nd RE — A EA 0 t I t -— a , E O Friska: serveras î början af nästa vecka , | I a d Stadskotellet.. 128 -Iadv. Schweltz. E MR | . | Faholm. ne — En Luthersfest kommer genom påbud att bår BO om lördag, då fyr- » foherden YA. Vs Kullberg kommer alt "båfta predifan. Några widare fesllige - eler här till Luthers åra ha wi lde bôrt ‘talas om, men måjligen fomma stadens butiler all fångas. / i i i — Hwart har Laholms fångförening tagit vägen? erebout nog har den fom före fåt böra sig i Lähelm nu vå senare tider fôcflingat. Röster fin- nas noz oh âswen personer som wilja stäppa HA dem; men en ledare ser det, -mårfligt nog, ut fom om det skulle wara wárt alt finna. Nu tid ASA hn det marit särskildt pasfande om - några walda sänger utförts men, fon sagdt, det ly>es d funna på för sig. — "Rågra ord om odling af foder: = betor” beter en för wär ort beaftningd- wärd broschyr, fom författad af den im fiatåfufte landibrukaren, fammarsunfa- ren m, m. Th. Gyllenskäld & Wallen i dessa dagar ¡ullommít från härwärande tryderi. Som bekant uttalades wid laudt- brufsmötet den ênskan att funskap om o< förfåtsodling af soderbetor fule fyris das och werkställas Inom födra Halland, der jordmånen antaged derför wara läpm- lig. Nu har fålunda tillfälle till fun- Nap om seerbetsodting erbjudits och återftåe uu !alt praftiftt utföra de ev hâllna råden — "En glad själ.” Under de fi k. scihetädagarne bäude sig här i fladen fötfande tuftiga c< fuslfomligt sauna epliod. Sent en aston märkte -ett hauz delabitråde huru inne i porten på bands landen O. Anderósons gård något bwitt rôrde fig, bwarför han gi> dit, för att närmare undecföfa föremålet och faun dá till fins ftora förvåning en fart i bara sfjortan. På frågan: "Hwad år ni för en?" fmwarades: "IJösfes, de e ju An ners hos Swen Petter | Neunesle, du siJuner well, izänn me, Nils Petter, men de wa faen wa här e föllt i deângfam- marn i ‘qwáll, ja fryfer få rátit få" *Ja”, sade ‘den fist antände fom fattat sitnationen, "wet du Anders här är för fallt, flád vå dig igen, få gá wl heui till ert i ställes," Fläderna, Jom mydet ordeutligt woro upphängda på eu klád- bångare, Db; iv. st. portstängen, påtoges tydligt och wäl; men då turen foin tif sorna, få wille desfa alls ide gå på, broarfôr Anders yttrade: "NÅS, Nils Petter, de går hellau ta me ente, udan a tar loffiocna i stállet, då stär unner oret". Hje:paren sôkte få houom att êfwergifwa' detta förlag. men Unders Hej i mörkret bort till bordet, som här utgjordes af en twättafla och fumlade rerisladt ester fina toffter. Det war êôrgäswes, skerna måfte åter fram. Trots alla fôrséf,: funde dedja ded ide fás vå fötterna, hwarför Anders började leta efter kistau, tv "stcomporna wa wåda & hau flulle ta fram nya för eslea få finge han eute skona pau.” Men tila rafande, fistan fans ej. Försélen med skorua inâsle derfår äterupytaga3 cd efter wäl- diga auslrängningar af båda parlerna “ly>ades det fluttigen. Derpå aftägade båda ut i staden och blef Anders genom den andres sôrsorg tydtigen bemjind. Uuders, eu 19-ârig yugling, hade wa- rit vå dons twå nätter à rad e< an- tagligen af *fliCor och win" Hifwit fon- stig 1 hufwudet, men egendomligt nog funde cj wid ofwan nåmda tillfälle nås gon” rufizhet märkas, ätminsloae ej vå tat, gång eller åtbörder, hiwadan allisá *Anners* fu är ett viktigt fenomen. fv .