Franska republiken i fara. I ta* tt af !Utträtt mellan bt öttutbt hade ej tillräckligt många arbetare likna Nota btrtanuntt tt tö- under tröskningen, ',varför han skic- Paris oro i nårvarande stund en „a kade sin dräng till folkskolan för att inAngd rykten i omlopp om de fu- Ii tei npetenten, iont , mtb a Itts)» Ien uttaga en gos,, e som ekulls köra. ror, som från alla sidor hota (len re- raptogra ditaftta ed) tettttti En son till ett fattigt par att alles publikanska författningen. Många nttB tdmpliga. 3 e. f r 4itat !tok betat, att pertelet a km, lem • Han råkade under arbetet skada snu af dem kunna utan tvifvel betraktas foten så svårt. att den delvis har som ogrundade, show alster af fruk- IN »Mai intnibt *nib ~tet, antag- ca met nött tå långt RIP af ar måst amputerar. Preaten brydde Sig tan eller vissa publicisters egennyt- br otbinatit attrtanning bunt bet emellertid ej 010 att taga vård ont tiga stillfilm att dagligen underhålla ,tto ba utlett personet,Itmlöttl. (len skadade, men låt efter bing vän- Parisbefolkningen med en eller an- ja muta, otb tt Ibmåtttea bnfttig rittbigtict tan bårn honom till socknens fjer- nan sensatiunsnyliet ; men någon upp- ja jcaitt dingstatta. märksamhet förtjenar dock den från i embitiencn, faun [Undren e raffbet flera sidor ingående underrattelsen, om PI bcrtåennta, att enbart be att de höga franska finanakretearne 1 närt- ;ga pas, bmitraa lernabfår ben Ramlösa brunn såldes af gross- umgås med den planen, att samla ett room 9anuarl cj Mtectrtege 20 år, handlaren Kempes dödsbo till herrar tulk tomma unbct omptatning. .tåt- IZothman, Jörsen och Lemke för kapun! of 100 mill. fr., för att på summa eAtt som man genomdrifvo begråniabei tempeteulen till 79 32 5.000 kr. Köpet, K som varit om- jernvAgnkonventionerna, genomförn a m' oats, blanb kitta 18 bed ide an- tvistade vkl Luggudo harndsrätt, har monarkiens restauration på den re- R baka it:femmil meb Intugebanb. uppltafte. k., Köpeskillingen skall åter- gelbundna lagstiftningens vag. Ut- Rttibif. i cnligbet meb g..flanbe barns jomte 1 månads ratten. iat eigterna för, att en dylik blodlös ru rdit apslå ej borbo tomma i haute. to velutiou skulle kunna lyckas, böra 61 fbfonbe blifiea nu an- g «haute tufft be fin enfaran f ull- Ett ovanligt, outtröttligt nit för icke underskattas. Visserligen skulle lagde att, fig i etodbolm någon ;bh gondtempinrsaken lier, enligt Smål. det knappast kunna bevisas, att månsa Inftålla j beflånib bag i b&jan af 3anu- la ide bet en ed? lom. aei nabob I& att efter eie Lirare Orfbibre afgiftrit »Uran tis b, tomma unbcr cm ked belfetillflan ik:tigare eitipt8fning meb afieenbe l tarbettbanbt ting under tal tratt till Lima?» måttab till utribtanbt af betat) !kutiga anlag fbr telegraftringtit. Ort termitbo autaganbet till ben c- hirefuricit blir bereenbe af re. y r Litotnre. la 'takt af uti.; tnimnba Broflåda. Debet. Icke år det underligt Att Norr kaaner er enrphinsatlit at den terekrnck- het abittrakningen*, som verkligen knn komma en Att Camp" men. vi kunna likval utse någon tian, utan år det dertbr b a‘t t al våndor eoler till annat torero. ; g 1 kr. ;35 öre kostar hos Redaktionen LA- HOLMS IlYit TIDNIN G årets slut,. frau 1 Oktober t ill Vid prenumerat ion å post- anstalterna tillkommer post- arvodet. 