Ten TY t H - Pe a t O ‘ Kungörelse. 7 - - Skattskyldige. inom stads- församlingen erinras derom, att af -Joningen till pastor, klockare “och . orgelnist skall ediggne & rådkuneet: härstädes tisdagen den 27 dennes kl. - mellan 10 och 12 £ m, och kommer debotsedlarne .deröfrer, att utdelas i neta "vecka, Te st a Laholm den 17 Februari 1883. Uppbördsmannen. L _— +" " Bland märfligare motioner wid innewarande rifsdag torde man få rásna - tn af herr A. Magnusfon om [dan åns dring I grundlagen, alt hvenffe prinfar måtte komma dâtujutande af förre med- . borgerllza fri- oh uättlg-heter, än de nu Fanna ráfna sig til gedo. Som bekant få nämligen prinsar af det swenska fungliga huset ef gifta fig utan lonunus “gens-welskap och famtyde (regeringsfor» men $ 44), ' Aldeles färflildt få de ide taga “til áfta en "enflitd” swensk eller uind mand dotter (arfföljdgordningen ‘$ 5); Brytes mot detta bud, ha de för» - -Wwerfat all arfsrätt för fig oh efterkom- mande til den swenska tronen. Wid samma: wile år det dem förbudet att bekänna annan lära än "den rena ewan= elisa”, ‘ enlizt den ofdråndrade Augs5- „furgista: befännelfen cd Upsala mötes qbeslut KAN SE $4). Hwar- fen fkeonprinfen eller de andre prinfarne få bekläda något civilt embete (rege- ringdformen $ 45). Ada "werken" äro för dem absolut ftängda, och dermed och få möjligheten att på embeldmannaba- nan genom eget arbete förtjena någon bit of fronans fafa, Hwarken prinfar eller prinfestar få resa utrifes utau fö nungens samty>e (arfföljdösordninzen $ . Stulle det ofårmodade inträffa att en ulländsk stat erbjöde en af. wåra prinsar att bli regerande furfte, få har han ide rätt att mottaga det hedrande anbudet utan att fårft ha begårt oh fått fonungens oh rifsdagens bifall (arfföljddordninzen $ ör Häraf fynes, att de kunzliza affomlingarnas borger- liga. frie 06 rätlig-heter åro betydligt ringffarna «of ‘den .dôgre politiken och de böga' personerua för fin utkomft åra rent of twungna att lita til "det flatts dragande folfet” för fitt underhåll. För dem gåler ide fjetfförförjningens all- mánna. rått och plilt, Mot den hågre politiken oc deh föritdrade âsigter ryc- fer nu herr Maguusson fram med "uu tidend-humanare åfigter om medborga- res fri- od) rättiz-heter® oc) föreflår, att "de tungliga affomtingarna® måtte få rätt alt "årligt förjörja fig oh de fina, fritt wäsja fa mata efter sitt hjertas böjelfe famt fritt resa ut vh se fig ome fring | werlden®. Detta billiga med- giswande sulle för resten, menar herr , medföra den augenåma följd, att "twister 'e< obehagliga disfussioner om anslagea på förfta hufwudtiteln ej sä cesta fomme i fråga". < Saaniugen alt säza, tro wi ide, få- er Ner. Alleh., atf herr Magnussons örflag : har stor - u!sigt att gå igenom. Fleitalet skafl fanske ife ens taga det på fullt allwar, Wisserlizen äro de lätt räfnade,' fom nu meca hos of betrakta farstlîza personer sásom ”hbågre wilen- - den”; men i alla händelser betraftas de *- äanu få långe fålom sjelsskcifua stats- pensionärer. : - Wi åga nu, fronprinfen nrifnad, 5 prinfar och, tfronpriniesfan tnråfnuad, 4 prinfesfor; men täukom-eß en tid, då Swerige har” t. er. 50 prinfar oh 40 priases or! Om dä en ny herr Mage nusfon ftiger fram, kall man fålertigen . fe dra på fmilbandet åt hans fôrstag om priusars rått till fjelfförförjning. hyr 1! C E — Wid Laholms spritbolags stämma .