— Wid Edenberga \kqttesallskaz 8 "prisftjutning sistlidue tårdag tozes pris erua på sêljande sál1: , : 1 i 1:lta priset a för fljutnua 42 points. 2:dra priset af B, P. Nilssou i Wä restoerp för skjutua 40 poiuts. ._ Zrdse priset af G. A, Helmdahl i Nen- - * nealöf för fljutssa 33 points, ester em- -fljutning med G. Sweudson' i Wärea= torp, som erhöll 4:de priset, - rn i DD son, E la prilet of H. P, Nitsfon, Edens berga, för 40 poluta. ne 2:0ra príset af I. Iöndfon på Wals lun för 38 poluts, 3:dje prijet af O. Swentson i TIå- " restorp för 34 points, efter omskjutning med B. P. Nitsfon från Wiredtorp, fom . erhèll 4:de priset. : x 1 Z:dse serlen:" | - 1:sta priset af B. P; Nilsjon { Bis reôtorp för 38 polniB, ejler omskjutuin med P. Nitsfor { Renneslsf, som erhè Andra prise "oc or Mr “ Z:d]e priset af I. Jöntson, Walleu för 37: paints, | - fu ferien: 3. IJöndjon pá Wallen | flask 4:de priset af O. Swentson I Wired. torp får 36 points, . - E “dde serien: i. : 1:sta priset af-I. Zönosen på Wallen lr dra prise af E. Uhlin,(Hok, fôr 38 ints. - er Pe riset af BP. Nilesén { Wis reêtorp Îêr points. > i: te prise a:J. P, Swendson | Töne ein R I ” nera ft iögarnas flut uttalades alle mánt den êuskan alt offtåndet wid tafs welffjutningarna måtte till nåfta år ut. firåda8 från 400 til: 600 fot, o< all frotttetar, fåfom stjernstjutning m. m, vå 200 fots afständ äfwen mà komma att anordnag.”. | — Halländsposten föler att följa med u tid. Teß scunaste nummer wisar en vdlig [örindring, £ det all de gamla ftitarne faftal8 il uppflåftning år widlagen. Lyda ti? . — Spekulationen i gödningsämnen. Elt fammanflående af fänfta juperfode fatbolaget i Helsingborg oc (fonsi ningdbolaget i Landokrona är ifrågalatt, enligt hwad Gesle-tiduingen Norrlands Posten uppgiswer. = ' — Ett märkligt tidens teden är den aflmänna motvilja allmogen wisar ait uibetata prestlônerna, riswes till Nya Wexis-Bladet från den smäländska lands- bygden. (Enligt hwad uppbörddmånnen i ere förfamlingar eustämmigt intyga, äro nämnda afgitter de fmwåralte af alla ait få in och máste de ofta med både lof oc) pod förmå bönderna att lodsa pà pungen- — En oppofitionek officer. Symp- tom af förhvarsnibilifm — säger Oft- gôten — wifa sig bland sjelfwe militä ren, att dôma or ett anförande wid cit folfmôte I arbelarefêreuîugens lokal i EStodholm den 7 Oktober. Ester det flere talare uppträdt od under mer eller mindre bifall erdat om bränwin, olunnighet od militarijm, upps trädde en Herre, fom inledde filt före- drag med att presentera sig fom löjtnant Gusta Härdelin wid Helfinge regemente, född 1855 och undertöjtnant jedan 1876. Sedan han i förbigåesde ordat något om militarismen8 förbannelse, Hill hau ungefär följande tal: Om den stäende armén asskaffas, få fomma natursigiwis få wäl wärswade fom indelta trupper att fôrswinna, Men mine berrar, hwad ffall man fåtta i hålet? ty det år giswet att något mås ste fåttag { fråtltets Jo, ni, mina her- rar, skola bemwåpna er, arbetarne freta bilda en solklewäpuiug. Jag tror det ffulte wara ett fått, att gå upp till fune gen ed begåra att få utlemuade 20,000 gewär. Pan lemnar honom ett par das ars betänfkelid, efter hwars utgång han für swara sa eller nej « > > Jag bar läuft mig alt ni, ming her- rar, böra redan i morgon biitida sia upp eu deputotiow till hans majestät och förelågga henom eu uppmaning alt