• mifbbagree Tom ban tmetlertib igen, o* kan Ned nu mata i bdfta tinad/blm. aing. Int bar «heti tia »dr Aniftfibiga beldttiikt", nttrabe ban. 'ena bar Sett o* af ben lifixt fent stig ga c emella n flutit, att tel aro bedrar tt tuba. ni nu bar att göra, brktr, år att lata fight mara gipa benne tro. Dernitb dr lag bolma." itdomannen idg i månn bdpnab pd fråndingta, besilttn, begagnanbt fig af bana tcftnab, fortsatte: 'Ren når Sag rått tanter på faren, gdra litet mera för mig. hink ni anbod Ni bar niuftaidgr otb jag ide. Dm ni au »filt rara Id Innerligen nån 04 rata af ert [tigg, id Fridh lit ten or3 flugan bli ann* -flått( lkb toi nabfafi fauna Mitra far hoillingar. Rida *nare. Irtfligt, att allt idlunba tun. Ilat «bed till mår dmitfibiga belåten- Det ryska kejsarparet, hvilket ko. Dung Christian, danska kronprinsen och honungen af Grekland seglat till möte, ankom i dag kl. Il till Kö- penhamn och landsteg vid Toldbo- den, der 'listerna mottogos af hela den ölriga danska konungafamiljen. I öppna vagnar åkte derifrån ramt- lige de furstlige personerna goaom de flaggsrnyekade och af menniskor böljande gatorna till jernvågsstatio- nen, hvartfrån de mod extratåg af- reste till Fredenaborgs slott. Etnitts. ktana, som först sattes i glinMernarelcs organ Nordd. allg. Zeitung, hålla i sig. Om de också ej beteckna någon fara i den yttre politiken, anses dock gifvct att Bie- marek behöfver denna eggelse i sin- nena för sin inre politik. Föl' dagen. Grefven af Chambord har som bekant nu gått till sina högatsalign fader. Sonson till don franske ko- undra våra (buller. nungen Karl den tionde och son till OINI~E""IMM"M".""~.~~eleLIT~ hertigen af Berry, föddes han (7 må- nader efter rekvirent( död) i Paris 1821. Efter julirevolutionen 1830, som be- Också en lagstiftning. 1 Gud— röfvado farfadern tronen, måste af- muntorp i Skåne saker man förhatt- ven han lemna Frankrike och upp- ra sedligheten genom en i mycket fostrades i Prag. Ar 1843 slog hon besynnerlig ordningsstad a, som för- sig för en tid ned i London. Ar hju'der ungdomen att harva «gillen« 1846 gifte han sig med (len rika prin- mera ån tolf gånger på Aret. Dessa sessan Maria Teresia af Este, en a. k. ungdomsgillen skola hållas å syster till hertigen af Modems, och lördagar mellan 4 och 10 på efter- bosatte sig i Fnilesdorff, en by i Ö- middagarne, med undantag at aft- sterrike, icke så långt ifrån 'Wien. narne töre jul, pisk och pingst. Gil- Genom «manifeeter.• gjorde han sig lena skola stå under noggrann till- påmind hos franska folket både 1848 syn af person, som hos lcommunal- och sedermera, då utsigterna tycktes ~dene ordförande begårt och fått gynnsamma och underhöll lifl för- tillstånd att upplåta lokal. Skulle bindelee med sina anhängare i Frank- annan person upplåta lokal, skall rike. Men det haltade till intet; gref- han böta 20 kronor. Dragharmonika ven vidhöll alldeles för envist de och dylika instrument, som kunna gamla bourbonska traditionerna om sira budmuntorpsbornas musiköra envåldet och påfligheten — hos fol- eller störa deras nattro, iro förbjud- ket vann han intet öra och så för- na vid 10 kronors vite. — Författ- blef han intill sin död en 'personli- ningen bar det goda med sig, att gen respektabel, men vanmäktig tron- den motverkar dryckenskap, spel och kräfvare. Tronanspråken ()Nergå nu dobbel, ty sådana (leker aro alldeles till (len yngre bourbonska grenen, förbjudna, men fur Girigt år den; som den s. k. orleanska, och som dess