tglittoli 11,094, nicbigau 5,066, Eli- c onfitt 5,475, Rinnefeta 2.898, 30wa 4,104. 9hbroffa 990, kantat 1,460, Stolen:to 2,623, Stalifornien 9,373 0. f. ev. 3 trilla blar af måra fthrr Kit« dt 'heart trebie dkr hatt bal en Free. antalet brånnerier (tiftilleriei) up id 1880 till 884 met, ett farits, af åker 24 millioner bollar. otb dt år. ligt 'tintrerfningewåtbe af 41 millio- ner bollat.. &talet bierbruggericr upp. gid till 2,191, tvib bteilta 26,240 ar- betare tetro anftålba. Det unber året tilleserfabe bier«. !vårt< uppffattabet till 101,068,385 Delad. Winffbrben i Staliforaieu anta Paket år upp4icf Kl 20 mitlionergallon., fent bcd Ide tådte till winbebefteene inflante. pn- eer 1881 fbvtårtti bår i !intet, utom ap tvbifft rom, intånbffa ed? utlånbffa wincr, 96 ntillioner Gallotts bier, fem ingatunta må i briverlas met "het gen Pr bier enfant, utbe. sterila talt: :vårt tante arbetare unber Prti- tet år ide ntinbre ån 2i millioner tel- Inri; buru atåttga millioner hettar., tobin ko tvi ide i foto utbetaltea fifflat att bår mehbela. Zfwanft.icnbe officiella uppgifter 3ba• galågga, att 70retita ftaterna ide gro fbit Re namnet en "f-egIU reettblif", 'ett nufterlytene lanb", oeb bet år min• bre Limpligt att bitlånba på ftarfa bye• fet begifna perfoner, uuter Orboppning att be ffeln bår reformerat eller met, sobra erb ide Mai fhliaffa fig rue- tryder, ntan nhgail Uo ett nnftert lebtabblått". - 5tre ene bes 'fiattiodriga frtben“ fatt trygga måra !tigare met alla faror. Prtåljer neintign, att 3tverige Nib ben rvEta fcjiarfroningen i allefTwa tonturer att reprejenterae nf en urintre militårtevutation. ‘Prinfarne gro fåtebets binbrabe att nåtwara wib frhtingen. — lgn telefon fan man fielf Killa i ertning på fOliante tulla Sått: Zwei:- nr grannar ute vå lanti'engtett tvilia t. er. bliva en telef entebning mellan finn betWe ingenting annat beftåber. ån ett par cigarrlågor vd) tillrådligt ;lieb ftåttråb. %ht i Libcrnae botten bor- rad ett bål af ungefår en balt tums tiameter ecb Literna ft,illat i btvartbera of te bud lom tota fammaabinbat trift letning. K:-rbait tager man några f~gl p. ftittrab, brager tvåbent rna ånba genom bålet in i 'Stan erb tåfter ben Der meb en Spi!, ocb DeWitt. Drage trå. ten bort tia tåben i utbo budet, ber man (erfar på famnta fått. afulle bel hebbfwat fan man unberft3bia tråten meb ett ftarfare jnurc. Rett ett par faftipirabe Ituårtrån fånat lågorna i båta bufen titt utiber ett par fbnfter, genom bedra Etaltråten fårnt bagen, ett telefenan år fårbig. anittitaaarr bar niettelat en tirning, att ban eget en telefon, fon; å r 600 f et lång cib ej fettar mer ån 43 cents, ed) att tonerna från en orgel, fem fpelae på 30 fete afftåttb från apparaten i grant acne bua, tebas genom tenna apparat, Så att ban nitdet wil fan lira blvab fent Spelae. — Malt gurunfta ugnar inch redet. ningar till upptvårtuning af fin !paa bar 32nfiking baht Pr 1,200 troner. Xvrfan fommer tebutont att !.gles met nya tågar ed, golf. — timer ben ainerifanfla fonfur- renfen å ipanniåldmarfnaten Dat man bort flora farbågot yttrad tåt( of frid. lialige ftatiefotionier ocb frainftåente lanbtbrufare. -e:an:tingen år att man bar mer att hutta af ben atm:da:db fåbeittrobuflioesene otifirådfigbet ån af 3 Ou något Ofwermitt i benfamma ropa hebbfwa ttnglanb, - - fan- ritt, 3talien, ajorlaub, Celgien, 't. binanicit ccb :34wei3 Minen anta go- ta år regetbnnten tillfbrfel från ut- lenhet, bonen tnbaft af råg «b brock årligen i metena! upp.bir till 150 mil. liouer :entita. 