ruset inflytande, slagsmål mellan döf- stutnine drangen Johannes Anders- son i ödegArden samt dtangarne Xanbsorftn. ÅterfUnnen förmögenhet Så- förut Ar råmål förlorades birom rens dagen i Upsala en Lida, innehållande t ill ett tårdeppper och alyrbari,,,,r af omkring 100,000 kr. Det firtle sedermera upplyst. att bolnn har den köades till ting- darrlina morgon båten hittades på Kungsgatan ni en eatttliAa, sina Åter lemnade den når on fick se annon.,n (krom. h Väskapparat för bagare. Me- keniske arbetaren, en tidskrift som utgifles af ingeniör Aug. Nilsson i d t., nnatalar att han 1, 0. Forte- Gt et; lund för ett af sina bagerier i 00110 uttänkt en elektrisk ,ackarirte upp, e de r degen, når den gist genom d dess ch o ledning n elektrisk e ringserk vacker arbet arne. Förvisade från Upsala universi- studenter med anledning tet *ro f ■ fa af sedeslöst uppförande. otroligt, En brefskrifvare med- delar: tiram betarne Gull Isats Olsson i Djinn, Nils 3Inteson i Iledby samt tiskmånglaren A. Olsson från tid se- Göteborg dia va för ens k grufhål i dan inmutat ett gammalt Skeberget i Leksands socken, för baket de nu af engelsman blifvit bjudna hå millioner femhundratusen c2,50(1,000) kranen!? skall byggde från Kristianstad norrut till sjön Iinmeln och vidare till Sibbhult. Banan, mil lång, beräknas knetu endast 700,500 r. En jernvag Drufvor ha i år mognat på kall- jord Iter±tAtica i Skåne. Sjelfmord. Fröken Maria Caro- lina v. Porat tog d. 7 d:s sig nfdaga medels gift i Berga socken, Småland. En larleksförbindelse, som medfött synbara följder, men afbrutits af hen-. sea förförare, var orsaken till hennes • förtvinade gerning. grekiskt på Dieksons kontor. Far- m artillerikotutapelu Nordblom, som i mån- homilian klockan Il och 12 inkom på James Neka« k kompanis kontor i Göteborg och der ägd våld och bot sökte från doktor (- stat Dickson tilltirtriga sig penningar. ler som mas lan kan tänka sig varit mindre tilltilt- aelig. Efter kvad Handelstidningen sport hat mannen. så långe han tjenade vid ar- Mitti" varit nykter och ordentlig 'amt. 1 Ofrigt oförvitlig. Under sommaren ISTIFrå- hada han, såsom vice konstapel, at för den olyckan, att den blot han red framför km- ' aotivageen stupade, hvarigenom ryttares: föll till marken och öfverkördea af vagnen. I- från denna stand har mannen. sagts det, icke etuit Dig lik. Hans fantasi har ock varit eppjagad d rontanlåsning. Befordrad till leostapel bar han haft afsked sedan något ideer ett år och har derefter icke kunnat fasa algen syuelsattning. hvilken gaf bo- sam den utkomst, som bågrade för bens kb b.!laing. &atoni bar detta tillstånd fait beslutet om den förtvillade gerning. som han alvdags ville Gadea. Oes ajelfva opptrildet meddelats i platetid- alnarna nar:nare anderrattelser. Då herr 0. Dickson Icke till Nordblom, som var herr D. obekant, Till, lama något understöd och icke håller ville läsa ett- bref. som N. med- förde. upptog denne en laddad dubbelpistol, ma betr Dickson Skrål gamet ryckte ifrån honom, hvarjeratet han kulislog sin angripsie. Derpå gick herr D., skyddande sig med pi stolta, er kontorarelanset, *UNO* med hidP af ett par bokhållare dörrarna &amt lade polis. Dl polismannen åter öppnade darras. bada ska Inspfgrade 'uppradat ett parti (28 stycken) dynamitpatroner prisge bet som förladdning på DU-Mordet samt stod med en tandsticka Osedig att anads! botande konstapeln med döden om han når- made sig. Dörrar:i* «ringdes