in- om Hjupefura timmar ullemua 20,000 gewär. Man säzer öêppet till honom: wi fordra det — will eders majestät det eller will nl inte? Lemnar han ut ger wären, Jå bilda arbetarne ett Maga frarps flyttetår; wägrar man deremot att ut- femna gewären, få bewisar det att man år rido för eder, alt fonungadê- met — — >" Mu afbrôèts det ganska djerswa talet af möôtesordförauden, fom förklarade, alt om tal. ide hade något annat att sága, uråfte han fräutaga honom ordet. Eu löjtnant, sou öppet och effenttigt uttalar fig mot det officieila j. t. för- hvaret? Ar del månne ett tidens tec- fen? — Näsrodnad. En ausedd lärd har upptät, att'ftark rednad i anfigtet och i syunerhet vå nåfan beror på begag- nandet af tjoda underfläder, För warima, tjoda underskjortor och kalsonger, och ide ör eller brånmin, driswa blodet till den west framfrjutande delen af anfigtet. Wi wäága ded förmoda, att upptådten ide fan tillämpas på alla röda nåfor. == Ljnscts inflytande på IL En tuff G, Bed, har funnit del fattum fonst1- teradt, att êl i hwita flasfor, utsatt för folljufet, Månnnes hastigare ån I mörla after. Man harhittills antagit, ätt den egendomliga smaken oh den oauge- nåva luften hes êt, fom mer eller min dre watit utjatt för tjufet, häcrdra från de till och medi aflagradt öl alttid qwar« blifna drággeellerua, För att komma fill wisbet angående denna punkt gjorde Bed följande lärt En waltenklar vå twá mörfbruna flaskor fylldes med ål af fêrträfstig beskafsenhe! bädehwad klar- bet och tmal angid, samt forkades oc öfwerbundes. Deßutem pasteurlerades ölet i det ena of de möôrlbruna flasfer- na, Alla tre flafferna utfattes derefter för inwerlan af det bjertafte. solljus, Olet ialla tre flasforna, hwilfa skaka- des eit par gånger om dageu, förklef i 15 dagar fulifomtigt flart, men derefter började det i den hwifa slaskan bli dnn- felt, o< pá samma fått efter Ytterligare åtta bagar, det ie pasteuriserade äter I den ena gröna flasfan, Det î den bwita saltan b % naturligtwis allt grnulizare, warsêr förjötet i osslutades sedan de l , wer bord och eu annan. warat i fre ‘wedor, inder denna tid a © o ol ds gr. ' Ibn war den +17 gr. N.- Dâälflae forna öppnade, war det ide pasteuri- erade ölet i den ena grôua slaskan nå- got dunkelt, men det pasteulierane der- mot fristallllart, Olet i den hwita flås fan hade antagit en widrig luft od) mal e< mar alldeles odridbart: hos de et i den mörka flaskan mar denna egens domliga fult oh fmat ide få mårtbar, Det vafteurtferage let, hade bibehållit fig fnllkemligt felfritt. Ölet | den hwie a flaskan utvedlade fora qwantiter fels yra — "bornerade" båftlat —, det pa- Feuriserate förhôn fia normalt, det o- pasteuriserade bornerade någet fiarfare, wifroskopet wisade_-êlet i den ide paster striserade mörka : fn temligt. fora qwanititeter af dels fullt normala,’ dels elt obetydligt abnotma dräggceller samt pår af mjölfsyregäsningöfermeuter. J ätet L den hwita flaskfan fans en påfal- lande mångd af särdeles wadert och krafe tigt utwedlade mjölfsyregäöulugd}ermene ter och en ofantlig magra drá geeller af abnorm, aflâng form; I det pa teuriferar de det funde ide en enda gåbniugåmer en dräggeell och lifa litet något mjötts yreferment påtråffad. Särdeles märk- lig war deu olika färgen hos det ur- sprungliga lika êlet, Det pasteuriserade hade fullfomlizt bibehållit sin fårg, hwar- emot