i proportion af taxe2rdeneengt i bk/41 - inkomstbeskattning • n i n goverketelmmitrbilll. hela del 'WO af riket* befolk- ilretiderkatopid beaktat- ning, eJle n inic för blenuat, år befria från alls utgifter för indelt' armans underhåll. Soldattorpen bibehållits, efter att likval haft* undergått erfbrderlig syn och uppmålning, för att begrån- aligt oas till kvad de börs Carl XI:. knektkontra in- Staten öfrertager vår delta trupperna, n11 kontraktering med den indelt. sulolaten samt tor- pen* underhåll. Alla kanta °roterade fastigheter Och industriella verk, aåvid inom ru n ikr- na som landsbygden, uppskattas till ett visst rotenngsvarele, hvilket se- dermera utgår enligt den Arlign mar- kegångssAttningen. Af de sålunda uppkomna medlen bildas en fond för den indelta armsen" militara behof. Under de tider, då indelt soldat ar kommenderad, åligger stnnarote att sköta torpet, ehuruval mot 'matt- ning från statens sida enligt Årets markeginewta. BevAI ingen utgår fortfarnnde på sitt, SOM hitintills, med högst :Ulda- gers förhöjning i ile militåra öfnin- gama. En särskild ministar eller a tatmr,;(13... afdelning uppsattes för industri och handel, jördbruk och arbete. Census för valratten till riksdags- ombud i Andra kammaren nedsattes till 400 kronor. Den kommunala rostratten ferAn- drae derhon, att 115gsta röstetalet för af kona- hvarje röstande blifver mimens samtlige röster. Vid skral arrestval, sona vid kom- munala förtroendeval, tillkom:ner hvarje röstberAttigtol en röst. ej flere. Våg underhiliningsskyldighet en för- delas på ett för jordbruket mindre tryckande sått, An det nar% nrande. Den nuvarandeIvia tullagsatiftnin- gen underetöNes och gillas. Reci- prociteteveteinet uti dock, der så på- kallas, tillåtn/as. Med regenegen ter de ssa oc h an- dra tidsenliga reformer; osett icke med regeringen emot dem: — esrith•laatt utfia i går till bet- eftertrribare typa ren !Maten 14. P. klabertien. — att sett fått för ill4140441K.14 Qtt ny uppfinisfne ote of butierb på ett tufrie, billigt Deb för- månligt fått framhålla 3anitimeittine- na lottat ecb protein bar nyligen mit gjort, at <n fLining, fem unber fle• te år b tia ittat priratftutier i fyfit eeb remi. Degton touftruttion (au tneb /idel begagnat mit cnitata tant tbrut, får att Utigenom framitåfla limpante fig ier getnin3 till kitt, :rider, Knot, lusern ed> lobar, ehuru tet bed ide bliftver blvar mana jat. StcrittrutKrett hårat, eau man tåga, år ett inille men t ed ide L11.'41'141, Kter fålla filt namn tillawitare, ej heller ingår ban i ninuare Krtlaring af te - Intima af Titt ton(truttien, ty tillaciii- 3eu på riåntnet Kr badning, fftdle wit 'tåget allmånnare bruf blilma Ictn• Ifgnt iarfråntt. Tet år lod att bop- thul alt ten tag 'vetoben (taIl bliftra bittre ån tc åltre, malign: att jett- temata benet!, eller afmertn tent mei> fatante lyror, hindret tbtefaUit ffåligen tyd ed) nitilen latent jatten att tc- temrenera ben uti hitt falt eller i tco tugattaahlel, hwilfa Minen utfallit cgtptianit. — "Cm belnllebeflöbnab, eller itteb. cg hr. t:r vrcicajor (5). 3acacre 128gft inirelfanta upplåt-itu otk rått' år titeln på ett arbete lom, tt 8 uttom- mit 04 &tu. 2inbgteut fints. 