932cn 9Zot:antcrita bar bitUfli ide lallat fig i ftånb att 'vila mer ån !giften of hetta bebob bin on' bro Olikt: bar mått taga) från ftra anropa, 3nbien, %uftralien nt. fi. lån• ber. «tår bar cnbaft talati ont lilltår• fela ar !pytte eg, råg, men låna man bertill bett ftora mångb of fort:, bafrt od> malt, fem måtte till Ouropa infO. rad, fl år bart att wir werlbibele be• bof af fåb år ofantligt wiba fthrt ån bwab ben bett fan atftra. Ren i filib fanbc tilltager hetta af befolfitingeui bebo! årligen met, 4 till 5 millioner centner, tutta bet pi famma lib i be erportetatibe ',bibana befolfningen ocb i Plib beraf ben egna ( ■ubrutitingen wha. Din berlhe ben anteritanfta IS. beeprebuftio: en ri met, bwarie år Mae, måtte wi utfara tyr ett bårb lit, ten Oredige!' utfå brie intr,ia, ont på en gång anropa ocb 9lortanierita trobtated af Dåliga ftOrtar. — Dm proftefor 4). ffrifwea i Ilpfatat`often: Mal:Mien Alla andra leinatistecknare ha nu entime blommor åt den bortgångne; vi namna också tlAckarne på den förbleknade solen, emedan vår grund- sats Ar och alltid kommuner att varat: andens Plato, umicus Aristoteles, sed tuggis amica verkas. Fläcken, vi menu, var den spridning han hos oss gal åt kognaksdricknnilet ..som hel- Det Ar farligt att, ;ned soinetlel.. M:s auktoritet, för svenskar förorda en dylik medicin, det Ar att sätta ett b:immande ljue under en krut- durk. Gustaf III och Molin:den ha bevisat detta tillrAckligt. Under den kognaksperiod — jag k tri ger- nå kalla den 3å — som spritmedici- nen genom lAkare-auktoriteter fram- kallade, har användningen af denna farliga dryck 5kats på ett förfAran- de sätt, nian kan såga: bland nästan alla åkbar af båda könen. Mer An ett buttre fruntimmer hAr hade blif- Uraprtingli- vit supare under den. gen utgick kognakemedicinen ej från M., den har ritt uppkuf från Eng- land och Frankrike (i det senare landet satt i scen af egennyttiga It- hare för au gynna sprit-tillverk- ningsfirmor), och som vt, i allt skad- ligt lentinotone, tro goda apor, al fördes den snart till vårt land. Att den har ekulle vinna framgång, var Principen af ej "vårt att' farutse. apriedryckers nytta i vissa sjukdo- mar, t. ex. bröstlidande, !tyder eller *kulle hvila på den fyaiologiska lag, att spritens kolhalt borde förminska och hemma den för stora syrebild- ningen inom lungorna vid bröstli- dandet o. s. v. I sina krafts- och ennit mer under sina geniala ungdoingligar var Pehr Henrik dalmusten en /särdeles snill- rik och roande personlighet. Tro- ligen lefver ännu en och annan stu- dentkamrat ur vestgöta landskap från tretiotalet, som minner, lians lustiga uppträdande på nntionsealea emel- lanåt, då han t. ex. der spelade med en utomordentlig komisk kratt huf- v tidrolen i «Det underjordiska brått- vittsbrånneriet«, eller då han fram- trådde som en predikande gammal vestgota-kominister, livarigenom hon framkallade hoinerisku skrot sulfor i nationelitt•et vid Vestra Agatur. — 23 — >1 morgon skall jag köpa bröllopsgåfvan, min älskling, Välj! Sjelf skall det blifva en uppsättning af rubiner, diamanter, opaler, perlor, saphirer