{ går aston godkändes del gångua för- , fåtljningsårets râfenskaper, hwilka” marit bordlagda sedan senaste bolagåftåmman. Wid förra fammanträdet bade hr C. P. Ahlqwist anhidit att få 11 protefelle! antednadf, att han wille fôreslä att'uraf mwinftew of win oh maltdry>ers försälj« ning. skulle? 6-å C00 frouor_auslás tid Intöp ol en led brandspruta för « fladen." "Detta förlag blef nu fôrkastadt oh befléta i fråttet att deu, på fått efwan : nåmdt år, uppfomna winsteu sulle qwar- få då bolagets rôrelse mot 6 * ränta, «oo — Samma : fämma" befldt ott man flulle gd till ftavsfullmågtige med on- däflan "alt, om bolag bildas áfwen för nåfta år, ftadsfulmäågtige då måtte iltår .da fig ten förluft fom, ester behdrizen förda e< reviderade rålenflaver, måjti- den sulle fomma att wiss fig. “* — Multionen à VAxelwold i sörgär ‘"o<- I går, derwid arrendatern hr A. Meijer : fôrsálde förfta dagen fina Ireas - far cÅ den andra förre delen of fin dferbruforedskap, war owanligt tasrikt tesèlt, ja, man sulle fauske närmast tráffa sanusuzeu; om mau rålnade be- fölorne till ett tujental, . ' Ladugärdduppsättnlugen war \synuer- lgt waer. Kor betingade pris af ända a - 1 Ir | ; : ‘te. tor gings HA dfwer. tin 300 fe. ch po urar belasaded. ou» fring 200 fronor. (n falf fålded ereme- pelwis för 87 kr. (Hôgsta priset: à ja star war för elt Par: -fronor.. Cljes gilde hwar hift omfrlng 200 fr, to — Mlerbrulsredffapen, war. i godt siänd bY borsropades Lär femföretcmls goda et “war glädjande atk’ se; hnru wil soit upplåtee e något som, Iedfamt nor ej alltid är hándelsen mid dylika tilfáslen. - Inga oordningar förefommo, Wissertigen säg man astonqwisten en od annan glad Laske flä "’romerska tior", men wanlizen hadé hau fm Stina med. , fomi fin Ombet dindrade honom sels a a tin haôgre, mera fráng- iza’ fifror.. nt - mn Restauration ' bôlls af gästgiswaren Rchugren från Östra“ Karuv på ett I allo hedrande fått e — Ga jeruwägswagn lastad med \fottfärror, affedda att anmändad wid arbetet à Skäne—Hallands-banan, ane lände i onsdags till Helsingborz. Detta år afltfå det fårfta tednet wi här fett till att man fnart rörande det wigliza fåretaget tänfker förida från ord till haud- ling, sige . P. — *Revolutionen i drisbänkeu". Det war i korsdags, dagen efter den dag, då det uummer of Laholns nya Tidning utsändts, hwari förblandaded uti en nos tis om wärte>ueu lärkor, starar och "ros senkuoppar“, de fenare littydiga med de pá torget. bellfaftande unga damerna Aldrig hade wi drömt om alt denna notis funde wara en fenfotionånotis, aldrig hesler funnat ana att den Mulle âstadfomma ett få storartadt rumor I eprilbänken". : Men redaktören han fi> erfara det, an, Det war eu fädan waer dag, len fen få wänligt och uttodade wär redaltôr, efter wil (örrältadt tanfedigert arbete, ut i det fria på en promenad. Men han skulle aldrig lätit toda fig, ty hör had som dáude. Utfommen fi> dan fe, huru wid hörnet of ett stafet den ena *roseuknoppeu" efter den andra sta> fram, ja, slutligen framfommo de i dudsintal.