33i0Clib0{11l. Af en ny daglig aftontidning. radikal till fair ren, billig (6 kr. ont het) och alsedd för den stora publi- ken, lår prof:lummer utkomma i inbi- ten af denna månad. Som redaktör Dintnes riksdagsmannen K. P. Ar- noldsson. Nya statsdelar börja uppstå liAr- its(les efter hand eller erhålla åt- minstone särskilda nnenn.Så kallas Latlugårdslandet numera Östermalm, och bortom teknologieka institutet reser sig en ny stadsdel med bortåt ett femtiotal fardiga ellerinkb0 jade stenhus, hl liken stadsdel kallas We- ta-staden. Grafvens ro störd. En högst obehaglig syn liar man i Stockholm haft, i det man vid fyllningen af den Ladugårdslands kyrkogård nArlig- gande esplanaden heintnt jord hån den forna kyrkogården. Denna jord innehåller en mingt1 beti, efter de der begrafna liken, och (le i nar- beten boende hafvu dagligen fått be- skna, hurusom arbetarne hoppam- lade och bortförde de piltrAfftide ben- knotorna. antagligen för att försälja dem till någon lumphandlare. Silfverbrandska målet. Fröken Silherbrand har (len 1 dennes af ridstufvurAtten dömts till fyraårigt straffarbete samt tioårig .förlust af medborgerligt förtroende. äailbsorten. 200,000 »akta' tändstickor om dagen emot 120,000 för dag under fjoråret tillverkas nu vid svenska tändsticksaktiebolagets fabrik s ma. 203 arbetare Aro anemi vid fabriken, och i fonden sysaelsAttas 370 familjer med askklistring. Flera ar- betare ömkas, men kunna lör narr:I- rae:de ej erhållas. En verkligt hemsk tilldragelse omtala* från 9nnoerbo. En torpto e- dräng lutide vågat höja sina blickar till ladugårdsp igan på herrgården, liten hon kunde inte beavara linne kårlek. Hans frid Idel störd, 'kaos handlingskraft förlamad och hane för- t■ iflan slutligen så stor, att han smög Alg lit i en af den förflutna veckans mörkaste :timer, tog ett rep. giek:in i ladugården och — band ihop alla koevanearne. "Man tager". Kyrkoherden i ett pastorat i !likheten af Kristianstad Alleh., utvecklas af den nyligen i goodtemplarorden i Vernntno ingång- ne kyrkoherden i Malmbacks för- samling, hvilkens inträde vi förut omtalat. Också en begrafning. Då hAr- omdagen ett lik skulle begravne i Uddevalla befalls en af likbArarne ha druckit så grundligt, att lian icke kunde fylla gin plats i bärareledet I hans atAlle fick kusken bära neder det den tinne» bAraren skötte töm- marne. Under begrafningsakten skul- le han «köra och vånda», men det lyckades icke bAttre, An att vagn, låstas och kusk kommo i diket. Man- nen lår, berättar Bohus!. heligt för- eiekrat, net han aldrig gör om et. Skräddaren Kuokuok — det fin, verkligen en sådan i Norrköping - måtte vara en svår snille. Nu har han åter varit framme, skrifver Öst- göten. Han Ar instAmil till rådhus- rätten för det han upprepad e gån- ger misshandlat sin hustru. k örra gången hr Kuekuck var deran, blide han Flugit sin gamla svårtnor. Hnn biet- också då stAind, men den gån- gen fick nåd gå för rått, mot det att Kuckuck lofende bot och hattring. Nu har han emellertid glömt sitt löfte. graulanben Diamantdepot i Köpenhamn. I Köpenhamn har nu, efter hvad dan- ska tidningar berätta, upprättats en depor af diamanter, ditförda direkte , från grufvornn. A nisterdam, der stora diamantaliperier finnas, Ar, som be- kant, hufvudplateen för handeln ined (lessa Adelatenar, och hittills halva Danmarks juvelerare och guldsmeder derifrån Kit sina behof, hufvudsak- ligen medelst mellanhandlande. Nu har emellertid en dansk N. G. Ko- foed, som i 14 år uppehållit sig på diam:internat, senaste fyndorter i Syd- afrika, etablerat sig i Köpenhamn som diamanthandlare och skull hn- portern diamanter