es | 2380 2502 np, 0 BRA Hg D 22] M NN 22A fm FEST [= IN = ” . 2-22 UN SES an ES H . , ta SEE ER 2225 D ER os =S C ji np. Den politiffa rösträttsfrägan har, om befant, áswen detta årg ritsdag fått 3 10 behandling êswerlemnad i oh med hr Arnoldsons motion om en ilzife welse till k. m:t med begäran om stati« flit utredning af wisfa förhâslanden, fom anses inwerka på bedômandet af frågan om råftråttens utflrådning. ¡Frägau har redan fôrewarit i förfta fammaren eh genom deß afftående: beftut för denna gång förfonit. Je deh mindre torde det förtjena tagas î belraftaude, på hwad pur.ft frågan toh med detta afflag fom- mit. Säkerligen bar mången i likhet med of haft den dôfwertygelsen, att en ut- ftrådning al den pelitista röftråtten ins alunda ännu more få [nart att emotie. La denna öswertygelse pá, senare tider c< ide must genom 'efman nämda bes flut blifwit rubbad, få år det just fôrsta fammarens hällniug fom dertill år or- faken, Man har nänligen ide tunna? dôlja för fig, att denna lammares mote ftåndsförmåga i förewarande frågatattt. mer börjat röja teden af illa dold swag het. rmed mena wi ide, att afflager masoriteten frulle ha förlorat synnerli- gen mydet af fin aftningöbjudande uu- merísta êfwerlägsenhet, utan wi fyfta pá det förhållandet, att den malda mot- ständataktikfen ide är eu sädän, som witt- nar om förtröstanofuli beslutsamhet hos förswararne ai det bestäeude.| Man tåm- par ide, ständaftigt i fasta pofitioner, utan man fefer furragömma med sina mo! ständare, rèsträttsifrarac Från fone stitutionsulskeitets betänkanden oh från distuosionen i förfta fammaren wid deuna och föregående ritsdagar fan man hårpå famta bewiå I ôfwerslöd. - Röfträttsifrarne lupo till: slorms med yr?andet på allmän rêstrâtl fåjom, eiter dera fêrmeuande, warande en allmän menskliz rättighet. Anleppel tillbakaslogo raed - det owederläggliga swaret, att 1i | ingatundo år förhällandet, htt den'voli- ti isa rôsträtten hwisar på betingelser, fom fordra-slere qwalisikat{ouer äu blott den att wara menniska, och at! den, êt bwilfen rêfträtt fall bewiljas, máste tunna erbjuda garauller för dessa qwa- tififationers besittaude. Rösträttsifearne lâto delta swar tända fig till behörig ei- ‘terräâttelse, begrånfade fina fordringar och våfieto, att inom des'a gränfer de fors » drade“ qwalifilationerna wére i nôjaftig : mán för handen. Till fåd för detta :påftående beropade de' sig vå den oj.f- wade ecfareuheteu, art, utwedtingen till políti! mogeußet lilsom öswer huswud „all utwedling utbrederi sig alt läugre ned e& griper allt flere, oh att fötjalttigen fambaålla- eller rättare: förmögenbetala- ger, der denna mozenhe! till äfwentyrs mcd Mil kunde anfes ide wara till fin- nantes för 10 till 15 är sedan, nu kome mit { befittning af sädan.| Till swar bårpå ‘geumáldes då, | ail ipenningens wärde ‘âr ftadt I ständizt: fallaude, och : att sem följd deraf de u! politist moge „nad fommande lagren efter hand flyttas „upp 'öfer det en gång bestämda rôst= råtteftredet. Innan man temuade sitt " : tnedgifwande till en sánfusitg af detta fred, förbebådle man sig { alla Yåudels er att få fe resultatet of en föregåente Utreduíog, buru det med malifördelnin- gen de solifa fombåfldlagren emellan tunte fonima att aestatla iz.