-- Sá offutdsfula de fe ut, täntte wär redaltår, men det olle han aldriz gjort, ty han hade ej wäl wändt ig om, förr ån ban Aid fánna pà, om” i de taggar, få, hwad wärre war, både tora od Imá, både bårda oh mindre årda bostar. Det haglâde bol efter oll x den oly>lige, Hau skyndade ned vå Difttorget, nen hela amazonarmén följde henom, ja, den fadars Ayltingen agades förbi Helisténska hôrue!, öfver tora torget, förbi posten, ända ned förbi Frummerins, der den sta>aren utmattad föll êfwer något mjukt hinder. Ha, ha, da, > vv bi, bi, bis , -, fublade den fegerglada armén, ne wår olydtige redaltôr flrattade ide, han swor alt als drig mer föriftva om "rosor med törnen”. — Rolighet för dagen. En synner Hen djurwänlig person — handlaude för reiten — här i staden bar på filt hus tis tit uppsätta en stor mängd starbon. J förmiddags gingo, wenne perjoner der förbi och då den ene, "deu gentleman nalife", fid syn på de beivunerliga fo- gelbona, utropade: han : "Frägas, hwad är det der för tiliställuingar“, hwarpä deu andre, fänd för sitt gedlynta wåjen och fin torrolizhet/ swarade: "Jo, N N. är, fom du wet, ett finansjnille oc) nu har ban uppsalt ‘de der bostäderua åt jerawägsarbetarne, som hau” tänfer förs tjena på”. > | Nämu mig en dygd, fom ej blifwit flådad, nåmn mig en hbaudting, fom ej blifmit bespottad!! Hämnens I ftarar! — Stocrmarkuaderna I Halmstad åro asskaffade, sfcifwer, “Halland. — .Tysk humanitet. Som ett bewis på - den ‘hjertlôshet- swenska arbetare få rôna i ‘das gros}e Vaterland" funna wi, berättar Eng. tidy., outala elt nytt od) ganfla- upprörande erempel till de många af tilnande slag [som enmånda förut i tiduingarne. _ En sweusk tjenfteflida, Christina Swensdolter från Renneslêfs so>eu I sand, emigrerade redan wid 17 års ålder till Tysklaud,- hwarest hon [Flens- burg erhöll anställning, den hon egnat pi båfta frafter i aflighet mäst intaga6 'å- ett lagarett decftådes. Sá snart don funde verl- från utffrifmat, eftorteradeå hon ôgon- blidligen of pelis öfwer Köpenhamn och till swenfk grund, ulan att erhålla tit- tåtelle att ens med ell ord underrätfa sin troloswade, fom bodde cirka 4 tlute mars wäg derisrän,* +, Nämda qwinnag anlände till. Engel- blot med sista tåg i måndags aston I ett förfärligt utblottadt tillftånd, fêr- feusen pá grund [af olílirädliga fiäder, famt i lángt fraaiffridit ha‘wande till- ftånd. - Af en menuiskowäniîig person bär I fraden samlades fantman några troner, bmwarfemte hon förjägg med.det nådmändigafte för liswels nödtorkt. Göt jande: dag anflaffades fljuts får hennes räfning 1i0 födelsebyzden, der hon nus mera ide får e3å några ansônovanter i lifwet, Reflexionfrna gôra fig sjelswa. — Fyrohundrade årsdagen af Lathers' födelse, d, 10 nåf k. November, förefås 9 år af. fut lif, - å sista tiden rd an ih Jedelea hade tidh en-inf ER Berml; tid. att fica nuée Pnthers-fliflelse" til rättande as. en od belán- wärn för Lutheisk tro, fåra nese... tre Es str 2 ER INNER Tse SR nå '— Com ca ¿del politiff prefen taget har ‘man i fiådfe want fi alt je; sapar ren af wärt hyr statssti>, fd. fatemi-: niftern -frih.