3 fetta atbcte finner Waren alla erforlikrittlo ungnlIalitgar tåranbe ben 3aegerRa 1. t. in.sratiåbeftåbitaben ed> be fbrklar ben• lamm låga IneWra Pr mentiRefiåg• lett måtbefinnaubc. irrel t4 tkaeger fler fer nårmaranbe modet energitia anftrångnin3ar Kr alt Zafflorib minna allt-flera "tromb(' får filt oilt,eenangeliuta. prat ban ijelf tånter'em faten framgar tytligt af eljanbc ftsretrag lom ban unligen hål- lit i 9.retbett. sPrefeajent berjor incb att berått(' burit ban fentntit fin tåra vi itsireit. .tian utforRabe på fig, fin familj, fln- tenter ed) leltater i hivat mått hårt). - flytbar troppen mot yuf tom. .t.-aktvit tafttå hatt pa 'citatet. a f gallt darttifen nit cu mennifta0 bårb: itinAdarab fatt målad 1% > - måg. Ten filtra menttiflan år låttart ån ten fri- lla. Rilitåren bårtia befbintigt cdj år efter år Mager edsis bbli ttbettlt Want ielbalcrua. .Dårfars blir menniffetrepa tktt em matt befriar honom från jrcri, filt hitta fuhflanier. Skeppstia ben be : ment aft,i3attanbe nt efitxrPti3t tratten ed> fett (Testbar ('tet intittanbe fluftemar, fajent 1. cf. 10110, telera, ritjet nt. fl.; to ;vattnet i troppen från:. jar jcifitittyn. Tetta met bwarje btle- mober. f.7'itt man ridit:- tuateist irån mjetten, jurnar befinn ide få lått; tjoa saft bitr ide beller Oart. "3a3 fatt. tå till mig: ent man befriar tattuniffe. troppen tran ben icianitt3 fram tallanbe futtigheten, ger nian bestritt hertigan. Nutnitaftif ett, ttvetthab isve widjerli- yit i fetta bånfeenbe 3atiffa bro, men 'natt år bett gamla !mannat:i åter fram- me. .tawarlik bcjivåraa t 'vitta tjuren nie at bytit imantpi 3aa berjabe nu att kabel mig i 911e: cw-.ylleffjorta cd ett igentnåvi red tåben lelboterna bruta. Till ett beriatt fteettated fag to,ilteli- gen; men jaart ntårItc ing n: Rarp Ril: not emellan minn rodar; i bet ena mitt< ja$: inåt," tett (ttra fånfe ja fl mig bett angati3 till mete. Ten ferjl- tbintbe taftv tu gammat tutt flanell fe- kat jagttröja, kli anbre cu manlig ntet kalffiben fettat benjour- 3ag Rar 'e- ket ur ena tinnen; ax måtbc jaa tuål ber, men p.i tett ankra kilten mar jag fertfaranbe illamårnbe. (!) 3a3 Rar ba till ntin ftråbtart; rale tubrit ur hela reden.. 343 kb at bletrigairtning, Nd iiktlipid och MO tsibe njtmatiR ert) fet. 15a. fiyinnajt jett) ide mera gnmuartije. rat blir tent en gebere, htvilten f8rft arbetat ftuft frontier plogen ed) feban i fin-mantlad till en flifftlitotp. fetta fått wartt jaa mit 28 år en bruten tnettnifTo. 9)/(It le nu På 114 t :"•.er jag fig unr sita un på mig! fia men:tittar bår i ialen torbe ba ett fa- brr fiYtt. 3ag fan fisa tueb fent lim- mar 3 rat, 3a 25O meter på trappor ed> 3C‘ra "( h åna ber 2(X) itånger; jaa år efåndlig fik ten bårhalte måterlef ed? otillaånglia fr intitta ed) Krful - fiffig. 3 trott at allt bet metthiltb jent min låta rencr itnincrligait boa it33ro iutuftriittare, tu,itcr antalet etf minn anhuaare Ian, en hinn. 'Mitt Ufo ed> birtningametel ,ir »Hd. 39 tar letning af milt liketråtart i beltolå- rau, ten allantårliat ante('. Hut låter måra bår od> fjPrar på tjuren, men jag har åttuu ide jett dl (aha bjur, binart tropp 'varit betlibb meb gråa. 'åra» Bluffa babe nnbef alt jubartte att båga ylletrågter; Ullotyg till belabagatfigtett, Hutat till pinobriglett. glår inhamra prefter futråtte bet allra beli3afte fit.3o be Mata fia liatttetråater. 