| Moelfidan sogade sig áfwen efter dettaj witter e< har nu anhällit, ait enjfådak ulreduin milite begâras hos den: sem bâst iri frånd att âstadfemma dein. Denna riot liga onbitlan ‘aswisas nu ;med framla- stande of twifwet om}; alt någern all- månnare mening ännu utbildat fig rö- ‘rande Gehoswet af rösteättens ulsträ>- ning, - 08 detta twifmel Mall, fåörmenar man, ja ell edt fråd i det kérhâllandet, alt något wäsentlizen stegradt tatresle för rôsträttens uidswande ide Nå senare tiden wisat fig bob dem fora för når- warande ega denna rätt. Tydligen har man lítat på della Mit får Mrifmwetfe förflagets aswisande. fásem det däst oh lángst beständande, ty de andra an årda ålen, de formella betånfligbeterna i ale seende ps konsistutlonsutfkotiels grund- 0 tenllga’ besogenhet att taga hand em safen 0. f. w. lärer man fuapya blifma i tillfå0e att begagna násta gång frågen [örefommer. a on De fom vrla på walrätlens utroldge ning ro ursäklade, om de för nárwa- rande anse fig wara den i grunden stars fare parten. Emellerlid torde de haswa af nåten att Ytterligare stárka fin ftål- ning, fårftitdt hwad beträffar att åda- galägga lillwaron of eu allmännare me» ning om bebofmet af rösträttens ukwidz- ning. ‘De bôra [ark bättre bewis för detta bebel, än tent hemtas från det i fiffter uppmåtta intreafe, fom nuwa= rande rôsträttdinnehasware ädagalägga i att begagna fin rätt eller som tôr rôste rätlörejorcen wisas I den ena eller an dra fammaren. Det fom ‘all! detta tal om âdagaläzgandet af behoswet wål änded utterlt återftår fom det enda gile tiga, lärer mål nemligen wara uppwi- sandet af den fänsla af behof, som för refinnes just hes dem lwilka till rèft- rätts erhällande ‘âro ifrågafatta. Del år på denna omständighet rösträttsagi- tatorerna böra trilta fin uppmärtfambet bättre ån hittisls; ty om ett fådant be- hof ide erfares, c< i den mån tet werl- tigen ide erfares af tem hwil2as begåfe wande med råftrått man päyrkar, År delta yrkande naturlighvis i safngd af redan deu allra fôrsta förutjättningen för att funna fallas befogadt, ‘Det gål- ler fåtedes att låta hwar och en tala för fig, fordra för sig c& för sig allena. J det hänseentet har röfirättsagita= tionen, sädan den bittills bedriswits, fe- fat ide få liter, Man har osta nog Är beropat sig på arbetaremêteu e< folk- möten, fom framstält yrfande på utwid- ad röftrå:t. Men om, saîom neg ide fi fäfltan warit fallet, dessa yrfanden wid dylifa tilfilen urpburits oh drife- wits hufwudsallizen af sädana, fom an- tingen redan ega röftrått eller odfå som ide enligt något enda Hittils pá aliwar framftåtdt förfag frutte få fådan, sá är otwifmelaftigt det åberopade fiödet af desfa yrkanden af bågeligen brädily be safsenhet. Lifkaledes .mårte man ju un- derkänna deras bebårigbet, fom t. ex. redan genom firedets fäntning tid 400 fr. flulle erbåfla röfträtt, att fala c< framftåtla fordringar i fådanok namn, fom fôrst genon: borttagaudet af bwarje ceususslre> skulle blifwa rêstberättigade, En fortsatt agítalion torde fåtedes för ástadfkemmande af nödig rättelse | an- tudda hänfeenudet böra taga formen of petitioaer, hwarwid de fom ênsta kome ma I åtnjutande af rêsträtt undertedua fina namn, e< hwarwid det för åfrigt lämpligen få ordnag, alt en fårfritd tifta asses för dem sem hafwa eu till 700— 800 fr. upptaxerad infemst, en innan för dem, som ega 609—700 fr. infomft o, ff. w, Om nu derjemtke underted- narne wille fullständiga listorua med ans iswande of fina urken o. m. d., sulle från te rôsträttesôfandes egen sita åmäs gabriugas eit mårdefuttt material till den utredning, fom af stat6makterna pá talad; oc) dedso matter ffulle då ide" längre funna uraftlátu att upptaga fa- fen till allwarlig ompröfning oc gransk- ning. ” : : | Y , I — Chifus Houde fommer troligen ide. Fôr en tid fedan war det nåltan afgjordt ‘att cirkus Houde skulle louima hit efter slutad sejoyx i Helsingborg'e< fállarmästaren Shw&g har för tea uli wittogit äisfiliga tilleustuingar, men nu tydes det fom em sällskapet ämnar taga en aman fosa. J går assäudes till dis reftêren ett telegrant med betatads swar, men någet swar har änded ánuu ide tonmit. ! — En fonfert Zmuar derr Car! Berga gren att om ea Hd anstäsa, | — Breffort från Weinge. ESisilidne lôrdag hade åter igen goodtemplárne sammankomst i Weinge kommunalsal. Samlingen skedde bes tnidaren Mår- tensson, hwarefler säliskapct upptågade till mêtesplatsen i sirlig proceofion med togeftiftaren, deputerab Lundgwist, for- dem "Lundström" i spetsen. Erdan mös tet fefiligt fara! uppirådde vice skole niåftaren Westman och förklarade att fom fan: ausäg denna grenen — den Hid- manultiffa — blott utgåra ett f. t. floj, begårde han uttride ur orden med heligt tölte att ej blotta de rystiga myfterlerna. Sedan ebehörsaa som ej wille intråda i orden “aswisa1s, lär det uppstätt eit gråt: tigt guigel och syntes sywpalierna för den Hidmannitifta fiiftaren teiytligt of iwalnade. ' Flere wille utträda ur orden, men "de å beitet Eggande tjugblåa de- foraticncrna tudtes fuwerfa, js belvdlizt på nyflerhetsbegsret att de ded 'qwar- stanuade. : jj : . | —: D dyra fosterjord! Sem hems pel pà hwad'en jerntana fan ästadfom- ma må nâmnas att wid Weisinge blif- j | | ren Bengt Larsson ti0hörig 400 qwa-. dratalnars tomtplats, af förre arrenda- torn Hans Anderáson, iukdpls eller 3,000 fronor tunlandet, - . oo Entreprenadstjatsen får fomnrande giftraten I måndags od stannade nuwas rande entreprenôren, sordbrufaren Johan Edward Erifssou får lágsta anbudet, vänllgen ' 1,16 per mil, Rägot sksut8- anslag of staden kommer ef attlemuas, ff heir N. rlén ha fommit of dra dem | delta nummer _ Fospekter B. Lindbergs konkurs. Wid förfta förhåret den 10 dennes I denna fonfurs utsägs 110 godemån fêr masfan f. tifsdagsmanuen M, Halberg i Tjerby od hemmansegaren 6. P. Nitar sen samntastädes. „Rättens ombudsman blef stadesistalen N. Hansfon oh godnian för gâldeuärens hustru kconelänsmannen IJ. À. Selnkneht, : ntfpelad. Kommunaluämdeus I Wiinge ätgöranden, angående bierförjätjningen, har nu af wederbêrande underkáuts, tuen har def anjöfon få till wida bewitjats att, fålem Tagen bjuder, ej | haudels+ bodarne får fåljag bier till förtäring på ftätlet.. oa — 10 öres porto för wanliga inri- fes bref, hwilko som befant uu fosta 12 öre, flållec regeringen i synhäll åf- wen med de nu af riködazen entlat re- geringens proposition beflutua nedsátt- ningarna { postbesordringöafgisterna för tiduingar e< tidskrifter. Denna ön wärda portonedsättning tros tunna ges somföras redan under nåfta år genom den reservfond, fom: bildats af postwer- fets öfverflottömedel. : Det är autèra tiver nu ån under dek Hans Forsjell förde spiran i finangde- partementet, aumärker en årad samtkida. -- Skäne—Hallands jernwäg.