--Lenis—de Geer, -upptråda i de med wexlaude lyda förda meningd- Airiderna inom representatienen., ‘Asdrig tidfårne — {de ens då han den min- nedwärda dagen 1865 fed som segrare 4: debatternas fummelplats och:paf åt andet ‘en representation, som till .räd- agen om nallonens angelägenbeler frans ärpte ' bittill&' bortglömda - Intresseus målémån — har han dod funts få mo- ralistt båg, wide få slarfa osterländska fympatier fom uu, säger 'Smålands- often. i ss Kra > (tt. parti, hwars åtgåranden mer ån en gång gått sti> { stàf mot hwad han anfett wara det råtta, har matten; reges ringsfêrslag, hwilka han, med den fån- nedom wi om“ honom ega, omöjligen fan antagas & alt gifla, ligga före 10 rikôdagens pråfulng; hans tydligare ris val och estertrádare år. det som nu fan föra - regeringeng talan — och I förfta ledet bland dem som werfa för fram- gång åt de fungliza propositionerna fin- ner be Posje fin gamle molftåndare, hwliifeu - infett, att det hiltisis Tidande, swäswande tillsländet maste weeka häm- mande’ på ‘sandels’utwe>ling och att det derför år bäst ait taga hwad fom bju- des i daz, om. oc det erbjudna hwarken till form eller innehåll fullt motswarar hwad hr de Geer fålert förr [jelf anfett som ett minimum. | e : ST ATE — En ny ishafsfärd under [edulng af prof. .Nordenskiöld, denna gång til Grönland, |örberedes af d:r O, Dickson, som nu i Krifttanta unoecrställer kouung Oscar planen för färden, är ‘man betänkt att bilda, ec ning dertil är I dagarne utfärdad. Pes dagogisk Tidskeist tror, att ett fådant fällsfap ffkall med tiden funna bliswa ett fraftigt moraliskt. stôd för wärt lands underwisningswålen, och uppmanar Swes ríges lirare alt-allivarligt tánfa fig in | [olen så med uítälskan-medwerka til deß fydliga genomförande" Huruwida det mä anses lydigt, att ett ' få. fung?-wägande. namu finnes på deu fidan, som År. foft besluten att nu enomdriswa de på fomitéutredningarna tödda : regeringspropofltionerna, derom äro, fom wi welka, taufarna betydligt belade; men? med beattande' af hr de Geers ständpunkt“.och antecedeutia måfte lifwäl detta faltum anses fom ett gläd- jande bewis på att det dod ännu finnes män hwilla fätta bwad de anfe nyttigt för fosterlandet bögre ån fitt eget jag. — Det högre militärbefälet i Swe- rige. Uti eu i förfta kammaren widt motion har f. d, dîwerslen och generals stabsofficern frih. NM. Klinckevström framhâllit det anmärfuingöwäcda fat- tum att wåra militärer numera ideligen tala om wiaten af manffapets öfning, men aldrig om deß ledning. Och mo- tionåren- är ‘noz elaf att anmärka, att gencralitetet ty>es wara af de milltåre föôrslag8makarne borlglömdt i alt utom i afsecude à deß medlemmars antal och {duer.- sl Hau utgår från året 1877 oh 1878, sedan hwilfen tid Ingen fonnectig för- ändring förfisgått I generalitetets sam- mansátining. "Af:23 förstuämda dr lef- „waude generaler, generale lnanfer oh generalmasorer woro 8 penusionerade och 2 beflädde i diplomatisk tjenst, Ater= ftedo 13, af hwilka endaft 4. genomgätt den grundligare officersbildning som bee stods à Karlberg, medan ‘8 tagit wan- lig officersexamen wid. fina. regementen o< en (numera;afgången), till och med ide tagît någon Jádan : examen alt, BVlott 6 Hade genomgått den högré mi titårftotan > à Marleberg* oh ‘endast '4 hade warít