det i den hwita flaskan hade blife wit betydligt, och det i den ide pasteu- riserade mörfa flaskan märkbart blefare. Olets pasteurisering beror, fom bekant är, vå en "förlamning" of dräggen oh de organiffa tiljatferna | denfanrnra ges nem hetta. Mau brufar wanligen, ]e- dan flasforna blifmit fyllda med öl, wäl ferfade oc êfwerbundua med metalltråd, upphetta dem i watten till 50—60 gr. N, samt hålla dem, för att âstadkomma en grundlig genomwärmusug, temligen långe wid famma temperatur, fwarefter man låter dem swalua. Geuom denna upphettning erhåller ölet den egendom- lila brödartade mat, som alltid är mår bar hos pafteuriferrdt öl. — Den reviderade öfwersättningen af Nya Testamentet, Kyrkomötetg bes ut i assecnde på den af bibel?omm(s- ionen ånyo omarbetade öfrmerfättningen of nya testamentet war, fåfom bekant år, att den borde få begaguag wid den offentliga ‘ underwisuingen i fyrfa oh sela; “bôrande do> de från. nya tefta- mentet hemtade skriftstälen, fom äro införda i fyrfans handbok oc) ewange- liibok, der qwarstä och wid de líturgiska haudlingarna lásas ofôráudrade, intill def revilionen af gamla teslauentets ôfe wersältning enligt samma gruudsatser, fom följta wid revissouen af uya tefta- meutets, blifwit fullbordad." Detta bes flut har nu af f. m:1 fanftionerats. Af éfriga fyrfomötets skriswelser, bwilla ins för kf. mt fôredragits, hafwa de, som rôra oftyfande af eu del fyrkoböner, dop- frågand uteflutande, pastoralexamens af- skassaude samt extra onfölvingsrätt tin regala pastorat för wissa fängpredifan- ter, bliftvit öswerlemnade till domfapit- len, hwilfa hafwa att öfver de samma afgifwa yttranden. Sfriswelsen om bes hôörighet till wiaia lärarel efastuingar uned feistendom sem bufvudåmne wid de aslinänua lârowerken har êfwerlem- nats till lärowerf6fomitCu. — Arbetarne och politiken. J Ar- betarites ring i Upsala Höll dr Anton Nystrêôm i }êudags ett föredrag, be- handlaude frågan om arbetarne bôra befatta fig med politi eller ej. Ester fôredragels slut disfuterades frågan bland de närvarande, cd man autog fåfom sammanfattnuiug af den förda disfuosio« uen fölsande reselution: 7 Mötet anser, att arbetarnes deltagande I politikon företrådeavla bör riktas på frågor, förande deras egen ekononsi och öpplysnlog, DA den nuvarande folkekoleundetrisningen föga synos egnad att bibringa vårt folk pos litlak mogenbet, bör den sama så otuord- nas, att kånnodomen om våra medborgerliga pligter samt de vigtigaste af våra politiska och kommunala förbållanden komma att ingå bland skolaus lårokmoen. För att underlätta arbetarues deltagande I de allmänna valen böra alla valförrätt- viogar förlåggas till sóndagarne, — Den nya proföswersättuingen af nya testamentet har professor Myrberg i Upsata i en utgifwen skcist grausfkat. Han sammanfattar sina resultat i töl- jaude huswudyrkauden : De textkritiska gruudsateerna måste I en- ligbet med kvart älren sjolfva Instraktlonen för bibelkommisslonien föreskrifver, borikti- gas, och i sammanbang dermed öfrorsått- ningen Andras ålvernllt der sådant nf be- bofret påkallas, . Kapltelintelningen bör nigh ner texten och endast betecknas genom alffror I brådden, men texten afdelas på ett sätt, som, utan att bryta mot “sammanbangets tagar, kan tlilfredestålla bebofret af atödjepunkter vid larmfagen. oo ‘ . ea och Invecklade perlodbygnader böra