aagdt, litet besynnerlig och troligen frumete man framstår grefven af Pa- dnfver den vål ungdomen till grann- ris, Ludvig Filips äldste sonson och tecknarna för att «ha roligt.. broder till hertigen af Chartres, som för nårvarando reser i Sverige. Skönhetetäflingarna ha blifvit Grefven af Chambord skall be,graf- modesak, och detta af herr Mellan- vas i Görtz, i österrikiska landska- der uppfunna folklockningemedel bör- pet Frigul, der hans farfar Karl den jar användas flitigt af innehalvare af tionde och hans farbror, hertigen af aommarvårdshue. Nyligen ha, såsom Angoulåme, redan hvila. vi berättat, tåflingar hållits vid Bö- keberg i Skåne, der fabriksflickor Tillståndet på Isohia har nu be- från Malmö eröfrade de jemförelse- tydligt battrats. Baracker uppföras vis stora penningprisen, samt i når- dagligen; 100 sådana, som inrymma beten af Göteborg. I sondags hölls 200 familjer, finnas redan i Cases- en tåflin g af &Und' slag vid Karls- micciola och 50 familjer ha fått bo- borg i Gefie. Otvifvelaktigt tro fe- stad i Forio. De fortsatta jordakalf- ster af detta slag skadliga i mera ven villa dock stora bekymmer. an ett hänseende för unga flickor af Mycken hjelp ha de nödlidande fått arbetsklassen, hvilka begifvats med från Italien och utlandet, men det fagert skinn. behöfs också. Få vi ingen skönhetalafling snart, Xadsorttn. En hötjuga i underlifvet fick häromdagen en yngling vid Kristi- nehof. Skåne. då han hoppade ned från ett sädeslass. Föga hopp finnes om hans tålldning. Undermåliga glas begagnas, efter hvad hr L. 0. Smith upptäckt, å ut- skankningsatållenn i Göteborg. Af okuflig lust efter vetande On Oaprera har af Garibaldi& fa- milj sålts till ett engelskt aktiebo- lag för tre millioner lire. Ole Bulla fiol slides i slutet af Juni af hrr Putlick och Simpeon i London till ett pris af 500 guineer eller 9,000 kronor. Svensk lifventyrerska. i Paris. Franska tidningar berätta: 1 daerne her i Paris !Aktats en ung (rinna af utländsk nationalitet, Susanna 1'., som för omkring två månader sedan kom hit ifrån Stock- holm och hyrde en elegant våning i qvarteret Madeleine, (ler hon öp p- nade sina salonger för en krets tn- tima, hvilken med hvarje dag blef större. Man samlade, bår under förevand- ning att göra musik, men i sjelfva verket spelade man höga hasard- En större hästekojareflrma, som spel. varit vidt utgrenad och drifvit sin Några dagar efter den unga (pin- verksamhet lite har och livar i Skåne nens ankomst faster i en hemlig ekrif- och Blekinge, har börjat råka illa ut velse från svenska polismyndigheter- för polisen. Nyligen arresterades ar- na den franska polisens uppmårk- betskarlen Nils Petter Böt» i Slim- samhet på Susanne P., som ankla- :tånge såsom skäligen rni.stinkt att gades för att tillhöra ett tjufband, å Sölvesborgs torgdag ha förmått stul- hvilket begått stora stölder så vål i na hutar. Han har redan erkänt en Stockholm som i Kristiania. del,till följd hvaraf flera stulna ha- Man örvervakade henne i hemlig- star tillråttakotnna och två per- het, men lyckades ej upptäcka något soner från Blentarp samt en från an- tniestitnkt, då har om dagen en tung nan ort, alla af kompaniet, aro arre- låda, adresserad till den unga qvin- sterade. Flera häktningar emotses. nan, ankom till Nordstationen. Rättslig undersökning med bandets Polisen underrättades ögonblick- medlemmar kommer nog att lemna ligen Nerom, hr Mach begaf sig ge- en skön belysning öiver deras natt- nast till stationen och låt