ta*? nytt ters , ten ut- 'tett lett au. bh- Inb att På f a ej att In. re- nd is- lit ett IT, ria 'et '1- re ti• tö et nr a• te Or re a It 1 e .„, iteftnabenta för tititvifft Iii.. mara en fåna till faun glåbje att weta smetad och uppoffrade åtskilliga tu- bet en 'ban flarn förenctb tiraljöretch sen kronor på konstruerande af en 3 torteipottben. frän 5.01otota UD torrt. ja på vattring 50,000 man finna ut- vagn med rörlig jernhana, och sedan S. ltriftati krom bl. a. fölianbe; att i (letala dem,- firat akter bele trått lanb, fånig att han fått patent på den i åtskilliga af W Iliabeten bjuDa eleftrifft ljus bar Ipetten åt ben wiaferligen talg- Under, uppfann han ejelfbevarande tunn u a införa natt t f ta otb nunna. %Or tokigt talritare, men bod ftnigtaubt kaesaekilp, enin vid eldsvåda sankte blifiVit iftl brtgoarnu5n(!) atletnian aint a ett lite b tt sig ner r fordon. Bland linne öfrign att mened b aifnut _ _ patenterade uppliuningar må nåmnas ii, ku nuAefårliga foftna en, gåtlanbe — etwartettfången i eletrige Nr, fysiologiska skobottnur och beqvatna hi ft pr Ronda ed) teban får bwarje telfer!: i ftatetentoret 9.11. gfeftebt bar lita billig brif haft, Ian fål- patronkök. ta mtb pi - ni antigen afflutat ett arbete im torbe Till Stockholm kom han och ut- ilhe åfwertigt ej mara ur mågen. la ' a mara enfamt i titt flog på jamma gång gaf «Svenska Veckobladet», som en ' yr uppleta:tbc of Metaln gate ett bet åt of flott intreele, Iårffilbt för ton= tate land offentliga idoler turåtttabt tid hade en ofantlig upplasa. en famittattråtnab ljusftgrs tenften8 minner. TReb uppoffring af Nu har han åter slagit sig på upp- bitit« totbe mgcfen tib ed) möta bar ban utarbetat finuarebranchen. f, a f 5,00 it 5,500 eng. nert.na.ljue tgits ett efter tamhet. , nationalitet ett) ton- no aga fullt tilrådtig. 4jartår erfor. En hemsk olyckshändelse vid bd en meter af unufår 30 båfarafter lånare orbnab !h-ledning öfwer famtli. ga matteawartetter fotn tiuttaite och fjun- tröskverk intriande i onstlass qviill erffwante nå (ramma maffiner af ha Pur typen eller åttan Katre låta• gas i etuerige, nteb /urna fogabe fia- hos hemmunseguren Peter Karlsson Tararp af lloby socken i Blekinge. 9.Writette fonftruttion, kitta tiftiffa uppgifter betråttanbe faittlinuan aa af be glaturtigtwiS ton be fl. ide Då tröskverket höll på att stannas, knot MS are billigare och fodra min. Röttet, bets flutligen (entita ett får- borga för att thimba förtedning år ab- kröp en torparhustru, som var der bet kallad och matfett ljus. lit- folutfullfdatig, men att ben i bet allra på arbete, fram vid verket för att klet tåggningstortnabett torde i fin helbet ej nårtunfte måtte få wara Nita ottucty- taga upp något. Sjulettsnibben kom fttarftiaa 14,000 tr., i bwilten lumma bigt framgå betat att ban bett tillgång då i beröring med verket, sjnletten ade olleraft till alla bår i diet fru ifta snoddes om axeln och drogs At om in, uträtats fåwål intöp af lämpligt wattenfall, meter, elettrifla mafTinet, famlingar från effentliga ed) enffilba bit. qvinnans hals, med den påföljd att upper ni. al. bithöraube tunt bet belae Hotet, utan och till en iikinåb bonen'. qvinnan stryptes. teib wertftaten an- no i flittaförettingare och euffilta ferie. uppfållning.