åter, och lind sänka ull politikens:tsaren, då polismaataren Elliot, traktens poliskommissarie, med ytterligare pallastrrita gensköt tillatAdukom. Sedan po- hunaataren irthemtat upplysningar om för- hållandet, vsrdt ofördröjligen en slang från vattenledningen ledd upp till kontorslokalen. Dorrarne oppnades hastigt, och en kraftig asåls riktades r.1 mannen. som kastades ett godt stycke från bordet, hvarvid tåndstic- kan släcktes och mannens nås* flog i blod. Mae rusade nu °Iver Nordblom, som ober- niannades och under våldsamt motstånd för- des till polisarresten, der ban snart lugnade saf 1 det brer, lom Nordblom ville öfverlem- as till thr Dickson. begärde han pli obe- stantd tid 50,0000 kronor, hotande att om kan ej erhöll summan. genast beröfes sig lifset. Tillika upplystes det att han i fic- korna medförde 4 eliklp. dynamit. Utom detta beef hade han hos sig serier till en ficka, som Liter Klara och ösilken han ville föra i brudstol. Nybeten om attentat mot d:r Dickson spred sig hastigt i staden och en större folkmassa samlade sig. En ficktjuf, som sikte begag- na tillfallet, greps på bar gerning. Vid Göteborgs belsotårdenamdie mamman- hide på aftonen samma deg uttryckte natn• dens vice ordförande i giftigt avadvadt tal nämnden. synnerliga glädje My« att se deal oribratole doktor Dickson frisk och oskadd efter den fara han utstått. Norilblom. som nu införpassats till cell- fingolset. bar vid förhör uppgifrit att det ej varit låsa* afsigt att skjuta d:r Dickson. utan Lade han framtagit pistolen för att medels den .amma förkorta sitt eget 111 Nordblom ur 23 år och född 1 Halland. Betalningsinställelse. Gross- handlaren Oscar Larvberg, en af Letade förna:tota niffirsmån, innehar- vnre af firman .1. E. Wedberg bt komp., har inst alt titan betalningar. Döfatum dråpare. Borås tidn: lördng bersittur: En dag a arra veckan uppkom i Skene, onda fo3r si•tl. August Andersson i Deragården och en hans broder, föranleds genuin kits- ligt beteende nf de båda senare mot den döfstaunme, som Ar en stor, stark karl och ville vraka de sutåvaxte, klena angriparne ift ån sig. 1 vreden har den doistunime dervid så rappat på sina motståndare, att August An- dersson numera, Åtta dagar efter alagt- målet atiidit, -ina det tros af en i Kulvidet erhållen spark. Döfstumme Johannes Andersson hrr blifvit hak- tad och införpassad till cellftingelset i Wenersborg. derhjelm steg derpå genast in i on förstu klagat-no kupe och kronobetje- ningen intog en atiepråkslOs tredje klassens plats. Vid framkom-ten er- höll han ett litium e. k. bysittninge- rum, hvilket genast möblerudes pro- pert och trefligt. Fången spisar dag- ligen efter varierande matsedel - på egen bekostnad, farstås — och ser som oftast vinner och bekanta hos aig, hvilka han bjuder på till konjak och cigarrer. Bedr111511g konkurs. Förre löjt- tiltrihes. Mieslyokadt presidentmord. Från mulattrepubliken Iså ön llniti (San Domingo) beramas% nit en per- son den 13 dennes försökte mörda presidenten, som i stAllet dödade an- griparen med ett pistolskutt. Olja mot sjötkIttka. till jernvageetationen, der han på ett artigt Och grannlaga samt si litet uppecendeveckande sått som möjligt mottogs af råttvisans väktare. Sö- Ett förslag hrr ~lifcit väckt att med olja lugna det upprörda lenfvet mellan Calais och Dorer för att befria de resande från sjösjukan. Kostnaderna hedar beriden:ta till 1,350,000 kronor om året. Jordskalf. På ön Chios har i tis- slags ett jordskalf egt rum, hvilket varade 8 å 10 sekunder. Flere hus sammanstartnde, och flere personer skadades. Stor förekrackelse råder på ön. Jo Msk al f vet har liften miirkts på Syra, i Datdenellerna, i Smyrna och Avalik. 