direkt från Kint- berlevgrufvorna i Sydafrika och slipa dem t Amsterdam, tvarefter de sAl- jas i importörens (kilot i den danska hufvudstaden. Etrihes. Stor f3001yOka. Paketångaren dlolyheed» har på resan från Dub- lin till Holyhead stutunnnstött med det tyska barkskeppet .Alhambra». Sammanstötningen skedde med en sådan (nitti gliet, att begge fartygen sjönk°. Af de ombordvarande ha inalles 15 personer drunknat, nem- ligen två från «Holyhend» och tretton från «Alhambra». En biskop som sjelfmärdare. helt nyligen har biträdande bisko- pen, dr Karl Frans Prucka Choppe Böhmen sjelf beröfvat sig lilvet. Han hade en lAngre tid lidit af en s jukdom utan att läkare kunnat lin- ti ra hane plågor. 1 sin förtviflan gick han då åstad och hang& sig på dör- ren till sin sångkammare. DA hans tjenstefolk fann honom. var det för sent att göra något försök till att återkalla honom till lif. Explosionerna å Londons un- derjordiska jernväg. Från Lon- don telegraferas tearom: De närmare onistandigheterna vid explosionen på (len underjordiska jernbannn Aro Annu ej kande. I första ögonblicket antog man, att har förelåg en gasexplosion, men detta tyckes ej bekrAtta sig. Den skada som anstållts tyder sna- rare på verkningarna af dynamit. Man år benägen att anse explosio- nen för ett försök till mordbrands- anliggning. Alla stationer på den underjordiska ,jernbannn ha varit be- vakade af polis hela natten, och det- samma har varit förhållandet med parlamentabyggoaden. inflytelserika deputerade och tongaf- vande tidningar Aro fula; men den tron ir mycket utbredd, att (le vore beredda att blifvu lidelsefulla för- kAmpar för en restauration, så fort man gåfve dem klara, tydligt+ bevis på, att det lönade - mödan. För öf- rigt använde man redan under Lud- vig Filips och Napoleon III:e tid systemet att köpa anlangare genom Ambeton, ordnar och penningar, och det Ar icke antagligt, utt den ork- anietiska restnurationen skall i våt tid försmå detta medel att hålla sig och vinna vänner. inråttning; som hellre liviska den kår- lek-lulla uppmuntringens ord i nian- nen, öra, ån «pallra tänderna nr utan tita . l knfl'esystrar; som lin öronen imma för sanningen, men slutna för flattör-proletnriatets fal,kn smicker ; som vetta målla sig så alt ffi-ttin åk- tenskapet Ar stiftad, i himmelen, mun efter det summa ej kåltue i :ig +0111 «fallen från skyarne. eller med an- dra ord, som stalla så att äktenska- pet ej blir kårleksrueeta kopparsla- gare. Når qvinnorna i genien bli sådana, då kunna vi, som tillhöra «det °tacka könet», genta göra ', Inf- tjenst, då böra vi stå inför en (tvinna i ödmjukare stallning an det lutande tornet i Pisa. Förmodligen ta vi oss också vid den tiden bra mycket hygg- ligare och bAttre ut An nu Ar fallet. Minneslista för trädgårdsodlare i November. Krukräxterna hållas nu vid jem- föreleevis låg temperatur och vatt- nas sparsamt. Bladohyra fördrifves genom stark rökning med tobak. Från dm, sköldlöss o. d. rengöras vAxterna genom att varsamt tvAttas med en liten mjuk borste eller lapp doppnd i såpvatten; efter en dylik tvättning rensköljas vAxternn med rent vatten. Blomsterd rifning. Åtskilliga till drifning inplanterade vAxter, såsom Helleborus, oxliiggor, aurikler, snodrop- par, Duc van Tholl-tulipaner. mar- seillertmetter, Daphne, Amygdalus 0. d. kan man nu börja drifva. Nödigt Mot tiggeelet vill man i Tysk- Ar i allmänhet — och detta i desto land gå radikalt till våga. 1 Pietts- högre grad ju tidigare drifningen fo- sen har börjat en rötelse, hvilken n f- rcing« — att börja tlrifningen vid ser att motarbeta det der som mån- låg temperatur, t. ex. + 4-6" C, gen annanstatles starkt florerande och att sedan helt varsamt höja den tiggeriet. På flere stallen har man efter hand. Några växter fördraga redan upprättat asyler för tillfälligt emellertid icke alls att erhålla någon herbergerande af lösdrifvnre. 