— T ” Tr + em gång en Lrdeulllg 4 Nu intzommit ‘sorteradt- lager af färdigsydda Manslläder såsom flera sor- ters Vinteröfverrockar till > pris från 25 lill 60 kronor hos 674 „Johanna Ekvall. eins nf GQ. T. härstädes Sön- dagen den 1 dennes kl. 2 e, m, à * rådhussolen.: Nyktorhotsföredrag hål les af-den mycket omtyckte nykter hetstalaren, ty ograten IW, An dersson från fia motad, ” Musik af herr Berggrensjkapell. -Talrikt bo- sök väntas. Festen fortgår till kl.6 "0. m, hvarefterj logomdta hålles, då _ nya medlemmar vinna inträde. -.. - gentro: 25 öre; E "4.0. T.- Vinauktion; Källarmästaren G. A. Ör- tenblads. konkursmassas, af cirka 3,000, buteljer bestå- |. ende, vinlager, såsom: Cham- agne, röda och hvita Bor- eaux- och Rhenvincer, Sher- ry m. m. m. m, kommer enom anktion, som tisdagen den 30 "dennes kl. 10 f. m. förrittas "ål hotell Mårtens- son hiir I staden, att till den _lögstbjudando försiljas. Halmstad! i Oktober 1883, Konkursförvaltningen. 670 I | QU es | So *Xaholm - En frän räfst har deu nu afstu- tade slatörevifionen anmält; ej mindre än f.rtio anmärkningar har gjorts mot olifa, inedwriona förhållanden. De ha naturligtwis .warit - mera, eller mindre wigtiga. Men af def förra slazet torde, några ätninstone, upptråda som geugän- gare på rifedagen. Y ; Bland de många anmärkningar, hwilla revifionen ganska’ euhállizt beflntit skola góras, âro enligt bref till W. LT. från hufwudstaden följande: « Angående expensmedlen, eller staleud anslag fill de ‘elifa embetåwerken för deras yltre behof, fålom lus, wed, ftrifs materialier medjmera dylikt, har inom revisionen fydligt c< fart wisaks, alt de handhafwas på ett, lindrigalt faladt, lättsärdigt fått. | Medteu öswerlemnas i tegel Hill werfens underordnade betjente - oh de handskas! med dem efter behag. Af räkningarna, [sem fromtagts för stats» revifienen, framgår att decfa betjente ofta betata de gjorda inföpen med mång- dubbla wärdet. [Men göra de alla desja slingerbultar på eget bewäg eller i fötjd of pâtry>ning? oo Z hwilket Jan! iom helft, ofoget tom: mer ej längre att få fortsara, En of statsrevisionens erfarnaste ledamöter har utarbetat fyndaregiftret — oc) här kan man. sága att fifror lala — öfwer ex- peusmedtens haridhaswande, och kommer detta aft framtäggas för nåfta rifsdag. Man teräåfnar fatt landet årligen skal! Tunna înbespara 300,000 fr., om erpend- medlen "förftåndigt handhafwas ed ej, fom hittils, "råta i rôfwarhäuder"., 1883 års ftatsrevifion har framförallt hast ett godt äga till alademierno. Def tonflilt "med Swenska akademien år re- dan genom predsen bekant. Mcn äfwen andra afademièr ha af statorevisieueu bliswit tagna wio örat med, sem man hoppas, bâttre/ resultat. T, ex. vitter- hela, hiftories jeh antigviteleakatemien. Nämuda akademi behöfwer en grundlig reform; det har înom slatörevisionen tyd- tigen bliswit [ädagalagdk. Den har ej 1 instrufktien,. oh finnes nágon sádan, få år den antigve- rad. J sélid! häraf regerar afademiens prescs. suart sagdt enwåldigt, handhaf- wer ftatens' medel fom Honom godt fys nes ed utanordnar dem efter behag. Härmed mä sej wara sagdk att fotens medel förflingrags men - de auwändas utan fentre) ra Fria fonstérnas afademi har och fått fin släug af slefwen. Här felas wisters ligen ej {nstruftionz; den är ganffa tyds lig till och med. Men slatsrevisionen har anwärlt| att denna instruftion ej félses. Fria [fenfternas afademi ftifta- des för att utbilda artister, men utbil- dar numera endast dilettanter.: Unders "widningen {nem afademien gällèr eudaft det tågre formella inom fonften, utan att uágonsin komma längre. : Det hwarmed fatsrevifionen sist tog i tu, nen för sent ott hinna till uågat egentligt resultat, war — handhaswan- dete! de ti luß cen, iù så öfriat Aswen härilär finnas ä1skiltigt êfrigt att önflar 'Sà t.'ex. amvåndes au HA et til eit lusislott, men som ej râfat alla deu rådande dynasliu i smakeu och. derfêr lemnas dde of tomt, att förflöna D I rerad . med. länewapuet râdlghel, met hwilken nåfta ärs sta rifien kommer alt lugripa, | ens Man började | år med, Drottnlug- olm 0 armärtle fal det oswannämda årets êrhállandet.> Når sta revisionen wände ig till ril8marskallen med! begäran att tilenftoperna för de f. lusislotten skulle 4 wederbörlig ordning tilbandabdilad, warade denne ett twárt nej. Skafsres vifionen wände fg di tin l. m:t, oh rifômarskalfen förständigades att tinhau- dadålla râfenskaperna.’ fon Sem något anmárkningöwärdt“ må åfwen meddelad, att ledamöterna, från förfia c< Andra lammaren, bwitka fårut warit att jemföra med "hund oc fatt", detta år wisat en aldeled êswer- raskande endrågt. | fö — Ett farkt owäder rasade bår I enddags c< torodogs. Pi fêrstnámde dags aston fom eu fycton o _ry>te (öft hwad den kunde komma Åt; jäsom rygg ningar cd âfwen tal, e< följande dags afton smatlrade cwanligt | stera baget; hwarunder blixtar ljungade. Bâda da- fn föl ymnigt med regi under skarp + Lill förrättande af 1531 års man: tals. och frattflrifningar i Laholms fög- deri och. staden har kon. befallningöha}- mande utfatt följande dagar oc stâllen under iunewarande år, näml. med: Knäreds so>en à Knäreds gästgifware- dård den 12 Nev, kl. I fim, Hiehults foden i Hishults skelhus den 13 Nov... ll. I fm. _Woxlorps seen i Woxtorps skolhus den 14 Nev. ll. If mel ce Hafstöfs foden i Haßlèss ske1hus den 14 Nov, kl; 12 midd. : Starupd pasterat à Karups gäslgiswa- regärd den 15 Nov. ll. If. m. . Rennedlôfs pastorat à Edeukerza gäste gifwaregärd den 16 Nov. kl../9 | n. Laholms so>cu Å gjerne { La=- holm den 17. Nov. kl: 10 f. m. Weinge pastarat i Weinge skolhus den 20 Nov. ll. 8 f. ‘m. EEE Eldskerga rastorat i Eldsberga frol- hus den 21 -Nev. kl. 8 |. m. E Breareds joden hes gästgiswaren Carl Anderdson den 22 Nov. kl. 8 |. m. Sudödterps pastorat i Snåstorpd skol- hus den 23 Nev. kl. 8 f. m. > Öfraby se>en i pastorsexpeditkioneu i Halmstad den 24 Nov. HU; 10 f. m, Torups pastorat à Sjögårdd gäslgif- waregärd den 27 Nev. kl.:3 f. m. Endslôfs foden á fronolängmanslon- toret den 28 Nov. kl. I f. m. Laholms stad á stadens râdhus den 18 Dec. kl. I f. m, | == Plötslig död. Dä lorparen Bengt Johandsou från Marbä i Skumumeel6{ joden den 16 dennes fl. 10 på qwällen war fommen till Nennestöfs plantering med ett mäldloß få wålte detta med den olydfiga följd alt Aa befanns död dá tillffyndande perjoner skulle Hjelo pa upp laget. - H — Andrad pofttur. Allmäußeten gde res uppmärkjam på att posten afgår här ifrån till Halmstad numera fl. 3,,, pá morgonen. Ofrige posttiderna äro oföre Ändrade. i -— Tjeusteärsberäkuing. Distriktéve- terinären Knut Cederberz har af medi- cinalstyrelsen bewiljats rättighet att från detta ârs början râfna tjensten i lifhet med hwad läusveterinär åtnjuter. M | — Böôtfäld positjensteman. För sjelf- tagen permission har på wederkbörandes aumálan poststatienseförestäudaren A. Larsson i Veinge af generalpeststyrelfen dömtå att böta 5 fronor.