1 ttralik har anstelts stor skada. och flere personer lin om- kommit. nanten Lars August nf Silke) i Sund- ay} och hans fru Britta Christina, född Falkenström, }taklades i tisdags f. e. och införpassades till Östersunds oellfangelse för begången mened och undandöljande af e konkurs försatt egendom. Båda enakarne aro ålder- stigna, mannen 71, hustrun 76 år gammal, Undunsuillningen har verk- stälto på mycket oförsynt sått af löjt- nant Sillen, som dervid afvensont i försaliningon af en, del varor haft odt bitrade i f. d. filltjägarekorpra- len Andreas Ek, som samtidigt häk- tat• och införpassats för undgående af ransakning. . aRtbktIonben frän ailmanhttot. Till X. Er långa epistel i ..11i 13•2 at denna tidning bar jag gjort mig bedrar att genomilas* och får vål svara något derpå, ehuru jag ej gör mig•tid att bemöta allt. Först vill jag algs, slot jag tror, att Höks Ilikstförsekringsbolag förvaltas af F.der egent• !Igen och att styrclaeledamöterima Atom). den dervid aro mest pro forma. Eder gal- ler derföre livad skrifvet ar och möjligen blir. Ni kan icke finna. och jag förundr.,r mig ej deröfver, Inredare Linsbolaget skulle vara betryggande. Jag vill derföre upp- ( uatteoanos, och polissaker. i mera lysa om orsakerna. Lansbolaget har batteri Höks härads hösteting i Tjerby Onsdagen den 17 Okt. 1883. Otillåten ljungbränning. Kam- marjunkaren Th. Gyllensköld å Wal- len, företrädd af v. haradshöfdingen Sjölander, Isade instaint Jöns Maths- son och Nils Peter Bengtsson för otillåten ljungbränning. dervid elden antånt närliggande skog och* åstad- kommit skada af, enligt synenainti, 47., kronor. Nils Bengtsson, hvilken ensam var närvarande, berättade att han och Mattisson varit på odlingsarbete how arrendatorn lians Petter Bengtsson. Fik att underlåtit' nrbetet hade de då tunöt på ljungen och lyckats att begrånsa Nils Bengtssons stycke, men då några dagar derefter Mathsson tände eld på sin del, så gick den al- ver till skogen. Vitnena voro icke till städes och kärandenutbutlet begärde uppskof. f. krono- Bier och branyin. lens:minnen J. V. Bergman hade in- stämt August Palsson t Florshult och Olof Persson i Bårbygget for olof- lig bierfönfaljning, Sven Fetter Jo- hansson i Teby och Petronella An- dersson i Ilishult för oloflig förealj- ning af bier och branvin samt ensamt it r brånvin Jöns Johansson och Ma- tilda Gustafsdotter i Strime, Gustaf Johansson i Wärestorp, Erland Ols- son och Lovisa Oladotter i Alster!), Jolinnnes Persson och Ingrid Ols- dotter i Tormarp, Karl Olsson och Lars Kaileson i Ålstorie Af dessa nekade en del och resten vore frånvarande. 'Åklagaren begår- de uppskof för bevisnings förebrin- gande. Ärekrinknin_g och misshandel. Smcden Petter Karlsson i Edenberga hade insment Sven Petter Persson i Kligetorp och Johan Jönsson i Nya Skottorp för irekrånkning och miss- handel å allmän våg den 26-sistlid- ne Aug. Från den förra var ansva- ret • nedlagt och den senare, som var niirvarande, nekade under uppgift att Karlsson ~de dag varit bråkig af sig, livarfer :Fönstren endast tagit och hållit fast honom, på det •han måtte styra sig. stadgar, förtåkringstagarne lessna sina upp- gifter om djurens tillstånd under edlig för- pligtelse, n.inintisunirnan och nuvarande för- sikh:avse:unken aro större. bolaget visar ej i tid och otid kitslighet emot traktens Vt., terInårer, ty det inner att det står i bero- ende af dem, och dat förvaltas ej at en så sjelfklok (men långt ifrån allvis) ombuds- man, som ilöksbolaget. Att årsafgiften der• igenom alven skall Hit.