1 Brun- synnerligt hög temperatur, hvaremot denburg har man nyligen tagit ett det gifves några, som kunna till och steg vidare och åstadkommit en full- med nAatan Anda från drifningens sländig försörjningsstation i samband början fördraga rätt hög vArene, t. med asylen. Ge1110111 stora plakat vid ex. syrener. Se vidare rörande blom- stadsportarne upplyas nnliendande ' eterdrifning i boningsruin i Tidning kringvandrande otta att allt tiggeri Ar för trådgårdsodlare, 9 Arg. (1870). förbjudet och att de lijelp behöfvan- — Blounaterlökarne. som i Septem- de ha att anmäla sig på rådhuset. ber inplanterades i krukor och då Allnifinheten uppmanas att ej gifta ståldos i det fria, täckta med jord, något åt tiggare utan hänvisa dem upptagas nu infinn jorden tillfryser till stadens försörjnitagaanetult. På och inflyttas i källare eller annan denna erhålla de all betiöflig för- frostfri lokal, kvarest de få stå tills plägning in natura, Alven utlagda klä- de skola drifvas. despersedlar, kvillra anskaffas genom Täckning. Börjar kölden bli mera frivilliga gåfvor af stadsinvånarne. skarp, tackas stamrosor o. d., som Stationen underhåller af en förening, fordra skydd. Låga vAxter och så- kvart, medlenitnar erlagga en mark dana, som blifvit nedböjda, täckas i årsutgift. Arbet4gifvure i staden med mossa, torrt löf o. d., högre vAx- uppmanas att underratta stationen ona ter tackas med vasarör eller lång- sitt belauf af arbetskrafter. Genom halm, mom tillbindes omkring väx- upprättande af dylika stationer åker terna med viljor eller halmband, så- allt i Tyskland hoppas man råda hot lunda att det kommer i Mående stall- på ett ondt livilket utvecklat sig allt ning. Se vidare livad vid täckning mera under tullekyddssystemet: «sn- af vAxter år att iakttaga i Handb. iken lösdrifveri och tiggeri. Sv. trädg.-sköts. I:sta afdeln. Skulle deremot väderleken i denna månad Att tatuera sig Ar det nyaste mo- fortfara att vara föga kall, uppskju- det i Newyorks fina verld, berätta tes med täckningen till nasta månad. Såning af köksvAxtfrön al dc sor- ankerikanska An Ar det den Alskades namn, än ter, som i förrn minneslistan nåtndes, verser. än armband, som instickas på företagas nu i full vintern synes på armen med livassu nålar och ingni- allvar vilja intrAda, eljest kan gerna das med tusch. Ett fruntimmer lat uppskjutas dermed till nästa månad. t. o. 131. efter en fotografi insticka Utom de i förra minnesbetan nAmdtt sin fästmans portrått på -- sin rygg. kölcsvAxtfrön kunna Alven diverse herraröredraga vapen och flaggor, blomsterfrön med fördel sås sent på men nyligen lät en lene på sig ta- hösten, såsom reseda, riddarsporrar, Clarkia, Acroclinium, tuera en scen af Leonardo de Vin- cia talk «Nattvarden» och en anm) Adonis, Calendula, Centrantlitis, Chrii- Kristi korsfAetelse. Tettieringen kan santheinum, Cullinsia, Convolrulus, Kry- visserligen, otn nian sedan nå vill, sinium, Eseltschohia. Eritoca, Gina, blekas; men aldrig fullkomligt till- Laratera, Linaria, J(alope, Neniesia, Aremorhila, Nolana, Saponaria, Same, :ntetgörus. Viscaria, 