- Massiva ljusstakar. A lingwie er tunna meb obeintilie,a nerts ego befintliga famlittaar. ftålta ingenjör far 9igftebte fOrtedning upptager iam. landsförsainlings kyrka har fått mot- frecialttubier i mittlått ed) billigt taga ett par ljusstakar jeutte ljus af åtaga fig tilltyp årtner bet hela, för hatad manranatt 1,259 sånger, af btvilta nian ogaren till materiet Nolhagn, tnajoren, betrilfianbe 1,019 nuna tonfåttaren. ge:tinga ffa tante i tu attliga fall blott iaf be öf ri l la åra 102 foltwilor ed, 138 ledamoten af Förstu kaineunren Clas ra parlon tub ereutpciwie 1,000 tro- 23ellinattelauger. Me ranta tonfåttar- Adelsköld. Stukarne, tillverkade ef- ml åttio lön crfertraa. thlagett rån- ter ritning af gifvaren, ers af trä och ta å attlånningateftitatta. amortering nea ontet år 279. af fnuilfa 100 hum' förseddu med rika förgyllningar. Nr ed) 179 utliiiitiner, metan af be eda agågg ter biltaute of en reGcrefoub utaf tem tentpotterate lamma 514 tör. Stammen, utskuren i spiralform, ak- *ffi till 1,000 troner, oförutftbba ut. Naiva tig från be förra och 505 thitt tar öfverst i en krans af löfve k. gitter ed, ntaftinerncia In. nt. unterhåll be lenare. Dimensionerna Aro storartade; arbe- tal 700 lamt öfwerappjuningetuannena tet utmärker sig för prydlighet. livar- t6i tro oh tuta a tt bar Urta] artote Till 500 tretton få Witt'« ben från flera håll uppmattab, lummer att i je ljus vager 3112 skalp. och år be- årliga unterhållitingeteftiiaben inallea rakna& utt nued en titumes anvånd- 3,200 troner eller 64 bre årligen för trycf utgiften fina intreefanta antedit in. 'ling luvarje juldag kunna racka i hrarje normalljnO. 9Iu tetre en lam- gör, hatare ban f. n. håller på att yl- 100 år. terligara tontrollera ud), ber j.i år möj- pa fur hunter lurbro ungt 15 ecb en ligt, fomplettera. Men funt teban :tu Te- Iletnlanill6, tör yttre belysning 30 MaIntönlysterier. '(ill Ner. Atlet'. buffa en något nårmare ärrslem em , of reap. rafenteranbe en årlig format ac fammaa innehåll ån utrymmet bår skrifves under inarket —g—: bårs bed 32 tr. tuniårtne bör eShIlan fin så många ekteuskapshistorier 10 ed, tillåter mettela båtfluita tvi tiil på en gång eysselsnu malmetpubliken. Det mit, att tå lamporna° tjueftyrta år be• TInfiftitning för betitta månat, fent lem: ar verklig uppsjö af aktenskapshistotier, både mede af olika bebof och bet; båraf upp. tragiska och tragikomiskt', och ettrom talas tmentante Orre ed) ntittbre månat) lit. nåt ett tentlignn utförlig öftverti8t bernf. mycket. i fem ed tenftnittienen tager olifa tratt i onfpra, bet år wanftliat att mera natt tunna beråfna toft:utbett för annat in fanintaniagta ljuartartan. emellertit ber bet of ojerta here fortö( i Nene:tet Zirantrite blifwit .it a. Inb att formalin för hwarje ljuten- inarare tider- ån årwerfliger ortvan be• råfnatt fiffrd, ehuru num ber matt au- ftaffa och unberhålia t. o. tu. rrfettsing: maffigt«. lånt em :Vi åfweit hår i 2abelitt Nit få definit! ljud! 2.3illig sch ftart klibb Runa ed) pengar fena fbi:t- hat ej heller want uubt em; iårre fan: ffc år att bita Driftiga inin, bed be fraintråba neg, om ej tir, få i en fram. tib, tå ten elettrifta belyettiegeita ap- parater wunnit i prattiftbet ed) mera erhållit ailmåttactene förtreente. Den företa af dessa historier handlar om — Siineförhöjniagen åt-folffrollittare. den der atockholturrun, som förtsiteltade sig ,9taten tiliflåpper, enligt hettat wib i en neger samt efterger sin rean och följde nalle «tema, 2,, of talffottet åt be lå. med den svarta hit till Mulmö, hvarest mo- rare, bwittaa lent Om; från (300 till 700 rianen fått anstellning å Davidshalls variete- fr. .; en tlatibertvårta njuggheten bob teater. 