* mindre ar unken. Ni talar med Eder vanliga ejelfbelåtenbct om att forvaltningak ustnatierna nu aro lägre an förr. men jag tror ej att dclegarne halva skal att vars lika belåtna med Edert satt att spara. Ni inbespar genom borttagen/ht at de Vetetinara besigtningarne. hvilket Ni så långe citatet:4feet. 50 kronor. som under ett eller par år utbetaltes, men saken ar att just derigenotn bolaget får betala on och annan häst deraf att med *Diktions eller sjukdomsanlag behåltade hastar intagna till foraäkring. Veterineren känner 1 allmän- bet alla sjuka bastar. inom sitt distrikt och kan dels deraf, dels så om fackman rådda bolaget från sådana förluster, hena säker- ligen i längden mångdubbelt «Immig* den oreraneude utgiften. Det var för Ofrigt på en af nuvarande styrelseledamöternas ror• slag som det bestar:Ides. att Veterinåren skulle betalas af bolaget visst for dag och ej såsom förut for hvarje nyintrådande hast af ds Urskilda delegarne med 110 öre bestulet han alven var nöjd. På den jem- nare värderingen 1 följd af samma besigt- nIngeman elvor hela häradet har jag sett för många prof. för ett prisa den. Att jag yttrar mig om innevarande års utgifter, på- står Ni vara löjligt, dervid förglömmande att Veterinären före ombudsmannen har reda på de gjorda förlusterna. Då jag dessutom bin underrätta Eder om att för tillfallet 4-6 försal:rack bastar aro angripna af an- tagligen obotliga sjukdomar och att ersatt- ning för dessa troligen innan årets +lut kom- mer att sökas, återfaller det illa valda or- det löjliga på Ester sjelf. Visserligen skötas utan åtekilnad förmak- rade och oförsäkrade sjuka hastar, men knappt >kan man dock neka sig det nöjet att nu, !eden Hallands Lansbolaget börjat sin verk- samhet. hisnvisa till försakringe erhållande i Höksholagit personer, som sköta sina djur illa eller ego djur med anlag för eller dolda sjukdomar. Koller år och har alltid varit on obotlig sjukdom, ehuru din någon tid kan ligga latent! Att Veterinär första sla- gen som hastigast (och ej. såsom Ni osaant uppgifver, under langre tids väntan) efter- frågades för hästen, som var utsatt för djur- plågeri, genom att under dödskampen ledas lång väg, förbättrar obetydligt saken. Roligt år att böra det Ni nu andtligen kom- mit till den åaigten atj, båda försäkrings- bolagen borde sarnmaiTilla. Osökt faller dock dervid det gamla ordspråket 1 minnet att nöden tvingar hund i band. Slutligen vill jag saga Er att den vom uppkommit med förslaget att bilda Höks lierade Ilitatförsfskringabolag, den vom ut• strimlat dess 'Unket och varit ordförande på bolagets första sammantrade trots Edra misstankar kallar sig dess — Stiftare. Käranden begärde uppskof. Ångerköpt blef en Bergejöbontle, som för olaga brenvinebrenning och lönkrögeri dömt. till tre tusen kro- nors böter eller I0 dygns vatten och bröd. Då han i 1 lielikevall under- gatt straffet ett par dagar, föredrog er En talan P. • Berattelee af Francis Coppeye. (öfverelsttning af 0—e för 0. II. T.) Jag har varit tjugofem år, — huru 'Ange sedan år ej detta, g odo Gud! — och då för tiden