tatteiferabe Inebtentstat 4k rem ta y bel i blumånlig a lt ada gåsakt mit' a &Other ha nnbelfe taibtagite, Mia nsibuilliga kungl i lagfliftaingetudg; fluffigt!! bar blarnblIfattn ~Ontet fig ett eget tiltalagforgan, w3furtnånttens`, fon utiå 'paa ear lanbeti beta åttio preb nieb 'tånge ed) talang timpar Welt uttuft- Kat humanare hebanblingSfalt af bira- iserlNall finnans etb libanbe eriftanbe penningetingångar ba mete labb bitad inftrånft bege åtghanben till be mit ukbttrungna. 1R%cfct bar berigenom tomnit alt fortfaraube te fromma hiffningaruce °inrar: el fårffilb voliffår, tom babe att grek. 0 Djurplågeriet, alvler ter fjufa ölur hoat upptaga., båttre- fareffritter angå. oh Me, jagt est freaturetrantrort, pantning erh fodra af reiruifettienen m. m• bcbjertanetvårba loftet att run- 3 tet an gitt,» bjurfhpOjafen i be norbiffa lanterna tir lille att i atm witftråd- late mån ån bittillå funna uraftifft till« fora fina gruntfaticr hat nu, efter ktrab ral teban beråttat, en halar ifrågafattd i bafteubbaben. Cxa inbjnbnitg kar utfårbat4 af ett 70-tal hma tran lomål etodbeint fem lantletterna fantt Norge, Massmatt och gialaub, ficrtalct tillh6rattbe ariftefra- ticn. Cia brefffrifware uttrar hårfin: örågan gälla nu att erhålla tutte( till ta efwan nånittba huf aren. 3ag tror ntig idc tvåbja fåtångt till mina bråte laptrc, till latittortens tuitfirådta tåld, tå jag ba tent. Pr bet tent_ tanitvårta åntamålct. att trålwifigt bi. toga alcb Båtmor. *been be ringa fte mottaga inbjutaritinnotna tub tad- jaget. • Onligt batat, jos enffilbt Priport, lår Staren i frk ja tomma alt ego rum lit fria redan i gloventber. natt Kr neo. ligcn i bena tutte få biåpottera Chfen8 !Oktala från 2G 9lon/cmhcr till 1 To amber. %rån jammanfomftett å flottet i ont. bagi på 'vitbagge unbcr prinjcåfatt !u. genit. ertfilanbeffau må behutont meb- behå, att prittfcåfau (f.tiOnie ämnar till balarm utgitwa en liten bo!: "23ilber från tjurwcrlbet", tueb cif benne fant- på werå pula, bcraf rit- latc liga nus; till ftudett af Zoueliuå och 2inteateift hr k. 1. b. ritat titel- s/ifatt«. — Raft utbetalning af brantiftabe. Priåfringebelaget trfåttnink ettrige lom metanbin ha Teban utbe- talt Priårtingstuntmortia till be brant« !Tabbe i Cellull, lom babe fina eget:- temat fkrfåtrate i Klinta bolag. — Ca q: medels procent i hittelön lid en Ijrnftflicfa, fem tilltåttaffaffate tet sotalms, i Uviala Nrlorabr tem enligt uppgift Rulle innehålla pen. nintlat ed) ontra föremål till ett 'vårfe of 100,n00 tr. Ti(iningsöfversigt. ■ Ird anledning af mordförsöket mot herr Orkar Dickson gör «Nyaste För- poeten. åtskilliga reflexioner, af hvil- ka en och annan, enligt vår uppfatt- niag, i hållbarhet Immar en hel del öfngt att önska. Att gerningsman- nen, kars ohyggliga dåd en luvar rettinkande måste på det skarpaste ogilla, led Of sinnessjukdom, tycks tendigen klart framgå af de upplys- ningar, som redan vunnits. Hur hans venvettiga einnesöfverretning tillkom- mu år Anne' något oklart. Men att göra samtiden in blanco medansva- rig i hane förvillelse, hans brott, sy- nes oms vara något starkt. Utan h2elp af en så lödig slutledning bör h ans minnöje med sin stallning rått val kunna !enklares. Han hade en gång haft en ljusare framtid för sig; den ntaigten hade genom ett olycksfall, utan hans förskyllan, förmörkats. (tånge af dem, som bryta stafven Giver honom och med anledning af hasa förvillelse hålla långa morali- ska straffpredikningar för samtiden, skulle i hans låge ganska siken haft mer An svårt att behålla det förnöj- samma sinnelag, som år så lått att intala andra. Förpoeten korsar sig. Ofver det som förråder sig i stackarens ärriga btef, och spörjer med anled- ning *Är det vill