eller kvad? Ni rullat© välja sjelf Norell, om jag ej skall alldeles ruinera mig genom att köpa en blandning af alltsammans>. >Derrnot>, ande hon tvekande' efter en stunda tystnad, >jag önskar bedja er om någonting, som ni skall finna besynnerligt. Ni skall snart resa öfver till Irland igen — tror ni, att ni skall träffa den der förskräckliga mennialtan?) Han frågade ej hvem hon menade med denna uttrycksfulla. - anvisning, och hane aneigte var bort- vändt, då han svarade: • >Jag skall säkerligen träffa honom,. Nåväl, Dermot>, sade hon blygt, och hennes lilla hand vidrörde hans med den skygga smekning, som han tyckte så mycket om, >blif ej ond; jag kan ej tala mildt om er vän, och jag vill således ej göra er missnöjd genom att nämna honom oftare, än jag måste. Men han har något af mitt, — nej, icke mitt, det är hans, men det var mitt förr, och jag längtar så mycket derefter. Tror ni, att han skulle vilja sälja det till er, Dermot? Då ni verkligen ämnar gifva mig några juveler>, — här hejdade hon sig rodnande. Vill ni säga>, frågade han med en djup rod- Ack, det var som nar den store deal- den Dager, på Ålderdomen klagande: *Dat rar in lycklig tid. en rik. en kartig, 'kr resa gick till obekanta land. Bland rika Uventyr, bland &rofull.. PÅ diets året be.uktea M. af en gammal Skara-skolkamrat, ItArada- badingen Il , Inmal. ej Lenge från Wexiö. lian öppnade utmal med vännen out gamla förhållanden, som han (M.) då väl mindes och kunde samtala om så snart nemligen Il. gjorde början till knutet af samtalet; men ajelf förmådde IL aldrig dertill taga initiativet. Der vid lag var min- net och ajålstörittögenheteril• född. För öfrigt aysselmatte sig hans tan- kegång då, såsom långe fot ut under han. soladjukdom, med fantasifoster om de .många som hans medecin ()inbragt". Ilen jenite den nyes för- ut bortgångne kikaren Nyman — som ockra satte högt varde på M., hvil- ket ej just var fallet med många, nar N. förde talet på sina reskulapii- bröder — turo de skarpaste huf% n- den lukarekåren haft under senare hålften af detta århundrade. infatnlabc mått till bett — genom tina Colutfa naft,itti• 'luften Aji- tanajen otb band jatå tam ZrallåP. fr. Preg. n:r . . . 37: Zitl ben genom branbelucta ithlt,ilbt linden 3:\irall 6 ' fon ed band bitå horn fr. C. Z. tabolm . . . 2: - iQ fruen från &el 23—n 2: - (.tt litet hibrag IiU fant- tingen fbr 4,55fanifon 2: — från lf.untitta 43: — fr. 3itiantliaaca fortfar. (Målni ej be arme! Bom Ixagitigast. Sammelsurium uf Dunkasehin. Se så der ja, Ar han en framme igen den °ticka, lättsinniga karlen! Ja, mjuka tjenare mina Alskade unga damer, ej förglömmandes «pister- nackorna« och Anno högre älskade tanter, så förhåller det sig verkli- gen. Stopp, iAs ej langre om — kunnen låta bli. Jag såg en gång, huru em svann bin så illu ansatte en karl, att han måste störta sig på hufvutlet i ett vattenfT111 tunna. Som faran ej var synnerligen stor, var jag nog elak att skratta, mest fa- stande mig vid det komiska i situa- tionen. Jag skulle aldrig ha 'krat- tat. Karl lavar Ar du? Kom hit och du skall få njuta hinnilens våt- lust, du skull få dig en rikare glad- jestund än munken någonsin får i vinkelluren eller 'matchen i sitt ha- rem. Ty hår ha, figurligt talalt, getingar och flygfan af alla de slug — undantagandes flugur förstås - stuckit den stackars Dunkaschin des- sa dagar, och att han ej varit nog praktisk att stålån sig på hufvudet en vattentunna Mr ni, om ni be- hagar, skrikit t u han. dumhets råk- Men hvadan detta? Jo, se det i t f.