9)/rita nått< att prefterna lek) bedja 1 rlf iller Rulle fralftva, berfh hetta< ban tem all flata — 51 — dock uppmärksamt af tvenne unga män, hvilka, i lik- het med henne sjelf, tjusade af morgonens skönhet Förirrat sig i skogen, och vid ljudet af den vackra sången dolt sig bakom ett par täta enbuskar, för att obemärkt kunna ge akt på den sjungande. »Det var en rar töa att kunna sjunga. Jag ger mig tusan på att bon skulle kunna bli primadonna vid operan, hvilken stund som helst», sade den ene af dem, och blåste ett rökmoln ur sin cigarr. >Om jag inte ser alltför rusande är hon vacker också; det vore mer än angenämt att så har .ntidt i vildmarken göra bekantskap med någon som kunde fortjena att bli bemärkt», svarade den andre, och satte lorgnetten till ögonvrån samt fortfor: »Skola vi gå fram till henne, och börja samtalet med en kom- plimang öfeer hennes sång.» >Nej, det går inte an, vi få genom Gustaf göra 0 8H underrättade ont hennes namn in. tu. innan vi våga ett dylikt försök. Om jag icke misstar mig alltför mycket, nå är hon trots sin landtliga klädsel en bildad flicka, hvilken icke kan behandlas lika nonchalant som en skänkmarnsell.» >Du börjar bli en smula ep/hk:i:lik, Ragnar, och jag säger bestämdt upp vänskapen med dig i fall du Icke blir densamme som förr. Ligg du gerna stilla i mossan och blossa på din cigarr, i fall det roar dig. Som jag lyckligtvis inte behöfver lyda dig, så spri('- , fig. i linne. 3ag påminner Stinn em both örarn et ca mu Ittaria,ftlea mott jarl° r. eatbelei utra.irtl Ar tankfulls. 3 fa- utelbåret iii ett agnet fete förmal:bier incintiffan till ett tamel, b. tv. f. ger benne (tidlig till att tithdrba be fti-kfta ftranatjer c onftrångniegar. %tt ylle fi4 ben frilla menatiffatt, år ben unna. ligafte hetlätttattn Menar bet tabun:, att bår år tet entia lem leiter pi rh, ber btuareft 6fIver huftenb ,innu — ffi i jamma Hit — tvåtre." fortgd olle-apeftelttil originella vri* fan. (71'r tent n! toka !Marc ism Rulle Linna fig l((flote att aha ett vraflifft fikiM nuce ten tåra te uti ?ert!. Vint, grott arbete 'ed) i prefeajer 3aracrit bar vitval' eiternbe mita orb Hårmars hmw tvivecrtab, 'vilja tvi vin thintna finnnu 0. D. sbl. Violgren k tem. i V- reko Kniljer ed> 'lieb prof. 3aeytå ffutbatukte Kriebba tritetwarer nteb flera lin tiernialabeflåtnaten brattbe jimtlioding, uppge( sig ha köpt den granna rocken «för 28 kr.jul auktion etter landshöfding Asplund. (!l. Röstningetibrsiggick lugnt ocb xe- tgliagt: föreåkrar Aberdeena itufvudor- Sködad lycka. Från Floda i Södermanland ,kriturs: En (örmö- gen och ansedd landtman har i @ork- nen har med sin hustru och barn i flera Ar lefvnt ett Ivckligt och ostörtlt fainiljelif. lian har helt och . hållet nybygdt sin gård och hade nyss in- flyttat i den nya vackra bostaden; Men di kom utriden i skepnaden af en lasitreprest, rom till en hörjnn tokade bort dottern. Nu ar fat en hustrun bortkollrad. och det Ar en- dast genom hotelser, 1)51,er och för- lamningar anm mannen hittills lyc kats förekomma torivAndelseverket , fullbordande. Rikard Wagner död. Rikard Wag- ner • - den ryktbare kompositören — atied i Venedig i måndags afton. Rikard Wagner var född 1813 i Leip- zig och började sin bana som kapell- måstare i Dresden, derifrån han ne- dan kont till Zerich som orkester- dirigent. Sin ryktbarhet har han vunnit genom operorna Niebelungen- serien, eola di Rienzi, Tunnhåttser och Lohengrin, till Ii il ka lian skim- rat icke blott musiken utan adverb texten och hvilka han uppförde på den derför nårskildt bygds allbekai.- tut skådelinnan i Bake:åh. lians mu- sik ar af ett nytt slag, Sjelf kullar Ii:rrt 11.41 ;dens.. Och måhån- da ar det också först efterverldru gifvet att fullt förstå Ilen och upp- skatta dess varde. 