1 aret har har bott å Kasein() och gjort sig muntra dagar. För en vecka se- tent, km ej 'vilja metgifwa ifråga:pa- dan hade den förrymdas man, ehuru hen rante tilllott åt tvål ruitaorbabe, bug• hade svart på bykt på hustruns trolöshet, lige lirare, år berföre få inylet mera låtit genom en effarsvitu harstedes fören- flantermårb, rom be met/ ben ringa staka om hustruns hemsåndentle till Stock- holm. Hon erhöll respengar, men försking- ffårtwett af 33,„ fr. funna Roffa låt-a- reda dessa i sallsknp med sin utkorade. För ren 100 frottera förhöjning. +ludra gången uppsökte. hon, och sedan man — af be uppgifter, fem t. c. ni. t nu varit så försigtig nit kopa jernvågsbiljett till henne, i:ekades man verkligen få henne månbags femmil till 2wenft 2åraectib• åstad mot Stockholm. Vid benetationen tog ving, framgår,. att till följt af jettafte bou ett ömt [arvål af älskaren, och så sat- ritataga Knut bittilla 1 farfanditta böjt tes tåget i gång. Men redan vid frantkom• Iårarelötien till 966,.7 tr., 1 till 866,87 sten till Lund ångrade frun sig och åter- vände till sin svarta förförare, och de ål- fr., 2 till 800 tr., 3 till 766,67 tr. jasitt ekande drAljes fortfarande håret:Ides. att 124 föriantlingar höjt lönen till 700 Kommer vidare en visa askådeepelare». tr. 3flont 8 förfautlingar bar lönehöj- huns kon tresor i nordligare trakter tidnin- ning ifrågarattS, men toågrata; 1 för- garna haft åtskilligt pikant att mala. 1 Go- toning bar i hållet nebiatt lauett tal teborg hade hen crörret en burgartlickl, Tät — tutt falt eftermäle egnat -,'söntö- 500 fr. inom afriaa af riteta 2,516 uppfostrad och dotter till aktade föräldrar. flydde hit med sin ålskare, arven bon, Ond libuing ten bår om bagen ont- förjentlinaar bar tele frågan ide warii Hon och här hyrde paret ett rum å hotell Dan- talate poftrtationeföreftånbaren, agoni, på tal, tele fluffigt bojlut ej knut fat• mark. «Skådespelaren» sökte anställning å flen ed) bilkarta i '<Degen» leden men gjorde :eden vid första upp- tate; för flagra tafttaa uppgifter. — Davidshall, trädandet fiasko och alskedades. Sota han ii- 75. 9.9ibergren: Cftobertyrtoftäintnenta piga. ej hade resurs att här lifnara vig sjelf och 9Intett3 hiberarett, teint tvi° 5n böt sin utvalda, fann han nu för godt au göra uppnått en åker af vattring 40 år, war — atnör od) täubftidor Nitas i bet sig osynlig, rednu han likväl först pantsatt fett i .tjertlanba forten nåra Sifijii, bele tuata be jivenfta utförfetarticflar, en del af den tillbeddas små tillhöligheter. ter faten, blvilfett .innu lefwer, ;var funt ba båfta aftlångcti i uttanbeta urart: Slutet på historien varat, att lastmön sås m hamlandes genom polisens försorg Hedeke. 9: . - .em yngling gjorbc 28. fia nab ode funt berför teija jelut ftianate försvarslös till Göteborg. bmaårtt gettork åtftilliga mer efter min• fiffror. Men det är icke blott skonstens barn», bar Lutter årets förflutna bre of urinnia pojtftred. • :'ärten !Aba 9 måttatar intörutibrieln jtigit till ine. som låta tala om sig — alven krigarve aro och åka. Så har en officer, sim länge uhu i unobonten. glern bålagn ftbor met 6 millioner filegram ed) wifar ute fört ett högst oregelbundet lernadesått, för 'fulle ban t framtiben uppwija. Cfter nit jemfaulie met famnta tib i fler en några dagar seden Mitten bortkörd från sin att baftva gcnemaått 213erit, fentinariuni, e k ting af 2 millioner. Iltförfein af lånt. hustru, en omtänksam och driftig fru, lom långe fått försörja både mannen och eu tal- anl?g8 ban till ormritt i earbteryta Dieter bar fliait från i vimba tal 7 rik barnskara. Skileineseen hade föregåtts förlamlitia. 3 befinnas of ett minbrc till 8 ' millipner titogram. at en mängd högst sorgliga uppträden, till manlig mujitalifT begår:ting. Pitt ban hvilka mannen segas ha varit skulden. Man km befattning till eilmått belåtenhet. — Nötte*. (tetra polifelt 23inberg ser honom itu drifva omkring på gatorna en betablig tel af hatta talrits ffutber betalabe för tapet af tomten tt:r 46 har dåligt klädd och sällskapande med stadens betelabc ledenberna :tub tammanftjutna i fiden jeutte tillböranbe jorb 8,000 sämsta slödder. Itu annan officer, som sjelf har ett godt makt. Zig gengålb ntufieerabe Sibet/ tronur ed) ej ben ebelytliaa juninian rykte om sig, eger deremot cu fru, som på- gren :vit fina förfamlingabora tffiftåll- 800, bilent felettigt uppaafå i förra stås med en Ilskare göra utflygtor i vagn eiagat Ot9 nöjen. 