örhåller sig så, att i den sena- ste så oskyldiga krönikan talades om åtskilliga inyhtitierade personer och följden filel att hvarje handlande i staden svurit heligt på, att han och ingen annan Ar «grosshandlaren Lutfisk. — den titelfåfångan! - som har förlegade varor sedan ju- len, livade ungherre tror sig vara menad mimed herr Långben., som springer efter flickor och hvarje ung da.n hyser misstanke om att hon tir ', fröken Gurka.. Och fruarna Skrap- nos, Sqvallerqvist, Wiggman, Skyll- påandra, Tantlförtungalös och Skatt- daltunga icke kunde jag dem, men n•t ha de presenterat sig, om ock ej under sina ratta namn, så dock un- der de ofvan stående. Alla dessa ha gjort sina forsök att moraliskt döda den så oskyldige och så be- skedlige Dunkaschiu. Och den knif- vige barberaren stod också i tidnin- gen. Äro dessa representanter af det kjortelbeklAdda, svaga könet så farliga, hvad skall icke då han vara med min förskrickliga attiralj, tenkte jag. En hel vecka strög jag mig kring gatorna gned en altiggstubb, ht assure an någon qvinnotunga. Jag fick en ljus idet — se icke så tvi ande ut! — jag framletade en gammal rostig rakknif, mitt enda arf, och började att putsa den. Jag slipade den på gran- nens ;slipsten, jag drog den med 'temp- lig fart fram och åter utmed ett gam- malt stöfvelskaft tills "vetten rann i strömmar från min panna, jag gjorde solo jag sett min salig pappa göra, jag bredde ut min venatra hand och gjorde, ehuru med större försigtig- het, Damma bruk af den som af stöt- velakaltet tills jag skar mig ett dug- tigt snitt. Nu år den brus, ansåg jag, och satte mig i glad tillförsigt med intvålade ansigte framför spe- geln, ',tålde ett tvättfat bredvid mig och hångde en handduk under ha- kan. Ett tag. Det gick icke rik- tigt bra. Det Sr tel i görningen upp- lyste eu god %An, som stod bakom stolen med munnen uppdragen till öronen. Jag hull knifven på ett an- nat satt. Det gick lika illa. Jag svor, jag skrattade, jag gnet och ar- betade i nara en timme för att få bort de röda stråna med den energi stint endast den, hvilken sitter Iran,- för spegeln med ett halfrakat anlete kon frambringa. Mitt arbete var slutade. O fasa! Jag lit sorti en lyckad biff Aldrig s::i ifver jug 01.1 irai nue. • • • Paleternackorna. må fA sitt egna kapitel. Ack, icke menade jag med palsternackorna de 'aningar, som i dessa dagar klappat om mig. Nej visst icke, och allra minst de tjusan- de två, som gjort attentat på mig och klirot mig mellan aköldarne. Nej, det var några andra jag åsyf- tade. Många ha undrat öfver att Dunkaichiu var så ond på dem em icke vero på balen, ja fröken Etter- rymda hur högtidligen forklarat att det icke rör honom, i fall hon går på hal eller icke. Jo, något. Jag vågar framställa sons min ()förgrip- liga mening att i det har lilla Laputa mållskapskrafternn borde vara mera förenade, att hår den ena kon anses vara så god som den andra och att lyckan att flyta ofvanjel i detta grötfat ej må skattas så högt att högfårds- tocken fuller öfeer, det må nu vara, höns-, gås- eller rAfhjernortin. Jag