öppna lå- liga dåd, menar Y. A. dan, som innehöll on mängd värde- Pfilakt Nyligen aflidne fulla saker. Till följd af denna upptäckt före- kyrkoherden i kerö församling Vic- togs en visitation hos Susanne P., tor Ferdinand Nordström har vid inventering befunnits under knappt hvarvid man fann juveler och vår- desaker till ett belopp af 400,000 ett Ars tjenetetid ha förskingrat af församlingens medel omkring 3,200 francs. Den unga qvinnan, som vagrade kronor. Stort bryderi har «kantats att aflagga någon redogörelse för hårar; ett lin har upptagits och återb- huru hon erhållit dessa saker, hak- huset försatte, i konkurs. tadel. Ett par dagar senare biktades af- ven vid jernvagsatationen i Lille en man. som stod i begrepp att resa Czar Alexander 111 i Köpen- till Belgien och som misstanke* till- hamn. Köpenhamn den 80 Augusti. höra Susanne P:s band. har en 24-årig, gitt hernmansegare från Uråsa församling låtit förmå sig, att genom examen söka vinna inträ- de i Wexiö h. allm. läroverk. femte klass till instundande hösttermin. Utan andra förkunskaper An dem folkskolan meddelar, har han genom anatrångd flit på mindre ön ett år inhemtat det kunskapsförråd, hans handledare ansett för andemålet be- köttigt. Gratutlanbats Vulkaniska utbrott. Från Ba- tavia meddelas d. 27 Aug.: Sistlid- na natt harva på den vulkaniska ön Krakatoa fruktansvärda utbrott eFt ruin, hvilka kunde höras anda till Surakarta. A ®net nådde anda till Chetibon och eldfenomenen voro synliga i Batavia. Sirang var full- atåndigt insvept i mörker, och etc- nar, utIcaatade af vulkanen, Milo ned der. Arven i Batavia rådde full- atåndigt mörker, enär alla gaslyktor- na släcktes. Förbindelsen med Anjer på vestkusten år atbruten och man hyser bekymmer för denna stad. Lefve konkurrensen? För att kunna bjuda sin publik på något nytt. har en företagsam redaktör i S:t Louis i sin tidning offentliggjort en förteckning °feer arftagerekor. Jcmte de unga giftasvuxna damer- nas namn meddelar han arven deras ålder och förmögenhet samt några andra upplysningar, som kunna vara af intresse för unga man. En annan redaktör på summa plats, baken oj vill låta slå sig ur bradet af den först- nämnde, har i sin tidning publicerat en akönhetelista. Namnen i denna har han samlat på det sått, att han i tidningen låtit trycka en kupong, braken lian bcdt kuren klippa ut och insända till redaktionen, sedan namnet på den vackraste flicka, som tidningens låsart känner, 1)14%11 teck- nade derpå. Ett egendomligt fall nf religiöst vansinne omtalas från Charlesten, Illinois, Amerika. En fattig arbetare vid namn nicks fick nemligen härom dagen den fixa iden att ett af hans ba rn vore den till jorden åtcrvandc Kristus, och att denne ånyo måste dö döden pi kor- set för den ovnslign men‘kligheteo. inplantade han Afven Samma fixa hos sin hustru och två sina barn, en femtonårig flicka och en tolfårig son. Ja, do ansåg° sig för kallade att sjclfve företaga korsfästningen, tim- rade samman ett kors och voro just i begrepp att verkställa offret, slå grann:une fine reda på saken och föranstaltade att den vansinniga fa- miljen blef förd till ett dårhus. Att lura Rotschildar på pengar måste vara ett sannt nöje. För icke långe sedan lyckades en tjensteman hos de parisiske Rotschildarne bad. Han upptäcktes och }iktades i Frank- furt, men elapptes åter lös. Bedra- garen var nemligen en förklarad gunstling till en af sina principaler. Man berättar, att, då stölden blef upptäckt, den ene