett stycke rågbröd i vattnet. Råbrödet 'drager full- stÅndigt dysmaken till sig. En fly va gn, bankitstalIttrAttelfts ansicas •a l at t idnin- nalltiVIOt fa öda af buda för- hoppning. r. K irlakee ar dock qvar oel Alverser °oh förlåter. lian kan huta i hennes bönfallande blickar, att t469 ber , dem »Sta meta att tömma hennes lådor och dels hennes ego- delar, till. han icke langre ir i lifvet. En delning skalle vara en tortyr för henne. girighet. om den också in- stafflit!e så sent som pi hennes döda- badd. Emellertid visa sig Karl, Georg ,fireh Maurice mycket hyggliga. De enat mig om, att en af dem ame- rikan vars hoa modern. Men .imunrligtvia föra de med sig sorglaa- _beten utifrån, lukten från mgarrerne ,och istrem,t lör nyheterna från gatan och teatrarne. Och den sjukas egoism .iktAar af att hon icke i sitta sista tim- „apar kan vara allt för sina barn. Allt -ahar 'om hon blir svagare, reser it*Otnaa misstro en oupphörligt vax- ,oetde mur mellan henne, tom altondo, och de unga minnen. Om de icke _af sig ajelfre ha de haft tanke lör dan förmögenhet, de skulle itIva, & ikull• bon sjelf ha bragt dem att tanka på pengarne genom det sitt på blinket hon försvarade dem till sitt Mata 'andedrag. Det år hon ejelf, som vicker girigheten boa dem. Når boa kommer på en al dem, noder det ban står med ett blekt, tankfullt »sive, Diger bon till honom: dals pi sin sing med bindarna kors- lagda och ett inneifix af nålfeer pi S. G UMELI US• nå all sittning för tina barn, som T PFTEP J i realiseras till tiettolnkiips- pris hos Z. M. Ekstedt. 7 12 Alighrlindt och malet Kaffe, fint, kinftigt, hållbart och besparan- de, tillf eredt och sammansatt efter riv tu dusk metod. Familjen hos 731 G. P. Ahlgren. Diverse. 114111E k •• 'ICS. /Nu Rupskakor aaljca i Laholm hos awSia"._ 18 G. I,. Åkerberg. Till salu. Goda Annonsbyte. RTIOR 11K1141•1 t gång 11 r . Feta Kalkoaser försattas i Woxtorp den 25, i Eden- bes gas den 2ti och i Laholm, brotull den 27 • i denna månad, lift vilkor smil vial tillfållen uppgift as. Edeisberg• i Januari 1882. Efter anmodan uf Joh:A Andersson C:o \Vrå. eilljutt å ösurps hostalle Il 75 öre pr skålpund. 11 14 Z. M. Ekstedt. 73 3 Joh. P. Bengtsson, Edetsbergit. — 12 — »Höra mig!» utropade mrs Smak. »Om hela verå- den lyssnade, så. tikulle jag ändå säga, att jag aldrig, Hå länge jag andas, samtycker till en så gemen och dålig stämpling, nuin att drilla denna varelse på dig! 0, den listige skurken! lian visste hvilken god och lättuarrad stackare han }nolo i dig.) »Mathilda! jag on skar, du icke säger mer.» Mr Kerrison blef retad at' dun sista anmärkningen, tv han var jurist och smickrade sig tued sin skarpsinnighet och stränghet. »Kommer att stanna!), fortfor mrs Smale, ja, i sanning mycket trolig t. Låt dem en gång få henne in i huset, så blir du aldrig :tf med henne se'n.» »Nåvitl», sade mr Kerrison med ovanlig skärpa, >hon blir icke den först., af sitt kön, som gjort H å Iliir./ Mrs Smale måg, att tiden för tårar var inne, hon kände i min ticka efter näsduken — hvilken genom någon hemlig anordning alltid var hopviken och aldrig begagnades annat ätt vid tillfallen kadana som detta — hon tryckte dess skrynklade veck till sitta ögon och mumlade med bruten röst — DU! att jag skulle upplefvn den dag, då (lt, jetnfor din egen syster mod alloniinan till en man, som var oR skam för sina vänner och en vanära för sitt land!» Mr kerrison kände sin enda säkerhet väsa att skyildeuunt tly. Hatt gaC Jim befallning att hemta resfilten, och befriad från denna hånleende, uppwärk-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.