1171U/c:wie, Xerantheinum, Två trasiga figurer stege i lör- Aquilegia. Digitalis, Hesperix, Hiera- dags gräll vid byar sitt hörn å Chi- cium aurantiacum, Lunaria, (Enothera, cago avenue och sålde kuverter, skrif- Verbascum, Viola ni. fl. Har man papper och pennor en. ni., inslagna jorden förberedd i ordning och få- små paketer. Den ene skrek så rorna livad filningen skall ske upp- högt han orkade: «Ilar A' bilda plat- dragna, gör det ingenting om snö sen — två paketer för tio cents!« - skulle falla innan såningen företagel. Den andre tjöt med en styrka, som 1 sådant fall bortskottas snön af en förutsatte kopparförhvdda lungor och säng i sonder tunder det såningen Besserners-stålhale: isilar A' det allra verketAllee. Sedan fröen Inströtts basta — två paketer för fem cents täckas de i fårorna till lagom tjock- bara!» Alla förbipasserande perso- lek med jord, som man för ändamå- ner märkte skitniden i priset och let har i beredskap blondins eller i köpte af den seduare, lavars "lager. täckt hög. Det är gifvet, att det al- snart var uttömde. Båda sgrosshand- ven gir an att på jeennkrattad jord larnes lommude dal af till mista hörn, bredså fröen och derefter på vanligt och nar den ene, som ej hade sålt sAtt täckn denn med jord, som strös ett enda paket, lemnade hälften af öfeer dem. Diverse träd och busk- sitt Inger till sin lycklige rival hörde frön kunna laven nu sås. en närstående person, hur han an- Sallat. För att bereda sig tillgång mArkte i en hes, skroflig hviskning: på sallat under vintern, sår tunn livar- Aro' de inte dc' jag sa' dej Kalle, je eller hvarannan vecka vanlig krasse att de hår va' råtta sållet att knipa och bladsallat i lådor, som ställas i köket eller annat varmt rum. dåra pi?" Öfriga arbeten, som upprAknatles i förra minneslistan, toleoni höstgrAf- ning m. in och som icke medhun- nit., verkstalles nu, så lange vader- Det Ar ondt om evinnor — qvin- leken icke lägger hinder i vågen nor, som ej hemta sitt egentliga varde derför. E. T. f. T. från tnodesömmerskan; som förakta a u aklada sig nakna» på en bal el- ler sopa gatorna med traaomkranendc dingelidangsklädetingar; som lånt sig att stoppa en strnmpa och sy i en (17r «All the yrar rotind»,) knapp; som (Art sig, att tlot Ar bittre Forts. fr. 1. n:r. krytt på sina tillgångar An på att Vi hade omtalat vårt vad för Dan, sina skulder; som ej uppfatta Akten- 'kapet som en !ed- ocb gödnings- som Infriat bjelpa oss efser basta för- Rader bladen. Ett vad. måga. Min önskan att få honom på tu man hand en timmes tid utgjorde en af mina bevekelsegrunder att ro ut med honom i dag. «I lar du sett miss Leith, Dan?. Han rankade på hufvudet. sifon skall tycka mycket om att vara på sjön, sir», sade hanomsider. ,,Det år lyckligt!» ropade jag, ty hör jag fick plötsligen ett infall. på, Dan, du måste låna mig (lin båt två eller tre timmar byar ting en veckas tid eller så bortåt.. Dan hade förut flora gånger lånat mig sin båt, då han vieste, att jag förstod mig på att ro och handtera den försigtigt. Jag vAntade derföre inga invändningar och blot förundrad, (111 han visade sig tvekentn. "Died förlof, livad skall ni göra med den, herr Fredrik?. (+Bry dig icke om det, Dan. Låna mig bara din båt, du kan vara sAker på att den icke skall bli förstörd». «Valen, sir, ni skall få honom., sade hin leende, och jag kunde se att han gissade, för hvad Andemål jag ville begagna den, men lom ytt- rade ingenting derom, förr An vi kom- mit tillbaka och jag hade gått i land. han på mig och sade med låg röst: (Jag har lannt er binge, herr Fre- drik. Se er vål före. Ungn flickor Aro nyckfulla och ostadiga, sir. Dat skulle göra mig hjertligt ostö, om ni blek.