beståldt med folket, uppfostran och undervisning, di bikt på Gud kan vara så ▪ eom det år, livarom detta mord- försök burit ett nytt och så sorgligt bluesbörd?» Tillåt oss fråga, i hvilket tidehvarf tron varit d stark, att hon hindrat menniskor att begå mord? Vitnar icke historien snart sagdt om raka mott:iucn. I de berömda troastarka tiderna, hvilkas tro. i förbigående aagdt. icke tål mycken kritik slog man ihjel hvarandra, förgiftadehvar- , andra, brAnde hvarandrn, med ett ord bragte hvarandra om lifvet lika obe- svAradt Gom någonsin i våra dagar. Och vill någon inbilla ou, att det lenes mindre af rerkliy religiös tro au en t. ex. i föregående århundra- det? Knappast. Icke heller lår man kunna påstå, att den religiösa under- visning, sons nu begås folket, Ar rin- gare eller sAmre An fordomdage. Raka motsatsen eger rum. Hela elcilnaden ligger deri, att anspråken på det jor- diska goda nu stillas något högre af dem, som förr icke haft eller fått Ila några anspråk alls. Att en och annan stiller dem för högt och i ga- lenskap eller ondska betrader för- brytelsen. våg för att ml sitt mål, m1 djupt beklagar men med nrrffleto har det ingenting att skaffa. ffi t 0 dib 0 fln. Om "björnmenniskan", som vi förut omtalat, skrifves i D. N.: Teo- dor Jewtichejen ar namnet på ett underbarn, som för nårvarnntle före- visas i Stockholm. Gosaen, som Ar 14 år gammal, fans för någrn år se- dan i Kostromas skoga: i Ryssland tillsammans nr.. d sin fader, båda i helt och hållet förvildadt tillstånd. Guvernementet Komma tog hand om dem. Fadren dog för tre år till- baka utan att kunna förmås uppgifva, hvem modren varit. Gossens ansigte Sr helt och hållet bevuxet med tre tum långt silkeslent hår. lifvgn rygg och bröst Aro hårbevuxna. Ogonen Aro mörkbruna och förvAnnnsvardt vackra. Gossen är mycket liflig. De ryktbara nuturforskarne professor Vir- chow och d:r Tillman bufvit under- sökt honom och gjort honom till före- mål for diskussion i antropologisk« föteningen i Leipzig. En läroanstalt i plastik, mimik och scenisk roll-instruktion öppnas Itåtetädes den 1 Nov. of fröken Signe Ilebbe, som då hittlyttar från Hel- singborg, der hon bott några år. Prins Carlos om Sverige. Soto Major skrifter till någon gnostisk en- skild person i Stockholm, hvilken va- rit nog ogrannlaga att legunn Dag- bladet afekrift af brefvct, bland an- nat: satt Sverige år ett intelligent och konstnärligt verk af naturen, ntt ko- nungen bör vara lycklig öfvcr att ha ett sådant folk, att folket bör vara stolt °Iver att [taftet eu sådan ko- nung.. Prins Carlos måtte lm hört det gamla: livad det är skött ratt Im en sådan peppa! livad det Ar ekens att lm en sådan son! Till svenska hof botjeningen skänkte prins Carlos af Portugal 2,001) kr. Vår konung bor behagat gifva prins Carlos ett storkors af S:t Olafs-orden samt utdela till prinsens följe ett storkors af gtviirds-, nord- atjerne- och rasa-ordnitrue snutt ut- :tåt:Ina en kommendör af svårdsorden och en riddare af vasaorden. Ett par officerare i Ligabon hu dessutom gjorts till riddare al svärdsorden, hvarjente ritts Carlos kurir fick guld- medalj. Gåfvor och gengåfvor! 1■ . ••••••• Xanbsorten. Lönande verksamhet. Göteborgs ringla taxeringekomiti. uppskattade 1882 utvandrareagenten .T. ()dens år- liga inkomst till 30,000 kronor. 1'röf- tungskotnit6), inom hvilken det upp- lystes, att hans verksamhet var af betydlig omfattning och att hans hu- stru jentvål titt-donde dylik verksam- het, höjde denna berikning af inkomst till 60,000 kr. Ehuru Odell sökte att med intyg af t. f. mantalskom- missarien J. A. Jurin och t. f. exe- kutorn K. F. Ekman visa, att hans behållning at rörelsen 1882 utgjorde endast 26.851 kr. 8 öre, har kam- marrAtten den 19 sistlidne Septem- ber faetstAlt uppskattningen till b0,000 kronor. Sala hotell är färdigt till afsy- ning. Det kostar staden 134,000 kr. och Ar, bygdt af herr Gauflin i Up- sala. En öiver höfvan lärd magistrat finnes det för närvarande i falkö- ping, gager en brefekrifvere till Ma- riestade V.