511) tonerna af banö numret. till en älskogsvrå i stadens grannskap, då malmen Ar borta. Då dessa turturtlinvor fiol taftabe gamla oeb unga fitta wert- hår om dagen återrånde från en dylik pro- Ng ed) Nubbe att Uttaga i en ytter menad, lära de blifvit Ofverraskade af man- ha the obånbiga finnens ortatabe nen, och nu lär det komma till laglig ålla- ffitOeithdllt. massa. honom flutligen få banbliga o4 ona- Den sorgligaste historien glillor ett åkte blod utgifter, att fedenborna trottnobe En 83-årig qvinna har bland par, som här har ganska bogt anseende. Så att Irma lekare bjelp. taf blind undra ',tagit dopet.. i hetelkapellet i mycket större ötverreekning berodde det, dA Aribert ban att wib tinget ftoara i ett Stockholm. manne t, mu innehar en större adlar och ett godt namn, här om dagen intog stamning troftuål lamt blef Utför åbörub att till Uniformering. blilitårekiperings- med yrkan om :Ätteled från sin hustru, co kimme båta flere buttbra troner. 53. stolt, bildskön (tvinna. Målet lår en af da- ailalopptt aftjenabe han meb 19 bygne bolaget, som afser att skaffa officerare garne förekomma' vid rådhusratten, och det smiten edb bröt). an teer petit mitt. uniformspersedlar till billigare pris,, säges, att hustrun rest till Köpenhamn tör att underlatta afgöranclet. Orsaken påstås tåett för en i Cif b btlgången ftålb af hur börjat sin verksamhet. vara svartsjuka, andra saga, att malierns ej "Lastiblif, för bre åppning ed) portftölb Medi- alls kunnat eytapatieera, och att detta slut- Siltverbrandska målet. å %rine petitionen tamt flera bebrågt- ligen alstrat köld å omse sidor, hvarefter tim Me -lenare forte i bebo bliftnit cinalstyrelsen meddelade till rådhus- örverensko.nruelae uni äktenskapaskilitad 1 rånen att någon sinnesrubbning ej godo träffats. mergjorba. fäånga andra ruffiga för- kan anses förefinnas hos fröken Teres Då till allt detta lägges ytterligare en ållanben orfatabe att han i 3röberub process som vantes eld rådhusrätten mellan <njöt ringa fårtreenbe. .tatta !fotbad Silfverbrand. Hon kan alltså förkla- två makar, äfven tillhörande den e. k. bättre ålftwåda upptdbanbe od) Bebe talgåt- ras 'skyldig till de förfalekningar, för klassen, så kan man förstå, att man t Malmö ej saknar pikant+ unttalsitneten. Att så »or betebbe bonos lita fullt månan hvilka hon häktats och åtalats. _ ■ .•~_•1"» många Aktenskapaskandaler här på en gång framgångar. yppu, år dock ovanligt, och derpå må man 3 3årgaryb babe ban uppenbarligen ej ,grunda alltför Ulka tankar om rikets i bet hingfta tid,i ovanligt tvål ledad tredje stad.» benvara Repet. Men letatibe bubblan år En mångsidig man. P. C. Kjell- Ml bunten. Slutet blef förfärligt! Fyra religionssekter finna* re- berg. broder till författarinnan Lea thålberaren Ivar nuet gånger gift. tall och redaktör 'sidor Kjellberg, har prerenterado inom en familj i Vim- 6botrlefrote af en Dotter. Met fitta åt. nu åter låtit höra af eig. Han har' merby. Fadern tillhör nemligen don trnfraPet war barnlöft. nemligen patenterat en uppfinning, e. k. nordöstra sinalAndska missions- livar:ned hrr bagare lyckliggarne, föreningen, hustrun det vanliga lu- — litterlightttran beröra bwaraabra. och livarigenom de befrias från en therska 'timitt, dottern valdenströtn- 3 11,,-, -mota coob-templat" låfen :nara° och sonen baptismen. Det tierlbsgoebtemplarnt bo nu toge få tvål del arbete. Hr K. var förr urmakare, hus- upplyses icke om familjemedlemmar- i4.Narparanba forn i tftab ed) niden na trots dessa delade religiösa par- !fila båta 4iibputtfter i Studie en egare, elcarpekyttekorporal, tidnings- tiuppteckningar, såsom sanna krist- och tryckeridelegare, samt till reli upp* titebia af 767 loger. gör ben nöt en egna: och anstår, visa bvaraadra nåt janunc fofterlanbetvåatten bör" Det gion svedenborgare, bodde i Kristi- anbsorten. fördragsamhet och åra den ene den andre hans mening. Uteblifven lysning. 1 söndags åttadagar hade vice pastorn Sjöström predikat i Svarta kyrka och kome- nteter Nos elit» i Östra kyrkan i Ny- köping. I sistnittnda kyrka skulle då afkunnal, tredje lysuingen för två par. men någon lysning hördes ej af. Huruvida detta var klockarens el- ler predikantens fel, kunna vi, säger S. L. T., ej argare; men som vice pastorn till domkapitlet meddelat sa- ken, kommer val undersökning att unstållan. Vice pastorn hade under föruteAtt- ningen att lysningen skulle veder- börligen försiggå gifvit komminister Norelius i uppdrag att vila det ena paret, och detta skedde också. Det andra paret får vänta på vigsel, tills enligt kyrkolagen ny lysning tre gånger förkunnats. Det begångne felet inverkar antagligen icke på lag- ligheten af det redan gonom vigsel fullbordade Aktenskapet1 men högst obehagligt är emellertid det intraf- feltdr. både för det eon och andra pi ocij polissaker. Vilda stillar. Till härvarande råd- sturätt voro i månslags instainde drän- gurne Jöns Petter Johansson och Johannes Johansson från blånstorp, Gustaf .Johansson från Laholm', vång, dennes broder Nils Petter Johans- son från Trullgtorp och Anders FA- björnsson från 31Atistorp. Käranden, Axel Nilsson, var jemte sitt ombud t. f. kronolAnemannen J. Nilsson närvarande och berättade att då han jemte Fabian Pettersson på söndags aftonen dyn 14 Okt. på hem- väg från staden kommit ungefär half- vågs till Nils Wenströrns gård, hade de mött ofvan afttaide drar ar jeinte några undra och' hade då J Jöns Pet- ter frågat om de ville slåss. Axel och Fabian hade då flytt får °feer- magten och först sprungit på vågen, men. seende andra komma :nötande, vikit af utåt !Alten, der på en nyplöjd åker A. föll samt blef vid uppstigan- det slagen till marken medels en käpp af Johannes SOM på Jöns Petters rop g enskjutit Axel. Nu omringades den slagne och erhöll slag 1)å slag, livar- under lian till försvar drog knif och dermed högg Jöns letter lindrigt i benet. Knifven togs derpå från ho- nom af Gustaf och Nils Petter Jo- hansson, hvarefter han blef dagen tills han förlorade sansen. Då han kom till medvetande, voro såll:une försvunna och han gick då, sjuk som han var, till når:nits:e stallet och bankade på hos Bengt Jönsson, der han blef in- släppt och vårdad. Svarandena uppträdde inför ritten med oförsynt fräcka later, exempel- vis stod en af dem och rökte cigarr helt ogeneradt. Allesamman nekade till våldet, Jöns Petter under ytt- rande att «hade Axel blifvit sårad», livilket han påstod vara lögn, «så var det väl af hans egen knil» och Johannes sade att han som beskyl- des för att ha genskjutit och gifvit :örsta slaget silade så brådt för den amin timmens skull att han, som gått en genväg till ett nuboställe, dit han linde ärende, ej hade tid att ge akt på hvnrken dc förföljda eller de för- följande, Detta yttrande åtföljdes af en gåepning och en sömnaktig strå:Aning, hvilket gaf honom en till- rättavisning af rättens ordförande. - Såsom vitnen voro handlade hem- masonen Fabian Pettersson och drän- gen Nils Andersson. Fabian