generatflabsofficerare. : Je mer - än en -hâde deltagit i topozrafiska färens refozuosceringsdsuluga1, Gå » AME hade mindre" än: Håitften" af ge neralitetet genomgått wärt högsta mille tåra underiwlsningsrert, mindre ån freds ört: generalstaben, i ¿; Detta" rörande, de prôfwade funska mållen. Hwad ' dda alagd : Jlidilabet widfomnier, hade hwarje genéraläpersoh Fimedeltat deltagit Te af de froen: flå öfningståger, hwilfas Inftruttiva be> floffenbet; långe varit; fänd och dländ, tffidiga hafwa bewistat, niifltärdfusn- gar. | utslandet: oh | Norge. Tre genes raler hade ‘i milltåra uppdrag vest ut- ontfauds. „Koultéarbeten af olika flag hafwa åtjliliga gånger fallit på bwarje generals tott. Blott en general hade upptrådt som militär} fêrsallare, Pwad zen feigista frafarenbeten ivid- kommer, år deu ide stor, hwilket su ide år att uudra på. En general. har åfett bombarderingen. af Sönderborg e< Düp- pet år 1864, en bar envar belåg- en af Ancona, en") flutligen har Hett. deltagit 1 frid, näullzen for fri- win 11848 Îra, dausfa frig., Det är [41:9 Y - Md a .$) Cem betant,' generalmsjor Silwerstalpe, h A 149 aside 18 hade warst regementsder dess goditjeuft 1 alla kyrkor faint upps i. “e R A SO tt ct, 147 2 Fev AA ULTI fa fänd, sem nan! tr igen får fbe: för, att <idc-ätmlásioue halftoa ántalet of wäraigenecaler, är sullkealizt afunulzt? qm andra vapen! du deur, if-: ‘amy hwilfa de isfelsmwa ¡fseuat flatupp: : a AG xdelföra piulflon, amn änfått afrala”rsapen aa — Motionáren uppstäler um: förflagtroid åtfande , ordringar. som wlilfor för be erdran- till. general majors: A Ane är gera hebear (roti t f CAA må tilthfcande praftiska öfalne gar; |” IRAN eT MIN : t rt wid generalstaben; bade jafom ba baad khaan dswecadsutant; ee „att ban år militära ändamål företagit en erja, I främmande land, oH att, efter återkom» sten,“ haswa inlemoat rapport till drigsstyrelsen ösroer de ia!ttagelser hau derunder gjorts « * + att, fåfomt. regerneuttosficer, haswa uppglort o< ‘till felgéftyrelsen intemitat f itligt sörslag eter plan tu särswaret af rifet eller någon större del deraf, med allt hwad dertid sordras of mans flap o4 materiel med uiera samt nödiga befäfte virgar 0 öfriga förswarsanstalter;. Es air hoswa allivt deltagit à ett frig eller dt minfione 4 ett fölllåg wid någon främmande frigförände Rate armé 03; ester hemfomsten till frigsstyrelfen aflemnat redogörelse öfwer de iakt- -tagelfer som derwid bliswit gjorda, = co” ect Da el 3 — Slattefrågan. „Märket D. Ds; bwarunder wi tro of fgeukänna doceu- ten i natfonatefonomt wid Upsala hög: sosa Dawid Dawidsson, afflutar i se- nast bitfomna numret af Fyris en upp- fats "om skattescägau och de mindre bes medlade”, med, följande obesteidliza och tänfwärda flämt 4 Slutsumman al denna granskning blir sålunda, att tet - skattesystem; Sverige för närvarande eger, antag- ligt orättvist gent emot de mindre bemedlade. ': De enda skatter, som i någon större grad skulle kunna'sä- gas bilda en motvigt mot de iodi- rekta 'skalteroa, ‘Bro grundskatterna, samt rustnings- och 'roteringsbesvä- TOO, a) ren och en del’ af stämpelpåppers" BM ork . : nfgisien, Det vore derför en v — Ett allmänt sweuskt lärerefäll