var den, som kunde hopsmida ett par rim, en troll- karl i mina Ogop. Då egdo jag en fördragsamhet och vål- Biktad brukspatron. Don 20 rikedom af obetydligaste vagabond- Sept. blef brukspatron L. J. -A. Sö- vilja för den derhjelm, egare af Niuhyttans bruk poet. som gjorde mig den Iran att och innu i i Dalarne, talkrad vid Satirs jern- turtro mig en sonnett, vigutation och införpasend till Falu dag Ar jag nog naiv att känna mig öfverraskad, då jag hos lindingelse, för undergående af 2 srearteamt månaders fingelse, kvartil, han, sons en poet ej finner Ofverenesternmehe bekant, blifvit dömd för våld mot en mellan karskter och begåfuing. han att punga ut med de dryga bö- terna. torpare. . Häktningen försiggick sålunda: aftal med krotsobetjeningen ',e- be- gal sig Söderhjelm, utan någon svarande poliseskort, från sitt hen Jag brann linnu af en ny:rivig& h e l a ireer, slå en kamrat föreslog mig ritt göra bekantskap ka med Al- n ung poet, som re- bett Merlin, s no dare var ryktbar inom alla schweise- bag inmundigade sin mazagran, lör mig utveckla sina teorier i samhells- rierna på venstra Seine-stranden. Albert ?flerlin var anarkist och nteist huk ildredaktör för den satiriska tidningen «Skalbaggens, i Iivilken han offentliggjort ganska vackra ver- ser. efterbildande på eii gång från Valen och Stinger, enen i bvilkn mun märkte en via ungdomlig De bura den skryten:urna titeln sTre- eagede svård;e författaren behand- lade der Gud helt ogeneradt, gyck- lade öfeer eambillitinrettningarne och beklagade sig bittert öfver en per- son, som hette Retette. trAdde, inelappande en ström af fuk- tig luft, ilade till poetens sida, tog Irans hufvud mellan sina båda hån- der och sade helt högt i hane Om: Förestrillen eder, att jag vid denna tidpunkt var en anspråkslös extra or- (4;4 mig 11)0 sons till en hyrvagn . . . Jng far till Valentino med Ilen- dinarie i ministeriet, som alla morg- nar begaf sig till sin byrå med ett litet bröd i fickan; en oförderlvad, ting nias, som bodde hos sin mamma rie tt e», Poeten log åt sitt bortmkflinda burna begäran, men han hade ej isa sig denna obetydliga summa. Icke utan svårighet lånade han den _af vården, och i det han lenutade penningarne åt sin Illskarinna, presenterade hen henne för oss tued dessa ord: ock nedlade vid hemmets hård sin lön rid slutet af hvarje månad, en blyg, ung man, som gömde sina poe- tiska försök som ett brott, och 1 sko- len förstå min Finnes, Otelse vid tan- ken på att pet nära håll se en rykt- bar personlighet, som aldrig gick förbi Tuilerierna utan att knyta han- den deråt, — det tar under kejsar- dömet, — och kars intråds på bal Bullier väckte uppseende. Jag kände den store mannen till utseendet; jag hade träffat honom på boulevard Saint-Michel samma dag som hans egen karrikatyr med ett stort huftud på en liten kropp före- kom i sSkalbaggen». Jag hade igen- kant föremålet för karrikatyren i den kraftigt bygde, mörklagde karlen med den fräcka blicken, som gick förbi 'iförd en tung paletå, en hatt å la Robens med breda brätten, och för- sedd med eu ssprattig» kol), råstan lika tjock som en af de vridna ko- lonnerna, sons uppbåra baldakinen i St. Peterskyrkan i Rom. Gan skred fransåt, fyllande med sin IsOgvigtig- bet hela den breda trottoaren, små- leende på långt håll *not sin egen bild, som hängde på exposition i alla tidningsförsåljares kuster, och stu- denterna som 'sullo utanför katterna, pekade på honom