Petterssons berättelse stäm- de med den Axel Nilsson nfgifvit i fråga om Afventyrets början. Fabian, som sprungit fortare, hade sett Axel falla och derefter antagligen blifvit slagen till marken andra gången af Johannee, som iifven förföljde Fa- bian. Då Fabian såg sig saker, stan- nade han och hörde Axel skrika «aj, iijs samt Jöns Petter yttra «så skn du hu't». Sedermera hade Fabian gått till Axels hem och i eallekap med dennes broder gått till %Vent:- ströms gård för att al Johannes, som var i tjenet det, få upplysningar om livar Axel hanne. } öret trafrade de honom icke hemma, men mötte ho- nom efteråt, beväpnad med en takta, men på deras tillrop flydde han hem och gömda sig i en lada, der de med Johannes diAngkantrats Kjell) sökte få rått på honom, tnen lyckades ej deruti. Fabian, nom fann Axel vid 5-tiden hos Bengt Jönsson. tog på sin ed att de sår och skador han en- ligt framvisa& läkarebetyg varit be- hatad 'ned erhållits vid ofvan tittin& Nils Andersson hade d nyfikenhet gått ut på fältet och hört huru Axel lilifvit dunkad med en käpp. Seder- mera hade han råkat käranden, som jein Kr:rtasnidg. ena ersAtiningeaneprtik upp- gingo till 238 kr. 22 öre. Vidare begärde kilranden uppekof för star- kare bevisnings förebringande samt yrkade att svarandena måtto genast inmanas i 'Akta hvilket senare af- slogs af rätten. Målet uppekjate till måndagen den 12 November. ■ 11.1 atbbtlanbut från atherathetrn. Ett par ord i klattrågan. Uti Laholm» nya Tidning har en tid bort- åt förta en polemik at 2 hallgenomakinliga pseudonymer angående båstförsåkringsfrågan, och då int. bård hittills varit en tyst åskå- dare af denna pennfäktning , så vill ban an med ett par ord göra ett inlägg i frågan, egentligen och endast för att om möjligt få )Or och MO: lugnt pröfrade af Hölcsbolaget ejelf och utan någon fortsatt obehörig agi- tators inblandning. Granskar man Höks hlistförsåkringebolage verksamhet opartiskt, så kommer ink. åtmin- stone till det resultat att denna varit god, att premierna flera år varit vål höga år icke institutionens fel, utan omitåndighoternal, samt förorsaka. till en del al att botaget icke från början rönt den tillslutning från orten som varit Ontkvård. Allmångiltighe- ten af detta senare omdöme torde framgå utaf det • sakförhållandet att Hela beströr- såkringsbolags verksamhetsområde bar enl. 1880 års 'officiella statistik 2,883 et. hästar öteer 3 år samt 626 st. hästar under 3 år eller tillhopa 3,509 hastar (dessa siffror äro ungefärligen enahanda under föregående år), men då förslikriugsiumman för biktar i bo- laget icke netnnvårdt öfreretigit minimitte- loppet eller 100,000 kr.*), och dA värdet at de 3.509 bastante, endast beräknade till 250 kr. pr et., uppgår till 877,250 kronor så sy- nes allmänhetens intresse icke varit så vldt utbredt som önskligt varit. Om detta be- rott på premiernas storlek, på misstro till den jemförelsevia nya institutionen eller på något bolagets. dess styrelses eller dela hjon- stulens missgrepp år nästan omöjligt att afgöra. /bad som deremot åt säkert och af alla kåndt år att bolaget genom flera åt- gärder sökt tillmötesgå billiga -anspråk på beqvåmlighet och trygghet för försäkrings- tagarne; huruvida det lyckats häruti tillkom- mer ingen annan att afgöra ån bolagets del- egare. Ej heller bör förbises att Höks häst- försäkringsbolag tagit initiativet till ordnan- det af hastförukringen i linet och att dus reglemente darrar(' är det eidetik möjligtvis ar på grund hård dess reglemente i ett el- ler annat afseende ofullständigt. Att ett låneboiag för biLetförsäkring kas erbjuda större trygghet och billigare pre- mier än ett häradsbolag år antagligt, men