1 nutiden Aro, som man vet, meningarna mycket delade om den Wagnerska musiken, hvil- ken, trots sin storslagenhet, icke ena gAtt fri frän simpelt gäckeri. 6ramilanben, Fn höjning i kronprinsens apa- nage med 50,000 kronor begär nor- . t0(1;1)0fin. Ny eigarettfabrik. Ett teer nå- gon tid redan bildadt tonlig brultiolt oNaderclidn• bar i Stockholm ord- nat en fabrik för tillverkning i stör- te skala rlf cigaretter, livilkit bitvills huf% misakligen importerats från Hyss- land, Tyskland och Antelikrt. *Bo- lagets rufsigt rår att åstnilkomma den- na nit rått stora bruktiingsartikel genom tillverkning inom landet och granat svenskt arbete. Urdu,' nu st en mängd unga arbeterskor syssel- satta med denna fabrikation i huset n:o 69 Nlåster-Stontielsgritan och fler nit satta dem in uti och IAra sig ar- betet, hafsa ett par ryskor. valla vid hatolteringen. :if bola get hitkallat.. Fabriken bed' ifves efter utländskt mönster ich den står under närma- ste inseende af en groek från Marc- (huden, 17rilken som ferktulatnre ar- betat på de förnAmsta cigneentehri- key i Grekland, Turkiet och Hyss- 1 end. Bolaget har för tafsigt nit Sa- ka göra importen ar cigaretter från utbua:tet annbarlig och göra tillverk- ningen ut varan tilk en industri i vårt land. Det harvar nit tillverka., ka vitran af blitt+ rAmateriel och till billigare pli* fin utlandet. Student utan student-examen. R. 1.1:1 hur medgifyit.underlajtananten M. L. 'ont utlagt exa- men vid sj5krigsskolan, men ej mo- genhetsexamen, tiationu rått i utseen- de :t in-kritning vid univer- sitet, som tillkomenswr -dein livilkn nf- lugt den senare examen. 31:anb5otten. Det magra Småland. En med- delare skrifter till .I5nk. 'ridit.: Vid est viss gårtgitvaleg:Iiil i Småland ur man i allmänhet icke svniierligt fiirivild med livad till delta bl- yets uppelialle behölves, och följakt- ligen hinder ofta, att resande fri fara derifrån likar otillfreds...tålde i lekam- ligt lianseende, som de kommit dit. Ett dag lodande två långväga le- ss:J.1P, lie ilka begärde att tå köpa öl. Något sådant stod dock ej ute tå, sNA ån kaffe dilb frågade de t5r- stanile svagfarartte. .:Nej, sådant har icke (nunits i hu- set neduti jul, och det bittur vig icke lAngre nu att kokat på sumpen.,, .11en vatten, för :dit i verlden, ■ vatten fins liar val åtminstone, ut brit.t otåligt den ene af g:bov:nit. Gastgirvitremor började harved med en träskopa skrapa på bottnen i det tomma vottenambaret, men tut s ur tålnmodet hos våra rasande slut. Skyndsamt fortsatte de fArden mot en annan gåstgifvaregård. En skrinlagd skatt. En glad janta i norra delen af Bringstofta socken, Småland, hade nyligen en Men qvall besök af ein fAstman. knapt hade han hunnit komma in, feer ån hon intrkte, att' besöket enr beknalt tör andra oda att en inringd ungdom sore 1.1 vAg till henne for att öfvera neka och såna henne i bry- deri. Nu teoro goda råd dyra. dega nar vet ej qvinnan att reda sig i en brydsam belägenhet? De främman- de kommit och mottogos med stor- sta vanlighet af jAntan. FörvAnnde såg,' de sig omkring, friaren var iii- genstadert titt skåda, lavarfor de efter någrn fruktlösa forskningar begåfvo sig åstad, svikna i sitt hopp om ett genit skåran. Nlen knapt linde de ef- lags:int sig, sierran den fintlign flickan skyndnde till en rymlig ki-ta i ,tu- gans hörn och up p låste den samma. Ntt krog simningen d. v. Il. fästman- nen (dun i dagen. Flickan hade «skrinlagt sin skrot« och för ytterli- gare arikerhets skull sjelf suttit på locket hela tiden det :iförande be_ sokt t varat. En hästhandlare i landshöf- dinguniform upptradde, rutigt Sö- dra Dal-NVeckobl., pi en 'dröjd. i Hedemora marknad. Mannen, en ska regeringen :lisen i år ut stor- tinget. •■•■■•••••■• atrikes. Cirkusbranden i Berditseheff. 