- Ef- ter my>el brå — fkrifwes från Aotorp till OP. — tydes uu ändiligen ban- delen Kaltarp—Astorp waca beftåmd. Samtiige ingenidrer wid banan hade nemligen för några dagar sedan fan- manträde, hwarwid det beftåmdes att linien fule gå få raft som môjtigt mellåu nämde, ställeu, Ströfweletorp tår fåtunda fomma att endast få fe rör ten, ty banan är nu utfatad genom Broby, mellan Kdlegård oh Ormastorp, belt nåra .nimndeman Dlof Nilbsons byznader, hwarest det lämpar sig gan- Ra mål att anlägga station. Den ut- stafade tinten stôter på jemsdrelscwis ganffa få pier, RNigra bygnader líg- ga ej d de wäg. | Enligt från Engelholm ingångna uns derrättelser, woro ftadsfallmålktige der- städes i lôrdags samlade för öfwerläygs ning om den för samhältet wiztiga trås gan em den blifwande stationens läge, o< fattades derwid det beslutet, att stas den sulle widhälla den Äldre le>uiugen samt bygga bro êfwer ån mellan Lilla= gatan e< Sellanderska falsbrukct, på wilfor att Skäne—Hallauds belaget för: emot, — Westkustbauau. Warberg —Borâs- jerubanans bolag har leduat altier för 50,000 fr. i Westkustbanan från Fal- fenberg till Warberg. Jernwägs. vaga- ren Jehauder tår hafwa te>uat 300,000 fc. i famma bana. — Kyrkoherden Settergren, fom med denna månad femnar Hiöhults pasterat, för alt den 1 Maj ôfwertaza kyrkoher- debefattuingen i Reunestöld oh BYady fêrsamlingars pastorat, ämnar, enligt hwad H.-P, uppgifwer, utarrendera det boslálle han nu fommer att emottaga. — ODlydshändelfe. Wid auktionen i Renneatöjs preftyård * sisilídne torsdag råtade fommunalordföranden och fyrtos wärden Per Nilsson I Neuneståf ut för det mißddet att, wid det hau stod à eu wagi sydöselsatt med. skcifulng, falla ned från denna fin upphdjda ställuing, bars wid han ida sfadade fig. få att tåtare- bjelp firar máste anlitas. Pec Nilson år en I fin och aftad e< omlydr man, — Joha Ericssoa om Sweriges fjör förswar. Nitsdagsmannen Arwid Gu=- mælíus har från John Ericson erhälst elt telegram, dateradt Newyork den 5 April, at följande innehål: "Då motfatta uppglfter blifroit offent- liggsorda I Europa, anhåller jag att ni wille meddela kammaren all ameelfansfa flettans amiral tillindt miz en sfcif- welse rörande: "Destroyer", hwari hau förtlarar: "Ri har deri den båfta nu fånda uppfiuntag för aufall mot frlga=- sepp". Det förfta wi borde gåra wore att bygga 50 a CO sádana fartvz. Min ålder e< erfarenhet berättiga mig att gifwa del rådet, att ni jnaraft möjligt måtte bdrja sôrse eder med ett traltigt ijåfårboar. ' © . ol = Det flulle wara skam, om seructs land, ned deh rikedom pá melaniff fMidligbet och med det bäâsta fjöfoll i Eurcepa, ide fune wara I stáud att [êrswara fina fus er. E : dt vande sernwägistation en bemnianBega= | — De nittio dagarne. DÅ man vå flagel fulle fomma att ¿[was, fan del Irenne år vutbjödg'a onuftlon Inför mas, - — De senate Dágboléaute tuin arne. 3 sent til handa att wi ej funnat Ino — Sista alten i Weinge bierkrig lägger statioueu nåra du i sogen midt ri5zra fesfuiöten synes haswa“haff all- deles oilliga fôreslällningar om huru fånge wärnpllgtige enligt del fongl. sôr- mata Mål att påpela, det wirnpligtiges flyldiadet til tenstgbring. i frevalid i - fränfer sig : ti inalles 90 dagar, 70 förfta od) 20 andra året, med asfortulng af 20 dagar för deu som ádagalagt en wiß sfjutsticlizhet m. m, — Familjcu Diffon år föremål för fåtjande mile Rde en norfk tidaing: $ början of delta drbundrade inwman- drade till Göteborg twä brêder af en flågt från Sfottlaud, oh de bildade der den. omfattande hande!sfirman Didion & cio, Det mar: Robert oh James Didion. Vilfom de utwedlade en flors artad bandelbwerkjamhet, wliade de äf- wen en storartad w ladrendel, och de hafwa åjmwerfört den" gamla-satfen =no- blense oblige« pá ett annat område; ty «fwen urickesse ubliges fåmål som ans dra egeuskaper, Den, pà hwars lott det fallit att få flora rikedomar, är âîweu styldig alt gifva menfillybdeten och sitt tand tionde, deraf. J forua tider war det kyrtan, fom