-11. Stadens borgmastere och ene rådman Aro tjenstledige. och deras stållföretrådare äro både juris utriueque kandidater och den ene dertill fil. doktor. Den icke tjenst- ledige rådmannen har också aflagt akademisk examen. Förkommen venel. En handeln- resande köpte i lördag. åtta dagar i Weetenie bankkontor en vexel i 800 kronor, som han i bref stekande till sia firma i Göteborg. Vid fram- komsten var brefvct något skadeål och vexeln borta. ~1~1511--- M11■■■ . 111., grauntanben Öfverhopade med tiggarebref harva danska konungahusets sommar- gaster varit. Svar å dylika bref skulle afhetutaa i fredags. Tillop- pet var ofantligt, mera så lönade det ock mödan, ty ryske kejsaren hade ensamt utdelat 100,000 kr. etriltes. gzegedin hålles f. n. stora fog- lighet« med anledning af stadens återuppbyggande efter il-fveravAtunin- garns. I måndags invigdes den nya ibrAktign teatern t kejsarens nArvaru. En prinsessa oafeohantantsån- Den 15 d:s debuterade på enfttchnntant Senla i Paris prinses- sen Pignntelli Cerchiera som kuplett- sångerska, något emu väckte allmän skandal. Prinsessan Ar skiljd från sin ge- mål, och som hon tycker att det år- liga understöd af 12,000 francs hon af sin förre men erhåller Ar allt för litet, söker hon på detta sått tvinga familjen till större frikostighet. gerska. Det rikaste folk i verlden sAger en amerikansk tidning, Crow- indianerna, som rakna 800 familjer med 3,000 ejAlttr. De egga 6,000,000 tunnland jord som, beråknatle till 4 kr. tunnlandet, representerar en stim- rna nf 24,000,000 kr. Vidare egg de 11,300 höstar till ett värde af 862,500 kr. och slutligen lut de af Förenta staterna erhållit 3,000,000 kronor. Deras sammanlagda förmögenhet upp- går sålunda till 27,862,504) kr. eller 9,287 kr. per huf. tid. Rader ur bladen. Det fins en hel del moraliska men- nitkor i denna verld, de der hålla sig för goda att säga en lögn för 10 öre, men icke skulle tveka säga tju- gu för en krona. Det finnes en del menniskor, så ådeltnodiga och frikostiga, att de gerna gifta en ganska stor summa pe n ningur. om dc blott bli bekanta genom tidningarna, men, som icke tåla att bli besvärade om små sum- mor, som aldrig bli oinutinola. akrbbtlattbett frätt attmänkten. Till "Söks Made libtrilrailkriegabolars Stiftare"! DI jag i tvennne uppsatser med skal, som grunda sig på sanningen vederlagt Edra origttga påståenden och antydningar angå- ende Hök. !farad. Hattfönaktingvbeleg och den förvaltning, trodde jag att, till from- rna för Laholms nya Tidning och dess In- tar°, det skulle vara nog skrifrat i denna aak. Ni tyckes aremot var-. at motsatt S3 at Laholm, nya isigt, ty NI lm i Tidning ytterligare anfallit flängda bolag och dess Styrelse. Jag kan derför ej neka mig nöjet att ånnn en gång mota <011e grinds och belysa Edra förstå. Ni söker göra troligt att jag och ej Sty- relsen skulle vara den, som förvaltca Hågad/ Hitstforsäkringsbolag. Fullkomligt misstag min Herre! Jag kan (orsåkra Eder (bvilket dessutom Ar temligen allmånt be- kant) att Styrelsen ej såsom Ni tyckes tro består af ,nollon, utan af mate, som veta livad de vilja och itfvun förstå ett i cgilig• het med statigarne utfora denna vilja. Att Ombudsmannens förvaltning skulle vara ajelf- klok, år ålren på arun anförda skål miss- tag. Jag vet, och Styrelsen kan alven vits- orda detta, att Ombudsmannen icke utan Styrelsen* medgitvande eller befallning före- tagit sig