och liviskade sina emellan med en dumt vördnadsfull min. Vid åsynen af honom hade jag föratått, hvad ara vill såga. Min kamrat, som åtagit sig att presentern mig, förde mig en Decem- berafton i ett försicrAckligt slaskci- der till det lilla kaKet «it ramtiden», lära, konst och religion. .lag åhörde honom med era beundran , - blandad ty han !ande nyss med mcdl fasa, några välklingande fraser beslutet om prosodiens och den katolska re- ligionens afskaffande, — da kalgets dörr öppnades, och en ung, vacker och rått smakfullt utstyrd brunett in- — «Rosette. — i «Tveeggade svårel.. Nasteen som Lamartine hade kun- nat säga: Elvira i Meditations. Vi bugade ou. Den unga qvin- nare hade redan rest sig för att gå, då hon framtog ott bro r fu ur sin ficka och Utsinade At sin ilskare. — «Se der«, ende hon. 4ng fann det der till dig i hotellet». Derpå skyndade hon sin våg, lem- nande• efter i sig en qvalrnig doft stf pelsverk och godtkOpaparlym. «Tillåten I, minn herrar?» sade poe- ten brytande brefvet, ur hvilket han fratndrog två banksedlar. Vi tilläte. Han genomögnade det hastigt, log och sade, i det han räckte mig papperet: elås det der. Det år från mm lilla syster . . . och slig se- dan, om nian ej skrifver ganska nått ner i landsorten». Och jag låste följande bref: sAtiray den 1 December 1868. Min kåre Albert! Ehuru du icke mera skrifver till oss, Sr jag öfvertygad ett 'du alltid med nöje mottager underrAttelser från hemmet. Mamma uppdrar åt mig att gifta dig sådana på sumna gång jag skickar dina penningar för denna månad. 1-lon är alltjeint missnöjd med dig, och det utgör mitt bekym- mer hvarje ögonblick; men du vet huru hon är, så sträng och så from! man kunnat säga henne om det lif du för i Paris, ej heller livad som står i den otäcka tidningen, i levilken du skrifter och som man visat henne. Detta angår ej små flickor, och jag Ar mycket Jag vet ej, hvad som låg långt nere på Prinsgatan, och der Albert Mcrlin hade sina mot- tagningar. Då vi inträdde. — jag erinrar mig innu, huru mitt lijerta klappade, ja, glad att ingenting veta för att ej nödgns gifvn dig °rått. Men i alla på min heder! — blef jag nåstau fall, huru missnöjd mamma fin Ar, qviifd. af en • blandad lukt af tokak älskar hon dig dock af allt Nerta. och surkål. Insvept i ett rökmoln I morse försökte hon se lugn ut, då och sittande vid ett af kaféets trå- hon sade åt mig : «du skall skrifva bord höll Albert Morfin på att sluta till Albert», men ing såg tydligt, att sin aftonmåltid tillsammans med vår- hon darrade, når hon lemnade enig den på stället; och uppneserskan. en de två hundrafrancssedlarne för att stackars flicka, som led al bleksot skicka dig. Sedan gick hon och och hade en duk bunden om sin upp- satte mig i fönstersmygen i salongen svullna kind, hade nyss satt framför framför sin brod&båge, blef sittande dem ett fat turkiska bönor med olja. med nedlut:1dt hufvuil och betraktade Den vidlyftigt unge herrn mottog arbetet ulma att röra dervid. hon oss man att resa sig upp, men med dcu Maja, som anstår on öfeer- glömde, lift jag var Minerande, och !Agnen ande. «Katarina, två sejdlar • efter en minuts förlopp, sade hon med dof röst: «mitt olyckliga lesrn!» för desse herrar . . . och vål islag- Om du nu låge henne med sitt all- mr!. lian förklarade sig mycket glad dele, grånade hår, skulle det göra att se mig, sade att han kände till dig ondt. verser af mig, att han fann dem goda, Jag deremot, jag