derföre ingalunda bevisadt; det förra inåar- beta under ett huru mönstergiltigt regle- mente som helst, ty intet bolag kut före- komma hästar. sjukdom och död eller olycks- fall, och dessa kunna tydligtvis ärren for ett stort bolag bli så talrika att premierna ett eller Sera år t. o. m. ötverstiga bred som köksbolaget som mest måst uttaxera. Till belysning baraf påpekas att hfutförsåk- ringsbolaget för hela Sverige flera år haft premierna uppe uti belopp. som vida öfver- stigit köksbolagets samt att ing. hört upp- gitvas att detta arven varit förhållandet vid ett rått stort hestförgåkringabolag i Skåne. lör egen del håller ios. före att flökebo- laget., uppgående uti lansbolaget som sagdt ar kan innebära fördelar. men att detta låns- bolag bör inbjuda till en dylik anslutning samt sprida sina stadgar bland Höksbolaget, delegare, på det att dessa skola blitra i till- fälle att joinföra dem med sina egna stad- gar. Men att innan köksbolaget upplöser sig, delegarne deruti öfrervåga om de för- delar det större bolaget kan komma att er- bjuda icke motvägas denn« att kontrollen delegarne emellan och på hvarandra i ett litet bolag alltid år och måste bli verksael• !nare, An delegarne emellan i ett större. Ar- ven synes det ina vara %k Al att betänka sig på om icke Höksholagets reglemente kan andras i den riktning som «Stiftare» anger vara praktisk och god i länsbolagets stadgar. Först nar detta är gjorde, och om det skulle befinnas vara outförbart inom vårt mindre område, bör man tillgripa upplös- ningsåtgärden. Frågan, behandlad på DA vis. blir öppet och årligt handlagd utan att få bismak af den hemliga agitation för upplus. ningeåtgården hvartill tidningepolemiken i dning att misstanke som fö- ämnet ger anle refintlig. Hos mången delegare i 11öksholeget bar samma tidningspolemik väckt känslan af att hår mindre vore fråga om sak eller blad som i försekringehänteende vore fördelaktigt for llökebolagets delegare, in om en penninge- förflyttning från delegarnes fickor till t. ex. veterinårlåterens eller en ny ombudsman*, och bolaget måste fasthålla att det år till endast för delegarnea skall och icke för nå- gon annans. Då ing. kvarken kan gilla den agitation för att störta Ilökebolaget, hvilken antyds. tydligt nog uti «Stiftare.» inlands uppsat- ser. eller hane irriterade språk. insinuatio- ner och stickord mot styrelsen och andra, så anser im att Ilöksbolaget bör med var- samhet mottaga do råd «Stiftare» kan be att gitva, huru förtrafflige de An möjligen Aro, samt att bolaget sjelf bör ombinder- taga den framkastade frågan. sjelf såtts sig i förbindelse med lanabolagett styrelse, men icke taga för gode allt bred en utom bola- get stående kan barra att klandra Ifektho- laget för, helst som miutanker, med eller utan grund det vågar ina. icke afgöra, upp- stått att just någon atom bolaget stående tant agitationen 1 gång emot Ilölteholaget, för att *jolt kunnat få fördelar af dega upp- gående i länsbolaget. Då dessutom denna tidningspolemik varit till sin art plågsam, vore det efter ans. me- ning öttekvartit att den upphör och att Höks- anlaget lemnaa i fred för all agitation, då det, den förutan, helt visst sköter sina an- gelägenheter. In.. ämnar Icke återkomma till ämnet. Icke delegare. 5) Det ar för in». uppgifvet att försatt- rineutunutan något Ar skulle uppgått till cirka 150,000 kr.. men elt•Inaden i värdet å alla inom verkeamhetsområdet befintliga ha- star och de föreakrades ar ändå i ögonen fallande. Ett vad. (Ur «All the yrar round».) «Båt, go' herrar? Det skall göra er godt, att komma ut på sjön i dag, barr Fredrik, coli
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.