något. som rör bolagets forvalt- ning. Om man opartiskt jemför Halland. Låns och Hök, Hörads Ilutförsitkringsboings stad. gar, så finner man att ,kilnatien dememel- loo ar obetydlig; ja Länsbolaget år till och med Mycel så oförsigtigt att bevilja forenk• ringar utan veterinarbevis. Ni tlll*gger mig förtjensten af att apar• samhet iakttagas vid liåradabolageta l krvalt• ning. Det år dock era ara. som jag ej kan emottaga. utan bör Jen ofvertlytta* på Sty- relsen. Det ar ej heller endast 50 kr. ve- terinkrarvode som sparas. utan Alven mera i andra grenar af förvaltningen. NI ettor, ej att delegarne halva skål att vara belåtna and dess sparsamhet, som ar införd, men att do kro det vissa häst deref att lesinvt halv. tittat för, men ej ruiyon emot densamma. Edert påstående att bolaget skulle i tid och otid visat kitslighet emot trakten* ve- terinar borde Ni ej framhållit, ty allegats- beten vet alltför vål hvilken part. Dom i så tall felat. Icke ar det bolaget. Att Veterinären vet bara många försåk- rade hästar dött under året kan nog vara möjligt. men jag tviflar på att ban alven har reda på bintarnes vårtig eller på bo- lagets förvaltningskostnader. Det år dnrför ej så unchrligt om jag an- ser det löjligt att Ni yttrar Eder om årets utgifter. NI underrattar mig visserligen om att 4 a 5 fönåkrade hästar finnas «antagli- gen> obotligt mjuka och att «troligen) sy- sittning kommer att begåras Innan årets slut. Att deraf draga några slutsatser år vål ej skal (Uran man får veta om dessa 4 a 6 bastar verkligen komma att ersattas. Att Ni skulle finna nöje uti att skaffa hå- radsbolaget en del illa vårdade eller sjuka hästar till forsatrine betvillas ej. Jog år dock viss på att al i så fall numera år all• delen oskadliggjord. Sedan Lånebolaget tillkom. bar det alltid varit VIP åslgt att båda bolagen borde Dm. manslås Denna min isigt år således ej till• kommen ena ilndtlIgens. Redan for två år sedan gjorde. at Om• buds:Bann« för Haradsbolaget ur enskild förfrågan om Lansbolaget skulle vilja Unr- taga Handsbolagete försakringar. Skulle Ni halva nuet mera att anföra angående Håradsbolagets förvaltning ock den Styrelse. så var god håll Eder en smula till sanningen och, om Ni bar skål dertill, !ramlagg anmarknIngar grundad* på verk- liga bevis, i stallet for att krypa b ekom or. den «antagligen. och «troligen>, bIllka NI med 'Ulan smak använder och derigenom visar att NI ej har srebt bråd 1 ,saks.), utan endast genom antydningar söker skada en god sak för att denesed gagna egna lo- tres" 04 numera be tvåråt Madame allt Or angel båda ingå på åerfonligbeter, nöbgal tel (8r bem ftånga tertafbelnin. acne balter ed, båstuff a, om .tåhare orbbt;te år ubbigt, till antioneafbeltilit. gen. 23i ba låtit be btiba ftimpartte flriba puffa långe, ctneban tvi tufft! telftva foten af migt, men 'vilja ej att båge be och publikt% ffola tilltala Ten utrcbning tvi fått må tri nu naja ef; nteb. Red. af L. n. 7'. yre ek Landtbruli, Amerikansk rödklöfrer. Prufes• sor Nobba i Tharaud meddelar föl- jande upplysningar om huru man på fåltet skall igenlanna den amerikan- ska rödklöfvere, sedan nu Raden lena- nat f.'llten och den isådda klötvern val utvecklat sig. Man kan oj på fältet misstaga sig på den amerikanska rödklölsern. De långa utstileude håren på bladstjel- karne och den epAdare delen al huf- vudstatnmen äro fullt beståmmande. Den tyska rödklöfvcrn har mycket glest stående hår, som ligga utefter stjelkarne, så att dessa vid ett flyk- tigt påseende se helt kala ut. illa- den på den amerikanska klöfvern Aro garva på undre sidan, till följd af a t de Aro bevuxna :ned Mit och utstående hår, men deras öfre sida är oftast helt naken eller ock spar- samt bevuxen med