ap ubjud- hög dd af orkttvisa, ifall man ersatte grundskatterna samt rustnings- ach roteringsbeavären till någon del med indirexta : skatter, : Villo man upp- fylla rättvisans fosdringar, borde man snarare trärtow pålägga den del af de bemedlade; som ej Aro betunga- de af grudúdskatt eller ruatniogs- och roteringsbesvären, akatter,' som svara. mot dessa, för. att: dymedela kunna befria de mindre bemedlade från en del af'derak akattetunga. Skkert är, att rättvisan fordrår, att om grund- skatter, szmt rustnings-, och..rote- ringsbesvär skola afskrifvas, de böra ersåttna med skatter, som uteslutande drabba de bemedlade klasserna. ' på — Talrifa affomlingar. I Lund afled d, 8 d:5 proften oc kyrko. i Lyng- by af Lunds fift Anders Norrsells enka, Anua Norríell, f. Wollin, uli den höga åldern af 88 år, efterlemnande, förutom 7 swärsêner oh 2 swärdöttrar i 2 gij- ten, 11 bara, 68 barubarn och 23 barns bärnsbarn, eller tilhopa 102 aftomlin- gar. Y — *Bland prester oh lekmän" är tis tel på en bok, sned hivars utarbetande pastor A. I. Hellqwift för närwaraude sysselsätter fiz, Det förmäles wara mer moarer i ungefär saruma flit som Ahn- felts ftudentminneu, oh de födja fig pá ante>ningar, som hr H. ‘gjort under en följd af år - Med anledning of en föregående uppgift om hr H, har man upplyst Y. A, att han i>e-begifwit fig till Franfrife för att der förbiifra, alt hau ide haft någon annan "mantrefnad bland fina nya trosgförmandter i födern” án den of: en federmera dfwerwuunen E EET ränta Srfåmring {-hefsotilständet, hwilfen på; - rame u bimfördy oH ail sen bli else ilärantrife ide war anordnay of ze fato)i7a presterffapet 4-Swerize.! : 4 Af br ¿H:8 fensfte bok: "Kyrka ‘resterstapf i, Skåne" åtsid i Lund ed den 487 ieremplar 1» ål Are I månglnnnig. man..<T&. rip. nångarne- I: år omtalat : en--mängsidlz ' tyrfomwsttare från Bliounerbydralten, tag , nåmnad en orgelltampare i Norra Sint. land fåfom ett molftyde; denne är tjeust- görande -orgeltrampare l:-Säby, 6< des utom ríngfarl, -dêdgräsfware, „urnialare, | „glasmästare, målare, texlare å frafiwvåre dar, förgyflare, lapetserare, polerare, pie I stel och båbimed, I inde symastius- lagare,. bledjlagare, plåtflagare, fdifen- nare, - lôdare,i glade od) poralingsfintare paraplymakare,;instrumeutlägare, bardes árslipare, dârfeilôr, âderlätare, | 1 rare,- i tandultagare, tand-doltor, skomalare, jås are, fifflare, notbiudare, flagtare, mån | stoppare; fe; här äfven. en, mängsidiz | N | . "a .:— Nâhet och widfMlepelfe.' Frin Y- | stad skrifwes: ; Bida - liken- af de è | mördade. qwinnorna fördes samma dag ! blodshandlingen ‘werkstäldes till stadens | \sufhus.' 'Hår ha de betraktats ch be. | handlats som werllina utställningéföre- * mål. Möjligen: år sádaut Rid oh sed i ‘wärt humanistiska tidehwarf. Säter år alt ‘ett stándizt tillopp af skädelystua ; egt rum, oc att alla fått låda få myda : de ‘ önskak. -; Santa och unga, mån oc . qwfnnor; hacmnbusar och ‘bodbetjeutee ha ' tagit de bida qwinnoliken i betraltande. Det „är ju uppbygaligt på mer än ett fått o& bör. werka fraftigt/¡êrádlande ‘oh uppfoftrande på dem, fom bega nal tillfället. Att få werklizen warit adel bar: "nog hörts på råa dráugard famtal , om bwad:de-fett eller på de bâttre Håde da herrarnes ¡taukeulhyte, om fMlidans” froppsbygnad oh forme >. 