* — Äpplet faller ej långt från trä- det. I tisdags eftermiddag lemno brös derna Otto oh Linus Iobansfon til celifángelset i Halmstad, den förre i af= sigt att âterbära 15 frenor, fom han der deponerat deu 11 dennes, då han efter undergänget straff lutfläpptes från fängelset. Linus, fom áfwen warit straf» fad för stêtd oh fuisstáring, wägraded inträde; hwarför han I juredeömod dre fuif, men blef \parfad ulsôr trappan al eu fenstapel. Ollo anföll då samma fonstapel, men rönte sanmwa öde som Linus. Utkomua på därden förde de elt förftrådligt wäjen eh! dels drego fnif, dels fastade sten pá konstaplarne, fom fine Iydades föra! bort de milda illarne. Morgonen derpå häktadeo de nygga bröderna hos fina fôráldrar, der» wid tadren, lumpsamlaren Johannes Jo- hansoson wisade en kuif med hotelse om att denna fnart skulle anwndas pá kons taplarne. Följaude aston flog siz Jo= annes | samspräl med spei Bengtds on cd uppfylde derwid fitt lêste vå få ått att han fömfrt tilldelade denne mee dels fnif 3 fwåra får & halsen. Ee- nare på aftonen ' håltadeg âfwen Jo= haunes, | =:Gtt bessk i Hallandöbankens nya“ lokal -— sfriswer Hallanddpesten för fiftt. onsdag — lênar midan åfwen för den, fom ide har några penningar att derftådes fyfta. Redan den prytllza enl1éu, deko- i malt glas, år eznad att traga. fig! uppmärlsawhet, Stizer man få uppsôr ¡den breda och bes qwäma serba i offatlerna belagd med fasonerad sten, stannar man fnart i den rymliga westibulen, til hwilken och Fepryda ett annat. : Della är en Hett | I. flera dörrar seda från be fare ‘rum- men. : tea Sjelswa kanklokalen, ett fort bög! rum, fom upptager husets hela bre d ed erbåfler fin belysuing [rån de böga od breda fönfisen & båda längfidorno, är genom solida fran? delad I tweune ate delnlugar, mellan bulla finnes en bre dsage fôr-de besôlande« one Pg aldelningen till wenster om ingâne en annoteras iusättulnzan intemnas andlingar för belåning o. sw. .J den êrre afdelningen: till höger fôrsäljad yftas freditiw o< ske insättnlngar Lokalen, hålen | ef, uppwärmes of tvenne ej mindre praktlska än eleganta, amerifansfa- "iluminatlonsefaminer®, > ‘ Jnom skcanket til wenster är ingán+ en till den mindre kassan, som anlitas för de dagliga - behofwen. ‘De unga, med lánswapnel prydda ferntörrar, fom leda til "hwalfwel", bals ntgätt från mefkaniska“werkstaden i Halmstad ch uts märfa sig bide genom elegand och soli- ditet, - N ‘ J afdelningen HN Höger keda dörrar deta till direltörend rum, från hwilket man far tillträde 1ifl arkivet e< gene- ralfadjahwalswet, dels till ombudsman- nens rum, innanför hwilfet direftioneus stätliga samlingdrum år beläget. De båda sistuämda rummen haswa fwart fin utgång till weftibulen. » -.- ”Oufets Inre torde säledes fullt mol- swara deu. ställiga erterfören, hwa1s ute scende warder än“ mer storstadalikt, sá fnart famtliga de elegauta butilerna i nedra wäningen hunnit öppnas för den allmänna rêrelsen — något, som torde wara att molse inom: fort. © oo — Wära sta>ars kaffesystrar ha wi i dag den forgtiga pliglen meddela, ait faffeprisct är I fiadigt stigande. Orsa= fen till denna owälkomua stegring liz- ger deri, alt faffeskörden innewarande är med milliontal centuer understiger föres gående ârels, H: 4 — Kasse oh swagdri>a. I tidnin- en Upsala lâses: "Or C. P. Wengelin förlo wid stadssulimägtiges samman- trâde Y fredags f. w, att af stadens mes del måtte amvisas 1,000 lr. årligen för tislhandahällande af eu kopp kaffe dagli gen under den fkallare årstiden år hwart och. ett af hsonen wid sladens fattigbus, det |, k, "Jumwaliden“*, famt alt, om nâgot ôfwerskott Mulle uppflå, detta fins ge anwäudas till swagdri>a under den warmare ärötiden — allt för utôfwande af barmhertighctens pligt att Ränta når gon bugnad åt de annars få alädjefat- tige hjouen à Inmwaliden. Metionen res mitteraded till ullätande uf fattigwärds- ftyreljen. — Sitt 50-års-jubileum säsom hans delårefande på Swerige skulle enligt st. Aftkl, herr 9 Lüttjehanu från Ham- burg redan I fick funuat fira, om ide den gamle, aftade affärsmannen haft jå stor refyctt för alla owationer. Ne- dan wid 19 årg alder började han fina resor på Swerize hwilket land han när stan betraftar fom filt andra fåderueds land, der han förmårtwat eii massa wän- ner från Ystad til Harparanda och der Yan Sfwerallt mottages med öppna are mar. Aunu wid fylda 70 år bibehåller han en wigör fom är nästan exempellèg, och den som bland de srämste i ledet börjat sin swensfa Höftfombanj i âr fom wauligt är gamte Heiuri> lf tl den redbaraste o< mes! omtycdte af alla de många "mauufakiurister" från das gresje Vaterland, hwilka göra på Swe tige. — Kramers hotell, SE Astbl. om- tasar att en utwidning € ster skala af hotel» Kramers fafé i Malmö fommer att ega rum, e< enligt planen för ut- widningen blir den uya fafén_en bland de stérsta eq elegantafte i Norden. Bole tenwäningens . hela öêstra hälst ä torget till fommer alt för-åndamåtet inredas samt praftfuflt dekoreras och mölblererad. Utât torget fommer en färftitd ingång att åppnad, oh utanför foajén blir frans deles, lifiom nu, serwering | det fria i fluggan af sazger- och myrtentråd. m. m. "Hotellets sramsläende och AR egare har just i dessa dagar beflutet sig får den sterartade förändringen men med afieende på tiden dá den skall taga fin början är Ingenting närmaze bestämdt. — Statsinkomsterna af bränwin, tul „oh jeruwgagr utgöra för januari— sept. år 4755, mill. fr. met 44%/, Ifjol famma tid. I — Elefktrisk wärtodling, bmarigenom man fan oberoende af årotiderna upp- draga olífa flags blommer oc frufter är det uyasle undret, fom sramwisats wid elektrlika utfällningen i Wien... En trädgärdömästare följer derstädes fmut- tron uppdragua wid efeltriftt ljus, och dedfa frufter eza sogssmultroneus sulla arem och smak. Deu clektraska odlingen fordrar de> något fom wid lenfttåd wäxt- uppdragninz annars ej femmer i fråga, nemligest öswerwintring. För all äslad- fomma detla har nåmde trådgårdamå- stare anerduat en: konstgjerd : winter, Smullrousángarna omgiswas med is och plantorna frysa în, detta tislsiänd tinftånd, hwars waraftlzhet till en wiß fia fan ulsträcas, år plantans tilwärt ämmad, Men ifen tages bort oh det blic en fonsisob’ wär, - Wärten-ulsälted om dagen för - solljuset ‘o< om natten får bl en fee tei efettlift (jus, och efter Horten dagex presenters J de läd raste smultron. - Fem, Inne - LA af gröna blad prydd sadstál säljas wid utställusugen för 16: êre. =" E "a Daliga landsvägar kosta årligen de måglarsade" mydet obehag för ner- mwerita, lund? arbete för dragarne, an= feingulug dr lörswennerue samt siit= ning“ af álfdonen. I Amerika skattar man. den Årliga firkufen vå londiwå- arnes usfa lid til mer år 1,000 mis» fioner dollars, och i Swerlge tutar det fôrhânandewis åt samma Hå. cs ros Judusteltidningen Norden föreflår till eu början, alt wägsynandek måtte ôfwere lemnad åt suzeniörer- och ej fålont nu åt. personer fom känna föga eller intet af wägbyggnadskensien. 