förenklas, obeböriga anakolater. borttagas, och större omsorg ölver bufrud ognas åt get I öfver Blatilgen måste alla ölrersattalngefel räte + — En fråd industrüdkare har I des „fa dagar i Braunschweig utfört ett luep, som ide blolt i eh för fig hör till de ewauliga, utan oc inom suridiska och affäretretjar ådragit fig uppmärksamhet, dà, bet nemligen fan wara twistigt, fom fom £ ty fall bör betata fio: erna, y . > Klodan mellan 7 o< 8 på morgonen den 22 oft, (nfommer en ung man på “posikontoret i Braunschweig -e< begår. att få ut de-list'bankirhusei, M. Gut-- lind & co ingångna bre[wen.. När polie tjeustemannen ajorde honom upp sam på att deribland ocfå besaun sig ett penningebref på 2,850 mark, tog han avijen derom oc återkom efter en fund med densamma undertednad af koutorle sten John, som. har postprecura för of- waunämnda banlhus. - Posttjeusteman- nen ullemnade derpå det rekommen- derade brefwet.- Nâr få på middagen budet från Gulkind & co fom för att hemta posten, uppdagades det genaft, att namnet Jehn war sorfaitaat- Wid den strax genom pollfen anstálda undersöf- ningen fom det i dagen, att ett telegram ingatt tin *Diskontogesclischast" i Ber- flu från Gutfind & c:0 med en auwise ning på 75,000 mark. fom borde geuast sändas, men att penningeremiösen blott flute anteduas för 2, narf. Fir- man har emellertid alldeles ide till Di- ffontogefelfdjaft Fin någon depesh ned nämnda reqwisitlon. Man har ins tet \spär på gynnaren, Polisen har ut- sofwat 3,009 mark åt den som fan gif» wa besked om swindlaren. Mannen tyds tes wara wid paß 30 år gammal, är af medelsior, satt wärt med blondigt här oc) dito jean, — De flelta jurisler äro af den meuin- gen, alt postwerket ide fan vättsligen gås ras anfvarigt för ett bedrägerl af dens naar når adresfaten fjelf afhemtar sin post. : : — Stockholms folfffollärareförening har behandlat frågan om särskiida skol- asdeluingar för warnartate barn och ef- ter ett intreosant föredrag af flollårare Hammarlund, ásystande att järflitda af- delningar borde inrättag för nämnde barns undervisning, remiteradt frågan till föreningenå styrelse för widare ut- redning. | — Indarne i Swerige, Som bekant woro judarne för ej få länge sedan hän- wisade till endast 4 af Eweriges städer, der de fingo mantals- och skatiskrifwas. Den áldsta uppgift wi ega om antalet mesaiska trosfêrwandter gäller år 1825. Då mar hela antalet $45 (deraf 6 å annan ort än de 4 städerna)z 1870 hade det stigit till 1,836, Den betydliga tills wäxten till 2,993 år 1880 har fin för- flaring i den ‘inwvandiing från Polen, sem af wälbefanta orsaker egt rum i enare tider. I Norge sunnos ännu 1875, tjugufyra år efter upphäswandet af grundlagsfêrbudet mot sudars till- tråde till rifct, blott 34, — Gustaf IV Adolfs qwarlefwor åre, tiflifa med hans fous, prinsens af Wasa, oh dennes i späd âlder aftidne sons, för nárwaraude- fórwarade i Ol- deuburg., De lära emellertid komma att öfwerföras hit tin Swerige för att utan widare ceremonier nedsáltas i samma grifihwalf, som Innefluter de jerdiska lemuiugarna af lonungarne Gustaf 111 och Adolf AFredrif. Antedningen är, ens ligt hwad D. B, från fult trewärdigt ball erfarit, en genom ftorhertigen af Baden under, hans besök i Stodgolm framförd liflig êuskan af Drottning Ca- rola af Sachsen, prinsens af Wasa del- ter, att hennes fader och farfader måtte få fin