bankirchefen te- legraferade till den nndre: «Din gunst- ling bar tillgripit 150,000 francs. livad görnle Svaret lydde: «Låt honom löpa.. Så skedde också. I sanning frikostigare och illskvårdare principaler torde ej finnas. Minneslista Mr trädgårdsodlare 1 September.. (T T.) Kruked.rterna inflyttas nu, med un- dantag af sådana som utan oligen- het fördraga några gradera köld. Blomsterlökar, såsom hyacint/ter, tuli- paner, croeua, narcisser, ta:etter m. fl., *bedda till drifning under vintern, inplanteras i krukor. Efter inplan- teringen stallas do i det fria och «- vettat:kas några tum högt mod jord. Silning af rädisor och spenat kan med fördel verkställas ennu. Rä- disorna sås på en ledigblifven bank, pi det att de vid bohot må kunna skyddas mot köld genom fönster och der ofvanpå mattor, och kan man pi sådant sått ha rädisor att tillgå till långt fram på hösten. Spenat, som els vid denna tid, år 'bedd att öfvervintra på knIljord och bör för don skull dertill valt en skyddad plats. Sockerrötter ( Slum Sisarum) och körfrelrofvor sås Med fördel nu. Frukttrade skyddande mot mask. Kan det befaras att frukttråden nästa år skola hemsökas af mask, år tiden nu inne att vidtaga åtgärder deremot, genom anbringande af kraurar kring trådens stammar. Huru dylika kran- sar anbringas inhemtas af våra nyare t rad gå rdaböck e r. Okuleringen. Bastet å de okule- rade stammarna aflöses omkring en mAtind efter det okulcringen blifvit verketåld. Skulle det emellertid, in- nnn tiden för heatets borttagande Ar inne, börja att skära in i stammen, aflösee det förr, men ombindes ånyo i sådant fall, ehuru något lösare. Plantering. Krusbärs- och vinbårs- buskar kan man plantera redan i bör- jan af mån:iden, och i dess senare slet planteras med fördel hvarjehanda tråd och buskar, eller så snart de fått sina skott väl mogna och stad- gade. Sådant, som ännu fortfar att skjuta, samt pil- och poppelarterna. planteras icke med fördel nu, utan hellre senare på hösten eller på vå- ren. Fleråriga vAxter kunna Aning omplanteras. Sailgristar pil kalljord, med undan- tag af pil- och poppelarterna, kunna fortfarande utsättas. Frön insamlas fortfarande i den mån ile mogna. (kräset får man icke försumma att förfhlja, på det att slet icke må få tillfälle att mogna och släppa sina frön. E. L. Landtbruk, Slöseri med dragkraft. Den, som vistats på landet under pågående skörd, kan dervid ofta iakttaga ett slöseri med dragarnes krafter, som Ar verkligt öfverraskande. Det Ar nemligen ingalunda sällsynt att finna sud- och hövagnar lastas si, att dju- ren på skördefältet få draga det upp- Märkvärdig arferättegång. Bland. tagna lasset tvennesånger Mer sam- offren för olyckan på Ischia var af- ma vägsträcka. N id inkomsten på ven en operasångare Gionehimo Leo- fältet pålastas dc namnet stående nadio från Neapel och hans hustru stad:orne eller volmarna, och deref- Philomenn. Paret efterlemnnr inga ter kör man till de lingre in stå- barn, men els förmögenhet på 5 mill. ende, mera aflagsna, till dess Milt lass erhållits; derpå vänder man samt francs. Nu göra molnens nrfvingar anspråk återvånder samma våg med det nu på hela nrfvet, emedan mannen ef- fulla lasset. Detta har kanske icke ter beskaffenheten af sina sår antag- så särdeles mycket att betyda på en ligen måste hafsa dött förut. Huse- jemnare mark med fastare gråa-svål, vins advingar påstå deremot att ma- Iucn sjunka hjulen ned i jorden eller kerne dött samtidigt och fordra der- bär slet uppåt mot