2 Nädhns i landafommun. Frâu , Ystad teråttas att, då många städer ej ega någet ordentligt rädhus, det i Life westad deremot finnes ett fårant, fwar- est kommunalnämnden êfwerlägga o< rädslà .om safer’ od ting. Och för att främlingen ej ffall miftaga fig om hwar ”ritgubbarne” âro, få baswa de ordente ligt med gyfene bokstäfwer måtat of- mwanför fora ingången vå rädhuset: Löfwestats ridhus. - - A — Sätt att taga en trång ring af fingret. En god metod alt draga af en ring, fom fastnat vå ett swullet finger, är alt hell enfelt säsem med ett cicku- fårbandage onmlîuda ifråga warande lem med ett sudre af fautschuk, fådant fom fruutimmer bruta i fina hattar. Detta bör -omläggas noggrant och derwid börs retar de tätt intill ringen: utan i ngerspelsen od) inga mellanrum lemnas mellan harswen.-, Det tryder då grad- wis od jemut på det hela. "Då om- lindningen år, färdig, bår handen Håflad vertikal? uppåt. Swullnaden minas dá belydligt på några minuter. Lind- ningen. tages få af oh pâlágges genast åter vå samma -sâtt, Dä efter ytterli= are fem minuters uppftrådande fingret aler baltigl astádes, år det fmalt nog för att ringen med lätthet skall funna borttagad. : — Ingen brist på sökande. Til hvå inoa postwerket lediga poftmålftarebefatts ningar hade före anfölutngåtideng ut- gång i måndaga anmält fig 20 c< til tre inens samma werk lediga pofteryedi- törsbefaltningar inom samma tid ej miu- dre än 70 föfande, samtlige de sistuän- de e. o. pofterpeditörer. — En observationskär. En kone= spondent, som haft ett perfontigt famtal med großhandlareu L, O. Sulth, skrife wer till Ovearèhamns Tidning: "I af- scende på Stockhelms arbetarcrings före bâllaude till stadens frogar, förmålde br S, slutligen, att ringens styrelse kemmer ait sirängt Hålla på den bestammelseu, att ingen af ringens letamöter får be- föla rn frog, utan att warda från för- eniugeu uteftuten ec) fålunda gå fôrlu- stig de fördelar som ringen ecbjuder fina medlemmar. Fôr att fontrollera att detta påbud efterlcswes, kommer efter den I inftundande Nevember walt att jätta8 wid hwar och eu af Ste>helmsö frogar.® - — Asslöjande af spiritistiska bedrä- gerier blifwa allt tatrifare, En herr Bernard har i det syftet bärom dagen bällit eu förcläöning i Malmö Til sut förflarade han, Jáger BS. D. Su, töderna Dawerports bekanta konststy>e, att hâärdt bundna fett lilslutet rum tinfåfa hwarjebauda hocns' pocus, Trolifarleu Noterth har nyligen wisat delsamma under namnet "det gråna hi fet”. Deh hemlighet befanns wara êf= wermättau eufel, Den, fom kall bin das, lagar att han får fnåret lagt i fers mellan handlederna, medan händerna bwisa med innersidorna mot hwarandra. Då fan suêret gerna âldragas ganffa” bärdt, ty når händerna federmera wri- das ifrån hwarandra, förswinner korset meslau handloswarue oh êzlan blir få ster, att den bundne firar åter bar hän: derna fria) Banden kring öfriga lem mar spela ingen rell. Hr B. hade att glådja sig åt en talrik-publik, men då experimentet ned "gröna hufet" företogg padade ' sig åffådarne få tält omfring detsamma, att endast ett fåtal werkligen fingo fe något. : — "Den Nörfa \parsamhet bör iakt- tagas”. IJ Offarshamnötidningen låfes: Hår i närbeten firades för någon lid edan bröllop, bwillet gif få tid, att Bruden, som flod ‘arbetande i en gödkele bör tin frampå eftermiddagen; flädde om sig oh gi> cnjam till presten, hos finiten brudgummen - från ett motfatt ÅR, enfam an: ocfå, måtte. Efter wál förråttad wigfel. ald bruden hem til fina [åråldrar oh brudaummen bem till sina. Bruden will ån i dag ej er- fänna,. att hon är gift, utan bår mige selringen - | flädnlugsfifan. Både brus dens - oh brudgummens föräldrar äro wälbergade. 