vågar påstå ritt då i [Alpina ej flera An tre boler om året okdanens, det Sr en löjlig tillgjordhet att sitta hem- ma och låtsas vara for förnim att tråda samman med balpuldiken. Men vAnta, tallskapslifvet kan råddas. Låtom oss skicka efter några giftas- ly,Init ungkarlar dock ej alltför unga t. ex. extra ordinarie notarien' Spin- delben från Stockholm, underbijtnan- ten vid kungl. Sabelskrammel gardet till 'låst von Stölvelknekt och den rike och fete patron Gödselberg från Skåne och ni skall få se att våra Nuler ej komma att sakna damer, ty då behöfva dessa ej resa till badorterna for att dansa sig sjuka ;ned nilmde herrar. Det ur ett för mArkeligt tidehvarl lefva uti. Mumma springer på tenoten, katTelnöten och andra mö- ten och pappa sitter hemma och vag- gar Lillan, bitrådena dricka cham- pagne oeh principalen gör konkurs, lågorna sitta i divansoffor och fru- arne pi stolar, ja, det Ar ju rent af upp och nedvituda verlden. Och att det 1r bakvAnde framgår Ifven af följande sanna händelse. Ett fru hår i staden hade fått sig en ny jungfru. DA jungfrun skulle duka bordet, fram- satte hon fyra kuvert, mon som har- skapet endast bestod() uf trenne per- soner, sA påminde frun henne om råtta antalet. «Skit ja inte få eda., frågade den oskuldsfulla jungfrun i landtlig enfald med landtlig tunga. ,,Jo, det får dt; ist svarade frun, ronen du kan ju %JULI snAll och satta dig i köket,. .A maj», utbrast flic- kan, .ila kan koetta, da blar så mural beschtir, ju eder lin g u lt hoar inne,. oi Au reeeir.' 1liSbar1t11. Lagen om prestral. Med anled- ning af vuekta motioner har lugnt- skottet i fråga om prosttal bland annat tillstyrkt att röstrått landet fortfarande ny't utillvas utan begrAns- tång tör jordbruksfastighet, men för undin beskattning till ', af fyrkta- let och derjemle att denna i , icke får öfverstiga r w af kommunens hela fvrktnl. f; A I i K. propositionen om ..,_r_to.r.tigar i postbefordringsafgifterna för tidnin- gar och tidskrifter bifölls i lördags al båda kamrarne. Ändring af brInvinsförnåljnings- lagen. Bevillningsutskottet har an- malt, att frågan utta andring af bran- vinstorsaljuingslagen i syfte att till- låta sådan försåljning vid heleobrunn eller badort, eller vid Illgereammun- dragning o. tl., med anledning af katararnee olika beslut förfallit. Arbetagitvare och arbetare. För- sta kammarens Andra tilllAlliga ut- skott har i anledning •f motion utaf hr Svanberg tillstyrkt en akrifvelse angående förundrade beatimmelaer i förordningen den 18 Juni 1864 om utvidgad naringsfriliet för ett ner- 'nare ordnande af förhållandena titel- han sighetsgifyare och arbetarve. Nentralitetantotionen. Andra kammarens «nentralitetsutskotta lur i torsdags med 6 röster mot :i af- styrkt antagandet af den Arnoldson- siia neutralitetsmotionen. 1)e tre äro inotiottAren skit samt hr Farin) och utskottets ordförande, hr Hedlund. Xanbsotfen. Lurade agenter. eliedbara agen- ter 'ökas., laser man öfverallt i tid- ningarna. Tvenne tioin pojkar från en folkskola i Weatbo reflekterade harpa och akrefvo till dylika an- nivii.erande utvandringnageuter .1- • ål inom som utom riket och upp- gåtvo dervid adresser på flera sina kamrater i skolan under anhållan, att deum måtte få sig tillåtande kar- tor, böcker in. m., som upplysa om förhållande i det