slutliga hwiloplats i Swerize, en ênskan I hwillen ej mindre sterhercigen af Baden fjelf än äfwen storhertigen of Oldenburg inslämt, och då konung DI- car ide fett någon olâgenhet i att will- fara denna ur esterkfommandes pietcts- fänsla sramgängua begârau, har hau anseit sig tll den famma giswa sitt sam= tyde, oc förflyttningen lår komma att ske násta wär. — Emigrantskoj i stort. I öôstg. Cors resp. láfes: Nedan iwäras uttalade wi fraftiga warningar för en cmigrantagent, hwilfen, då ôfwerallt på fandöbygderna tilt fémmunalnämdsordförande o. dyl, utsände cirfkulär under rubriken *rikedom oc) \wälständ®, samt stätda "till: dem, fom ånffa ett eget hem", I hwilfa cir- futår. utlofwades guld cd gröna sogar — i Michigan. Det fans ej fupertativ nog fraftiga att uttryda alla de häârlig= beter, som mwåntade emigranterna f detta ejordens rifaste tand". Med cirkuläret f tjde en farta, upplagande eu rif och gröuskande landöbygd, belägna omfring en stad med stora och pråftiga hus. Hår flute "den swenska tolonin” winna sitt Kanaan. Af deuna ford \kuste till hwar- je emigrant "flåutag” 160 tunnland den årdigafte mark. Deßutom skulle hwarje nybyggare erhålla hus, ett par hästar ett par oxar, två for och en hsord a får oh swin, hälfteu utaf hwardera siae get, samt ulsäde oh äkerbrnksredskap, För alt winna delaftighet af deuna êsrverslôdande gifmildhet behifde endast emiaranterna resa med det "Säliskap®, sou agenten Mulle bilda hår I Swerige amt betala åkverfärden o< alla åriga emfostnader med înalles 160 fr. war oh en funde genast înse att dedja hodpitalmessiga förefpeglingar ute gjorde den gröffta Fubu » och wi npps manade på grund deraf todhelms po- tig att laga litet reda på de herrar, fom utjändt detta cirkutär, nemligen en here C. A. Wilftröm oh säll!skapeto kassdr A. Cöunow, bwillas adreß uppgafs was ta Norra Smedjegatan 10, Stocholm, åetil fem stray en ny omstäntizhet som qa of [uli wibhet om fret art. . I filt angifnà citsulär, hwars eng punkt” innehåll! att förotbelalning flune gårag . med 23 froner,|egde de nåmta derrarne den Na eu att till fiir. olntå : enflilda! banff. Sem man ter. be „minuas erhöll wl! — genom on stáña oh I förbindelse med bausdireli3- ren A. O. Wallenberg — intyg att Stee, nonserade' pet, hivadan jäleteg i humbugen bert \wara fult assléjad, meddelas! emellertid i ‘amerikanska är dr. hula de cloner än u om låtit lura sig! af de skräflande aren. terna, Med de ? år rige, flytande i nordamerifanska polititen, att slersysitan i Köpenhamn 0: st, jv. PF det härefwan omnämda cickufäret hade ej miudre äu omfkring 100 perse- ner fåtit lura fig: det få harlizt utmäs lade landet dd wara annat än deljand tuflar, der rejenäterna skulle hà jwultit ibjäl, em ej derifrän afrest till staden Detroit i Michigan, der de erböllo or Bete. Sedan hr Parsen pá ‘âtstiltiza sätt frännarrat emigronterna få myder peuningar fem mögtigt od) onzass för polisen i oh för båftninga auställande, fann ban-för godt att för]winna från fis na flienter. lj Zela historien är genomslátad of dez mest - failblediga "beräkning att uttleilz emigrantertta och få länge sem möjtigt hâlla dem basfou ljujet. Man wet ej, hwaröfwer wan Mall mest sérwänas' agenternas frådbet etter cffrent godtregenhet. I | giswen af hr Anten Elsirèm famt un- derte>uad af C. L. A. Andersjon, C.J, Lundberg, I. F. Wimmermaik, Zehn Lundberg, Mathilda Holmgren, C. 0. Otldfon, I. A. Zetterström, G. Ulman, A, Agren samt John Hellcuius den saygga affären, lär ännu finnas I Swerige, nemligen "Sällskapets* tasför hr August Nönnew, hward adreß i den amerikanska tidning, som wi fåljt (Sweu- sa Tribunen), uppzgiswcs wara Meltala Eramo Anzgfartygdaltlebelag Sted- elm. . I ' Y I — SLifförfäfringanfticbotaget Thule. 