backen, ett ej före att arfvet skall delas lika. Re- ovanligt förhållande, så ansträngas geringen har uppdragit At professo- djuren onödigtvis, och det på en tid rerna l'etrino och Gallinore att an- då dc i allmänhet böra sittas i stånd stAlla en noggrann undersökning af att förrätta så mycket gagnande ar- bete som möjligt och sålunda skonas liken. för hvarje onyttig ansträngning. Ledare af arbetena böra derför ef- Äktenskaplig otrohet från tvin- nat» sida skall, enligt ett nyligen af terse, att iifven lastningen eker på khnncn nifiirdadt dekret, i Heltid- ett sätt som sparar djurens kraft, schistan straffas dermed att den brotts- hvilket ej så litet bidrager att öka liga skall &Skins på offentlig aktion. deras uthållighet och följaktligen Al- Det belopp, som på detta sätt in- ven det arbete de kunna förrätta och kommer, tillfaller statskassan, d. v, sålunda i sin mån det gagn de be- s. stoppas i suveränens ficka. Man reda sina egare. Detta beräknande antager att detta skatteföremål skall af hvad som kan bidraga till spa- bli mycket inbringande. Dock för- rande af djuren försummas ofta, men behåller sig khanen rått att i sitt borde iakttagas vid hvarje arbete. harem upptaga otrogna qvinnor el- Huru vanligt är det icke att djuren ler förarn dylika åt sinn vänner, tvingas att rygga under ogynsamenn hvilka gåfvor (lock synas oss vara förhållanden med hall last, emedan kuskarne komma underfund med att af något tvifvelaktigt värde. do stå illa till; någon Rörtanke bade ' ort allt det besvär, tunn sedermera liereder sig sjolf och dju. en, Ofver- flödigt, men denna förtän ksamhet hade kanske kostat för mycket på. giittegångs= och polissaker. Otårdig att föra andras talan. F. landskamreraren A. M. Ander- berg . uppträdde såsom ombud i ett Svea bofritt. Enar Ander- mål berg blifvit ersatt från sin landskam- rerarebefat gnatig samt förklarad ovär- dig att i rikets tjutet vidare nyttjas, ansåg hofratten, att Anderberg icke besatt de egenskaper, som för ratte- gingsornbud stadgas i rattegAngs- 2, der det heter, ballcene kap. 16 att dem, skola vara noberyktade. årlig°, redlige och förståndige mån«, i följd hvaraf hofratten ogillade ho- nom såsom ombud i detta mål och ålade hufvudmannen att skaffa sig annat sådant. K. ina, der Anderberg anfört be- drar, bar hustak detta utslag. Nyttiga 1.151i. Sått att hindra lampor att ryka. Det besvärliga rykandet från petro- leum och andra lampor, ifvensoin den dermed förenade förkolningen af veken, kan på ett särdeles verk- samt sitt fOrekommas dcrigenom att man före nyttjandet indränker veken i möjligast starka attika och insätter den i lampan, sedan don åter torkat. Genom detta enkla förfaringssätt af- lagsnar man fullständigt rykandet och oset. Att rensa oeh _putas metallare- mål år fotogEn det bästa och billi- gaste medlet. Till och med oro fö- remålen aro mycket smutsiga och rostiga, blifva de dock ganska ha- stigt rena genom att liggu i foto- On och derefter putsas med en bor- ste. Når symaskiner kro smutsiga, haller man endast foton i smörj- hålen, hvarigenom all tjock och seg smuts borttages ur hörnen. Kiirleksbrefven. (En Wlenerblatoria) Hr Edvard Lang i Wien år hår- frisör till sitt yrke och dessutom en bekant poet. Så ofta den lille man- nen med det oordnade röda helskag- get, den trasiga hatten och de 'ned- gångna Mallarna visar sig på gatan, omgifte§ han af en hel mangel unga flickor, och den stads° hjelpsamnie «mannen af pennans, som hr Lang med förkärlek