stora Vestern. Den- na begAran har naturligtvis efter- kom:ni:i af agenterna, och med po- eten strilande för några dagar sedan stora luntor trycksaker till icke min- dre en 14 skolbarn. Äfven lånaren, /lagom antecknad på de illmariga poj- karten lista. fick sin del af sändnin- gen. Mest förtjuste blefvo gossarna öfver att på adresserna kallas herrar. Etrikes. Stor eldsvåda- Bern 8 April. Eldsvåda har ödelagt hela på floden Orbes venstrn strand betagna deka af hyn Wallorbe i schweiziska kan- tonen Wandt. Förstörda Aro 145 hus, derildand posthuset jetntc be- tydliga der förvarade vården. Toll hundra menniekor aro husvilla. Ska- dan anslås allt som allt till 2 millio- ner frank. Fjorton menniskolifspilda. New- York den 9 April. 1 Greenville (Texas} har ett hotell sammanstörtat, ltvarvi d brand uppstod och 14 per- soner (lodades. Sammanstörtningen tillskrifven notandning af krut i kål- !aren. Furst Bismarck firade i söndags åtta dagrar sin 70:de födelsedag i kretsen af de, sina. De födelsedag.- presenter han på denna dag fick mottaga från nar och fjerran fylde en stor sal. Såsom vanligt fattades ej en korg med vipAgg, en af kans- lerens AleklingerAtter. Förberedelserna till ozarene kröning pågå oafbrutet. Festlighe- terna komma att vara sexton dagar i Modems och nio i Petersburg. Det tros att desamma komma att erhålla en stregen k•raktår, samt att krö- ningen skall leda antingen till en försoning eller ock till ett krig på lit och död med nihilisterna. Den senare eventualiteten torde dock va- ra den sannolikaste, ty vål under- rättade personer vilja veta, att am- nestien kommer att omfatta endast vanliga förbrytare. De våningar som hyrts af kejserliga hofförvaltningen betalas med 1,000 rubel ont dagen! Privatpersoner få betala 3,000 rubel för 4 a 5 ruin hyrda for 14 dagar. Ilvrktisktirtie bog åra nu redan 20 rubel ont dagen. En tarflig middag torde komma att kosta 5 rubel. Så nog blir det ett dyrt nöje att be- vittna denna kröning! Hvad driokspenningarne gå till 1 Paris for frAndingarna har en fransk tidning utrAknat. Enligt den- na berikning betalar hvarje resan- de dagligen — fr. 25 cent. vid frukosten en fård i droska . — „ 25 i museerna 1 „ 50 hos barberaren . . . „ 20 i kofest — „ 50 vid middagen „ två Rider i droskor på tomten, Summa 4 fr. 20 cent. Hvartill naturligtvis nunu komma drickspengarne på hotellet. Om man nu antar att Paris dagligen besöker at 40,000 framlingar, får man den natta dummen al 168,000 francs, sunt endast i drickspengar hvarje dag af turistatrommeu strör ut i den glada verldaetaden. Håpnadsvaokande i detta ords hemskaste betydelse ar en af St. James Gazette meddelad underrät- telse enligt hvilken de irlandak• fe- nierua till sådana damer, trvilkaa mån Aro hatade af irllndarne, sanda pa- ket, innehållande linne som burits af personer, hvilk• hemsökta af kop- por eller andra smittosamma sjuk- domar. Flera miniatrars hustrur haf- va etnottagit dylika paket. Man kan knappast tanka ok nå- got mera afakyvardt an detta tilltag och hvarje spår af sympati måste försvinna för en sak som frånrjes med På bestialiska medel. _ ättegängs= och polissaker. rådhulirbtt den 9 April. Kallar:n:Latare,' 1.. Schaeitz tvenne mål, fornt tronands, afskrefvos såsom förlikta.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.