0 I | | Ar Tidningsöfyers gt. . > Turn; ställer sig prester. skapet till frågan om kriget och freden? : Donna Ifråga'bo- svaras : af Göteborgs Handels. : Tidn. sålunda: Áfvon härlta. lar «Guds ord» myckot tydligt Redan Jesajas utropado i jün sramtidesyn: «do skola göra sj. na’ svärd till plogbillar och tina 'spiut till lar, ty intot.folk skall upplyfta svärd not det andra och: skola nu intet lärk mer att :örligad (kriga). |: oda .-Krastigast ljuda dock råda» budskapels ord i nya testanien- tet, 'när t. ox. Kristus i bin bergs- predikan förkunnar: > — men jag sägor oder: älskon edra fi- onder, välsignen dem, som eder förbanna», och när han sedan [trar dá det gäldo hans eget Tif: «den som tager [till svärd skall sörgäs med. &värd» o. 6, v, . Allt detta hindrar | emllertid icko do ekristnav presterskapen i alla land att bedja för krigets vapen och tacka Cud för tien- dernas besegrando; ja, «krigs- ' makten till lands 'och;vattend är föremål för "ständiga böner i våra kyrkor — och det kan den nog behöfva. | E Huru ür det &är med «Guds ord» auktoritet? — Jo, så som funnes- den alls icke ‘till. Och huru är döt med sjelfva de liturgiska formulären, hvilka restmannon - skall vara nödsa- ad att följa, äfven då han fin- ner dem stridando niot «Guds ord?» | Vi vilja endast erinra om brud , vigseln, hvilken |uppenbart är skrifvon för personer, som un- der goda och lyckliga omstän- digheter Kknyta | äktenskapets band, men blir rent af motbju- dande, när det gäller do mån- fn som tcke befinna 'sîg i detta äge, och på hvilka inlednings- och afslutningsordons blomster- Tons . språk alls icke passar, är vill - det synas oss, att on: prost bor: de känna det långt inera mot- bjudando att följa kyrkohandbo- ken än i fråga ¡om | frånskilda makar. Och ännu mor: han får ej här läsa do åboropado bibel- orden (Matth. 10:de kap) sûda- na do äro verkligen akrifoa, u- tan sådana som handboken kor- rumperat dem. (Iandboken ci- terar orden: «så äro do nu icke tu, utan ett». Matth. säger: — — utan ett kör) | Antingen-oller: antingen sko- a do oförfalskado budorden i första rummot nya testamentet, zälla såsom allmängiltiga och e af dem beroende. menskliga stadgar rätta sig derefter; eller ock skola do frånkännas denna auktoritet i hvad som ligger u- tom det rent religiösa och sed- liga områdot. | | Det senare är' den enda håll bara ståndpunkten. | Att, såsom nu skor, med kyr- komötets goda ja och samtycka öra auktoriteten gillande i ett all — t. ex. i frågå om äkten- skapet, som kos judarne på Kri- sti tid hvilade på föroställnings- Bätt, mycket ' skild från vår tids — men jäfva henne i ett annat, t ex. i fråga om eden, om freden och it, 09 m. m., dot är ott haltandå,|sowm ej blir mindro atötando derför, att man eöker skyla det undèr don kyrk- liga manteln. | Y Stodihofi : För” kronprinsens iräkning lr * en villa vara under uppförande vid Porla helsobrunn i Örbbro lan. Det ser sålunda ut com ryktet, att Kron prinsen Amnar vistost Fid Porla nås sta sommar, ej saknar (grund, i En tldning till sboyakande af ful ets intreasens aknIl] uppsättas 5 Stockholms arbetare.ls Tapetserarea Johansson, snickaren iFjellback, ma- akiniaten Andersson, rikalagemannen Arvoldazon och redaktör Gustafsson Aro utsedde att förbereda saken.. MEN 4 are os mel ÖR AEA 2
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.