tionden tillföll, men bon behdswer den ide mera. I wåra dagar år det de nödlidande flasserna, till wiki bjelpen bår gifwas, den unge framåt- strifwande man eller qwiiuna, fom har lust eller förmåga att uträtta något, men sanar medel dertill, widare wetenskap- liga efler foustnärliga företag o. 1. ww. Rundt omfring i filt nva hemland hafwa de äldre bröderna Didion efterlemnat tillrädligt med minuen a*, att deras hjerta och pung todo öppna för andra: madior af behôswande hafwa at Tom hulpitdz arbetarevojtädernta I Goteborg, de båda sweuska unu:v.rsitcteu vd) många andra inrättningar wittna zeront, James Didjons twenne föner hafwa gâlt i familjens fotspàr. Den äldste af deut, James I. Didfon, har gifwit myc ket ftora summer till alla Nags allmän- nyttiga företog, till fladen Gêteborga isufhns, till stadens jmibarnaftolor, till elementar årowerlet för flior o. fö w., cd hau förtjeuar med rätta det namn, hwarmed han hedrats, "menuiskowän- nen”, Den yngre brodern, Ozcar Did. son, har âfwen gifwit ut ofantligt myc fet på många omräden: Här nå eudasi nämnas nordpolsexpeditionerna, på hmwit. fa han offrat få mydet, alt han med rätta fått det mwadra namuet ”mecenot”. — Ett mufifalifft underbara. En elfwaärig qwintiz pianist af uuzersk börd, wid uamn Slona ER fom uuder den fexafte tiden med fort bifall upp- trádt på flera kouserter | Köpenhamn, har nn derifrån antändt- til Ste>holm, medförande de warmaste refommendatios ner från den frejdade dansfe toudittaren Niels W. Gade, fom vitsordar deu unga artistens owanliga musifalista begáfuiug. Ilona Eibenihêg Nulle i sôndags med biträde of hrr Jean Tolbecque od H. Berens gifwa en matinée i Bernd" ja- tong. — Sweuskt utsädessrö i utlandet. Fôr fråmjande af odting | ullaudet af spanmäl oh frå från Swerige hafwa under winterus lopp, på bekostnad af hr L, O. Smith eh genom fntendenten Abr. Foisello förjorg, blifvit til Tysk- laud, Frankrike, Italien, Oslerrike oh Schweiz atflidade tilfamaiaus 5,907 kgm utjädesspaumäl oc dito frå. — "Bethlehems stjernan". Under lop- pet af Innewarande ár torde eu uy stjerna af förfta eller autra storlefen wisa fig på nattbluten. Pi senare tiden ha nems ligen beräfuiuzar företagits angäeude en fêcänderlig stjernà i Cassiepeas fonstel+ s "ls | latlon, o< man har dermid lommit fåljande resultat: : Den |11 Now. Ior upptädte . Tycho Brahe | Caislopeas ronslellation: en ny fulerha, felen till en början tudrade tita fart fom Sirlyg e< seuare nástan som Venus; deu war synllg ungefär ex månad och gaf eit au deses fårändradt utsecudé åt konstellatig- nen. -- Fyratio år efteråt uppfans tita. reit, od) med deh tilbjely återupptädies stjernan . på fin gamla plats, ehuru nu endast som’ en obetydlig ljuspunkt. Pi grund häraf anskäldes forskuiugar I gaita dofument för att få ádazasagdt, hacu- . ‘wida denna ftserna cedan tidigare frame irádt I fin fola glans; man fom bir wid åfmen til åren 945 'o< 1264, från pau berättades, ‘atten flår fijerna trålat på norra beten af h{ulen; raf framgid>, att ifcägawarande fjerna tilt bår de föränderliga st]ernornas flaß, ch alt den har en period af något djmer 300 âr._ Rälknar man îre pericder tills bafa från. ftjernaus ue rådande i sin fulla glaus år 945, Nå wi Inför den filerna, fom syntes wid Kristi födelse, Tin fôtjd häraf har stsernan af asire- uomerna fått namnet (Belhlehenis-stjees uan," Nu, kau’ man | âr wänta dej uppbloosande © eller äliniustone senat 1885. Stjeruans plats [pá himlen år 0 timme. 