° behnedlad som en narr», Hane röst låt så sorgsen, och hane brunn, fårade ansigte såg så bedrar- rat ut, att jag genast märkte, det han talade af erfarenhet; kanske look han i sin ungdom haft en eller annan bitter missrakning, P0111 förnnledt ho- nom att giren sin båt ett så olycka- varnande namn, och önskade att jag icke måtte upplefva en dylik. «` nr lugn, gamle Cato., svarade jag, «det galler endast att vinna ett vad, jag Ar inte kär i den unga da- men. I morgon således». Nästa morgon förde Dan, enligt afta1, båten till en landningsplats i närheten af min bostad. Jag bodde icke i sjelfva staden, utan strax utom den, och från huset ledde en gång- stig' ned till vattnet. Förklädd till roddare och med en bredskyggig hatt nedtryckt i pannan, • mötte jag der min van Dan. Jag var då tjugufyra år. men såg litet äldre ut, och hade beslutit att ligga ut snaror för miss Leith i denna +båge. «Akta er, herr Fredrik», vero de enda ord Dan yttrade, då jag bytte plats med honom och rodde till det ställe, der de flesta roddarne lago med ska båtar. ing hade icke all- deles klart för mig, huru min plau skulle förlijelpit mig att nå det ef- terstrielvade målet, inan jag var, san- ningen nit såga, litet afundejuk på Ned och tänkte, att jag i egenskap af roddare kanske skulle kunna få ett par ord af mies Leith. Jag hyste också ett obeetAmdt hopp ont att få någon anledning att taga henne i hand, genom att hjelpa henne uti eller ur båten, om det lyckndes mig att förmå henne till att taga plats deruti. Huru angenämt skulle det icke blifra att sitta :nide emot henne en timmes tid, höra henne tala och t e ,traka b trakta ta. hennes vackra, behagfulla «Båt, sir?» frågade jag, i det jag lade till tätt invtd den bank, der miss Leith och hennes bror Putto. ej tack, icke i dog», svarade han. Jag hade talat så likt en Cliff- gateroddare roat möjligt. Läsas, som stod i nArheten, hörde min fråga och såg på ntig, men utan att känna igen mitt ansigte eller min röst, och detta gjorde mig trygg. Majoren kom ned till banken med ett nummer af Times under armen, hvarefter den yngre Leith lemnade denn för att taga sitt morgonbad. Jag såg honom kasta sig i vattnet och simma langre ut; då jag kände lust att följa hans ex- empel, beslöt jag att ro hem och byta om klAder. «Förs: vill jag dock prölva inin lycka med majoren», tänkte jag, «kan- ske har han lust att göra en rodd- tur6.0 jag kom fram till honom, hade han lagt ifrån sig tidningen och följde sonens rörelse genom en kikare, itti,,s Leith satt bredvid honom och ritade. «Jag Ar rådd att Ilarry vågar sig för långt ut», hörde jag honom såga. «Men han Ar en utsuArkt simmare, kara pappa. !Ivar Ar han nu?. Der- på lade :nia. Leith ritningen tik bän- ken, reste sig och blickade ut öiver den solbeglAnsta vattenytan efter sin bror. «Der! Den lilla svarta punkten derborta år hane hufvutl. Han kom- mer tillbaka nu». Ja, han Ar verkligen långt borta. livad är på färde, pappa?. utbrast hon i detsamma förskräckt, då ett högt rop från vattnet nådde hennes öra. «Ingenting, barn, ingenting. Blir qvar har, kota Ilelene, jag kom- mer strax tillbaka», sade han hastigt,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.