1)c ryska tidningarne gro nlbjernt fulla af hårresande detaljer. 1)agen eftcr katastrofen erbjöd brandstallet en förtidig anblick. Der cirkusen förut stått stack nit på ett och an- nat stall., en stolpe tipp ur jorden; i askan såg man, bland 'kallt förkol- nade tirader och lumpor en mång(' knutor efter menuiskor och djur, af-dittut Under, fötter och naldra kroppsdelar. På 115tori,et bredvid cirkusen låg.) liken. gågra hade erhållit sitt met-pil:liga utseende, an- dra, teer (urkokade, voro helt och isgikt oigenkännliga. Den at:Imning som litt råder i staden låter sig ej beskrif% ris. Nåstrin i livarje hus be- g: Åter man en elost eller beklagar en sårad. Alla fria skjutsbönder sys- selsättas med att forsla lik. 1 mAn- git familjer återvånde ingen från cir- kusen. På ile flesta liken Ar huf- vodet forbråndt, hvnraf mun kan se.. att elden ofvanifrån angripit den sammanpackade mentoskomassan. En kor- Från hafvets botten. respondent till en tysk tidning har talat med en dykare, som varit ne- re i det förolyckade ångfartyget “(:imbria, Dykaren 'kunde ej finna nog starka uttryck för att beskrifs ilen fasansfulla anblick, som matt honom, under det han blretog sira efterforskningar, och förklarade, att Iran ej ter 1,1100 ti n der inull en gång We gå dit ned. Enligt hans be- r.ikning -kulle det anan finnas om- kring Mat lik i fartyget. Bland an- dra Ilade han sett en tvinna, 80111 111,11 ett barn i sina armar hade stir- rat p:i honom med farvridnit nnlets- drag. Tre mån hedlo inurandrn fast omslutna. Dödskampen måste i det hela taget ha varit kort Dien fatn1118- full, enår dere personer hade kin- derna fulla med hår. GarIbaldis lik kommer nu att upptagas ur Nio geni och ofverlena- isas åt lågorna, Nihilisternas program. Det ry- ska res olutionara partiets exekittiv- kombi:, som på lång:c tid ej låtit hörn af sig, !mr nu på nytt utfåttlat ett 'manifest, i hvilket .ryska folket. stiller f.11jande fordringar på kejsa- ren: I) 31edgifvntide af och konstitu- erande af en etandig folkrepresenta- tion, som skulle fritt valjns med all- man raskatt och ined instruktioner uf 'inc valman, och som måste be- sitta fullstandig ;Ilagt i alla, ltela sta- ten rörande angelligeuheter. 2) Omfattande provicsiel sjelfsty- relse, hvilken genom valet al alla tjentaternan, granna böndernett sjelf- standighet, mirens (kointmenene) och genom folkets ekonomiska oafhangig- het :påste göras sAker. 3) Böndernes och mirens ajelfstan- dighet som ett ekonomiskt och ad- ministrativt helt. 4) Folkets eganderAtt till jorden. 5) Lit syntet') of Åtgå:der, bom gå ut pi att fetma fabriker och verk- sh5 1111 *glider At arbetarna. (i) Fullständig samvete- och press- frihet, frihet till sammankommer, till associationer och valagitationer. 7) Allassen vulrått utan några &0111 helst inskrankningar af stind och far- mogenhet. 