18 min, rectaoceusion eh 63", grad nerdlig dellination. få — “Gambetta” år namnet på en finne rif Incåttning, à hwillen|hercar J. C, Stridh oc A. F. Efclund i Zöukoping uyligen uttagit pareat. |Uppfinningen bestar I eu minfatyrttädbingare af me- tall, hwilfen, när den är ihoplagd, de- qwäámt raumes I wiftfidan cd wid {8 cefommaade bchos i ej med flädhän= ‘gare kociecoa lokaler medels det wid- ittaude ltillet. hwar som Ibelft kan få tad i wággen: Den lilla iprydilza Dp- paraten ie då tila fålert jom om han wore fastspikad, 0& behöhver man ie- dan fålla ner twenue bingare för alt funna upphinga föämwmål hatt som ytter. rod. Pateutiunehaswarne 'hafwa före- wifat sia "Gambetta" för tonungen, hwilfen om deasamme fölr det yiteaa- de att den wore "lila nått fom prakti”. Till jamma resultat fall hwar oh eu tomma som gör fig bekant [utrd herrars ne Stridh cs Ekciuuds uppfinning e< betwisla ai på grund hácaf (ie att alta praftiska personer fuart noz ffela gå med en "Gambetta" i wästfifan. Med namnet "Gambetta" hafwa! pateutinue= bafwarne troligen welal aniyda, at des ras uppfinning. ehuru liten uär “deu * máles med tumste>, betráftad’i sájom tanfefoster, förtjenar att fallas ‘stor 08 betydel]esul. Monni ‘eoit | qui mal y pensel et =_= Mylterhetens land. (Eu ler tanft tidning. fleijwer: bod "Ile få få of wåra { Swerige bo- fatta fondsmån bysa deu sâsizten, att - Bdrenta staterna äro "eit nylterheteus laud” framför alla andra! láuder, att goodtemplar-ocden här eger det jtörfta inflytande e< alt deuna erden Iydats. genom sträng lagstiflning göra det för drinfaren swärt, om ide omöjligt, att fôrskaffa sig starka dryder. I Desja ásig- ler ha blaud annat till följd att ganjka många vi ruädryder begifna perjoner jándas från ESwerige til wär *froglôsa republif” för att bär reformeras. Huru falska ofivanstäende antaganten åre, derom bår Fôrenta stateruas statt- stik för förlivet år ett ojáfaftigt witne, Cutigt - den samma år antalet trogar i tandeta stater ide mindre än 163,311. Det ingalunda minfta antalet påträffas i de stater, dit deu frårre deleu inf in- waudrarne begifwer fig. Staten New- Vork har 27,200 lrogar. Pennsylwanien 16,259, Dhio 12,792, Indíaua| 6,196, | — 92 ' ' da i "och höll med mr Connor om, att mrs Martin var mycket god, som afstod från sin. fordran på den . vanliga uppsägningstiden och gaf barnen sommarlof tidigare än vanligt. >Ni måste gifta or i vårt hem mrs Martin vänligt, iP | min vän, sade Jag trodde knappt, | att den blifvande herrskarinnan öfver mr Connors hus, skullo önska ett så tyst bröllop, men edra önskningar!skola efterkomimas. Rocio och Grace — do små söta älsk- lingarne — skola tycka om att få blifva brudtärnor, och jag tviflar mycket vackert, ej pá, att alltsammans | skåll'blifva Mr Connors besök i Irland blef vissorli gon! "upp: skjutet pa ‘nâgra dagar men egde dock "ruin-kort efter utüykten. ifrig 'inbjudning Isabella motto; från vänner i Wales, der; hon, efter också samtidigt on att hafva gifvit vinkar. om, att honnes lycka: blifvit henne förrädiskt beröfvad af. eu ränkfull gouvorhante, . och njutit åf sina fruntimmersvänners harmfulla.och deltagande intresse, jernbruksegare. omsider tröstade sig med en rik : Norah förskaffade sig en mycket enkel trolssoau af sina blygsamma besparingar, sodan hon emåleen- do ‘asslagit sin trolofvades tinkänsligt erbjudna| bi- stånd. - En afton då. do sutto tillsammans på en Jaudt- + lig trädgårdsebänk, sade han till henne; .; ' ne - et ne
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.