3 "Bland dé” befölande har ätminsicae warlt ex, iom fommit i helsowärdsären- den, en qwinna,’ hwilken medförde fin „son; :sem led af skrofler. Hon förde un der gosfens högljudda skrik det ena {l- fets falla hand öfver hans anfigte får att sälundo förkaga fiuldomen. Meust« liat elände I alla former! Sinues}ôr-' witdoning, djurif rådet oh midslepeise efwanpä/ hwart annat! - Det år för ligt! 2 TS — Folfpartiet sulle enlizt Ånn «Korrespondenten zwaral naznnetit på det nya ur det gamla” fandtmänuaparlict utbrutna eller uppwhixna partiel. Pros ramniet får detta nya parti Har wis- erligeu; e):åanu/blifmit debatieradt men ett. fórslag-dertill- anfôres- dod i-famma tidning, I detta I. f. förlag till pars. tiets program“ heter det bland annat: | _ Den så kallade kompromissen atats- makterna emellan upphör. 7. ” Grundskatterna upphäfvas på sätt regering och riksdag knona besluts, vure si genom en billig och ringa aflösning eller genom fullkomlig af- skrifning. «rv i Armén utgöres af stam och beva- ring. Indelningsverket bibehålles så- som stam, men bör tidseoligt reor-. ganiserns såväl i militäriskt afseende som Alven med afsecnde på den E- nanmiella och ekonomiska ensidighet, hvarmed, detsamma för” det närvo- rando betungar eu del af den svens eka jorden., ; Ingenting uppoffras för parad- och militärlyx, men ingenting underlies uf bvad som verkligen erfordras till eit kraftigt värn för vdr ojelsetäandig- et, : : Kapilal och arbete, af' hvad oatur och beskaffenhet det vara md, skolas “1 vägen gick igonom "skog och' ledde fram soin innehades ‘af h - mente, Erland Arvidson. hos Sör - "> Den unga sån erskan 'hadö'i' dopat" blifrit kallad Hilda "samt var' den kallade kaptenen fader. - tonde födelsedag och — 50 — on bögstammig ran- och furu- till Björkötorpa kaptonsboställo, ennes far ‘kipteneù vid B: rege- yngeta ‘af do'gex- barn, hvilka on hado nyss firat sin nit det -:synteB lätt på hennes friska, : rosiga ansigte att hon icke ännu hunnit göra bekant "skap med smärtan. De röda läpparno; logo så: gladt och de klarblå ögonen”blickade så strålande på allt och alla, att det icke var underligt att. Hilda ansågs som en fager tärna, hennes utseende; Dor hon nu i fastän det fana många brister i pöl ; | don. friska morgonstunden mera | dansade än gick. genöm deon:'doftade (och susando skor gen, såg hon”oböskrifligt intägande ut) öåktadt hennes ; emärta högviixta gostal bemväfd bomullsklädning och de små, -välbildade föt- : terna voro instuckna i ott; par skinskor, förfärdigade af sockonskomnakaren. efter soluppgången 8 plocka blommor. eller t ondast 'önislöts utaf en ljus, Dot ‘var Hildas lust att strax tröfva öfver borg och backar och bär, samt sjunga hvilken romans, = som för tillfället rann henne i minnet, antingen dess "innehåll var gladt. ellor sorgligt; Dotta ansåg hon , ‘Sig helt opåtalt kunna göra emedan hon så der långt | in i, ajolfva skogen var skyddad för 'alla: nyfikna bådo | . ögon. öch "öron. ! Me n donna morgon bekikades' bon LS LCL RT EA ‘ + ot 1 Y l i 1 | di |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.