hår, hvilka i så- dant fall stå utspfkrade. Den tyska varieteten har båda bladsidorna svagt bevuxna med tAtt nedliggande hår, Båda. klöfvervarieteterna }trava hår på kanten af bladen, iittegangs= ocD poftssaker. Höks härads hösteting i Tjerby Bröder emellan. Per Svensson i Joustorp hade inståmt brudren Nils Svensson i Skogsgård för öfver'våld och bedrågligt förfarande. Med vål- det förhöll sig så, berättade kåran- den, att då Per i Juni detta år be- sökt Nils för titt till denne betala en skuld, han blifvit utsparkad gana förföljd med kastade stenar. Syn- ruuden nekade och bestred Hilda ■ Iårteneduttera vitnesmål, h varar fram- gick att parterna slagits i köket och att sedan Nils slungat stenar efter Per. Båda parterna ville hu slut. Angående civilnitet, påstod Per att han varit skyldig Nils 141) kro- nor coli derför blifvit lagsökt och fått utnötning, ehuru han efter lag- sökningen betalt Nils under dennes löfte att IngsökningsAtgården skulle inhiberas. Svaranden bestred att kö- randen betalt något. Vidare upp- lyste käranden att som han ej sjelf velat ha något med brodern att skaffa lian gifrit fullonagt åt auktionsförrät- turen klockaren 0. Persson att till lila letnna uuktionsmedlen 105 kr. jeinte kontant 51 kr. Svaranden be- stred rigtigheten häraf och erkände att han vteerligen auktionsdagen den 18 Juli varit villig att mottagit li- qvid af Persson såsom mellanhand, men att då kåratiden nekat. «Men, min kåre bror, hur* kan du ljuga så fräckt», gentil:Ute nu Per. Såsom vitven hördes klockaren 0. Persson, Petter Hansson, Kristian Johansson och Bengt Svensson. Första vitnot, som hållit auktionen, berättade att den dagen Nils velat ha 140 kr. med rönta och lagtökningskostnader och att Per ej velat betala de sistnårnda. Påföljande dag kom Per till vitnot och ville betala alltsamman, byarom Nils underrAttatles, men ej lemnade svar. De öfriga vitnenn intygade att parterna auktionsdagen slutligen blif- vit öfverens ont gAldandet af skul- den. Båda parterna önskade slut i målet. En spark. Bengt Jakobsson i Seglaberga hade uttagit stamning på På t Andersson i Daggarp för det denne den 2 Juni i gåststugan vid Tjerby gastgifteregard gifvit honom 4 å 5 örfilar samt sparkat honom på benet så att detta gått af och han måst derför vårdas å Laholm. sjuk- stuga i 17 dygn. Pål Andersson med biträde af Sven Jönsson svarade att han slagit i von- skap på lek och blott gifrit en lin- drig spark der bak. karandevitnenas, Sven Petter Nilsson, Magnus Ilnllberg, Johannit Svenedotter och Maria Rehngren, beratteleor framgick att parterna om- formålde dag kommit i ordvexling om ett pentungebelopp som svaran- den fordrat af kåranden. att svaran- den ryckt kAranden ned från en soffa utile:lit några lindriga örfilar samt sparkat tvenne gånger, först der bak och sedan på benet så att kAranden ej kunnat rean sig upp. Båda tyck- tes ha varit något öfverlastade. «Ersåttningsattepråken godkandes af svaranden endast i fråga om la- kevården. Båda parterna ville ha slut. 1 des tyskatagaantades. Har om da- , area renligt klådd basera gen stod en med förlåtet nedslagna Ogo.t Inför domstol i Berlin, anklagad för det bon uppmanat två sina barn att tigga. Ordföranden: — Ni skickade den 1 Juli ut era båda gossar Paul och Gnata/ för att tiggar — Inte precis för att tigga, men för att sjunga. — De skulle alltså inne på (årderns vicka menniskors medlidande med sång? — Ja. glia herrn. vi ville att de skulle («tjim* litet penningar, ty vi Deltat« bjelp till hyran. — Men ni vet att ni ej tår begagna er af era barn till dylika åndamål. — Ack, herre gud, vi vore ju 1 så stor nöd I — Ni tycka ofta beenna er i nöd. Det år ju mycket bedroillgt för dem som Aro en så clåndig