8) ()utbildning af delo stående ha- ren i en territorialarno.:. K anan:cn ger koj-aren betankelid till kr5ningen och slutar med d e van- lign hotelserna, derent lama ej lyssmar till folkets röst. . Ett egendomligt testamente. I den ryska staden lielgorod t guver- nementet Chnrkow dog nyligen en millionär tid namn N. .1, Tschumit- schen', hvilken till giftasvuxnn flic- kor. döttrar till fattiga föräldrar från guvernettici tet Cliarkow testamente- : at tangerar en hell million rubel med elen bestammeleen, nit räntan af hela kapitalet, hvilken uppgår till 1,000 rubel, årligen skall genom ett lot- teri lika fördelas mellan tio giftas- lystna, sedliga, lattign flickor, men i•iied det vilkor, att fliekortia lorta att genast tråda i brudstol. Detta lotteri egdc rum första gingen i år den 19 i torra månaden. Vid drag- ningen voro 25 tliekor når% stretade' De vinnande voro till största delen bondflickor, och look livar och en till dragningen medtagit sin brud- gum. Det oaktadt utbetalades icke vinsterna, hvilka flickorna icke er- hålla förrån de gift sig. Nista drag- ning försiggår i September iilz i,itatir i t nåer,.. Ryske 0=61128 kröning antagligen att forsiggA den 27 Nlaj. Om den aflidne Ernst Dohm, den berömda tyska skånittidningen Kladderadutschs redaktör, ber-åtta, följande historia från lians student- tid i Unik, der han tillhörde teolo- giska fakultetet. flatas <picka och fmk:timliga tung:inge:smatt hade för- vår-fritt honom professor Tholucks gunst. och en lång tid var ifatt den- nes amanuens. En dag hade några studenter anstalt km:tun:sik för en professor, och det oerhörda intråffa- de att en småstadsborgare, som hyr- de ut rum åt studenter, angaf några alf de i kattserenaden delaktige. 111r- på följde en allmän studenteataiman- k wnst med Dolon rom ordförande och det be-bits att 1.-Irkl arrt „kalk_ borgnren i akt fair evigt.. Dagen derfel kommer den stackars i akt tro-klarade borgaren till professor Tholuck och bad honom tör him- lens skull att göra beslutet om in- tet, annars vore han ruiner ud; ts alla studenter hade redan flyttat från honom och ingen skulle nAgot..in mera hyra hos honom. Tholuck in- ser des • kinkiga i borgarens belågeti- het och såger till Dolm): — Nliti kåre hr Doluti. ni måste göra mig den tjensten att ombestyra det eder dom återkallas eller åt- minstone mildras! Sant:n:Inkalla en ny församling och rag edra kamra- ter, htt det skulle bereda mig ett naja ont borgaren åtar toge till nå- de. Vill ni guru det, bäste hr Dolun% — Genta, hr professor, om det ar möjligt radan i dag, men senast i morgon. Två dagar derefter *nuntier sig [John' hos Tholuelc. — Nå, litar går det? Ilved har ni beslutat? fifflet för eder dona har redan tvenne gånger varit hos mig. BerattIsir professor, beslutet ar mil- (1"dt --- 1)et • % ar bra, bäste hr Dohni. Jag tackar er och livad har ni be- 81Utat? -- Kalkborgaren skall icke till evig tid utan endast till 100 år vara akt. f"kilA -- ck nid du arr himmel! suckade Tholtack. — hr professor, mera rar omöj- ligt att uppnå. .lag föredrog eder anhållan, men onktailt fil) vördnad för er ville studentfrirsatitlingen ej inlåta 'dg på något. 1>a föreslog jag 1 ,11 Ill'Ilg:it ( lång till hundlik Ar, hl ilketi 191 7 141.1e, - : uig j t , brmArkte Tholuck, evigt oelt hundra det Ar en stor skillnad; nA jag tackar er. Orli under hjertligt skratt gick jirofessorn till universitetet, der ett lefve utbragtes för honom. Doften förblef Tholucke gunstling och för sitt mildringsförsing etudentkårena ordförande. Qvinnoröster. Skutlands qsinnor lut i ar för tiosta gången begagnat -in nyligen få: vårflade rått all del- taga i kommilinalsiden. 1 Ab erdeen voro af 330 rostberåttigade qvinnor 134 tilletådes och afgåfio sina rötter. •
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.