3 ienofte Septemberunmrel af den an- jedda fadtideftriften "Annalen des ge fammten Wersicheringeweseus läses: eLiförsåkriogebotaget Thale i Ktockholw kunna vi helt enkelt fremaetålla at ett mönster, desa breastämuelser kro afsidan be skaffenbet, uit dor kan erbjuda slun fort tingstagaro störste förtelar an dress korkar rentor, Men hrad vi särskillt måste fraws setika bestammelsen om rättiglet för de for såkrade till åtlgmita rinstanlel, liarigeoos försåktingsbrefret vid tilltagande dier all delen af aig »jeift vanter ett värdepappet. på hvilket injet sonis personale mera bit lar och hrilken art af lilförsakrivg är den enda verkligt valsiguclecriaa Härtill kom mor vidare, alt med nästa År den dpn intråffar för Thule, «1 fer seservfornsl öpp går till 220,000 kr. hvareiter de forsaktalte detlnitivt erhålla del I vinsten Det han sle ledes svårligen utelsifra, art milwandeten företrådessie kommer att vanda six till dette bolag » l Ester redogårelse för bolagets etjafter ock inkoinster under år 1882 sfelutas uppsatta med följsnde ord? «Vi för vår del tvifla ojdet ringavepå att Thales förbållanden år för år skole ge stalta sig allt fordelalttcare > | — Underwisare uti sárskilda delat af landthushällningen kemma genem tantt brufsafademleng' föranfrattande art un- der loppet af nästa är tillhandagå bar deld jordbrufare "med råd e< upplyênins gar rôtande 1:0 Ullkrealitrens och shäferiernas fre ädling. 2 : ling genem inval af tjentiga afwelédjute mjètfhushältning! oft- och imörberekaing femte förlag till ändamålsenliga lodu- gårds- od mejeribogauader, detwiè 9” gronomerna A. Nathorst och Fr Ccder borgh komma att tillhandazä. 3:0) Fiskeriernad rätta wärd oh be driswande.« | 4:0) Öudföjded och! hwad dermed ezf fammanhang, | |! a 6:0 Sállen ti0 fôrefommande af ff jordbrufet sladliga insekters därjuinz3?- | | t - — Sånga sôkande. Till den låte” furs för angnliga telegraselever, jem tae ger fin början den 1 Zebruarl uásta n och fommer att fortgå unter tre månde ders tid ‘samt egentligen är asi È ett antal af endalt 24, hade anmäl 4 ide mindre ån 172 inträdessékande, fr : fel stera antal gjorde för telegrallan fen nôdwändigt att til grund för alzle I | + ande af fin fredit) referera till "Steg. | elmsbanfen ej allo fände till det on. : fana R Hl od med? de lmeft lättregnas ögen ' ningar en flera |spalter tång skildrina gf | de otrolizaste ed frådalte bedrägerier. tjatta, " åda swenska' annonia.! rerna hrr Wiksiröm & Nênmiew sled I förbindelfe äfwen ‘en mr; Parson“ hip. ken — swensk tilll börden— förut upp. - pebånit sig i Amerika oh âtstilliza gån ‘ger förut narrat foll öfeer från Swe Denne. mt Parlen hat för sing enfoldiga offer skrutit åhver fist fora ins aj Ga.ficld blifwit henom leswad mini, . I WVBerättelfen em bedrägericrua är of- | En af de perjoner, sem haft del i hälla år den nf Thule accepterade vabigueb ma neka 2:0' Horuboskapens wärd samt förid- Ei m
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.