stallning, men jag ser af domstolshandlingarna att ni redan förut år straffad för tiggeri och uppmaning till tig- geri. — Ack ja. herr ordförande, men om ni visste har surt tiggarbrödet smakar, skulle ni tro mig då jag lager att ja; Inte gerna tigger. — Men ni år ja Sona jemfeirelsevis ung och er mab likaså. Kan ni inte föda er på årligt sått! Den anklagade gråter: — Ja, om min man Inte så ofta vore sjuk. — Hvad fattas då er man? — Han år blyarbetare och lider ofta at blyförgiftning Glia herr dumarv. straffa mig Inte, vi vore ju i så stor nöd, och vi In ju så stor familj. — Har många barn har ni! — Sju. — Herre gull, det år bra mycket, om de alla skola malnas. — De båda &kleta ha nu kommit så långt att de ajelva kunna draga sig fram, men för de öfriga fem måste vi draga försorg hwarje dag, och det år många gånger omöjligt. — Kåra fru, domstolen tror att det står mycket illa till för er. men ni får and* ej hålla era barn till tiggeri, utan bör i stallet vånda er till fattigvården. Trots allt med- lidande kunna vi ej låta er gå straffri, men med afseende på er svåra stallning bar dorn- stolen nöjt sig med det minsta straff lagen bestämmer och dömt er till en dags an- geles,. Med en djup suck lemnade den stackars (pinnen do anklagade. bane. ~~~~~11t På visit. Jag prutade emot i det allra lång- sida. Jag tycker alls icke ont visiter; men hustru min höll i sig. Når in- genting annat hjelpte, började hon gråta och jag var fullkomligt be- segrad. «Jag har hår», sade hon, «et: liten lista på de vigtigasto visiter, som vi måste göra i dag. De andra kunna vi spara tills i morgon. Stick den i din ficka, så gå vi.. Jag kastade en blick på «listans och bleknade. *Men, min vikt, detta blir min död!» Hon grep bak ut efter niesduken. Ett nytt Png var i beredskap, jag vågade ic ke utsåtts mig för det, och vi knogade af. Grosehandlar Snytings voro verk- ligen hemma. Jag kont genast in i samtal med herrn och hustru min med frun. Af damernas konversation hörde jag emellanåt ett och annat. Det hela tog sig ut på ungefärligen följande sätt : .Tag: «Det tycks slå om i väder- leken . . .» Fru Snyting: «Men för all del lagg af kappan . ' Min hustru: «Tusen tack, men vi skola strax gå . Herr Snyting: «.1n, det ser litet grått ut . . .» Fru Snyting: «Vi ska ha stortvätt i morgon . . .» Jag: «Vi ska hoppas att det går alver och klarnar upp.» Fru Snyting: «Tvårs öfter går- den. Det Ar så tråkigt att lut snören på vinden. Ett par bykmadatner .» Herr Snyting: «Barometern har fallit . . .» Min hustru: «Ja, matlusten ur gudskelof god . . .» Jag: «\ inlera ar nu rakt från öster..' Fru Snyting : .«Den Ar klippt ef- ter samma mönster som fru Panken- fehlts . . lir Snyting: «VAderlekstelegram- men tala också ont nederbörd.» Min hustru: Då rekommenderar jog en strumpa om halsen och senaps- dnic på magen . . .» Jag: «Men jag tror i alla fall att det klarnar upp.« Fett Snyting: »lians löredrag! Ja det vågar jag Alp, han predikar ut- mårkt . . .» Herr Snyting: «Ja, men himlen ser grå och hotande ut.« Fru Snyting : .Till två kronor alnen. Jag har köpt det hos Kin- kelin . . ing: «Men få se, om inte solen rår ändå:» Fru Snyting: «Med brun garne- ring blir det riktigt sött.» herr Snyting : «Ja, det kan vara svårt att såga.» Min 'kusin): «Nej, min gubbe lille, nu måtte vi ta fartål. Tusen tack för all vanlighet: Adjö: Adjö: Adjö! Adjö . sota namn på listan var kammar- junker Svijaloot. ...Mycket nobel familj, fastein något reducerad., antuarkto min hustru i förstugnu och gjorde ett ordnande grepp i sina s. Ic. lockar. hatumerjunkarinnan beklagade att hennes man var bortrest — till Pa- ris. 0, dessa nervanartor i bakhuf.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.