måste ej harva erbjöd mig att få skrifva i «Skal- något hjerta, tycks det; ty oaktads baggen», var med ett ord ganska all den sorg, tu gör oss mitt herre. hje:tlig med en anstrykning d be- har jag aldrig mått bättre. Jag lår skyddande nedlåtenhet. till och :ned !naiva blifvit mycket helt rörd framstanunade jag några vackrare. Vet ni vål, att jag går på artigheter, trasten utan att våga upp- mitt sjuttonde år? Vid Mikelames- lyfia mina ögon till den store mun- san, då gamle NeSdelec kom för att nen,. och då dina åter lutade sig Of- betala sitt arrende, kunde han knappt ver sin talrik, granskade jag närmare känna igen mig, så mycket tyckte det stallet sons hedrades anans når- varo, örnens påste. Min vördnads- han mig hafsa växt. Men jng har alltjeint qvar minn fula röda händer, fulla blick stannade ömsom vid pip- som göra mig tröstlus. hyllan, ömsom vid ölkannan eller vid Jag Etager detta för att komma dig poetens ofantliga filthatt, som hängde att le; men i sjelfra verket år jag på en krok. Målarne, som vanligt- vis besökte detta kaM, hade prydt vaggarne med frisinnade karrikaty- rer och djcrfva utkast. Ett portritt af vården, -- en tjock fyllbult, - byars gemena original just nu höll på att -krydda bönsaladen, var upp- hängth vid ett etillebenatycke, — ett dussin ostron med citron och knif, — utfOrdt med ganbica god «chic.. En Napoleon III, endast *kladd Ile- mycket bedröfvad, och det finnes ingen glädje mera i hemmet, sedan du gjort mamma ledsen. Jag till- låter mig icke att göra dig några föreställningar: ty jag Ar blott en mycket enfaldig liten flicka från lan- det, och för resten — oss emellan, men tyst, tyst — jag förstår ej för hvad man anklagar dig. För att för- summa dina religiösa pligter't Men jag medgifver, att högmossan år myc- ket lång och att jag der ofta Vinner mig förströdd. I. ör att skrifva vers? derslegionens stora band, var om- gifven af åtskilliga landskapsmålnin- gar, hvilkas råa och simpla ton rö- ken ur tobakspiporna och från ost- . Men vers är ju något mycket vac- sopporna icke kunnat utplåna, och kert. Puerile'', det år en musik, som diger något, och du kan tro din stac- hvilka ej angåfvo konetnerens sam- kars syster, som i tio år nödgats spela vetsgranna studsdun efter naturen, iucn piano. Det är sant, att kontrakts- endast några målarkluddare förspilla tid, oåndiigit biljardpartier hos mor proaten och vår gamle vin, herr Ma- thieu, — du vet, entomologisten, — Alexis i Siailotte och båtfärder på Marve, vid hvilka en qvinna utan «ven förebrå dig att vara republi- kan, röd, som man gager i Anray; hufvudbonad, sittande vid rodret, men jag förstår mig ej på politiken. med sin gång sårade skymningens vemodsfalls «Amning. på fiket öfeer den ofantliga nxidtel- bajanska- kelugnen var ca stor blondin målad utan annan beklädnad ån ett par lång- randige strumpor och ljuarodaatöflet- ter, , hårande tre skummande bägare på on bricka. Det var mitti i detta museum, som Albert Merlin gjorde mig deu aren att, allt under d et han gned vålbe- Likafullt 'måste du halva handlat mycket illa, eftersom anamma gråter. Ack! om du blott ville, nån Älskade broder, min godo Albert, behölde du endast komma tillbaka, och allt skul- le vara öfeer, och mamma skulle öppna sin famn för dig. Ännu en gång, jag vill ej plåga dig, och jag skulle ina mycket ledsen, om du tankte pi din lilla 'yster tom eu mo-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.