kallar sig, känner i nästa ögonblick alla deras hjerte- hemligheter och hittar dem mot en liten drickspenning mod rid och dåd. Tyvärr Ar hr Lang ibland en smula tankspridd, och denna orsak får man vål tillakrifva att han har om dagen sig nödgad inför domstol in- n- stämma stämma kök/orna Anna Koller, Jo- sephine PtIchler och Marie llorak. I stämningen heter det: »Fröken Anna Köller bar kallat mig en hamn- buse, fröken Josephine Pfichler kal- lade mig trasdoktorn och fröken Marie Ilorak en röd skalbagge». Domaren, till de anklagade: — Ni ha hört klagomålen, inser ni ert fel? Vill ni bedja hr Lang om förlåtelse? Anna Koller: — Bedja om förlåtelse. Aldrig på tiden, kejserliga hr råd. Hr fri- sör Edvard Lang ska bedja oss om förlåtelse för han höll på att göra oss alla tre olyckliga. Kan kejser- liga hr rådet tänka sig,jag bad hr Lang att han skulle skrifva till min ftiattnan att nådig frun hade främ- mande på söndagen sA att jag inte kunde komma ut. Sen min hetman fått brefvet fick jag inte se en skymt nf honom på 14 dagsr och så fick jag veta orsaken (hon räcker doma- ren ett bref). Se hAr kejserliga hr råd livad han skrifvit: Domaren: — Det Ar väl inte nödvändigt att lisa upp brefvet. — Jo, kejserliga hr råd, jag ber så mycket. — Nå, vi eka väl göra det då (la- ser): «Falske fjaril! 1)ti har beredt mig oändlig smärta, du har förrådt mig ooh kommit mitt hjerta att bri- sta. Du år en bof och icke vård att jag längre älskar dig. Lef val och var lycklig med din böhmiska Jag säger dig farväl för all- tid. Din f. d. fästmö Anna Koller». Den anklagade: — Nu frågar jag kejserliga hr rå- det om inte en menniska som Arg- ver på det viset, Ar en hamnbuse? — Det år visserligen obegripligt hur hr Lang kunnat akrifva ett så- dant brer, men derför år ni inte be- råttigad att skymfa honom. Och ni, anklagade .Toscfina lieliter, är ni beredd att göra albön?“ Den anklagade frainlemnade ett bref: — Der, hr domare, ar mitt försvar. Domaren läser under åhörarnes skallande skratt följande bref: Mitt hjertas älskade! I morgon. söndag, eftermiddag kl. 4 stå para- disets portar öppna för dig. Jag, din engel, är då befriad ur skärs- elden och skall luttrad sjunka i dina armar, om du kommer. Nådig frun, den djefvulen, åt hvilken jag för- skrifvit mig, Ar kl. 4 på Bockkälla- ren med sin man. Hemma har jag en half gås. Du medför ljut nektar till 75 öre buteljen, och 've två skola vid gåsen och vinet glömma att vi äro jordiska vinn. Älskade, mitt hjerta slår vid tanken på den före- stående lyckan så starkt att jag före- faller mig ejelf emu ca lefvande trum- ma. Alltså, mitt hjertas älskade! Ila om söndag kl. 4 i din Joeephinaa armar ocb glöm ej vinet». Domaren: — Ja, nu har jag läst brefvet och frågar livad det har med den hår saken att göra? -- Ja. kejserliga hr råd, det kan ni nog inte veta. Jag sade till hr Lang att han skulle skrifva till min fästman att vants mig i hörnet at Danvinegatan och Taborgatan kl. 4 på söndagen. Åtta dagar senare fick jag veta af honom att han varit hem- ma hos mig med en butelj vin kl. 4 (skallande skratt). — Och derför har ni kallat honom trasdoktor? — Ja, se på honom, kejserliga hr råd, år han ante trasig? Hr Lang, med patos: — Jag år filosof, oeh då jag sti- ger ner ibland folket, bryr jag mig ej om mitt yttre. Domaren: - Nå ja, ni visar er ej heller hår i någon salongstoalett. Dermed vill jraegde dock ped. j haha sagt er något fö- rebrående.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.